Samodling av spetskål och bondböna
Forskaren Hanne L. Kristensen vid Århus Universitet har testat samodling av spetskål och bondböna för att undersöka hur grödorna påverkar varandra. I ett annat danskt forskningsprojekt undersöktes odling av sallat, kål, lök, purjo och selleri gödslat enbart med olika vegetabiliska gödselmedel och med insådda eftergrödor.

Odling med spetskål i Vellinge.
SureVeg – samodling av spetskål och åkerböna
I projektet på Århus universitet, SureVeg, odlades grödorna i ett system med varannan rad enligt datumen nedan:
- Spetskål planterades 29 maj och skördades 26 juli
- Åkerbönorna såddes 17 maj och skördades under perioden 31 juli-16 augusti
Grödorna kompletterade varandra bra i förhållande till växtsäsong, näringsutnyttjande och rotutbredning. Bondbönorna fixerade kväve vilket spetskålen kunde utnyttja. Kålens rötter växte också under bönans rötter och detta stärkte båda grödornas rotsystem.
Skörden av spetskål ökade med 28 procent, medan bondböneskörden minskade något. Tillsammans gav dock samodlingen högre skörd än när grödorna odlades var för sig. För att utveckla odlingssystemet ytterligare behöver man hitta maskinella skördesystem för skörd av bondböna.
Gödsling av grönsaker med olika vegetabiliska gödselmedel
I ett annat danskt forskningsprojekt, DoubleCrop, undersöktes odling av sallat, kål, lök, purjo och selleri gödslat enbart med olika vegetabiliska gödselmedel och med insådda eftergrödor.
Projektet ville undersöka principen att kunna skörda flera grödor per säsong och samtidigt försäkra växtnäringstillförseln med enbart vegetabiliska gödselslag samt undvika näringsförluster med hjälp av ett kontinuerligt växttäcke.
De olika vegetabiliska alternativen som kombinerades på olika sätt:
- Helårsgröngödsling
- Färskt klöverklipp
- Ensilerat klöverklipp
- Lupinfrö
- Vintervicker och höstråg som eftergröda
Gröngödslingen brukades ned inför plantering, övriga gödselmedel applicerades i raderna inför den andra planteringen. Försöksleden jämfördes med en standardodling med färre avsalugrödor som gödslades med svinflyt, fjädermjöl och hönsgödsel. Det fanns ingen övervintrande eftergröda i standardodlingen.
Skördeutbytet blev större i DoubleCrop systemet, men även risken för utlakning av näring var större på grund av det intensiva systemet med fler grödor. Den mikrobiella aktiviteten steg i DoubleCrop systemet och bördigheten ökade. Eftergrödorna bidrog med både kväve och kolinlagring. Projektet fortsätter med ett nytt steg, ComCrop, för att se vad som händer med jorden och bördigheten under en längre period när grönsakerna gödslas med enbart vegetabiliska alternativ och gröngödslingar samt att de alltid följs av en eftergröda.
Senast uppdaterad: