Livsmedelskonsumtion och näringsinnehåll.
Uppgifter till och med 2019

Syfte

I denna rapport redovisas Jordbruksverkets beräkningar av konsumerade kvantiteter livsmedel i Sverige till och med 2019. Redovisade uppgifter för 2019 är preliminära.

Konsumtionsberäkningarnas tillförlitlighet varierar från vara till vara på grund av att kvaliteten i det underlag som används är varierande. Under åren har översyner av och förändringar i underlag och metoder genomförts. Rådet är därför att tolka förändringar mellan enskilda år med försiktighet. Fokus bör snarare ligga på den långsiktiga utvecklingen av humankonsumtionen.

Konsumtionsberäkningarna redovisas på följande sätt:

• Direktkonsumtion av livsmedel
• Totalkonsumtion av livsmedel
• Näringsinnehåll i livsmedelskonsumtionen

Begreppen direktkonsumtion och totalkonsumtion beskrivs mer ingående i avsnittet Kort om statistiken.

Totalkonsumtionen av livsmedel

I Figur A redovisas totalkonsumtionen per person av vissa varugrupper åren 1980, 1990, 2000, 2010 och 2019. Med totalkonsumtion av en vara eller varugrupp avses den totala förbrukningen av råvaror för humankonsumtion. Exempelvis mjöl inkluderar således inte enbart inhemskt producerat och importerat mjöl utan även en uppskattning av mjölinnehållet i importerat bröd, pasta och liknande spannmålsprodukter.

Under perioden 1980‑2019 har totalkonsumtionen av kött ökat med 30 % till 83 kg per person och år, de senaste åren har emellertid en minskning skett. Fjäderfäkött är den undergrupp inom kött som har ökat mest, mer än en fyrdubbling har skett sedan år 1980. Totalkonsumtionen av köksväxter har mer än fördubblats till 86 kg och frukter och bär har ökat med 14 % till 96 kg per person och år. Däremot har mjölk och syrade produkter minskat från 185 till 99 liter per person, en minskning med 46 %. Även matfett har minskat under samma period, från 25 till 16 kg per person och år. Detta motsvarar en minskning med 28 %. Mjöl och gryn var som högst i början av 2000‑talet, för att sedan minska och 2019 uppgå till 54 kg per person och år vilket är en minskning med 14 % jämfört med 1980.

Totalkonsumtionen av socker och sirap har varierat mellan 38‑49 kg per person under perioden 1980‑2019. År 2019 var den 39 kg per person. 2016 har en översyn gjorts för beräkningen av socker och data har reviderats från och med 1995, därför är uppgifterna för åren före 1995 inte helt jämförbara med senare år.

Direktkonsumtionen av livsmedel

Konsumtionen av bröd och konditorivaror har under perioden 1980–2019 ökat med 47 % till 74 kg per person, medan mjöl och gryn har minskat med 17 % till 15 kg per person. Mjölprodukter exklusive bröd och konditorivaror, där bl.a. pasta ingår, har mer än fördubblats till 13 kg per person.

Konsumtionen av färskt och fryst kött har ökat med 78 % till 49 kg per person och år. Fjäderfäkött är det köttslag som har ökat mest, från 4 till 21 kg per person och år. Nötkött har fördubblats från drygt 6 till 12 kg medan griskött har varierat mellan 9–17 kg och ligger för 2019 på 13 kg per person och år. Övrigt färskt och fryst kött har minskat från omkring 4 till 3 kg per person och år.

Konsumtionen av charkuterivaror och konserver har från 1980 minskat med 25 % och ligger på 19 kg per person och 2019. Konsumtionen av frysta köttprodukter och fryst färdiglagad mat nådde en högsta nivå på cirka 18 kg per person och år i mitten av 2000-talet. Denna ökning med över 200 % sedan år 1980 har sedan följts av en minskning och 2019 ligger den på 10 kg per person och år.

Konsumtionen av filead fryst fisk har under perioden 1980‑2019 varierat mellan 2 och 4 kg per person och år, medan beredd eller konserverad fisk och beredda eller konserverade kräft- och blötdjur sammanlagt har ökat med 12 % till 9 kg per person. Sedan år 2000 görs inga beräkningar av konsumtionen av färsk fisk, eftersom metoden och dataunderlaget för sådana beräkningar anses vara alltför bristfälliga.

Konsumtionen av mjölk inklusive syrade produkter toppade runt 1980 med omkring 180 liter per person och år, varefter den minskat med 48 % till 95 liter år 2019. Däremot har grädde ökat, totalt sett med 18 % till 9 kg sedan år 1980. För tunn grädde minskade emellertid konsumtionen under 1980-talet, för att därefter ligga på en konstant nivå till mitten av 1990-talet och öka något i början av 2000-talet. Konsumtionen av tjock grädde ökade under 1980- och 1990-talen. Under perioden 2000‑2005 skedde en minskning för att därefter öka igen. Sedan 1980 har ost ökat med 33 % till 19 kg medan smör och margarin minskat med 38 % till 13 kg per person och år. De senaste åren har dock konsumtionen av matfett legat relativt konstant.

Konsumtionen av färska köksväxter har ökat stadigt. Sedan 1980 har färska köksväxter mer än fördubblats till 52 kg per person och år. Konsumtionen av rotfrukter har också ökat under tid och låg år 2019 på 11 kg per person. Inom området frukt och bär har den största förändringen skett för bananer, meloner och övriga frukter, som sedan 1980 har ökat från 9 till 25 kg per person. Konsumtionen av äpplen och päron har emellertid minskat från 22 till 12 kg per person från 1980 till 2019 vilket är en minskning med 45 %.

Från 1980 har direktkonsumtionen av socker minskat med 73 % och var 5 kg per person 2019. Under de senaste åren har dock minskningen avstannat. Samtidigt har konsumtionen av choklad och konfektyrvaror samt läskedrycker, cider m.m. ökat kraftigt, dock har ökningstakten inte varit lika dramatisk efter år 2000. År 2019 var konsumtionen av choklad- och konfektyrvaror 15 kg per person, vilket motsvarar en ökning på 55 % sedan 1980. Konsumtionen av läskedrycker, cider m.m. har under samma period ökat från 30 till 82 liter år 2019. Mineralvatten och kolsyrat vatten med tillsats av socker eller aromämnen kan inte särskiljas från denna varugrupp och kan ha bidragit till den kraftiga ökningen totalt sett.

Näringsinnehåll i konsumerade livsmedel

Det ska påpekas att näringsinnehållet baseras på leveranser av livsmedel från producenter till enskilda hushåll och storhushåll och står inte för vad som faktiskt äts då svinn i hushåll och storhushåll inte är avdraget.

Den totala energitillförseln från livsmedel ökade under perioden 1980‑2019 från 12 300 Kj (2 900 kcal) till 13 100 KJ (3 100 kcal) per person och dag. En översyn av beräkningarna har genomförts, vilket medför att uppgifter från och med 2017 är inte är helt jämförbara med tidigare år. Av energitillförseln år 2019 kom 29 % från bröd och spannmålsprodukter, 12 % från kött och köttvaror samt 21 % från mjölk, mjölkprodukter, ägg och matfett. Socker, sirap, choklad- och konfektyrvaror, glass samt malt- och läskedrycker m.m. svarar tillsammans för 17 % av den totala energitillförseln. Sedan år 1980 har energitillförseln från protein ökat, de senaste åren har dock ökningen avstannat. Energitillförseln från kolhydrater ökade till 2010 för att sedan minska. Energitillförseln från fett har minskat från år 1980 för att de senaste åren återigen öka något. I Figur C redovisas olika varugruppers bidrag till energitillförseln åren 1980, 1990, 2000, 2010 och 2019. 

Den totala proteintillförseln från livsmedel (exklusive alkoholhaltiga drycker) ökade under perioden 1980‑2019 från 87 till 104 g per person och dag, Av proteintillförseln år 2019 kom 22 % från bröd och spannmålsprodukter, 31 % från kött och köttvaror samt 24 % från mjölk, mjölkprodukter, ägg och matfett.

Den totala fettillförseln har under perioden 1980‑2019 ökat från 126 g till 131 g per person och dag. Av fettillförseln kom 12 % från bröd och spannmålsprodukter, 19 % från kött och köttvaror, 22 % från matfett och 21 % från övriga mjölkprodukter samt ägg.

2019 uppgick den totala kolhydrattillförseln från livsmedel (exklusive alkoholhaltiga drycker) till 338 g per person och dag. Av kolhydrattillförseln kom 47 % från bröd och spannmålsprodukter, 4 % från mjölkprodukter, 23 % från frukt och grönt (inklusive potatis) och sammanlagt 23 % från socker, malt- och läskedrycker samt andra livsmedel (främst choklad, konfektyrvaror och glass).

Tillförseln av C-vitaminer har ökat mellan åren 1980 och 2019, vilket främst är en följd av ökad konsumtion av gruppen frukt och grönt (inklusive potatis). År 2019 svarade denna grupp för 96 % av tillförseln av C-vitamin. Tillförseln av kalcium har varit i stort sett konstant under perioden 1980‑2019. Den klart viktigaste kalciumkällorna är mjölkprodukter och ost som år 2019 svarade för 62 % av den totala tillförseln. Grupperna bröd och spannmålsprodukter samt frukt och grönt (inklusive potatis) svarade för 10 % respektive 11 % av kalciumtillförseln.

Tabeller

Kort om statistiken

Statistiken redovisas som totalvärden för hela riket samt medelvärden för Sveriges befolkning. Beräkningarna av livsmedelskonsumtionen redovisas på följande sätt:

• Direktkonsumtion av livsmedel
• Totalkonsumtion av livsmedel
• Näringsinnehåll i konsumerade livsmedel

Med direktkonsumtion avses de totala leveranserna av livsmedel från producenter till enskilda hushåll och storhushåll samt producenternas hemmaförbrukning.

Med totalkonsumtion avses den totala förbrukningen av olika råvaror för humankonsumtion. Detta innebär att totalkonsumtionen innefattar: direktkonsumtionen av olika livsmedel av råvarukaraktär; de råvaror och halvfabrikat som livsmedelsindustrin förbrukar under redovisningsperioden för att tillverka livsmedel av högre förädlingsgrad

Råvaruinnehållet i importerade förädlade livsmedel inkluderas i konsumtionen medan råvaruinnehållet i exporterade förädlade produkter exkluderas. Beräkning av totalkonsumtionen sker enligt principen:

produktion + råvaruimport + råvaruinnehåll i förädlade livsmedel – råvaruexport – råvaruinnehåll i förädlade livsmedel

Så görs statistiken

De beräkningsmetoder som används varierar för olika livsmedel. För flertalet produkter gällande direktkonsumtionen kan man förenklat säga att den uppskattas genom att den inhemska produktionen justeras för utrikeshandel och svinn (inte hushållssvinn). För livsmedel i form av råvaror eller av råvarukaraktär (t.ex. kött) görs även ett avdrag för råvaruåtgången till förädlade produkter.

Även för totalkonsumtionen skiljer sig beräkningsmetoderna åt. För mjöl, kött, socker och ägg görs beräkningarna genom att den inhemska produktionen justeras dels för importerade och exporterade kvantiteter av varan, dels för råvaruinnehållet i importerade och exporterade förädlade produkter. Totalkonsumtionen av exempelvis mjöl inkluderar således även mjölinnehållet i importerat bröd, pasta och liknande spann­målsprodukter.

För övriga produkter beräknas inte totalkonsumtionen enligt ovan beskrivna metod. I vissa fall är totalkonsumtionen för en produktgrupp beräknad som summan av direktkonsumtionen för motsvarande produkter (t.ex. köksväxter, frukter och bär).

Kostens näringsinnehåll beräknas genom att konsumtionen av olika livsmedel eller livs­medelsgrupper multipliceras med innehållstal avseende olika näringsämnen. Beräkningarna baseras dels på Jordbruksverkets direktkonsumtions­beräkningar dels på en livsmedelsdatabas hos Livsmedelsverket. Då beräkningarna baseras på direktkonsumtionen beaktas inte svinn i enskilda hushåll eller i storhushåll. Konsumtionen av vitaminpreparat och liknande ingår inte i beräkningarna.

Beräkningsunderlag

Beräkningarna av livsmedelskonsumtionen baseras på ett flertal källor och för många av de redovisade varugrupperna kombineras flera källor för att nå slutresultatet.

Statistikens tillförlitlighet

Beräkningsresultatens kvalitet är i stor utsträckning beroende av kvaliteten i de underlag som valts som grund för beräkningarna samt i vilken utsträckning dessa underlag går att kombinera.

Under åren har det skett förändringar både i det sätt man klassificerar varor och de metoder som används för insamling av uppgifter. Dessa förändringar har dels påverkat beräkningarnas kvalitet dels medfört ändringar av innehållet i olika varugrupper, vilket påverkar jämförbarheten mellan åren.

Vid beräkningarna av direktkonsumtionen ingår inte den del av råvaran som används till förädlade varor som redovisas separat (konserver, charkprodukter med mera). För att uppskatta råvaruåtgången av förädlade köttvaror har Jordbruksverket med några års mellanrum genomfört undersökningar för att uppdatera åtgångstalen i förädlingsindustrin. På flera andra områden, exempelvis vissa köksväxter, frukter och bär, är dock tillgången till uppgifter om råvaruåtgången i förädlingsindustrin bristfällig.

Vid beräkningarna av totalkonsumtionen är uppskattningarna av råvaruinnehållet i förädlade produkter förhållandevis grova och därmed följer en viss osäkerhet i statistiken. För en del varor, t.ex. mjöl och kött, omfattar beräkningarna av råvaruinnehållet i förädlade produkter ett relativt stort antal varor medan motsvarande beräkning för t.ex. ägg är betydligt mer begränsad.

Då kostens näringsinnehåll beräknas utifrån direktkonsumtionen innebär det att förändringar i de metoder och underlag som används i direktkonsumtionen även påverkar kvaliteten och jämförbarheten över tiden i beräkningarna av kostens näringsinnehåll.

Metod och kvalitet

• Kvalitetsdeklaration Pdf, 395.9 kB.

• Statistikens framställning Pdf, 306.8 kB.

Summary in English

During the period 1980‑2019 total consumption of meat increased by 30 % to 83 kg, vegetables more than doubled to 86 kg and fruits by 10 % to 92 kg. Total consumption of milk and fermented milk during the same period decreased from approximately 185 to 99 litres per capita and year, a decrease by 46 %. In addition, consumption of edible fats decreased during the period from almost 25 to 16 kg per capita and year, a decrease by 35 %. Consumption of flour and hulled grains peaked in the early 2000s and then decreased. In 2019, total consumption was 54 kg per capita, a decrease of 14 % compared to 1980.

Consumption of milk were at around 180 litres per person per year in 1980, since then it has decreased by 48 % to 95 litres in 2019. On the other hand, cream has increased, in total by 18 % to 9 kg since 1980. Since 1980, cheese has increased by 33 % to 19 kg. During 2019, consumption of chocolate and confectionery per capita and year was 15 kg, a 55 % increase since 1980. Consumption of soft drinks has increased from 30 litres in 1980 to 82 in 2019. Mineral water and carbonated water with sugar and flavours cannot be separated from soft drinks and it is probable that these products have contributed to the abovementioned increase.

During the period 1980‑2019 the total supply of energy from food products increased from 12 300 to about 13 100 kJ per capita and day. About 29 % of the total supply of energy comes from bread and cereals, 12 % from meat and meat products and 21 % from milk, milk products, eggs and edible fats. Sugar, syrup, chocolate and confectionery, ice cream, beer and soft drinks etc. account for 17 % of the total supply of energy.