Jordbruksmarkens användning 2010.
Preliminär statistik

I korta drag

Den totala arealen jordbruksmark i princip oförändrad

Enligt jordbrukarnas ansökningar om arealbaserade stöd är den totala arealen åkermark i Sverige nästintill oförändrad mellan år 2009 och år 2010. Arealen betesmark och slåtteräng minskar med drygt 6 % eller 29 400 hektar. Totalt sett minskar den totala arealen jordbruksmark med ca 1 % enligt dessa ansökningar.

Spannmålsarealen minskar medan raps och rybs ökar

Spannmålsarealen minskar enligt stödansökningarna med 7,4 % eller 78 000 hektar år 2010 jämfört med år 2009. Råg och Rågvete är de grödor som minskar mest med 31 resp. 30 %. Största ökningen står Vårvete för med ca 38 %.

Den totala raps- och rybsarealen förväntas även i år bli över 100 000 hektar och ansökningar har kommit in för motsvarande 109 100 hektar vilket är en ökning med ca 9 % jämfört med 2009. Detta är den högsta notering sen 1995 för den totala arealen för raps och rybs.

Den odlade arealen för baljväxter ökar

För andra året i rad noteras en arealökning på mellan 30–40 % för baljväxter. Jämfört med 2009 har arealen ökat från 34 300 till 45 700. Det är ärtor som står för nästan hela ökningen med 10 600 hektar.

Denna statistik baseras på uppgifter den 3 juni från Jordbruksverkets register över arealbaserade stöd (Ararat). De slutliga arealerna i detta register för 2010 av olika grödor kommer att avvika något från dessa siffror, då jordbrukarna lämnar in stödansökningar innan sådden genomförs. Jordbrukarna har möjlighet att ändra i sina stödansökningar fram till den 15 juni 2010. Vidare kommer arealkontroller att göras senare under året, vilket kan komma att påverka innehållet i Ararat.