EAA – Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn. Prognos för utvecklingen 2014–2015

I korta drag

Svagt förbättrat resultat för jordbruket 2015

Jordbrukssektorns totala produktionsvärde i löpande priser förväntas öka med 1,7 % år 2015 jämfört med år 2014. Värdet av vegetabilieproduktionen förväntas öka med 3 % medan värdet av animalieproduktionen förväntas förbli i stort sett oförändrat. Detta är dock i hög grad en effekt av det nya nötkreaturstödet. Om man bortser från stödet skulle jordbrukssektorns totala produktionsvärde vara i stort sett oförändrat jämfört med 2014 och värdet av animalieproduktionen skulle minska med cirka 3 %.

De totala kostnaderna år 2015 förväntas ligga på ungefär samma nivå som 2014.

Den totala spannmålsskörden för 2015 uppskattas till cirka 6,1 miljoner ton, vilket är en ökning med 5 % jämfört med 2014. Samtidigt förväntas priserna på spannmål att fortsätta sjunka under skördeåret 2015/2016. Totalt sett bedöms värdet av spannmålsproduktionen minska med 4 % jämfört med skördeåret 2014/2015.

Totalskörden av raps och rybs 2015 beräknas öka med 10 % jämfört med föregående år medan odlingsarealen minskar marginellt. Trots att priserna förväntas sjunka under skördeåret 2015/2016 förväntas värdet av oljeväxtproduktionen totalt sett öka med 3 %.

Värdet av mjölkproduktionen uppskattas minska med 15 %, vilket främst kan förklaras av ett betydligt lägre genomsnittligt avräkningspris under 2015 jämfört med 2014.

Slakten av nötkreatur beräknas öka med 1,5 % under år 2015 jämfört med år 2014 samtidigt som avräkningspriserna uppskattas öka. Totalt sett ökar värdet av nötkreatur med 12 %, om man bortser från det nya nötkreaturstödet. Slakten av svin beräknas ligga i nivå med 2014. Avräkningspriserna beräknas dock öka varför värdet av svinproduktionen uppskattas öka med knappt 5 %.

Prognos för inkomstutvecklingen 2014–2015

Jordbrukssektorns totala produktionsvärde i löpande priser förväntas öka med 1,7 % år 2015 jämfört med 2014. Värdet av vegetabilieproduktionen ökar medan värdet av animalieproduktionen förväntas förbli i stort sett oförändrat.

Priset på spannmål förväntas fortsätta att sjunka även under skördeåret 2015/2016. Lägre priser kompenseras dock till viss del av en stor skörd men värdet av spannmålsproduktionen bedöms ändå minska med 4 % jämfört med skördeåret 2014/2015. Värdet av oljeväxter och proteingrödor ökar främst på grund av stora skördar och det totala värdet av industrigrödor ökar med 8 %.

Värdet av mjölkproduktionen uppskattas minska med 15 %, vilket främst kan förklaras av ett betydligt lägre genomsnittligt avräkningspris under 2015 jämfört med 2014.

Samtidigt har producentpriserna för nötkött stigit vilket bidragit till att öka intäkterna för nötköttsproducenterna med närmare 12 %. Dessutom tillkommer det nya nötkreaturstödet som i EAA-kalkylen hanteras som ett stöd direkt till nötköttsproducenterna och inte som ett allmänt produktionsrelaterat stöd.

Värdet av grisproduktionen förväntas även det öka på grund av högre priser medan produktionsvärdet på fjäderfä förväntas öka både på grund av ökat antal slaktade fjäderfän och högre avräkningspriser.

Värdet av produktionen av jordbrukstjänster beräknas minska medan sekundära icke-jordbruksaktiviteter beräknas ligga på ungefär samma nivå som år 2014.

Priserna på bland annat foder och energi förväntas sjunka under 2015 vilket bidrar till att de totala kostnaderna för insatsvaror och tjänster beräknas minska med 1 %.

Förädlingsvärdet netto, vilket motsvarar värdet av jordbrukssektorns produktion minus insatsförbrukning och kapitalförslitning, beräknas öka med 20 %. Den kraftiga ökningen är dock inte reell. Det nya nötkreaturstödet innebär att cirka 850 miljoner kronor flyttas från posten Övriga produktionssubventioner och hamnar som ett produktstöd i posten Nötkreatur. Även driftsöverskott netto, som är det överskott som ska täcka kostnader för arrende, räntor, eget arbete och eget kapital, uppskattas öka med nästan 3 %. Företagsinkomsten, som ska täcka kostnader för eget arbete och kapital, förväntas öka med nästan 4 %.

Jordbruksverket har levererat denna preliminära beräkning av inkomstutvecklingen i Sverige till EU:s statistikmyndighet Eurostat. Beräkningen redovisas i tabell 1, som innehåller värden för år 2014 samt förändringar till år 2015 i volym, pris och värde uttryckt som index.

I mitten av december planerar Eurostat att redovisa medlemsstaternas prognoser över utvecklingen av jordbrukets inkomster mellan åren 2014 och 2015. Indikator A, som beskriver förändringen i real faktorinkomst per årsarbete, är det mått som brukar användas vid jämförelse mellan medlemsländerna. Faktorinkomsten beräknas som produktionsvärdet (inklusive subventioner) minus kostnader för insatsvaror och tjänster och kapitalförslitning. Med antaganden om en nedgång av den totala arbetsinsatsen (-1,7 %) och en prisökning för bruttonationalprodukten med 1,9 %, kommer indikator A för Sverige att visa en uppgång med 2,4 %. Denna prognos är naturligtvis mycket osäker och det slutliga utfallet kan komma att skilja sig avsevärt härifrån.