Logotyp Jordbruksverket

Skördeprognos för spannmål och oljeväxter 2014

I korta drag

Årets spannmålsskörd uppskattas öka med 13 %

Den totala spannmålsskörden för 2014 uppskattas bli drygt 5,6 miljoner ton.
Detta är ca 13 % mer än förra årets skörd och 17 % mer än den genomsnittliga
skörden för de fem senaste åren. Höstvete uppskattas öka mest procentuellt sett
jämfört med 2013. Enligt prognosen ökar höstvete med 108 % till 2,7 miljoner
ton och då svarar höstvete för knappt hälften av spannmålsskörden. Den största
procentuella minskningen, -38 %, sker för blandsäd.
Att totalskörden för spannmål blir större i år jämfört med förra året förklaras
främst av att den odlade höstvetearealen ökat med ca 82 % och att höstvete är
det spannmål med högst hektarskörd. I år uppskattas den genomsnittliga hektarskörden
av höstvete att bli drygt 7 200 kg vilket är den största någonsin.
Totalskörden för oljeväxter uppskattas bli 0,3 miljoner ton vilket är ca 8 %
mindre än förra året men 2 % mer än genomsnittet för de fem senaste åren.
Detta kan förklaras av att den totala arealen för oljeväxter förväntas minska med
23 % jämfört med förra året.
2014 har varit varmare än normalt i nästan hela Sverige under perioden januari
till maj. Samtidigt var det mer nederbörd än normalt i januari, februari samt maj
i nästan hela Sverige och varierande nederbörd jämfört med normalt i mars och
april. Juni var kallare än normalt i nästan hela landet samtidigt som det var varierande
nederbörd. Det följdes av juli som var varmare än normalt i hela landet
och som hade mindre nederbörd än normalt i nästan hela landet.
Prognoserna är gjorda utifrån en metod som utvecklats vid Jordbruksverket och
som baseras på statistiska samband mellan tidigare års väderdata och skördar. I
modellen används de vädervariabler som bäst förklarar variationerna i hektarskördarna.
I beräkningarna används förutom väderdata även odlade arealer för
år 2014. Prognoserna bygger på att årets väder från och med augusti och framåt
är som under ett normalår. Skulle vädret från augusti och framåt avvika avsevärt
från normalåret kan skillnaderna mellan prognoserna och de verkliga skördarna
bli stora. Redovisning görs endast totalt för hela landet då regionala uppgifter är
för osäkra för att redovisas.