EAA – Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn. Prognos för utvecklingen 2001–2002

I korta drag

Oförändrat produktionsvärde i jordbruket 2002

Värdet av jordbruksproduktionen i löpande priser beräknas vara i stort sett oförändrat 2002 jämfört med 2001 med en marginell nedgång på vegetabiliesidan och en likaledes marginell ökning på animaliesidan.

Den totala spannmålsskörden var "normal" 2002, dvs den var ungefär lika stor som genomsnittet de senaste fem åren. Spannmålsarealen minskade med 4 %, vilket uppvägs av större hektarskördar än normalt. Skörden av vete och råg minskade, delvis beroende på minskade arealer. En annan orsak till minskad veteskörd är att högavkastande höstvete till en del ersatts med vårvete på grund av vädersituationen under hösten 2001 med sen skörd och mycket regn. Skörden av korn och havre ökade. För dessa grödor ökade även arealerna. Spannmålspriserna för 2002 års skörd har enligt preliminära uppgifter sjunkit.

För oljeväxter ökade arealen med ca 50 % och skörden likaså. Priserna steg kraftigt redan 2001 - och ytterligare något 2002 - vilket är en orsak till det ökade intresset för oljeväxtodling.

Prognosen för potatisskörden visar en uppgång men det finns ännu inga faktiska uppgifter. Avräkningspriset har sjunkit kraftigt under de första höstmånaderna.

Liksom för flertalet vegetabilier har avräkningspriserna för djur sjunkit, framför allt för svin efter den relativt höga prisnivån under 2001. Slakten beräknas öka 2 - 3 % för både nötkreatur och svin.

Djurbidragen för nötkreatur ökade relativt kraftigt framför allt beroende på höjda bidragsnivåer. I viss mån berodde ökningen även på valutakurserna.

Mjölkinvägningen har preliminärt minskat något - för första gången sedan Sverige gick med i EU - liksom invägningen av ägg. Priserna har däremot stigit något för både mjölk och ägg.

Prognos för inkomstutvecklingen 2001-2002

Till skillnad från avräkningspriserna beräknas priserna på jordbrukets produktionsmedel preliminärt stiga mellan 2001 och 2002. Uppgången beräknas till 1 - 1,5 %. Värdet av insatsvaruanvändningen beräknas bl.a. på grund av detta öka. Som en följd av detta detta minskar faktorinkomsten (förädlingsvärde netto till faktorkostnad) med 3 - 3,5 %.

Jordbruksverket har levererat denna prognos över inkomstutvecklingen i Sverige till EUs statistikmyndighet Eurostat. Prognosen redovisas i tabell 1 som innehåller värden för 2001 samt förändringar i volym, pris och värde till 2002 uttryckt som index.

I mitten av december planerar Eurostat att redovisa prognoser över inkomstutvecklingen mellan 2001 och 2002. Indikator A, dvs. förändringen i real faktorinkomst per årsarbete, är det mått som brukar användas vid jämförelse mellan medlemsländerna. Med antaganden om en fortsatt nedgång av den totala arbetsinsatsen (-4 %) och en prisökning för bruttonationalprodukten med närmare 2,5 % kommer indikator A för Sverige att visa en nedgång med 1 - 2 %. Denna beräkning är naturligtvis mycket osäker och det slutliga utfallet kan komma att skilja sig avsevärt härifrån.