Logotyp Jordbruksverket
Logotyp Jordbruksverket
10 Juni 2020

Foderstater utan soja fungerar bra till nötkreatur

Under globala kriser som coronapandemin kan det bli brist på importerat ekologiskt proteinfoder, framförallt soja från Kina.

Krossat spannmål

Krossat spannmål

Flera försök har visat att nötkreatur kan producera bra utan importerade sojaprodukter. En eventuell brist bör därför inte påverka nötkreaturens produktion så mycket. Dessutom bygger ekologisk produktion på en stor andel grovfoder och en hög självförsörjningsgrad med egenodlat proteinfoder.

För att näringsförsörja högproducerande nötkreatur, som mjölkkor, är förstås näringsinnehållet i vallen och dess smältbarhet avgörande. Det finns olika sätt att förbättra utnyttjandet av vallen, men här beskrivs bara kort några försök som har fokuserat på kraftfodret. Längst ner finns länkar om du vill läsa vidare.

Vallfoder och spannmål

I ett försök på SLU utfodrades kor i medellaktation med ensilage, spannmål och med eller utan ett proteinkoncentrat. Korna som fick 4 kilo proteinkoncentrat gav 4,4 kilo mer mjölk per ko och dag (beräknat på ECM, energikorrigerad mjölk) än de som inte fick koncentratet.

När försöket följdes upp med en större studie av två hela laktationer ökades hela foderstatens proteininnehåll från ungefär 14 till 16 procent med proteinkoncentratet jämfört med bara ensilage och spannmål. Foderstaterna var utformade enligt kraven för ekologisk produktion. Mjölkavkastningen ökade med 2,2 kilo ECM per ko och dag i genomsnitt över båda åren när korna fick proteinkraftfoder. Skillnaden i mjölkavkastning blev större under en av laktationerna när korna fick ett vallfoder med lägre protein- och energiinnehåll än under laktationen när vallfodret hade ett bättre näringsinnehåll. Med det bästa ensilaget skiljde laktationsavkastningen endast 54 kilo ECM mellan grupperna. Råproteinhalten i ensilaget var 126 respektive 148 gram per kilo torrsubstans och energiinnehållet var 11,2 respektive 11,4 MJ per kilo torrsubstans.

Om proteinkraftfoder är lönsamt eller inte beror på aktuella priser på proteinkraftfodret och mjölken. Genom att kombinera spannmål med bra och stora andelar vallfoder/bete går det att få ihop en kostnadseffektiv foderstat som kanske inte räcker till den allra högsta avkastningen men som bör ge en mer lönsam produktion.

Kornas konsumtion i torrsubstans (ts), medel över två laktationer (ur Spörndly, 2017)

SpannmålSpannmål + koncentrat
Total konsumtion, kg ts20,821,5
Grovfoder, kg ts14,113,0
Spannmål, kg ts6,75,9
Koncentrat, kg ts
2,7
Råproteinhalt i totalfoderstater, % av ts13,816,1

Bara vall och spannmål – lönar det sig?

Vallfoder och kraftfoder utan spannmål och soja

Kor som producerar mycket mjölk kan anpassa sig till en foderstat som nästan helt baseras på sådant som människor inte äter. Detta bidrar till en hållbar produktion eftersom mjölkkorna då ger mer livsmedel än vad de äter själva. Detta visades nyligen i avhandlingen Mjölkproduktion från gräs och biprodukter, för ökad hållbarhet i mjölkproduktionen av Johanna Karlsson, SLU. Korna producerade mycket mjölk även när spannmål och soja inte ingick i fodret. Resultatet baseras på fyra studier där alla kor hade fri tillgång till vallensilage med hög smältbarhet. I studierna ingick utfodring med antingen olika biprodukter jämfört med spannmål och sojamjöl, eller olika mängder biproduktbaserat kraftfoder.

I det biproduktbaserade kraftfodret ingick olika sammansättningar av betfiber, rapsmjöl, drank och vetekli. Alltså fodermedel som i viss mån inte finns på marknaden som alternativ för ekologisk produktion. Försök i Österrike har visat på liknande resultat trots att biprodukt-foderstaten innehöll mindre stärkelse men mer fiber och fett än kontrollfoderstaten. Fett och fiber i biprodukt-foderstaten verkade ha kompenserat för den lägre stärkelsenivån i fodret.

Egenodlat protein

Det vanligaste är ändå att använda raps, ärt eller åkerböna i foderstaten för att öka nivån av råprotein. Flera försök, både svenska och internationella, har visat att raps mycket väl kan ersätta soja i foderstaten. Dessa fodermedel är särskilt intressanta att använda om proteinhalten i vallfodret är låg, under 130 gram råprotein per kilo torrsubstans. Det finns även andra inhemska proteinfodermedel att använda.

Du kanske också är intresserad av det här

Senast uppdaterad: 2020-07-01