Jordbruksmarken är avgörande för vår livsmedelsförsörjning, våra ekosystem och för viktiga natur- och kulturvärden. Tillgången till jordbruksmark minskar, samtidigt som behovet ökar. Kommunerna har en nyckelroll i att hitta strategier och åtgärder som bevarar våra jordbruksmarker.
Jordbruksmark är en långsiktig resurs och exploatering är en process som vi aldrig kan ta tillbaka eller ersätta med nyodlingar. I Sverige försvinner tillgången till jordbruksmark till stor del på grund av exploatering för andra ändamål än jordbruk.
Sverige har idag knappt 2,6 miljoner hektar åker och 0,4 miljoner hektar betesmarker. Arealen minskar varje år. De sämre markerna blir ofta skog, medan god jordbruksmark försvinner för att bli vägar, byggnader eller något annat som innebär att marken inte kan användas för livsmedelsproduktion i framtiden.
Den svenska jordbruksmarken beräknas bli ännu mer värdefull när globala klimatförändringar minskar tillgången på jordbruksmark i många länder.
Jordbruksmark är en grundförutsättning för att kunna producera livsmedel. Samtidigt försvinner varje år jordbruksmark till följd av exploatering. För att säkra Sveriges förmåga att producera mat såväl i fredstid som vid kris eller krig är det nödvändigt att stärka skyddet för jordbruksmark.
Jordbruksverket fick 2024 i uppdrag av regeringen att analysera om skyddet för jordbruksmark behöver stärkas. Vi skulle även lämna förslag på hur det i så fall kan stärkas. Uppdraget redovisades den 1 mars 2025.
För första gången på 30 år minskar exploateringen av jordbruksmark kraftigt i Sverige. Antal exploaterade hektar har halverats under perioden 2021–2025.
Jordbruksverket följer sedan 1996 utvecklingen kring jordbruksmark som tas i anspråk för andra ändamål, såsom bebyggelse och infrastruktur. Under de tre föregående femårsperioderna har cirka 3 000 hektar areal exploaterats, motsvarande cirka 600 hektar per år.
För perioden 2021–2025 visar en ny rapport att knappt 1 500 hektar har exploaterats, det vill säga knappt 300 hektar per år. Det innebär att mängden areal som exploateras har halverats under den senaste femårsperioden. Minskningen syns i hela landet och markerar ett tydligt trendbrott.
Det finns flera sätt för kommunen att arbeta för att bevara jordbruksmarken, hålla den i drift och utveckla de värden som finns i jordbrukslandskapen. Verktyg och styrmedel finns till exempel inom ramen för fysisk planering, natur- och kulturmiljövård, jordbruksverksamhet och landsbygdsutveckling.
Det är kommunerna som genom sin fysiska planering i stor utsträckning avgör hur mycket jordbruksmark som exploateras. Här finns ett nytt stödverktyg med förslag på hur jordbruksmark kan hanteras i den fysiska planeringen genom att ta fram ett planeringsunderlag avseende jordbruksmarken.
SLU och Jordbruksverket har sedan tidigare tagit fram ett stödverktyg där vi ger konkreta exempel på hur din kommun kan arbeta för att bevara jordbruksmarkens olika värden i sin fysiska planering.