Logotyp Jordbruksverket
Logotyp Jordbruksverket

Inspirerande exempel från livsmedelsstrategin

Hitta på sidan

Här finns inspirerande exempel från olika delar av landet på satsningar som syftar till att nå målen i livsmedelsstrategin.

Ingenjörerna behövs i lantbruket!

Lantbrukens största problem är lönsamheten, enligt data som Agtech 2030 tagit fram. För att få fram innovativa, lönsamma idéer till lantbruket behöver fler ingenjörer engageras. En inte helt enkel utmaning som Agtech nu arbetar för att lösa.

Vinnväxtinitiativet Agtech 2030, som gick igång i slutet av 2018, är tänkt att bidra till att göra Sverige världsledande inom utvalda jordbruksteknologiområden. Det gör man genom att bygga upp en innovationsmiljö för morgondagens lantbruk, med bland annat fokus på sensorer, digitalteknik och artificiell intelligens. Agtech 2030 fokuserar även på nya samarbeten och sätt att göra affärer på. Siktet är ställt på att koppla samman lantbruksföretag, teknikbolag och akademi och man arbetar med teknik-, affärs-, kompetens- och kunskapsutveckling för företag. Tidsplanen sträcker sig över 10 år med en planerad budget - medfinansiering inkluderat - på 200 miljoner kronor. Bakom initiativet finns cirka 20 olika organisationer, däribland Region Östergötland, Hushållningssällskapet och Vreta Kluster. Linköpings universitet och institutionen för ekonomisk och industriell utveckling (IEI) är initiativets värdorganisation.

Att få lönsamhet är största utmaningen

I ett projekt som föregick Agtech 2030 tog forskarna Charlotte Norrman och Per Frankelius, i enkätundersökningar vid lantbruksmässor, fram data om vilka problem som lantbrukarna själva ser i sin bransch. Lönsamheten visade sig vara det största problemet, följt av utmaningar med markpackning och växtskydd.

Flera lantbrukare såg sig även som producenter – snarare än företagare. De upplevde också en utmaning i att hänsyn, t ex i rådgivningen, ofta inte tas till hela verksamheten på gården. En annan utmaning som lyfts fram är att det moderna lantbruket är kapitalintensivt och kräver stora investeringar.

Trender inom den agrara sektorn

Den utveckling vi ser inom den agrara sektorn på en global nivå kräver både lantbrukskunskap och techkunskap, därför menar forskarna i Agtech 2030 att vi också måste få ingenjörerna att upptäcka lantbruket. Man kan säga att i det moderna lantbruket möts agronomi och teknologi förklarar Charlotte Norrman, som forskar på halvtid och ägnar andra halva sin tid åt att undervisa civilingenjörsstudenter vid Linköpings universitet i entreprenörskap. I sina kurser använder hon ofta lantbruket och lantbruksrelaterade problem som utmaningsområde i kurserna.

Vår mat och matproduktionen är så viktig och det finns mycket att göra på tekniksidan, så jag försöker visa våra ingenjörer att lantbruksområdet är ett spännande område att vara ingenjör inom, säger Charlotte. Förhoppningsvis så leder det till att en och annan hamnar där när de är färdiga. Vid Linköpings universitet har vi flera intressanta startups inom gröna näringar och ett par av dem har faktiskt kommit till genom våra entreprenörskapskurser, berättar hon.

Att arbeta utmaningsdrivet med riktiga problem adderar skärpa och relevans till utbildningarna. Det bidrar också till innovativt tänkande eftersom studenterna både får identifiera och lösa problem. Det menar man ökar såväl engagemanget som förståelsen för de utmaningar man arbetar med.

Kompetens i stora delar av livsmedelssektorn behövs för att livsmedelsstrategins mål ska nås

Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) har i uppdrag av regeringen att analysera arbetsmarknadens behov av utbildningar inom yrkeshögskolan. I deras analyser står det klart att kompetensbrist är ett hinder för ökad livsmedelsproduktion.

Tommy Olsson som är omvärldsanalytiker på MYH berättade om MYH: s analyser vid Jordbruksverkets tematräff om kompetensförsörjning i livsmedelskedjan den 6 oktober 2020.

Enligt MYH råder det i nuläget råder det i nuläget brist på kompetens i stora delar av sektorn. Samtidigt finns positiva krafter som ett stort förtroende för livsmedelsindustrin hos allmänheten, liksom en ökande export. Kompetensförsörjningen kan yrkeshögskolan åtminstone delvis bidra till att lösa.

Här kommer en sammanfattning från MYH: s områdesanalys för livsmedelsproduktionen från mars 2020. Enligt den är det kompetens inom flera delar av livsmedelskedjan som idag saknas.

Primärproduktionens utmaningar

Inom området odling räknas både odling av olika sädesslag och odling av grönsaker med mera på friland och i växthus. Där är svårigheten att hitta personal med rätt kompetens, ofta med tekniska inslag, ett hinder för utveckling och tillväxt inom branschen.

Djurhållning är en mångfacetterad sektor som förutom nötkötts- och mjölkproduktion även innehåller företag med uppfödning av till exempel grisar, fågel och får. Inom samtliga delområden finns det rekryteringsproblem och svårigheterna att hitta personal begränsar verksamheten även i denna sektor.

Odling av fisk och skaldjur är också en variant av djurhållning i primärproduktionen och ses av experter som en viktig del i den framtida livsmedelsförsörjningen. Den kan bidra till utvecklingen av den cirkulära ekonomin. För att detta ska lyckas krävs dock både mer kompetens och ett moderniserat regelverk.

Livsmedelsindustrins utmaningar

Statistik från nationalräkenskaperna visar, enligt rapporten Morgondagens kompetenser i livsmedelsproduktionen (2019), att utgångsläget för svensk livsmedelsindustri är tufft. Livsmedelsindustrin har förlorat i konkurrenskraft och den negativa utvecklingen förklaras av en svag produktivitetsutveckling på grund av en otillräcklig prioritering av kunskap och innovation.

Den svenska konsumtionen av mejeriprodukter ökar, men en allt större andel består av importerade produkter. Storsäljande ostar som mozzarella, halloumi och fetaost kan delvis utgöra ett alternativ till kött för konsumenter och det råder en vegetarisk våg som kan gynna konsumtionen av mejeriprodukter.

Den rådande trenden inom livsmedel mot mer hållbara livsmedel, inte minst inom kött och charkbranschen utgör en stor möjlighet för företag i Sverige. Men samtidigt som efterfrågan på svenska produkter är hög, behöver kompetensförsörjningen inom kött och chark utvecklas för att målen i livsmedelsstrategin ska kunna nås.

Det startas många nya bagerier runt om i landet och inte sällan är det bagare utbildade inom yrkeshögskolan (YH) som tar steget och startar eget. Trenden ser ut att fortsätta och branschorganisationen Sveriges bagare & konditorer menar att det fortfarande finns outnyttjad potential inom hantverksdelen av bagerinäringen då konsumenter handlar allt mindre i mataffärer och allt mer i bageri och på restaurang.

Flera myndigheter och andra samhällsfunktioner är delaktiga i förvaltningen av vatten som naturresurs. Det gäller bland annat att skydda vattnet från skadlig miljöpåverkan och överexploatering. Tillgång till rätt kompetens är en viktig faktor för att säkra dricksvattenförsörjningen. Här spelar yrkeshögskoleutbildningarna en viktig roll.

Antalet dryckesproducenter i Sverige har enligt Livsmedelsföretagen ökat med 25 procent, eller med nästan tre nya producenter i veckan. Inom YH finns utbildningsinriktningen bryggeritekniker.

Odling inne i städer eller rent av inomhus förs ibland fram som en del i den framtida livsmedelsförsörjningen. Det finns olika vinster i detta men också en hel del frågetecken. Å ena sidan kan odling i städer bidra till en bättre livsmiljö. Å andra sidan kräver inomhusodlingar energi och det har hittills varit svårt att få lönsamhet i verksamheten.

Alla plastförpackningar ska vara producerade i förnybar eller återvunnen råvara till år 2030. Inom YH finns utbildningsinriktningar till design- och förpackningstekniker men även utbildningar till processtekniker inom massa- och pappersindustrin som indirekt har koppling till denna utveckling.

För Agro Örebro är det enbart resultaten som räknas

Agro Örebro rivstartade 2019 och har på kort tid tagit sig en bra bit framåt för att stärka de gröna näringarna i Örebro län. Inställningen är att det bara finns en mening med insatser som på sikt faktiskt ger resultat.

– Vårt uppdrag är att skapa en grön samverkansplattform. Regionen vill att Agro Örebro ska vara en plattform för utveckling av lantbruksföretag , men också en sammanhållande aktör för alla i länet som arbetar för att nå livsmedelsstrategins mål. Alla ska veta vad de andra gör så att man kan gå åt samma håll och samarbeta när det är möjligt, betonar Johan Hedström som leder Agro Örebros verksamhet.

Det är Region Örebro och Länsstyrelsen i Örebro län som är beställare av Agro Örebro. Finansieringen kommer dels från programpengar, dels från de riktade medel som är avsatt för regionala insatser för att nå målen i livsmedelsstrategin.

Den regionala handlingsplan i Örebro län som har till syfte att nå målen i livsmedelsstrategin, utgår från fyra temaområden:

  1. konkurrens, konsument och marknad
  2. offentlig konsumtion och upphandling
  3. regler och villkor
  4. kunskap och innovation.

Det är framför allt inom temaområde konkurrens, konsument och marknad, som Agro Örebro fått sitt mandat och är operativt drivande men i den sammanhållande rollen tangeras samtliga områden.

Kommunikation krävs för att få många att gå åt samma håll

Idag arbetar fyra personer i organisationen motsvarande 120 timmar i månaden. Inom organisationen finns även en grupp som diskuterar hur samverkan ska gå till. Dessutom finns ett utvecklingsråd, där företag från regionen hjälper till att visa vägen framåt.

Agro Örebro arbetar bland annat med att kommunicera det som faktiskt händer på området i länet. Det gör man genom att publicera nyheter på sin webbplats. Där finns också ett uppdaterat kalendarium med de möten och seminarium som planeras i regionen. Organisationen har också redan 1500 följare på Facebook och når ut till 6 000-10 000 personer i veckan.

Agro Örebro har även dragit igång andra insatser, bland annat en studie med djupintervjuer bland lantbrukare om vad de anser vara de viktigaste frågorna för dem. Resultatet visar att behovet av kompetenskraft är en stor utmaning, liksom frågor som kopplar till konkurrenskraft och attraktionskraft.

En fråga som lyfts i utvecklingsrådet är behovet att betona Örebros matidentitet och unika regionala värden. Därför har Agro Örebro arbetat med ett pilotprojekt ”Lokal och hållbar mat på menyn”. Genom projektet testade man och mätte hur två utvalda restauranger och restaurangernas gäster tog till sig projektet då en av rätterna på respektive restaurang bestod av 100 % lokala råvaror (med undantag av kryddor) som lanserades under varumärket 100 % Örebro.

– Det är intressant att många väljer måltider med lokala produkter på menyn, trots att dessa rätter är dyrare. Vi har många krögare som är duktiga och gör det möjligt för lantbrukare att göra affärer. Allt beror på hur man presenterar produkten, till exempel genom att kommunicera att ”Allt på din tallrik kommer som längst 20 mil härifrån”. Det handlar om arbeta under ett och samma regionala varumärke, fortsätter Johan.

En annan fråga som Agro Örebro engagerat sig i är antagningarna till det regionala naturbruksgymnasiet. Anledningen är den stora skillnaden mellan antalet yrkesverksamma lantbrukare och det antal ungdomar som söker till naturbruksprogrammet.

Gemensamma träffar skapar vägar framåt

Agro Örebro anordnar större möten och konferenser av olika slag. 7 november i fjol genomfördes AgroDagen, där olika aspekter lyftes som är viktiga för lantbrukssektorns utveckling. Till dagen kom cirka 100 personer, varav 60 representerade lantbruksföretag.

– Vi använde den dagen till att prioritera nya verksamhetsområden. De gröna näringarna och livsmedelsproduktionen räknas ofta inte på samma sätt som andra näringar, utan behandlas liksom vid sidan av allt annat. Vi måste börja tala om dessa näringar på ett nytt sätt. Det kändes som att detta var ett forum som verkligen behövdes. Den 27 januari 2021 kör vi igen, fortsätter Johan.

Också frågan hur företag kommer åt investeringskapital är på agendan. Bland annat anordnade Agro Örebro den 10 september ett seminarium där företag med behov av kapital fick träffa banker och kapitalinvesterare live.

Johan Hedström är glad över att Agro Örebros arbete redan börjar ge resultat och att fler projekt är på gång, men det har aldrig varit meningen att Agro Örebro ska vara en projektorganisation.

– Vi vill arbeta långsiktigt och hoppas kunna hitta en långsiktig modell med åtgärder som faktiskt gör skillnad och som åstadkommer resultat. Vi arbetar därför för att hitta en långsiktig finansiering så att vi kan fortsätta att vara en konkret plattform för regional samverkan. Jag är nästan 100 procent säker på att det ska kunna gå att lösa, avslutar Johan Hedström.

I Kalmar län får företagen stöttning för att komma igång inom nya branscher

Carolina Gunnarsson, Region Kalmar län, berättar om hur man i fyra olika projekt i Kalmar län arbetar med att stötta företag för att komma igång inom nya branscher.

  • Projektet Fisk i hus ger konkret hjälp till de som startar vattenbruksföretag.
  • Linnéuniversitetet och Västersläts gård har i ett samarbete tagit fram en manual i syfte att ta fram en lufttorkad skinka som kan konkurrera med den från södra Europa.
  • Projektet Livsmedelsutveckling sydost är Kalmar läns satsning för ökad konkurrenskraft och tillväxt, hållbara och innovativa produkter och samarbeten inom livsmedel.
  • Rapporten Mat och hälsa i Kalmar län beskriver hur produkter från Kalmar län påverkar mat och hälsa.

Intervjun gjordes i samband med Jordbruksverkets klusterträff i Jönköping 2019 med syfte att främja samverkan mellan olika berörda aktörer kring livsmedelsstrategin.

Kunskap och samarbete är framgångsfaktorer för vattenbruksnäringen

Akvaponikanläggning på Gotland

Akvaponikanläggning på Gotland

Andreas Pettersson, länsfiskekonsulent

Andreas Pettersson, länsfiskekonsulent

För att få fart på vattenbruk som näring på Gotland krävs kompetensutveckling och samverkan. Det är öns recept för att få mer hållbara fiskprodukter i kyldiskar och på restaurangbord i framtiden. Det är även ett bra recept att använda nationellt och nu efterlyser Gotland ännu mer samarbete med andra län och regioner.

På Gotland har det tidigare enbart funnits ett fåtal fiskodlingar men ingen omfattande näring. Erfarenheterna från den typen av verksamheter är därför små. Men förutsättningarna för en framtida vattenbruksnäring finns ändå, bland annat eftersom där finns många ladugårdar och andra fastigheter som skulle kunna anpassas till vattenbruksanläggningar. Dessutom är intresset för vattenbruksnäringen stort bland många av entreprenörerna på ön.

Slutsatser från förstudie om vattenbruk på Gotland

Andreas Pettersson, länsfiskekonsulent på Miljö- och vattenenheten på Länsstyrelsen i Gotlands län menar att det krävs tydliga åtgärder för att etableringen av stabila vattenbruksföretag i Sverige ska få fäste. Bland annat efterlyser han en tydligare satsning på ett nationellt nätverk för vattenbruket i Sverige.

– Existerande branschorganisationer, centrumbildningar och andra nätverk som finns inom vattenbruket idag har mycket att vinna på att samarbeta ännu mer för att lyfta vattenbruket som näring. Behovet finns särskilt för det landbaserade vattenbruket som är på frammarsch i Sverige. Det är viktigt att de regionala och kommunala aktörer som arbetar med att ta fram strategiska dokument inte arbetar frånskilt från entreprenörerna. Det är bara tillsammans som vi får den här näringen att utvecklas ordentligt, menar han.

Izabela Alias som är vattenbrukssamordnare på Jordbruksverket håller med om att ett bredare nätverk och ökat lokalt engagemang är viktiga faktorer för att få fart på vattenbruksnäringen.

– Jag håller med om att ett väl fungerande nätverk som arbetar mot gemensamma mål är nyckeln för en hållbar utveckling av svenskt vattenbruk. Vi på Jordbruksverket, som har en främjande roll för svenskt vattenbruk, samverkar med representanter från både forskning, myndigheter, branschorganisationer, näringsutvecklare, enskilda odlare. Men det krävs också att verksamheten är lokalt förankrad. Regionala och kommunala politiker, tjänsteman, andra aktörer och intresseorganisationer måste ha en positiv inställning och arbeta för att underlätta etableringen av vattenbruksföretag.

Andreas Pettersson ansvarade för förstudien Hållbart vattenbruk - något för Gotland? från 2018.
Slutsatserna från den var flera. Bland annat att behovet av kompetensutveckling är stort för att intresserade entreprenörer ska kunna gå från idé till handling och samverkan avgörande för att få en gemensam vision och ett gemensamt mål för vattenbruksnäringen.

Behovet av att förmedla information om vattenbruket till allmänhet, myndigheter, aktörer inom handeln, finansiärer, konsumenter och beslutsfattare på Gotland betonades också.

– Fortfarande är fördomarna om vattenbruk stora hos många. Vissa tror att vattenbruksproduktionen inte är miljövänlig. Det vi förordar på ön är recirkulerande vattenbruk. Det handlar om helt slutna system där vi kan ta tillvara på både restavfall och vatten. Dessutom är det viktigt att foder och den energi som används i vattenbruken är producerad på ett hållbart sätt, berättar Andreas.

– En annan förutsättning för att driva en regional utveckling av ett hållbart vattenbruk är att visa på den potential som vattenbruket har för att bidra till att uppfylla målen i den regionala mat- och livsmedelsstrategin och tillväxtprogrammet på Gotland. Något som förstudien tagit särskild hänsyn till.

Flera åtgärder är redan påbörjade

Förstudien innehöll flera förslag till konkreta åtgärder, varav flera redan är påbörjade. Regionala medel för att implementera den nationella livsmedelsstrategin beviljades och användes till att bygga en demonstrationsanläggning för akvaponik på norra Gotland och för att genomföra utbildningsinsatser. December 2018 stod den klar med 200 fiskar av arten Tilapia. I det slutna kretsloppet odlas basilika, chili, tomat, sallad, melon, squash och ruccola med mera.

– Det är viktigt att visa på odlingstekniker, både för entreprenörer som vill satsa och för privatpersoner. Det är relativt enkelt att odla i en akvaponik och det är ett tilltalande sätt att visa på hållbar kretsloppsodling. Vissa arkitekter är till och med på banan nu och ritar bostadshus med fiskodling i källare och odling av växter på olika våningsplan. Men för entreprenörer krävs sedan specifika kompetenshöjande insatser för att optimera tekniken, hitta lönsamhet och få ut produkterna på marknaden. Livsmedelsaffärer måste vara intresserade, liksom restaurangkockar, fortsätter han.

För att samla kunskap och sprida information om vattenfrågor bildade Uppsala Universitet, Länsstyrelsen i Gotlands län och Region Gotland det femåriga samverkansprojektet Blått centrum Gotland, i vilket Andreas nu arbetar på deltid. Blått centrum Gotland har bland annat anordnat inspirationsseminarier för att sprida information om vattenbruk till personer som vill ha grundläggande kunskaper.

Utöver det har Blått centrum Gotland anordnat utbildningar för intresserade entreprenörer. För den som därefter velat lära sig mer hänvisar man till YH-utbildningar som finns på Västkusten.

Izabela Alias menar att vattenbrukets konkurrenskraft stärks av kvalitetsutveckling. Och det i sin tur kräver att vattenbrukaren får kompetensutveckling.

– Kompetensutveckling och utbildning behövs på alla nivåer och för alla aktörer för att utveckla svenskt vattenbruk. Inte bara nya utan också befintliga företagare bör få utbilda och kompetensutveckla sig att kunna kvalitetsutveckla sina verksamheter. Idag är utbudet av kompetensutveckling för näringsidkare och kommun- och myndighetstjänstemän begränsat och splittrat. För landbaserade odlingar med slutna system, som kommer att diversifiera svenskt vattenbruk, finns stora expansionsmöjligheter. Men landbaserade odlingar ställer högre krav på kompetens vad gäller hela produktionskedjan av tekniskt, uthålligt, närproducerat, distributivt och miljömässigt odlande, säger Izabela.

Ett par vattenbruk är nu på plats

Hittills har två nya vattenbruksföretag startat på Gotland och flera andra entreprenörer har visat intresse, berättar Andreas Pettersson. Ett av företagen ska använda en tom ladugård för sin verksamhet och det andra ett befintligt växthus där fiskodling kopplas på och bildar en akvaponik. Förhoppningen är att fler entreprenörer ska komma igång.

Andreas berättar att inom kort ges besked om ett leaderprojekt som har till syfte att bygga ett vattenbruksnätverk på Gotland. Det är tänkt ska hjälpa till med att identifiera behov som rör kompetens, finansiering, marknadsföring och logistik. Tanken är att leaderprojektet ska samarbeta med andra län med liknande initiativ.

– Vattenbruket är i sin linda i Sverige. Det finns mycket att vinna på att ha gemensamma utbildningar och aktiviteter, särskilt nu i det inledande skedet. Olika nätverk kan till exempel söka gemensam finansiering för att utveckla gemensam logistik, gemensam slaktutrustning, eller arbeta med gemensam marknadsföring. Entreprenörerna ska inte behöva uppfinna hjulet på egen hand, även om de längre fram naturligt blir konkurrenter. Vi behöver samverka på kommunnivå och länsnivå, ta lärdom av varandras erfarenheter, vara effektiva med de ekonomiska medel som finns tillgängliga och dela med oss av arbetssätt som varit framgångsrika, avslutar han.

Norrbotten satsar på ökad kunskap om hållbar mat bland barn och unga

Gunnar Jonsson, Åsa Rönnqvist och Hulda Wirsén

Gunnar Jonsson, Åsa Rönnqvist och Hulda Wirsén om hur det jobbas med den regionala livsmedelsstrategin i Norrbotten i vilken barnen har en framträdande plats. Foto: Peter Gropman.

För att öka konsumenternas kunskap om hållbar mat och folkhälsa, satsar man i Norrbottens livsmedelsstrategi på barn och ungdomar. I Landsbygdsnätverkets podcast Landet går det att höra hur man tänker sig att en satsning på de unga ska bidra till ökad matproduktion och mer kunskap om hållbar mat i landets nordligaste län.

Den mat som kommer från Norrbotten är bra, riktigt bra. Men vi tillverkar för lite. För 20 år sen var länet självförsörjande på mat till 50 procent. Idag är den förmågan nere på 20-25 procent. Med de orden inleds Norrbottens livsmedelsstrategi Nära mat. Visionen Mer norrbottnisk mat på tallrikarna ska nås genom att matproducenter, konsumenter och samhället kommer närmare varandra.

– Framgångsfaktorer för vår livsmedelsstrategi har varit delaktigheten. Vi har haft många olika aktörer inblandade med att ta fram strategin vid flera olika workshopar. Vi har tillsammans slutit upp kring en gemensam målbild för Norrbotten, berättar Hulda Wirsén, samordnare för Nära mat, Norrbottens regionala livsmedelsstrategi.

Barn och unga får ökad kunskap om hållbar matproduktion

Det är Länsstyrelsen i Norrbotten, Region Norrbotten, länets kommuner och LRF som står bakom Norrbottens livsmedelsstrategi som utgår från fem utvecklingsområden. En av åtgärderna handlar om att öka kunskapen om hållbar mat och folkhälsa bland konsumenterna. I Norrbotten har man valt att satsa särskilt på barn och ungdomar.

– Centralt inom hållbar utveckling är hur vi ska få tag på mat nu och i framtiden. Vi är en växande världsbefolkning som behöver dela på den mat som finns. Ur ett norrbottniskt perspektiv är det inte minst viktigt. Vi har riktigt goda förutsättning att producera mat på ett miljövänligt sätt. Vi har bra vatten, låg användning av antibiotika osv. Det är bra för hela världen att vi får mer matproduktion här, säger Gunnar Jonsson som är biträdande professor på Luleå tekniska högskola. Han undervisar och handleder bland annat lärarstudenter kring hållbar utveckling och kombinerar det med tjänsten på Länsstyrelsen i Norrbotten.

Hulda Wirsén betonar också tillgången på outnyttjad åkermark I Norrbotten och värdet av att få barn och ungdomar intresserade av matproduktion för att i framtiden öka antalet primärproducenter.

Kunskap om odling behövs redan i förskolan
I podcasten berättar Gunnar Jonsson om koncept lämpliga för olika former av pedagogiska situationer, allt ifrån undervisning för förskolebarn till ungdomar på gymnasiet. Genom att han delar sin tjänst har han ett nära samarbete med Luleå tekniska universitet. Utöver det arbetar han nära science centret Teknikens hus och lantbruksföretag. Dessutom arbetar han nära lärarutbildningarna med att fram kurslitteratur.

– Vi är bara i uppstarten, men vi ser redan ett stort intresse från skolorna, betonar han.

Gunnar stödjer pedagogerna i deras arbete på olika sätt och bidrar till att arbetet med hållbarhet blir en självklar del av pedagogiken på förskolan eller skolan. Han ger även mer handfast stöd genom att exempelvis hjälpa dem med att sätt upp varmbänkar, blandningar av gödsel och halm där barnen kan odla egna grönsaker. Varmbänkarna används för att exemplifiera kretsloppet.

Åsa Rönnkvist som är ledare och utepedagog på förskolan Barnkompaniet i Boden berättar om dess fleråriga arbete med hållbar utveckling som haft olika inriktningar olika år.

– Vi försöker beskriva kärnan, hur mat produceras, vilka konsekvenser matproduktionen har på miljön samt hur maten påverkar vår hälsa.

Hon betonar vikten av att barn i förskolan och skolan kan odla och se hur det växer så att de tidigt själva kan skapa sig en relation till odling. Det skapar ett intresse och en förståelse för vikten av odling och lär barnen att reflektera över det dom äter. Det är viktigt, menar hon, eftersom färre föräldrar idag odlar hemma.

– Till exempel lär vi dom vad KRAV-odlad potatis är. Vi skapar medvetna människor. Och samarbetet med Gunnar har varit givande. Han har kunnat hjälpa oss med kunskap, så att vi kan utmana barnen på ett roligt sätt.

Barns tidiga erfarenheter av odling skapar medvetna vuxna

Gunnar hoppas att fler förskolor ska arbeta på liknande sätt, att det ska ge ringar på vattnet.

– Det är viktigt med tidiga erfarenheter. Då blir det inte så konstigt när man börjar läsa om hållbar matproduktion senare i skolan.

– Våra barn och ungdomar är vår framtid, framtida konsumenter, beslutsfattare, och tjänstemän. Det utbildningsmaterial vi tar fram, hoppas vi ska kunna bidra till en mer stabil kompetens, avslutar Hulda Wirsén.

Om Podcasten

Kontakt
Hulda Wirsén, samordnare för Nära mat, Norrbottens regionala livsmedelsstrategi
mejl: fornamn.efternamn@lansstyrelsen.se
Telefon: 010-225 52 55

Skoldagar om de gröna näringarna för barn i årskurs fem

Birgitta Andersson, Hushållningssällskapet i Jönköpings län berättar om ett projekt som Hushållningssällskapet driver för att sprida information till årskurs fem om de gröna näringarna.

Intervjun gjordes i samband med Jordbruksverkets klusterträff i Jönköping 2019 med syfte att främja samverkan mellan olika berörda aktörer kring livsmedelsstrategin.

Är svenskodlad sötpotatis en framtidsbransch?

Tillsammans testar Kunskapsnavet, Länsstyrelsen, Hushållningssällskapet och Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) om man kan odla den latinamerikanska rotfrukten sötpotatis i Sverige, i Skogsby på Öland.

Cecilia Kilbride, projektledare på Länsstyrelsen i Kalmar län, och en av personerna bakom provodlingen, berättar här mer.

Intervjun gjordes i samband med Jordbruksverkets klusterträff i Jönköping 2019 med syfte att främja samverkan mellan olika berörda aktörer kring livsmedelsstrategin.

Lantbrukare i Västerbotten samverkar för att bättre nå marknaden

Ett nystartat projekt i Västerbotten ska bidra till att köttproducenter ska samverka kring marknadsfrågor.

Målet med projektet är att genom en strukturerad process undersöka marknaden tillsammans och söka lösningar som kan gynna både de deltagande företagen och hela köttbranschen i regionen. Tanken är att det ska öka effektiviteten i företagen.

Hushållningssällskapet planerar att genomföra fem workshops med företagen för att ta fram gemensamma underlag.

Det är Hushållningssällskapet som är projektägare och här berättar Anna Molander, lantbruksrådgivare, mer om bakgrunden och om projektet.

Intervjun gjordes i samband med Jordbruksverkets klusterträff i Umeå 2019 med syfte att främja samverkan mellan olika berörda aktörer kring livsmedelsstrategin.

Kontakt

Så kan trädgårdsnäringen i Norrbotten stärkas

Elisabeth Öberg på Länsstyrelsen i Norrbotten berättar om de framtida möjligheterna för bär,-frukt- och grönsaksodling i Norrbotten. Bland annat om utmaningarna när det gäller att odla "Norrbottens druva" svarta vinbäret.

Hushållningssällskapet har dragit igång projektet Arctic winery för att skapa ett mousserande svartvinbärsvin av champagnetyp. Projektet har dragits igång trots att volymen på svarta vinbär minskat rejält på senare år.

Pelle Johannson, matkonsulent på Hushållningssällskapet berättar om projektet.

Intervjuerna gjordes i samband med Jordbruksverkets klusterträff i Umeå 2019 med syfte att främja samverkan mellan olika berörda aktörer kring livsmedelsstrategin.

Jämtland tar rygg på idrottsförbunden för att lyfta hållbar, lokal mat

I Jämtland samarbetar man med Riksidrottsförbundet för att hållbar, lokalt producerad mat ska användas och ges exponering i samband med idrotts-evenemang.

Här berättar Marie Sjölin från LRF om det arbete som gjorts i samband med VM-event i Jämtland.

Intervjun gjordes i samband med Jordbruksverkets klusterträff i Umeå 2019 med syfte att främja samverkan mellan olika berörda aktörer kring livsmedelsstrategin.

I Falkenberg utvecklas måltidsturismen

Tydliga mål och gott samarbete mellan företagarna har bidragit till att utveckla måltidsturismen i Falkenberg. 2018 fick Falkenberg White guide - priset Årets värt en resa.

Susanne Thorsson är vice ordförande för lokalt ledd utveckling Halland och kontaktperson för Falkenbergs skafferi, ett företagarnätverk som via samarbeten och event bidrar till att sätta Falkenberg på Sveriges matkarta.

Intervjun gjordes i samband med Jordbruksverkets klusterträff i Göteborg
9 oktober 2019 med syfte att främja samverkan mellan olika berörda aktörer kring livsmedelsstrategin.

Så kan man upphandla svenskproducerad mat

I Västra Götaland får kommuner och lokala småskaliga livsmedelsproducenter hjälp med att anpassa sig till varandra inför upphandlingar.
Pernilla Fischerström på länsstyrelsen i Västra Götaland berättar här hur det fungerar.

Intervjun gjordes i samband med Jordbruksverkets klusterträff i Göteborg
9 oktober 2019 med syfte att främja samverkan mellan olika berörda aktörer kring livsmedelsstrategin.

Kontakt

Telefon 010-224 52 84 eller fornamn.efternamn@lansstyrelsen.se

Hallands Matgille stärker livsmedelssektorn i Halland

Hallands Matgille är ett 3-årigt EU-projekt vars syfte är att stärka livsmedelssektorn i Halland genom att erbjuda kostnadsfria utvecklingsprogram, aktiviteter, nätverk och andra former av insatser till små och medelstora livsmedelsförädlande företag i Halland.
Anna Karin Hamilton, ordförande för projektägaren Signerat Halland berättar här om projektet.

Intervjun gjordes i samband med Jordbruksverkets klusterträff i Göteborg
9 oktober 2019 med syfte att främja samverkan mellan olika berörda aktörer kring livsmedelsstrategin.

Om matinnovationer, foodtech och 3D-printad mat

Torbjörn Karlgren är projektledare på Örebro Universitet för ett projekt som handlar om att utveckla matinnovationer och foodtech.
Här berättar han om värdet av 3D-printad mat och hur blåbär kan komma att förändra vården för hjärtpatienter.

Intervjun gjordes i samband med Jordbruksverkets klusterträff i Örebro hösten 2019 med syfte att främja samverkan mellan olika berörda aktörer kring livsmedelsstrategin.

Mer mat ger fler jobb

Projektet Mer mat fler jobb har som mål att företag inom hela livsmedelskedjan, från jordbruk till förädling, lättare ska kunna växa och anställa – och därigenom producera mer mat. Projektet är ett samarbete mellan Lantbrukarnas riksförbund, Arbetsförmedlingen, branscherna inom livsmedelsproduktionen, Livsmedelsföretagen, Krinova, Gröna arbetsgivare. Naturbruksgymnasiernas förening är partner. Projektet pågår mellan 2019 och 2021 och finansieras av Europeiska socialfonden, ESF.

Här berättar Stina-Lisa Flodin från Arbetsförmedlingen mer om projektet.

Intervjun gjordes i samband med Jordbruksverkets klusterträff i Örebro hösten 2019 med syfte att främja samverkan mellan olika berörda aktörer kring livsmedelsstrategin.

Så kan en terroiratlas bidra till att stärka regioners matidentitet

Rose-Marie Winqvist, LRF Sydost, berättar om hur arbetet med en terroiratlas kan hjälpa till att beskriva historian, förutsättningarna och möjligheterna för matproduktion inom en region.

Intervjun gjordes i samband med Jordbruksverkets klusterträff i Kristianstad 2019 med syfte att främja samverkan mellan olika berörda aktörer kring livsmedelsstrategin.

Så hjälper Sveriges äldsta inkubator startups

Krinova erbjuder innovations- och utvecklingsstöd till såväl företag som ännu befinner sig på idéstadiet som till etablerade företag.

Här kan du höra Charlotte Lorentz Hjorth från Krinova berätta om verksamheten som bidragit till att det under 2018 skapats 100 nya arbetstillfällen i de bolag Krinova arbetat med.

Intervjun gjordes i samband med Jordbruksverkets klusterträff i Kristianstad 2019 med syfte att främja samverkan mellan olika berörda aktörer kring livsmedelsstrategin.

Agro Sörmland skapar förutsättningar för tillväxt, innovation och entreprenörskap

Agro Sörmland är en nystartad neutral samlingspunkt till för att professionella personer inom lantbrukssektorn ska kunna knyta kontakter och föra diskussioner om intressanta frågor. En viktig del i verksamheten är att stimulera och driva projekt som skapar förutsättningar för tillväxt, innovation och entreprenörskap.

Här berättar Cilla Krantz från Agro Sörmland mer om verksamheten.

Intervjun gjordes i samband med Jordbruksverkets klusterträff i Stockholm hösten 2019 med syfte att främja samverkan mellan olika berörda aktörer kring livsmedelsstrategin.

Sörmlands matkluster stärker sina medlemmar genom gemensamma säljaktiviteter

Sörmlands matkluster stärker matentreprenörer med hjälp av gemensamma evenemang såsom Korv&Brödfestivalen, Rabarberfestivalen, Aptitrundan, Matverk och olika Matmarknader runt om i Sörmland men också med utbildningar och andra möten kring mat.

Här berättar Erika Olsson mer om matklustret.

Intervjun gjordes i samband med Jordbruksverkets klusterträff i Stockholm i hösten 2019 med syfte att främja samverkan mellan olika berörda aktörer kring livsmedelsstrategin.

Kundfokus, förenkling och samsyn vid offentliga kontroller

Länsstyrelsen i Stockholm bedriver tillsammans med LRF den tvååriga projektet Kundfokus, förenkling och samsyn som handlar om utveckling och förbättring av offentliga kontroller.

Kristina Nigell på Länsstyrelsen berättar här mer om projektet.

Intervjun gjordes i samband med Jordbruksverkets klusterträff i Stockholm
15 oktober 2019.

Kompetensutvecklingsprojekt i Uppland

Hanna Bjärnlid från Länsstyrelsen i Uppland berättar om kompetensutvecklingsprojektet "Från jord till bord".

Intervjun gjordes i samband med Jordbruksverkets klusterträff i Stockholm hösten 2019 med syfte att främja samverkan mellan olika berörda aktörer kring livsmedelsstrategin.

Det kan hända när alla led i livsmedelskedjan träffas

Lars Nellmer, Länsstyrelsen Gotland berättar vad som hände på Gotland när länsstyrelsen anordnade en konferens där företrädare för alla led i livsmedelskedjan kunde träffas.

Intervjun gjordes i samband med Jordbruksverkets klusterträff i Stockholm 15 oktober 2019 med syfte att främja samverkan mellan olika berörda aktörer kring livsmedelsstrategin.

Att använda berättelserna runt maten

I Västmanland har man i två pilotprojekt använt berättelserna runt den västmanländska maten som ett medel för att nå målen i livsmedelsstrategin. Här berättar Henrik Wester från Region Västmanland om projekten.

Intervjun gjordes i samband med Jordbruksverkets klusterträff i Örebro den 21 oktober 2019.

För mer information om filmen om "Kärrbobonden", Ett hållbart liv - en mans vision, ta kontakt med Henrik Wester

Telefon: +46 (0)21-481 82 54 |Mobil: +46 (0)704-18 79 59

Mejl: förnamn.efternamn@regionvastmanland.se

Senast uppdaterad: 2021-06-07

Denna modul visas endast online