Logotyp Jordbruksverket

jSam (Myndighetssamverkan för hållbart jordbruk)

Jordbruksverket samverkar inom jSam med Riksantikvarie­ämbetet, Naturvårds­verket och Havs- och vattenmyndig­heten. I samarbetet ingår också representanter från länsstyrelserna.

Genom myndighets­samverkan vill vi tillsammans uppnå ett livskraftigt jordbruk som främjar människors, djurs och växters hälsa och som stärker och bevarar ekosystemen, den gröna infrastrukturen, kulturmiljön och den biologiska mångfalden i jordbruks­landskapet.

I jSam gör vi analyser, framtidsspaningar och identifierar frågor som är viktiga för att nå social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet i jordbruket. Samarbetet bygger vidare på det långvariga och goda samarbete vi haft sedan EU-inträdet år 1996, då vi haft i uppdrag av regeringen att följa och utvärdera EU:s gemensamma jordbrukspolitiks effekter på miljön.

Aktuella delprojekt

För närvarande arbetar vi med följande delprojekt.

RBE/VBE Övergödning – pilotstudie inom Waterdrive

Detta projekt bygger vidare på förstudien Resultat- och värdebaserade ersättningar för minskad övergödning – är det möjligt? Ramen för arbetet är att ersättningarna ska vara utformade så att de ger en högre miljönytta utan större administrativ kostnad på sikt än dagens ersättningar med samma syfte. En kortfattad slutrapport förväntas publiceras hösten 2022.

Design av högpresterande miljöersättningar; från åtgärder till resultat

Detta är ett samarbetsprojekt med OECD om att utforma bättre miljöersättningar till lantbrukare, bland annat genom resultatbaserade ersättningar och andra alternativa styrmedel. Projektet har bland annat inneburit en stor enkätstudie med lantbrukare i ett urval av länder, bland annat Sverige. I enkäten har de ombetts svara på frågor om hur de skulle reagera på olika former av miljöersättningar, utifrån sitt eget företags förutsättningar. Den engelska slutrapporten från detta projekt väntas publiceras hösten 2022.

Hinder och möjligheter för ökad naturbetesdrift

Projektet bidrar till ökat och återupptaget bete på fler naturbetesmarker genom att stärka kunskaperna om hur naturbetesdrift kan bli lönsamt och belysa vilka möjligheter främst myndigheterna har att främja naturbetesmarker. I detta projekt har vi hjälp av en referensgrupp med representanter från olika delar av lantbruksnäringen – allt från hästnäringen till nöt- och lammköttsproduktion. Vi tittar också på den sociala hållbarheten som är en viktig faktor inom lantbruket men som ofta glöms bort. Projektet avslutas vid utgången av 2023.

Rapporter från avslutade delprojekt

Digital teknik som främjar betesbaserad produktion

I den här studien undersökte vi hur digital teknik skulle kunna främja lönsamheten i den betesbaserade animalieproduktionen och på så sätt bidra till att nå miljömål om ängs- och betesmarker. Det kan exempelvis handla om effektivare tillsyn med hjälp av sensorer på djuren, lägre kostnader och högre flexibilitet med hjälp av virtuella stängsel eller applikationer för betesplanering som beaktar både djurtillväxt och naturvårdsbehov. Vi kartlade vilka digitala tekniker och tillämpningar som redan finns och vi undersökte vilka hinder som finns för att dessa ska bli kommersiellt gångbara.

Pilotförsök om resultat- och värdebaserade miljöersättningar

Resultat- och värdebaserade miljöersättningar har potential att vara effektivare än nuvarande ersättningar. Ju mer biologisk mångfald eller ju värdefullare och mer välskötta kulturhistoriska miljöer, desto högre ersättning. Det är resultaten som räknas. Lantbrukaren är fri att anpassa produktionen och skötseln efter sina egna intressen och gårdens förutsättningar. Men fungerar konceptet i praktiken? Vad tycker lantbrukarna, är det effektivare och går det att kontrollera? Kort sagt, är det bättre än nuvarande system där lantbrukaren får betalt för att följa stödvillkor oberoende av resultat och efterfrågan? En del av det undersökte vi ett pilotförsök tillsammans med WWF och LRF. Försöket var inriktat mot landskapselement och brynmiljöer och pågick i Falbygden 2017–2019.

Jordbruksverket deltar också i ett internationellt nätverk om resultatbaserade ersättningar motsvarande de vi provade i detta projekt.

Smarta landsbygder i Sverige

Vad innebär Smarta landsbygder i ett svenskt sammanhang, vilka är drivkrafterna och hur kan konceptet tydligare involveras i framtida strategier för landsbygdsutveckling? Det är några av de frågor som en agronomstudent på SLU har tittat på i ett praktikprojekt för Jordbruksverket och Tillväxtverket.

jSams rapporter hos Jordbruksverket

I översta länken finns samtliga rapporter från jSam där Jordbruksverket står som huvudavsändare. De tre länkarna därefter är till material som inte finns på vår eller våra samarbetsmyndigheters sidor med publikationer.

jSams rapporter hos våra samarbetsmyndigheter

Här finns de rapporter från jSam där någon av våra samarbetsmyndigheter står som huvudavsändare.

Kontakta oss om du har frågor

Har du frågor om jSam kan du kontakta projektledare Sofia Blom.