Logotyp Jordbruksverket

EAA – Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn. Prognos för utvecklingen 2018–2019

I korta drag

Förbättrat resultat för jordbruket 2019

Efter 2018 års varma och torra sommar bjöd 2019 på mer normala odlingsbetingelser, vilket i kombination med stor höstsådd 2018 resulterade i stora skördar i större delen av landet. Priserna för skördeåret 2019/2020 bedöms bli avsevärt lägre än för skördeåret 2018/2019 men detta vägs upp av de ökade skördarna.

Den foderbrist som uppstod på grund av de ogynnsamma förhållandena 2018 har påverkat foderpriserna även i inledningen av 2019 vilket gör att foderkostnaderna bedöms fortsatt höga under 2019 jämfört med genomsnittet för tidigare år. Även den totala kostnadsmassan bedöms ligga avsevärt över genomsnittet för tidigare år.

Produktionsvärdet i jordbruket bedöms öka med 6 % eller motsvarande 3,6 miljarder kronor 2019 jämfört med år 2018. Kostnaderna bedöms ligga kvar på en fortsatt hög nivå jämfört med tidigare år men ökar inte i samma utsträckning som produktionsvärdet. Utöver det ökade produktionsvärdet ökar även värdet av stöd och ersättningar, främst det så kallade torkstödet, men kronans försvagning gentemot euron bidrar också till ökade ersättningsnivåer. Företagsinkomsten, som ska täcka kostnader för eget arbete och eget kapital, bedöms öka med 72 % eller 3,6 miljarder kronor jämfört med 2018 års låga nivå. Knappt 1,1 miljard av denna ökning består av ökade stöd och ersättningar.

Stora skördar bidrar till ökat produktionsvärde

Jordbrukssektorns produktionsvärde förväntas, som tidigare nämnts, öka med 6 % jämfört med 2018. Värdet av vegetabilieproduktionen förväntas öka med 10 % jämfört med 2018 medan värdet av animalieproduktionen förväntas öka med 2 %.

Den totala spannmålsskörden 2019 uppskattas preliminärt till 6,1 miljoner ton, vilket är en ökning med 88 % jämfört med 2018. Samtidigt bedöms priserna på spannmål bli 30 % lägre under skördeåret 2019/2020 jämfört med skördeåret 2018/2019. Totalt gör detta att värdet av spannmålsproduktionen förväntas öka med 34 % jämfört med skördeåret 2018/2019. Jämfört med genomsnittsvärdet under de fem skördeåren 2013/2014 till 2017/2018 är värdet 13 % högre.

Värdet av industrigrödor förväntas öka med 51 %. I denna grupp står oljeväxter för det största produktionsvärdet. Skörden av raps, rybs och oljelin uppskattas öka med 71 % medan priserna förväntas stiga med drygt 3 % under skördeåret 2019/2020. Sammantaget beräknas värdet av oljeväxtproduktionen öka med 76 % jämfört med föregående år.

I EAA-kalkylen värderas även företagens egna grovfoderproduktion. Värdet av foderproduktionen som används inom sektorn återkommer sedan som en kostnad i kalkylen. Värdet av skörden, men också hela kostnaden för förbrukningen av 2019 års skörd, finns med i kalkylen för år 2019. Värdet av foderväxter förväntas vara i stort sett oförändrat för 2019 års skörd jämfört med 2018 års skörd. Grovfoderproduktionen förväntas öka avsevärt 2019 jämfört med 2018 men volymökningen tas ut av sjunkande priser.

Ökat värde även inom animalieproduktionen

Produktionsvärdet för den sammanlagda animalieproduktionen bedöms öka med 2 % jämfört med 2018.

Ökad slakt och något högre priser gör att produktionsvärdet för nötkreatur beräknas öka med knappt 2 % 2019 jämfört med 2018. Avräkningspriset för gris förväntas stiga med knappt 2 % under 2019 samtidigt som slakten bedöms minska med cirka 3 %, vilket leder till ett knappt 1 % lägre produktionsvärde 2019 jämfört med 2018. Produktionsvärdet för fjäderfä beräknas öka med 13 % vilket beror på en uppskattad produktionsökning och stigande avräkningspriser.

Invägningen av mjölk förväntas minska med cirka 2 % 2019 samtidigt som avräkningspriset för mjölk uppskattas stiga med knappt 4 %. Sammantaget gör det att värdet av mjölkproduktionen beräknas öka med knappt 2 % jämfört med 2018.

Prognos för inkomstutvecklingen 2018–2019

Jordbrukssektorns totala produktionsvärde i löpande priser förväntas, som tidigare nämnts, öka med 6 % eller cirka 3,6 miljarder kronor år 2019 jämfört med 2018. Samtidigt förväntas kostnaderna ligga kvar på en hög nivå jämfört med åren före 2018.

Kostnaderna för insatsvaror och tjänster uppskattas öka med drygt 1 % under 2019. Foderkostnaderna minskar något till följd av lägre priser på spannmål och grovfoder men ligger fortfarande på en hög nivå cirka 2 miljarder kronor eller drygt 15 % över genomsnittet för åren 2013–2017. Vidare ökar kostnaderna för energi samt övriga varor och tjänster.

Förädlingsvärdet brutto, vilket motsvarar värdet av jordbrukssektorns produktion minus insatsvaror och tjänster, uppskattas öka med 21 % jämfört med 2018. Förädlingsvärdet netto, där hänsyn tagits även till kapitalförslitningskostnader, förväntas öka med 78 % eller närmare 2,7 miljarder kronor år 2019.

Posten övriga produktionssubventioner, som innefattar större delen av stöden och ersättningarna till jordbruket, beräknas öka med knappt 1,1 miljarder kronor. Orsaken till ökningen är den andra utbetalningen av krisstödet för torkan 2018, som regeringen beslutat om, men även en viss valutakurseffekt. Kronans försvagning gentemot euron bidrar till att stöden i kronor ökar.

Faktorinkomsten, som ska täcka kostnader för löner, arrenden, räntor, eget arbete och eget kapital, förväntas öka med 29 %, motsvararande 3,7 miljarder kronor jämfört med 2018.

Lönekostnaderna beräknas öka med drygt 2 %. Arrende-och hyreskostnader uppskattas öka med 4 % medan räntekostnaderna bedöms minska med 4 %. Sammantaget leder detta till att företagsinkomsten, som ska täcka kostnader för eget arbete och eget kapital ökar med 72 % jämfört med 2018, vilket ungefär motsvarar en ökning med 3,6 miljarder kronor.

Jordbruksverket har levererat denna preliminära beräkning av inkomstutvecklingen i Sverige till EU:s statistikmyndighet Eurostat. Beräkningen redovisas i tabell 1, som
innehåller värden för år 2018 samt förändringar till år 2019 i volym, pris och värde uttryckt som index.

Värdet av indikator A ökar

I mitten av december planerar Eurostat att redovisa medlemsstaternas prognoser över utvecklingen av jordbrukets inkomster mellan åren 2018 och 2019. Indikator A, som beskriver förändringen i real faktorinkomst per årsarbete, är det mått som brukar användas vid jämförelse mellan medlemsländerna. Faktorinkomsten beräknas som produktionsvärdet (inklusive stöd och ersättningar) minus kostnader för insatsvaror och tjänster och kapitalförslitning. Med antaganden om en nedgång av den totala arbetsinsatsen (-2,1 %) och att prisökningens del i värdeförändringen av bruttonationalprodukten är 2,4 %, kommer indikator A för Sverige att öka med 28 % jämfört med föregående år. Denna prognos är dock osäker och det slutliga utfallet kan komma att skilja sig avsevärt härifrån.

Prognosens tillförlitlighet

Jordbruksverket publicerar årligen en prognos för jordbrukssektorns intäkter och kostnader i december. Prognosen baseras till stor del på preliminära uppgifter och bedömningar, särskilt på kostnadssidan, vilket innebär att den i normalfallet har en hög grad av osäkerhet.

Produktionsvärdet för vegetabilier avser skördeåret 2019/2020. Vid tiden för prognosen finns preliminära uppgifter över skördarna av spannmål, oljeväxter, ärter och åkerbönor. Avsaknaden av preliminära uppgifter om skördar av slåttervall, frukt och grönsaker gör dessa uppskattningar osäkra. Vidare finns uppgifter om avräkningspriser endast tillgängliga för en begränsad del av skördeåret. Det bör även påpekas att EAA-kalkylen inte tar hänsyn till eventuella prissäkringar av 2019 års skörd. På animaliesidan finns ett betydligt bättre underlag för att göra uppskattningar av produktionsvärdet.

När det gäller kostnadsutvecklingen är underlaget bristfälligt vid tidpunkten för prognosen. Uppskattningarna av prisutvecklingen på insatsvaror och tjänster bedöms vara av god kvalitet men volymförändringarna är betydligt svårare att skatta.