Logotyp Jordbruksverket

Norska ekokor påverkas mindre av betessläppet än konventionella kor

Norska och svenska forskare har samlat in data från 449 norska mjölkgårdar med betesdrift sommaren 2017.

Svartvit ko på bete med huvudet vänt mot fotografen. En ladugård i bakgrunden.

Ko på bete.

Norska och svenska forskare har samlat in data från 449 norska mjölkgårdar med betesdrift sommaren 2017. Data visade att mjölkavkastningen (kg ECM) samt kilo fett och protein i mjölken minskade något från månaden före betessläpp till månaden efter betessläpp, samtidigt som cellhalten ökade. Minskningen i mjölkavkastning vid betessläpp var något högre än vad som var förväntat utifrån laktationskurvan och dagar i mjölk.

Det fanns ingen skillnad mellan gårdar med automatisk mjölkning och gårdar med andra mjölkningssystem. Det var heller ingen stor skillnad om korna hade produktionsbete med bete som en del av foderintaget eller endast motionsbete. Eftersom minskningarna var lika stora på motionsbetet som på produktionsbetet drar forskarna slutsatsen att det fungerar bra att ha med bete i foderstaten.

Däremot var den negativa effekten av betessläpp mindre på ekogårdar än på andra gårdar. Forskarna tror att den större grovfoderandelen i ekofoderstaten gör att betessläppet blir en mindre omställning för kor i ekologisk produktion än för kor i konventionell. Men forskarna kommer att gå in djupare i materialet från studien för att säkrare förstå vad som ligger bakom skillnaden mellan systemen.

Du kan läsa mer om studierna i avhandlingen Finding graze time - combining grazing with automatic milking från 2021 av Haldis Kismul.