Normskördar 2018
I korta drag
Normskördar för de vanligaste grödorna
Sedan början av 1960-talet har SCB årligen beräknat normskördar för de vanligaste spannmåls- och oljeväxtgrödorna samt för potatis och sockerbetor. Från och med 2007 redovisas normskördar även för höstkorn, rågvete, blandsäd, ärter och oljelin.
Syftet med normskördeberäkningarna är att visa den skörd som man kan förvänta sig under normala väderbetingelser.
Resultat tas fram för skördeområden (SKO), län, jordbrukets åtta produktionsområden samt för hela riket. För varje område och gröda redovisas ett värde, förutsatt att grödan odlas i tillräcklig omfattning. Beräkningar görs enligt olika modeller beroende på antal år grödan ingått i underlaget för skördestatistiken. Om tillräckligt underlag finns används en regressionsmodell, i övrigt används en medelvärdesmodell.
Andelen ekologisk odling påverkar normskörden
Resultaten baseras på skördeuppgifter från ekologiskt och konventionellt odlade arealer utifrån den fördelning av odlingsformerna som finns i landet. Eftersom den ekologiska odlingen normalt ger lägre skörd per hektar än den konventionella, bör andelen ekologisk odling för respektive gröda och område tas i beaktande när normskördarna analyseras.
Konventionella skördenivåer i form av trimmade tioårsmedelvärden
Efter att under några år presenterat femårsmedelvärden redovisas från och med 2013 trimmade tioårsmedelvärden för skörd per hektar från konventionellt odlade arealer. Skörd från konventionell odling innebär att skörd från arealer som har ersättning för ekologisk odling inte påverkar resultaten. Statistik om konventionella skördenivåer behövs bland annat när åkermarkens produktionspotential i olika regioner ska analyseras.