Priser för både jordbruksmark och arrenden av jordbruksmark har ökat kontinuerligt sedan Sveriges EU-inträde år 1995. Arrendepriserna avser att spegla hur mycket det i genomsnitt kostar att arrendera en hektar jordbruksmark i Sverige Mellan 2010 och 2020 har det genomsnittliga priset för att arrendera en hektar jordbruksmark ökat med 30 %. Den största ökningen skedde mellan 2010 och 2011 och därefter har prisökningen stagnerat.
Enligt vår arrendeprisundersökning, som genomförs vartannat år, har arrendepriset för en hektar jordbruksmark varit relativt oförändrat sedan år 2011. Mellan år 2019 och 2020 steg de genomsnittliga arrendepriserna på jordbruksmark med 2 %. Ökningen mellan år 2019 och 2020 var störst i produktionsområde Övre Norrland följt av Mellersta Sveriges skogsbygder. Enligt undersökningen kostade det i genomsnitt 1 811 kr att arrendera en hektar jordbruksmark i Sverige år 2020. Beräkningsunderlaget till statistiken baseras på ett urval om 1 800 företag.
Prisnivån och prisutvecklingen ska tolkas med viss försiktighet eftersom de baseras på skattningar från ett urval av alla företag som arrenderar mark. Att resultaten baseras på en urvalsundersökning samt att priserna varierar både inom enskild region och i riket ger en statistisk osäkerhet som mäts med ett medelfel. De skattade priserna har relativt höga medelfel och i kombination med små förändringar i skattningar mellan åren går det inte att med en statistisk säkerhet säga att det finns en säkerställd förändring mellan 2018 och 2020. År 2020 var medelfelet för prisuppskattningen av arrendepris inklusive gratisarrende på riksnivå 4,8 % vilket innebär att det verkliga priset med 95 % sannolikhet är mellan 1 641 kr och 1 982 kr. Den långsiktiga prisutvecklingen i figur A visar ändå att arrendepriserna ökat över tid.
I denna statistikrapport redovisas genomsnittliga arrendepriser för jordbruksmark. Priserna bygger på en urvalsundersökning som genomförs av Jordbruksverket vartannat år där uppgifter om två år efterfrågas vid samma tillfälle. Priserna är genomsnittliga och då regionerna vi redovisar priserna för är förhållandevis stora så förekommer det lokala prisvariationer.
Priserna som redovisas är för jordbruksmark respektive åkermark, där priset på jordbruksmark baseras på de arrenden som innehåller åkermark och/eller betesmark. Vidare redovisas priser för jordbruksmark både inklusive och exklusive så kallade gratisarrenden. Vi redovisar också ett genomsnittligt arrendepris på betesmark. Detta görs dock endast på riksnivå då beräkningsunderlaget för arrenden med enbart betesmark är väldigt litet. Samtliga priser är rensade från arrenden där arrendatorn arrenderar av sig själv, till exempel genom självägt bolag, och från andra arrenden där priset enligt uppgiftslämnaren inte är satt på marknadsmässig grund. Priserna är exklusive moms och per år. I databasen redovisar vi även genomsnittliga arrendepriser, inklusive gratisarrenden, på jordbruksmark där vi exkluderat arrenden där annat än mark ingår som påverkar arrendepriset, till exempel stödrätter och byggnader. Dessa sistnämnda priser är också de genomsnittliga arrendepriser Sverige översänder till Eurostat enligt deras metodologi.
Redovisning av resultat sker på riksnivå samt två olika indelningar, NUTS2 och produktionsområde. För NUTS2, som är sammanslagningar av län, har vi dessutom slagit ihop några regioner vilket beror på att vi i denna urvalsundersökning fått in för litet antal svar för att göra tillförlitliga beräkningar för regionerna Stockholm, Nedre Norrland och Övre Norrland. Stockholm redovisas därför tillsammans med Östra Mellansverige medan Nedre och Övre Norrland har slagits ihop och redovisas som Norra Sverige. Karta 2 visar samtliga NUTS2-områden i Sverige.
Mellan åren 1995 och 2011 fördubblades det genomsnittliga priset för att arrendera mark i Sverige. Sedan 2000 har takten på arrendeprisökningen varit i snitt mellan 0-7 % per år med några få undantag. Mellan 2004 och 2005 samt 2012 och 2013 skedde minskningar på mindre än 1 % och mellan åren 2006 och 2007 samt 2010 och 2011 ökade arrendepriserna med 16 respektive 15 %. Att avräkningspriserna för spannmål steg kraftigt under samma perioder kan vara en bidragande orsak till denna prisutveckling i spannmålsbygderna.
Efter år 2011 har prisnivån på riksnivå varit något stigande till och med år 2020. Enligt punktskattningen har arrendepriset gått upp med 13 % denna period men ökningen är inte statistiskt säkerställd. Mellan år 2019 och 2020 steg priset med 2 %. En hektar jordbruksmark kostar i genomsnitt 1 811 kr/ha per år i Sverige att arrendera och en hektar åkermark kostar 1 945 kr/ha. Priset för att arrendera en hektar betesmark var 547 kr 2020. Sedan 2011 har genomsnittet för betesmark varit i intervallet 525–600 kr/ha.
År 2020 var det genomsnittliga arrendepriset på jordbruksmark inklusive gratisarrenden 1 811 kr per hektar och år. Medelfelen visar hur stor osäkerhet det är i resultaten. För riket är medelfelet 4,8 %, vilket innebär att konfidensintervallet för riket är 1 641–1 982 kr. Prisutvecklingen för riket sedan 1994 redovisas i figur A. Det är så långt tillbaka som vi har samlat in några uppgifter om arrendepriser. I tabell 1 redovisas genomsnittligt arrendepris på jordbruksmark, inklusive gratisarrende för 1994-2020.
Baserat på genomsnittligt arrendepris på jordbruksmark inklusive gratisarrende har vi tagit fram index för 1994-2020. I tabell 2 redovisas index för vissa år för riket och nuts2.
Priset varierar mycket i Sverige. I Sydsverige är det genomsnittliga priset 3 663 kr/ha vilket är ungefär 9 gånger högre än det genomsnittliga priset för att arrendera en hektar jordbruksmark i Norra Sverige, där priset var 399 kr/ha år 2020. Utvecklingen sedan 2005 för regionindelningen NUTS2 redovisas i figur B. Regioner i NUTS2 är sammanslagningar av län och visas i karta 2.
I tabell 3 redovisas genomsnittliga arrendepriser på jordbruksmark inklusive gratisarrenden för områden fördelade på NUTS2 och tabell 4 redovisas motsvarande priser för produktionsområden. Båda tabellerna innehåller statistik för 2010-2020.
De arrendepriser som presenterats i figur C avser priser på jordbruksmark, det vill säga de genomsnittliga priserna för alla arrenden i undersökningen omfattande åkermark och/eller betesmark. För respektive region och för riket redovisas genomsnittligt arrendepris inklusive respektive exklusive gratisarrenden. Skillnaderna i arrendepris inklusive respektive exklusive gratisarrenden enligt figur C ska ses mot bakgrund av att andelen gratisarrenden varierar påtagligt mellan områdena. Omkring 44 % av arrendena (år 2020) i Norra Sverige är gratisarrenden, medan dessa endast utgör några procent av arrendena i Sydsverige. Utesluts gratisarrenden vid beräkning av arrendepriserna, erhålls en något förändrad prisbild i norra Sverige. Tar man bort gratisarrendena i regionen Norra Sverige så ökar priset med omkring 50 % och prisgapet mellan Sydsverige och Norra Sverige minskar då något. I Sydsverige påverkas priset marginellt om man exkluderar gratisarrendena. I tabell 5 redovisas genomsnittligt pris på jordbruksmark fördelat på NUTS2 för åren 2016, 2018 och 2020. Priserna är inklusive och exklusive gratisarrende.
I figur D redovisas genomsnittligt arrendepris inklusive gratisarrenden, med konfidensintervall, för både 2019 och 2020 indelat efter produktionsområden. I Sverige finns det åtta produktionsområden och indelningen visas i karta 1. Produktionsområden är indelade efter odlingsförutsättningar att jämföra med NUTS2 som är en mer administrativ indelningsform baserat på län.
Arrendepriserna är högre i de produktionsområden där de bra geografiska förutsättningarna och de goda odlingsjordarna finns. Högst pris genererar arrendena av jordbruksmark i Götalands södra slättbygder där genomsnittspriset för jordbruksmark inklusive gratisarrenden år 2020 var 4 250 kr/ha. Götalands södra slättbygder utgörs främst av ett par mil brett band längs kusten i Hallands län och ner runt Skånes västra och södra kust. Resultat samt medelfel för 2018 och 2020 redovisas i tabell 6. Medelfelen varierar i Sverige. I produktionsområden i södra delarna av Sverige var medelfelet 6–13 % och i produktionsområde Övre Norrland var det cirka 25 %. Med hjälp av medelfelen kan konfidensintervall beräknas. Dessa visas tillsammans med genomsnittspriset i figur D.
Anm. Svarta streck i figuren visar konfidensintervallen.
Arrendepriset på åkermark inklusive gratisarrenden var 1 945 kr 2020 vilket är drygt 130 kr dyrare än priset på jordbruksmark. I figur E redovisas genomsnittspriserna med konfidensintervall för de arrenden vilka enbart består av åkermark, inklusive gratisarrenden. När dessa jämförs med figur C, framgår att priset på arrenderad åkermark är något högre i landets södra delar och sydöstra delar, medan priset i resten av Sverige inte skiljer sig så mycket från priset på arrenderad jordbruksmark. Detta beror på att arrendepriset på betesmark är lägre än arrendepriset på åkermark i de södra delarna av landet medan skillnaden inte är så stor i de norra delarna. Arrendepriset för en hektar åkermark inklusive gratisarrenden i Sydsverige låg år 2020 i genomsnitt på 3 924 kr, vilket är cirka 7 % högre än arrendepriset på jordbruksmark inklusive gratisarrenden i samma område.
Genomsnittligt pris samt medelfel för åkermark inklusive gratisarrenden redovisas för NUTS2 och riket i tabell 7 och för produktionsområde och riket i tabell 8. För riket är medelfelet 5,7 %, vilket innebär att konfidensintervallet är 1 727–2 162 kr. Liksom för jordbruksmark varierar medelfelet för åkermark och medelfelen är även för åkermark högre i norra Sverige än i södra delarna. Konfidensintervallen som redovisas tillsammans med genomsnittspriserna i figur E beräknas med hjälp av medelfel.
Anm. Svarta streck i figuren visar konfidensintervallen.
Ett genomsnittspris för enbart betesmark har också beräknats för hela riket. Det beräknade arrendepriset för enbart betesmark inklusive gratisarrenden var 527 kr/ha för 2019 och 547 kr/ha 2020. Både nivån och förändringen mellan åren ska tolkas med stor försiktighet då antalet arrendeavtal med enbart betesmark i beräkningsunderlaget är litet. Detta är också orsaken till att priserna varierar en del över åren. Figur F visar arrendepris för betesmark på riksnivå sedan 1999. Över tid kan man ändå utläsa att arrendepriset på betesmark gått upp precis som det gjort på åkermark, vilket blir tydligt när man lägger in en trendlinje i figuren (streckad linje, benämnd ”Linjär (Betesmark)” i figur F). I tabell 9 finns genomsnittligt arrendepris för betesmark, inklusive gratisarrende för 1999-2020. År 1999 är det första år som vi har arrendepris på betesmark.
Anm. Linjär (Betesmark) är trendlinje
I Sverige var ungefär 15 % av alla arrendeavtal gratis 2020. Det är en liten ökning jämfört med de senaste åren, vilket kan ses i figur G som visar utvecklingen sedan 2005.
Andelen gratisarrenden varierar i Sverige. I figur H ser man tydligt hur mycket vanligare det är med gratisarrenden i norra Sverige jämfört med i södra Sverige. Ökningen av andelen gratisarrenden på riksnivå mellan 2018 och 2020 kan delvis förklaras av att andelen gratisarrenden ökat från 38 % till 44 % i Norra Sverige och andelen ökat från 29 % till 33 % i Norra Mellansverige mellan samma år. I tabell 10 redovisas data för 2010-2020 gällande andel gratisarrenden fördelat på NUTS2 och riket.
Från och med arrendeprisundersökningen avseende år 2009–2010 inkluderas även frågan om det ingick något annat än mark i arrendeavtalet som påverkade arrendepriset. Detta för att försöka uppfylla Eurostats metodologi där man enbart vill ha ut de genomsnittliga priserna för de arrenden som bara omfattar mark. I tabell 11 redovisas därmed tre olika arrendepriser på jordbruksmark för 2020; priser inklusive gratisarrende, priser exklusive gratisarrende samt priser där inget annat än mark påverkar priset inklusive gratisarrende. Det sistnämnda priset är det som levereras till Eurostat. De två förstnämnda priserna finns för fler år även i tabell 4.
I de fall där man upplever att man betalar ett marknadsmässigt pris ingick stödrätter i omkring 20 % av avtalen under år 2020. Andelen arrendeavtal där maskiner, byggnader och annan utrustning för jordbruksverksamheten ingick i avtalet var för år 2020 cirka 6 % och tycks vara vanligare i södra Sverige jämfört med norra.
Övrigt, till exempel bostadshus, ingick i cirka 1 % av arrendeavtalen. I 75 % av arrendeavtalen ingår det inget, förutom mark, som påverkar priset. Andelarnas storlek ska tolkas med viss försiktighet då vi inte har beräknat något medelfel till dessa. I figur I visas andelen arrende där annat än mark ingår som påverkar arrendepriset för 2018 och 2020 samt hur stor andel arrenden där inget annat än mark ingår i arrendepriset. I tabell 12 redovisas andel arrenden på riksnivå där annat än mark ingår som påverkar arrendepriset för åren 2009-2020.
En orsak som medfört att de kan vara svårt att tolka resultaten från arrendeprisundersökningen är att det inte varit känt vem som söker stöd för marken som ingår i avtalet. Om det varit vanligt att ägaren har sökt stöd så borde genomsnittet för arrendepriserna varit något högre.
I arrendeprisundersökningen för 2019-2020 var det därför för första gången med en fråga gällande vem som söker stöd för marken som respektive arrendeavtal avser. Resultaten visar att för 93 % av avtalen är det arrendatorn som söker stöd. För 5 % avtalen är det ägaren som söker stöd och för 2 % vet man inte vem som söker stöd alternativt att ingen söker stöd för marken.
Det finns skillnader beroende på var i landet avtalen finns. I södra Sverige är det vanligare att ägaren söker stöd. Där söker ägaren stöd för ungefär 8 % avtalen. I norra Sverige är motsvarande siffra ungefär 1 %.
Tabell 1: Genomsnittligt pris på jordbruksmark inklusive gratisarrende 1994-2020, riket
Tabell 2, Index för jordbruksmark inklusive gratisarrende, NUTS2 och riket
Tabell 3, Genomsnittligt pris på jordbruksmark inklusive gratisarrende 2010-2020, NUTS 2
Tabell 4, Genomsnittligt pris på jordbruksmark inklusive gratisarrende 2010-2020, produktionsområde
Tabell 9, Genomsnittligt pris på betesmark inklusive gratisarrende samt medelfel, 1999-2020, riket
Tabell 10, Andel gratisarrenden, 2010-2020, NUTS2 och riket
Tabell 12, Andel arrenden där annat än mark påverkar priset, 2009-2020, riket
Här följer en kortfattad beskrivning av statistikens omfattning, hur den tas fram och dess kvalitet. Mer detaljerad information finns i dokumenten ”Statistikens framställning” och ”Kvalitetsdeklaration” som finns under avsnittet ”Dokumentation”.
Arrendepriserna avser att spegla hur mycket det i genomsnitt kostar att arrendera en hektar jordbruksmark i Sverige. Beräkningsunderlaget i arrendeprisundersökningen bygger på ett urval om 1 800 företag. Urvalet till arrendeprisundersökningen för 2019–2020 gjordes bland de 23 030 jordbruksföretag som enligt Strukturundersökningen 2020 arrenderade åkermark eller betesmark. När ramens skapades och urvalet drogs hade ungefär 5 % av jordbruken inte svarat på Strukturundersökningen.
För uppskattning av arrendepriser 2019 och 2020 har Jordbruksverket vänt sig till 1 800 slumpmässigt utvalda brukare som arrenderar åker- och/eller betesmark. Dessa brukare har erhållit en enkät där de ombetts ange antal arrenden för år 2019 och 2020. För de 8 arealmässigt största arrendena ombads de också specificera:
Valet av urvalsmetod bygger på erfarenheter från tidigare års undersökningar. För bästa möjliga precision i skattningarna har ett stratifierat urval dragits. Populationen har inför urvalsdragningen stratifierats efter storlek på företagens totala arrenderade jordbruksmarksareal samt efter en regional indelning. Fyra storleksklasser och åtta regioner (så kallade produktionsområden) har använts. Totalt har alltså 32 strata skapats. Urvalsstorleken i vart och ett av dessa strata har bestämts med så kallad optimal allokering med avseende på arrenderad jordbruksmarksareal.
Till följd av att vi från och med arrendeprisundersökningen avseende år 2007–2008 använder de totala arrenderade arealerna från de år vi gör totalundersökningar av jordbrukets struktur, kan vi numera beräkna medelfel på en del av arrendepriserna. Medelfel är ett mått på hur osäkert värdet som presenteras är. Med hjälp av medelfelet kan ett konfidensintervall beräknas. Till exempel är arrendepriset på jordbruksmark inklusive gratisarrende 1 811 kr/ha och medelfelet 4,8 %. Detta skall tolkas som att konfidensintervallet
1 811 ± 1,96*0,048*1 811 = 1 811 ± 170 = [1 641, 1 982] med 95 % sannolikhet täcker det verkliga genomsnittet.
Medelfelet är endast beräknat för arrendepris för jordbruksmark inklusive gratisarrenden samt åkermark inklusive gratisarrenden. Då det beräknade relativa medelfelet överstiger 35 %, har uppgiften bedömts så osäker att den inte redovisats, utan bara markerats med prickar (..). Där medelfel inte har beräknats kan resultat med högre medelfel än 35 % redovisas.
I tablå A nedan redovisar vi arealer och antal företag enligt lantbruksregistret (LBR) 2020. För att ingå i lantbruksregistret ska företaget leva upp till minst ett av följande kriterier:
Arrendeprisundersökningen genomförs vartannat år som en enkätundersökning. I enkäten har priserna för de två senaste åren efterfrågats. Detta kan medföra att slumpmässiga skillnader i prisernas nivå kan uppkomma vartannat år.
Arrendepriserna har sedan 1995 beräknats och publicerats i olika format. På grund av förändringar i definitioner och metoder är priserna som presenteras i dessa publikationer inte alltid helt jämförbara. Framför allt har förändringar skett när det gäller hur hänsyn tagits till icke marknadsmässiga arrenden. All nationell statistik, bortsett andelen skriftliga arrenden samt genomsnittligt antal arrenden per företag, som redovisas i databasen och i denna statistikrapport, avser marknadsmässiga arrenden.
En ny gemensam metodologi för att ta fram mark- och arrendepriser har tagits fram av medlemsländerna ihop med Eurostat för att få en bättre harmonisering av prisstatistiken mellan länderna och därmed ökad användning. En skillnad mellan hur vi på nationell nivå tar fram arrendepriserna jämfört med Eurostats metodologi är att priserna till EU ska bygga helt och hållet på de arrenden där inget annat än marken ingår i arrendeavgiften. Det vill säga att eventuella stödrätter, byggnader, maskiner etc. ska vara exkluderade ur det genomsnittliga pris vi skickar till EU. Priser enligt denna nya metodologi har levererats till Eurostat med början avseende 2010 års mark- och arrendepriser. Sverige har under tidigare år försökt rensa dessa översända arrendepriser till EU från arrenden där byggnader ingått och nu utökat det till att även exkludera arrenden där stödrätter, maskiner etc. ingår. Därför skiljer sig de priserna som finns i Eurostats databas med de vi publicerar nationellt.
Från och med arrendepriserna avseende år 2009 har priserna även redovisats enligt regionindelningen produktionsområden. Detta för att majoriteten av den statistik vi producerar presenteras enligt den regionindelningen men också för att påvisa att även produktionsvillkoren vad gäller hur bra marken är att bruka är en faktor som påverkar arrendepriset. Från och med arrendepriserna avseende år 2011 genomfördes även stratifieringen inför urvalsdragningen med denna regionindelning, vilket innan skett enligt NUTS2. Detta för att priserna bättre harmoniserar i produktionsområdena jämfört med NUTS2 och vi får därmed säkrare skattningar på priserna. Vi redovisar fortsättningsvis priserna enligt båda dessa regionindelningar men priset på riksnivå viktas från och med 2011 med de arrenderade arealerna fördelat enligt produktionsområdena. Att beräkna priset på riksnivå enligt detta sätt ger ingen påvisad nivåskillnad på priset som beror på metodförändringen.
Då detta är en urvalsundersökning så krävs det att beräkningsunderlaget blir tillräckligt stort för de olika geografiska områdena man undersöker. Detta för att få så stor säkerhet som möjligt i skattningarna. Därför är två så kallade NUTS2-områden hopslagna med var sitt annat NUTS2-område. Det gäller Stockholm som är hopslaget med Östra Mellansverige. Övre Norrland och Mellersta Norrland är hopslagna och benämns Norra Sverige. De uppskattade arrendepriserna redovisas därför uppdelat på sex olika regioner i landet vilka definieras på följande sätt:
Osäkerheten i arrendeprisundersökningen utgörs av både slumpmässig osäkerhet, mätningsfel, bearbetningsfel och möjliga systematiska fel. Den slumpmässiga osäkerheten finns i alla urvalsundersökningar. Storleken på det slumpmässiga felet är beräknat på jordbruksmark inklusive gratisarrende samt åkermark inklusive gratisarrenden. Från och med arrendepriserna avseende år 2011 har vi gått till att stratifiera ramen enligt regionindelningen produktionsområden i stället för som tidigare NUTS2. Vi får därigenom bättre precision i skattningarna då priserna bättre korrelerar med hur bra marken är att odla vilket indelningen efter produktionsområden tar större hänsyn till.
Den största källan för systematiskt fel är urvalsramen. Det finns en undertäckning och övertäckning av företag som arrenderar jordbruksmark. Läs mer om osäkerhetskällorna i dokumentet ”Kvalitetsdeklaration”.
Det har kommit in svar från cirka 88 %, vilket motsvarar 1 585 stycken. Av dessa var det cirka 23 procentenheter som uppgav att de av olika anledningar inte ville delta i denna frivilliga undersökning. Därmed var undersökningens svarsfrekvens ungefär 65 %. Detta innebär att beräkningsunderlaget blev något färre än förra gången denna undersökning genomfördes avseende 2017–2018. Då var svarsfrekvensen ungefär 70 %.
Medelfelen varierar en del i olika regioner mellan undersökningarna. Det beror oftast på slumpmässigheten i variationen av de genomsnittliga priser som förekommer i de olika stratumen men även variationen i antalet inkomna svar per stratum. Få svar i kombination med stora variationer på priserna bidrar till en hög varians i stratumet som i sin tur medför att skattningen blir osäkrare för den regionen stratumet ingår i.
Before the accession to the EU, Swedish statistics on agricultural land prices and rents were not calculated or published on a regular basis. This kind of statistics has been provided to Eurostat by most member states annually since 1973. Since the accession to the EU in 1995, Sweden is also providing Eurostat with annual statistics on agricultural land prices and rents.
In Sweden approximately 23 000 farmers rent land according to the farm structure survey 2020. The price estimations of agricultural rents are based on sample surveys with postal inquiries. About 1 800 farmers have been included in the stratified sample. The questionnaire is designed to enable estimations of the rented values of agricultural land excluding other things than land, such as buildings or entitlements.
Between the accession to the EU in 1995 and 2011, rent prices in Sweden have doubled. Since 2011, however, the average price has remained around 1 600–1 810 SEK per hectare. The average price in Sweden to rent one hectare of agricultural land, including rents without payment, was 1 811 SEK in 2020. For arable land the average price was 1 945 SEK and for permanent grassland 547 SEK. The prices for land rents increased by 2 % between 2019 and 2020. The biggest increase was found in the Upper parts of Norrland. On average, the rents for agricultural land in the southern parts of Sweden are around nine times higher than in the northern parts.