Jordbrukssektorns totala produktionsvärde förväntas öka med 5 % år 2017 jämfört med år 2016. Värdet av vegetabilieproduktionen förväntas öka med 3 % medan värdet av animalieproduktionen förväntas öka med 9 %.
Den totala spannmålsskörden 2017 uppskattas preliminärt till 5,9 miljoner ton, vilket är en ökning med 9 % jämfört med 2016. Samtidigt bedöms priserna på spannmål bli drygt 3 % lägre under skördeåret 2017/2018 jämfört med skördeåret 2016/2017. Totalt gör detta att värdet av spannmålsproduktionen förväntas öka med knappt 6 % jämfört med skördeåret 2016/2017.
Värdet av industrigrödor förväntas öka med 16 %. I denna grupp står oljeväxter för det största produktionsvärdet. Skörden av raps, rybs och oljelin uppskattas öka med 37 % medan priserna förväntas sjunka med närmare 7 % under skördeåret 2017/2018. Sammantaget beräknas värdet av oljeväxtproduktionen öka med 28 % jämfört med föregående år.
Värdet av mjölkproduktionen uppskattas öka med drygt 21 %, vilket förklaras av att avräkningspriset förväntas stiga med omkring 25 % och att invägningen förväntas minska med drygt 2 % under 2017 jämfört med 2016. Värdet av mjölkproduktionen har därmed återhämtat sig och ligger nästan i nivå med år 2014.
Avräkningspriset för nötkreatur förväntas ligga på samma nivå 2017 som 2016 medan slakten ökar något. Totalt gör detta att produktionsvärdet för nötkreatur bedöms öka med 1 %. Värdet av grisproduktionen förväntas öka med knappt 3 % under 2017. Avräkningspriset förväntas sjunka med nästan 2 % samtidigt som slakten uppskattas öka med drygt 4 %.
Jordbrukssektorns totala produktionsvärde i löpande priser förväntas, som tidigare nämnts, öka med 5 % år 2017 jämfört med 2016. Samtidigt förväntas även kostnaderna öka under 2017. Kostnaderna för insatsvaror och tjänster uppskattas öka med 2 % och det är främst energi- och foderkostnader som bidrar till ökningen. Energikostnaderna förväntas öka med 7 % medan foderkostnaderna uppskattas öka med knappt 4 %.
Kostnaderna för insatsvaror och tjänster ökar dock inte i samma utsträckning som produktionsvärdet. Förädlingsvärdet brutto, vilket motsvarar värdet av jordbrukssektorns produktion minus insatsvaror och tjänster, förväntas därför öka med 14 %.
Under 2017 förväntas posten kapitalförslitning öka och samtidigt förväntas de övriga produktionssubventionerna minska något. Effekten av dessa förändringar är dock liten. Faktorinkomsten, som ska täcka kostnader för löner, arrenden, räntor, eget arbete och eget kapital, förväntas öka med 13 %.
Lönekostnaderna beräknas öka med 2 % medan räntekostnader sjunker marginellt. Sammantaget leder detta till att företagsinkomsten, som ska täcka kostnader för eget arbete och eget kapital ökar med 25 %. Återhämtningen i avräkningspriset för mjölk är den största enskilda förklaringen till ökningen i företagsinkomsten.
Jordbruksverket har levererat denna preliminära beräkning av inkomstutvecklingen i Sverige till EU:s statistikmyndighet Eurostat. Beräkningen redovisas i tabell 1, som
innehåller värden för år 2016 samt förändringar till år 2017 i volym, pris och värde uttryckt som index.
I mitten av december planerar Eurostat att redovisa medlemsstaternas prognoser över utvecklingen av jordbrukets inkomster mellan åren 2016 och 2017. Indikator A, som beskriver förändringen i real faktorinkomst per årsarbete, är det mått som brukar användas vid jämförelse mellan medlemsländerna. Faktorinkomsten beräknas som produktionsvärdet (inklusive subventioner) minus kostnader för insatsvaror och tjänster och kapitalförslitning. Med antaganden om en nedgång av den totala arbetsinsatsen (-2,1 %) och att prisökningens del i värdeförändringen av bruttonationalprodukten är 2,2 %, kommer indikator A för Sverige att öka med drygt 12 % jämfört med föregående år. Denna prognos är dock mycket osäker och det slutliga utfallet kan komma att skilja sig avsevärt härifrån.