Logotyp Jordbruksverket
Logotyp Jordbruksverket
26 Februari 2020

Projekt om egenproducerat kraftfoder på mjölkgården

Vilka är de vanligaste och bäst beprövade teknikerna för att konservera, lagra och bereda kraftfoder? Det undersöker forskare i SLU-projektet ”Förbättrat utnyttjande av regionalt odlade proteinfoder till svenska mjölkkor”. Här presenterar vi rapporter från projektet.

Enligt reglerna för ekologisk produktion ska lantbrukare i första hand utfodra sina djur med foder som är producerat på den egna gården. Det gäller hela tiden, men det blir särskilt aktuellt under globala kriser som coronapandemin, då det exempelvis kan bli brist på ekologisk soja från Kina. Men det finns några steg mellan skörd och utfodring att tänka igenom, som den som köper foder inte behöver tänka på.

Kraftfoder.

Projektets mål: att fler ska ersätta importerat foder med gårdsprocessat foder

Projektet "Förbättrat utnyttjande av regionalt odlade proteinfoder till svenska mjölkkor" vill underlätta för att i stor skala ersätta importerat, sojabaserat proteinfoder med gårdsprocessat kraftfoder från hemodlade eller regionalt inköpta svenska proteinkällor på mjölkgårdarna. Projektet leds av Torsten Eriksson på Institutionen för husdjurens utfodring och vård, SLU.

Det finns mycket som pekar på att det är både ekonomiskt och miljömässigt lönsamt att gå över till gårdsprocessat kraftfoder. Men ändå importeras fortfarande exempelvis soja till både ekologisk och konventionell mjölkproduktion. Projektdeltagarna menar att många har praktiska frågor om hanteringen på gårdarna och att mer kunskap behövs. När gårdarna blir större blir det dessutom lättare att räkna hem den investering som krävs. Runt hälften av hela produktionskostnaden är kostnader för foder.

Rapport om konservering och gårdsberedning av kraftfoder

En del i projektet är rapporten "Konservering och gårdsberedning av kraftfoder till kor", som ger en översiktlig genomgång av området och beskriver tillgänglig teknik.

Rapporten har två delar:

  • Den första delen sammanfattar olika konserveringsmetoder och deras för- och nackdelar. Här beskrivs även hur spannmål kan lagras och transporteras.
  • I den andra delen tar författaren upp olika tekniker för att tillverka kraftfodret på gården, bland annat olika sätt att processa fodret, som sönderdelningsmetoder, samt hur man kan blanda och lagra det.

Läs rapporten

Rapport om tekniklösningar

En annan rapport i projektet är "Tekniklösningar för egenproducerat kraftfoder i besättningar med mjölkkor". Författarna vill inspirera rådgivare och lantbrukare vid framtida satsningar på egenproducerat kraftfoder till mjölkkor.

En grupp forskare och rådgivare från SLU, Växa Sverige och andra forsknings- och rådgivningsorganisationer har tagit fram underlag till rapporten, som ger exempel på några av de vanligaste och bäst beprövade teknikerna för konservering, lagring och beredning av kraftfoder. Syftet var att skapa realistiska och aktuella beskrivningar och samtidigt få stor spridning i typ av lösningar.

Om rapportens underlag

Att blanda eget kraftfoder på gården kan vara lönsamt och i ekologisk produktion ska självförsörjningsgraden vara hög. Men praktiska frågor i hanteringen på gårdarna kan vara en orsak till att avstå odling och beredning hemma. Förutsättningarna ändras dock i och med att gårdarna blir större och lättare kan räkna hem den investering som krävs. Därför skapades sex tänkta mjölkgårdar, så kallade typgårdar, utifrån en trolig bild av genomsnittliga mjölkgårdar i olika områden om 10 år.

Två av gårdarna är ekologiska:

  • den ena ligger i norra delarna av Svealand/Norrland
  • den andra ligger i Götaland/Svealand.

Andelen kraftfoderodling på gården valdes bland annat utifrån mjölkningssystem och behov av areal för krav på minsta godtagbara grovfoderandel i foderstaten.

Ekogården i norr har 200 mjölkkor och mjölkar i grop. De odlar 20 procent av kraftfodret som korn med insådd. Den ekologiska mjölkproducenten i södra Sverige har 300 kor, automatisk mjölkning och odlar allt sitt kraftfoder på gården. Odlingen består av korn, vete, åkerböna, ärter och rapsfrö. Båda gårdarna har ett blandfodersystem.

I rapporten anges beräknat arealbehov, beräknade skördar och foderåtgång. De system som valdes för konservering, lagring och foderberedning kan du läsa om i rapporten.

Läs rapporten

Det finns även en fördjupning av rapporten, med investeringsberäkningar som bygger på de olika tekniklösningarna. I fördjupningen ingår också en energikartläggning.

Fördjupa dig

Du kan även läsa rapporten ”Grundläggande foderhygien – med fokus på mikrobiologiska faror i lokalproducerat foder till mjölkkor", som också är en del i projektet. Rapporten syftar till att ge grundläggande kunskap om faror i foderkedjan med fokus på mikrobiologiska faror och mykotoxiner, förebyggande åtgärder samt uppföljning och övervakning under konservering och lagring.

Du hittar mer information om projektet på SLU:s webbplats.

Källor

  • Nils Jonsson, RISE. 2019. Konservering och gårdsberedning av kraftfoder till kor. Sveriges lantbruksuniversitet. Rapport 303.
  • Martina Philip Carlsson och Anders H Gustafsson, Växa Sverige. Tekniklösningar för egenproducerat kraftfoder i besättningar med mjölkkor - en exempelsamling. Sveriges lantbruksuniversitet. Rapport 299.
  • Josefin Elving, SVA. Grundläggande foderhygien – med fokus på mikrobiologiska faror i lokalproducerat foder till mjölkkor. Sveriges lantbruksuniversitet. Rapport 300.

Senast uppdaterad: 2020-05-25