Logotyp Jordbruksverket
Logotyp Jordbruksverket
19 Mars 2020

Biokol i ekologisk odling

Vissa typer av biokol är numera godkända som jordförbättrings­medel i certifierad EU-ekologisk produktion. Här kan du läsa mer om hur biokol tillverkas, vilka fördelar det ger och vilka krav som gäller för att få använda biokol i odlingen.

Biokol i en säck.

Den 18 december 2019 ändrades EU‑förordningen 889/2008 som gäller gödselmedel, jordförbättringsmedel och näringsämnen (beslut 2019/2164). Förändringen innebär att vissa typer av biokol kommer att vara godkända som jordförbättringsmedel i certifierad EU-ekologisk produktion. KRAV-anslutna företag ska säkerställa att man inte överskrider KRAV:s gränsvärden för tillförsel av tungmetaller vid införsel av biokol till gården (KRAV regel 4.4.7 och 4.4.8).

Godkännandet gäller för biokol som har vegetabiliskt ursprung och som används som jordförbättringsmedel. De växtrester som biokolen görs av får inte ha behandlats med andra växtskyddsmedel än de som tillåts i ekologisk produktion. Innehållsmässigt är 4 mg högsta värde för polycykliskt aromatisk kolväte (PAH) per kilo torrsubstans. Detta värde ska ses över vartannat år, och då ska hänsyn tas till risken för ackumulering på grund av upprepad användning (EU).

Utdrag ur förändringen i EU-förordningen.

Utdrag ur förändringen i EU-förordningen 889/2008 gällande gödselmedel, jordförbättringsmedel och näringsämnen, beslut 2019/2164.

Så tillverkas biokol

Tillverkning av biokol kan ske på olika sätt. I Skåne finns det en industriell anläggning där bland annat stallgödsel, tång och livsmedelsrester blandas och pelleteras till ett homogent material. Pelletsen genomgår sedan en pyrolys, vilket innebär att de upphettas under syrefattiga förhållanden. Resultatet blir olika gastyper och en fast del, själva biokolen.

Gasen från pyrolysen används sedan till att driva värmeverk och ge värme till bostadshus och industrier. Den fasta biokolen utnyttjas som till exempel jordförbättrare eller en kolsänka. Genom pyrolys kan det också skapas andra bränslen med större värde, som till exempel pyrolysolja.

Det finns också mindre gårdsbaserade tillverkare av biokol. Biokol kan även vara en biprodukt i träkolstillverkningen.

Innehållet varierar

Biokolens egenskaper varierar mycket stort beroende på vilket ursprungsmaterial som används och vilken temperatur som väljs under pyrolysen. Om man vill ha ut mer växttillgängligt kalium från trä som råvara, ska pyrolystemperaturen vara högre. Även pH‑värdet varierar och biokol har därmed olika kalkverkan.

Användningsområden för biokol i odlingen

Biokol kan användas bland annat i specialodlingar som i ekologisk frukt- och bärproduktion. Då tillförs biokol tillsammans med stallgödsel vid etablering av odlingen. Här är målet att kolet ska binda växtnäringen tillfälligt och agera som en näringsreserv under en längre tid. Det ska dock noteras att under första året behöver mer växtnäring tillföras, eftersom biokol från ved binder stora mängder näring och växterna kan annars drabbas av näringsbrist år 1.

Förutom växtnäring i form av katjoner och anjoner, binder biokol även vattenmolekyler. Därmed kan biokol minska stress vid till exempel torka. Biokol kan också påverka markens struktur positivt och har även visat positiva effekter på markmikrolivet. I europeisk försöksverksamhet har biokol tillförts i mängder mellan 2,5 till 10 ton per hektar. I utvecklingsländerna har mängderna ofta varit betydligt större från 10 till 50 ton per hektar.

Hur biokolen reagerar i marken beror på

  • när på året biokol tillförs
  • vilken jordart fältet har.

En lättare sandjord med låg mullhalt reagerar mer positivt till mindre tillsatser av biokol. Jordarter med mer mull eller lera buffrar mot alla typer av förändringar, och då behövs det mer biokol för att ge önskad effekt.

Andra allmänna användningsområden för biokol är buffertzoner mot växtnäringsläckage eller som rengöring av förorenade marker. Detta kan vara intressant till exempel för att motverka näringsläckage från till exempel ekologiska växthusodlingar. Biokol kan också absorbera tungmetaller, och på så sätt undviker man att de hamnar i grundvattnet i samband med vattnets infiltration.

Fungerar som kolsänka

Ett annat användningsområde är biokolens förmåga att binda koldioxid till marken. Hushållningssällskapet Sjuhärad tillsammans med andra aktörer är i startgroparna att börja med ett projekt kring att skapa kolsänkor som hjälper till att minska mängden växthusgaser, som till exempel koldioxid, i atmosfären. Samtidigt som det skapas kolsänkor ska biokolens andra positiva aspekter bidra till ökad skörd på dessa skiften med inblandning av biokol.

I England finns det företag som gör biokolssänkor, stora kratrar som fylls med biokol och täcks med jord. Konsumenter kan köpa en mängd biokol för att kompensera, för till exempel sin flygresa.

Vad kostar det hela?

Det pågår analyser för att förstå hela livscykeln med tillverkning och användning av biokol. I kalkylerna studerar man kostnaden och nyttan med pyrolys, resultatet, användningen av biokol i lantbruket och som till exempel kolsänka i stadsmiljöer. Biokolets livscykel jämförs sedan med andra system som ger värme, förbättrar klimatet och bidrar till bördighet.

Generellt kan sägas att användning av biokol gör skillnad, särskilt i många utvecklings­länder där jorden ofta saknar mull, har sämre struktur och där det är brist på vatten och risk för erosion.

Nordiska intressen

Flera pusselbitar kring tillverkning och användning av biokol behöver studeras vidare. De nordiska länderna har därför bildat ett gemensamt nätverk kring biokol, Nordic Biochar. De hade en första konferens på Kungliga Tekniska Högskolan, KTH, i oktober 2019. Internationellt finns ytterligare ett nätverk, International Biochar Initiative, som arbetar med dessa frågor.


Biokolens egenskaper varierar beroende på pyrolystemperatur


Pyrolystemperatur

(°C)

C total (%)

N total (%)

P total (mg/g)

K total (mg/g)

pH-värde

Trä

200

48,8

0,2

0,3

1,3

4,6

Trä

400

42,7

0,3

0,6

3,8

6,9

Trä

600

45,5

0,4

0,6

4,4

9,5

Senast uppdaterad: 2020-05-25