Under 2016 ägnade sig 43 % av de svenska jordbruksföretagen åt någon form av kombinationsverksamhet, det vill säga verksamhet som inte är jordbruk, men som använder jordbruksföretagets resurser som mark, byggnader, maskiner eller jordbruksprodukter. Andelen företag med kombinationsverksamhet har ökat från att ha varit 37 % under 2013 och 11 % under 1999.
För de företag som bedriver kombinationsverksamhet har dess ekonomiska betydelse dessutom ökat. Sedan 2013 har andelen företag för vilka kombinationsverksamheten utgör mer än hälften av företagets ekonomiska omsättning ökat från 26 % till 33 %, medan andelen företag för vilka samma verksamhet utgjorde mindre än 10 % av omsättningen istället minskat i motsvarande grad.
Totalt sett innebär det att för 14 % av samtliga svenska jordbruksföretag kommer majoriteten av den ekonomiska omsättningen från kombinationsverksamhet.
Den vanligaste formen av kombinationsverksamhet 2016 var arbete på entreprenad, utom och inom jordbruk. Drygt en fjärdedel av samtliga svenska jordbruksföretag bedrev någon form av entreprenadarbete 2016 och ju större företagen var, desto vanligare var det att de ägnade sig åt just entreprenadarbete. Den näst vanligaste kategorin av kombinationsverksamhet var ”Turism, uthyrning och andra fritidsaktiviteter” som utövades av 8 % av jordbruksföretagen.
Andelen företag som ägnar sig åt kombinationsverksamhet varierade i olika län och i olika driftsinriktningar. Geografiskt sett hittar man störst andel företag med kombinationsverksamhet i Stockholm respektive Södermanlands län, där mer än hälften av företagen ägnar sig åt någon sådan verksamhet. Sett till driftsinriktning ägnade sig växtodlande företag åt kombinationsverksamhet i högre grad än företag som var inriktade på husdjursskötsel, medan småbruk var den driftsinriktning som i lägst utsträckning ägnade sig åt kombinationsverksamhet.