Skördeprognos för spannmål och oljeväxter 2015

I korta drag

Årets spannmålsskörd uppskattas bli 6,1 miljoner ton

Den totala spannmålsskörden för 2015 uppskattas bli knappt 6,1 miljoner ton.
Detta är 5 % mer än förra årets skörd och 23 % mer än den genomsnittliga
skörden för de fem senaste åren. Höstvete uppskattas öka mest med 197 000 ton
till 2,9 miljoner ton. Ökningen beror på både ökad areal och högre hektarskörd.
Höstvete svarar för den största andelen av spannmålsskörden, knappt 50 %. Den
näst största andelen står vårkorn för, 25 % vilket motsvarar 1,5 miljoner ton.
Att totalskörden för spannmål blir större i år jämfört med förra året förklaras
främst av att den odlade höstvetearealen är så stor, knappt 400 000 hektar, samt
att hektarskörden förväntas bli 7 460 kg, vilket är den största någonsin.
Totalskörden för oljeväxter uppskattas bli 0,32 miljoner ton vilket är ca 1 %
mindre än förra året. Detta kan förklaras av att hektarskörden för höstraps
minskar med 6 % och att höstraps svarar för 93 % av den totala oljeväxtarealen.
Årets skörd av oljeväxter förväntas bli 6 % större än genomsnittet för de fem
senaste åren.
2015 har varit varmare än normalt i nästan hela Sverige under perioden januari
till april för att sedan bli kallare än normalt under perioden maj till juli i hela
Sverige. När det gäller nederbörd så har det varit varierande jämfört med normalt.
Varannan månad, januari, mars, maj och juli, har det varit mer nederbörd
än normalt i nästan hela landet och resterande månader har det varit mindre
nederbörd i nästan hela landet.
Prognoserna är gjorda utifrån en metod som utvecklats vid Jordbruksverket och
som baseras på statistiska samband mellan tidigare års väderdata och skördar. I
modellen används de vädervariabler som bäst förklarar variationerna i hektarskördarna.
I beräkningarna används förutom väderdata även odlade arealer för
år 2015. Prognoserna bygger på att årets väder från och med augusti och framåt
är som under ett normalår. Skulle vädret från augusti och framåt avvika avsevärt
från normalåret kan skillnaderna mellan prognoserna och de verkliga skördarna
bli stora. Redovisning görs endast totalt för hela landet då regionala uppgifter är
för osäkra för att redovisas.