Logotyp Jordbruksverket

Heltidsjordbruket i Sverige 2020

Sammanfattning

Färre heltidsjordbruk och färre sysselsatta inom heltidsjordbruket än 2016

Antalet heltidsjordbruk uppgick år 2020 till 14 142 stycken, en minskning med knappt 9 % sedan 2016 och med 17 % sedan 2010. Andelen heltidsjordbruk av det totala antalet jordbruksföretag var 24 %. Från 2010 och senare har andelen heltidsjordbruk varit 24-25 %. Drygt 58 000 personer var under 2020 sysselsatta inom heltidsjordbruket, vilket motsvarar 35 % av alla sysselsatta i jordbruket som helhet. Det är drygt 5 400 personer färre än år 2016. För att klassas som ett heltidsjordbruk beräknas de ha behov av minst 1 600 standardtimmar per år.

Under år 2020 brukades 73 % av jordbruksmarken av den knappa fjärdedel företag som var heltidsjordbruk, vilket innebär att den genomsnittliga arealen som brukades av heltidsföretag var nästan nio gånger så stor som för deltidsjordbruk (157 jämfört med 18 hektar).

Andelen heltidsjordbruk som äger all åkermark minskar

Den genomsnittliga arealen åkermark som brukades av heltidsjordbruk ökade från 107 till 136 hektar mellan åren 2010 och 2020, samtidigt som andelen heltidsföretag med mer än 100 hektar åkermark ökade från 36 till 46 %. Andelen heltidsjordbruk som ägde all sin brukade åkermark har minskat från 27 % till 19 % under perioden 2010–2020. Samtidigt har andelen heltidsjordbruk som brukar både ägd och arrenderad åkermark ökat från 57 % till 66 %.

Skötsel av lantbruksdjur fortfarande vanligaste driftsinriktningen

Den vanligaste driftsinriktningen bland heltidsjordbruk var under hela perioden 2010–2020 skötsel av lantbruksdjur, även om andelen heltidsjordbruk som ägnar sig åt just skötsel av lantbruksdjur har minskat med 21 % mellan 2010 och 2020.

Andelen heltidsjordburk som har kombinationsverksamhet ökar över tid och 2020 var andelen knappt 57 %. Vanligast är det med entreprenadarbete inom jordbruk respektive entreprenadarbete utanför jordbruket, 58 % respektive 47 % av heltidsjordbruken som har kombinationsverksamhet.

Åldersfördelning bland heltidsjordbruk som enskild firma har ändrats

För företag som drivs som enskild firma redovisas åldersstrukturen. Totalt är det 11 032 företag som är heltidsjordbruk och enskild firma, vilket motsvarar 78 % av samtliga heltidsjordbruk. Ungefär 8 % av jordbruken som är enskild firma och klassade som heltidsjordbruk drivs av kvinnor vilket är en ökning jämfört med 2010, då 6 % drevs av kvinnor.

Den största åldersgruppen är de över 64 år, andelen som finns i den gruppen har ökat från drygt 13 % år 2010 till drygt 20 % år 2020. Även åldersgrupperna upp till 34 år och 60-64 år har ökat, dock inte lika mycket. De har ökat från 5-8 % respektive 15-16 %.

Syfte

I den här statistikrapporten redovisar vi det svenska heltidsjordbrukets verksamhet under år 2020 med jämförelser tillbaka i tiden till år 2010 och vissa jämförelser med jordbruket som helhet. Vi har klassat ett heltidsjordbruk som ett företag vars jordbruksverksamhet kräver minst 1 600 standardtimmars arbete per år (läs mer om vad en standardtimme är under ”Standardtimme och årsverken” i avsnitt ”Kort om statistiken”). År 2020 drevs ungefär 24 % av jordbruksföretagen som heltidsjordbruk. Eftersom att heltidsjordbruken kräver minst en heltidstjänst antas de spegla det yrkesmässiga jordbruket i högre utsträckning än om man ser till alla jordbruksföretag.

Rapporten avser att ge en heltäckande bild av heltidsjordbruket och omfattar antalet heltidsjordbruk, brukade arealer, brukningsform (ägd och arrenderad mark), antal djur, företagsform, driftsledarnas ålder, utbildning och könsfördelning, sysselsättning, kombinationsverksamhet och arbetstid. Statistiken baseras på ”Strukturundersökningen” som genomfördes åren 2010, 2013, 2016 och 2020. Den är fullt jämförbar med övrig statistik över antal företag, arealer, antal djur, företagare och sysselsättning som publiceras av Jordbruksverket. I rapporten jämförs heltidsjordbruket med jordbruket totalt samt ibland även med jordbruken som inte klassas som heltidsjordbruk. Dessa benämns deltidsjordbruk.

Översikt

År 2020 var antalet heltidsjordbruk 14 142 stycken, en minskning med nästan 9 % sedan år 2016 och med 17 % sedan 2010. Jämfört med år 2016 är det bara i Örebro län som antalet heltidsjordbruk ökat och då med drygt 1 %. I de övriga länen har antalet sjunkit. Störst procentuella minskning jämfört med 2016 skedde i Gävleborgs län, där antal heltidsjordbruk minskade med knappt 16 %. Störst minskning i antal skedde i Skåne län. Där minskade antal heltidsjordbruk med 345 jordbruk, motsvarande knappt 12 %. Även jämfört med 2010 minskade antal heltidsjordbruk mest i Skåne, minskningen var 573 jordbruk, knappt 18 %. Den procentuellt största minskningen jämfört med 2010 var i Norrbottens län, med drygt 32 %. Andelen heltidsjordbruk av det totala antalet jordbruksföretag var drygt 24 % år 2020, en liten minskning jämfört med 2016 och oförändrat jämfört med 2010. Sedan 2005 har andelen heltidsjordbruk varit mellan 24 % och 27 % av det totala antalet jordbruk. I tabell 11 redovisas antal heltidsjordbruk för riket och per län sedan 2010.

Arealen jordbruksmark som brukas av heltidsjordbruk är drygt 2,2 miljoner hektar, fördelat på drygt 1,9 miljoner hektar åkermark och knappt 300 000 hektar betesmark. Jämfört med 2016 brukar heltidsjordbruken knappt 2 % mer jordbruksmark och jämfört med 2010 är ökningen knappt 6 %. Andelen jordbruksmark som brukas av heltidsjordbruk har ökat från 68 % år 2010 till drygt 73 % år 2020. Heltidsjordbruken brukar större andel av den totala åkermarken än av den totala betesmarken. Drygt 75 % av åkermarken och knappt 64 % av betesmarken brukades av heltidsjordbruken 2020. Knappt en fjärdedel av alla jordbruk brukar alltså knappt tre fjärdedelar av all jordbruksmark. Sedan 2010 har heltidsjordbruken ökat sin genomsnittliga jordbruksareal från 123 till knappt 157 hektar, medan deltidsjordbruken i genomsnitt brukar 18 hektar, vilket är oförändrat sedan 2010. Hur stora arealer åkermark, betesmark och jordbruksmark totalt som heltidsjordbruk respektive deltidsjordbruk brukar redovisas i tabell 12.

Heltidsjordbrukens verksamhet

Driftsinriktning

Figur A visar utvecklingen i antalet heltidsjordbruk fördelat på driftsinriktningar sedan år 2010. Den vanligaste driftsinriktningen bland heltidsjordbruken år 2020 var, liksom tidigare år, skötsel av lantbruksdjur. De 7 822 företagen utgjorde drygt 55 % av alla heltidsjordbruk. Detta trots att antalet företag med denna driftsinriktning minskat mest sedan år 2010, drygt 21 % (2 105 företag). Antalet företag med driftsinriktningen växtodling har under samma period inte förändrats i samma utsträckning. De utgör knappt 31 % av heltidsjordbruken och var 4 337 företag 2020, vilket är en minskning med knappt 10 % (469 företag) jämfört med 2010. Antalet heltidsjordbruk med driftsinriktningen blandat jordbruk har minskat med 14 % (322 företag) till 1 983. De utgör 14 % av heltidsjordbruken. Andelen heltidsjordbruk av det totala antalet företag inom respektive driftsinriktning var 49 % för skötsel av lantbruksdjur, 26 % för växtodling och 51 % för blandat jordbruk år 2020. Det är små förändringar jämfört med 2010. I tabell 1 redovisas statistik på finare fördelning av driftsinriktning för 2010-2020.

Figur A. Antal heltidsjordbruk per driftsinriktning 2010–2020

Figur A. Antal heltidsjordbruk per driftsinriktning 2010–2020

Djur

Oavsett djurslag återfinns de flesta djuren år 2020 i heltidsjordbruk (Figur B). Av det totala antalet nötkreatur fanns drygt 92 % i heltids­jordbruken 2020. Om man ser specifikt till mjölkkor var andelen i heltidsjordbruk i stort sett 100 %, medan drygt 90 % av övriga nötkreatur hölls hos heltidsjordbruken. Andelen gris och fjäderfä hos heltidsjordbruk var båda drygt 99 % år 2020, medan andelen får var knappt 55 %. Den största skillnaden jämfört med 2010 är att andelen får på heltidsjordbruk har ökat från 47 % till 55 %.

Antalet grisar i såväl heltidsjordbruk som deltidsjordbruk har minskat jämfört med 2010, det totala antalet med 10 % och i heltidsjordbruk med knappt 9 %. Dock har antal grisar totalt och i heltidsjordbruk ökat med ungefär 1 % jämfört med 2016. Det totala antalet nötkreatur minskade med drygt 5 % mellan 2010 och 2020, medan antalet i heltidsjordbruk är i stort sett oförändrat. Under samma period minskade det totala antalet får med drygt 11 %, men antalet får hållna i heltidsjordbruk ökade med 3 %. Det totala antalet hållna fjäderfän ökade med knappt 53 % från 2010 till 2020, antalet hållna i heltidsjordbruk något mer; knappt 55 %. I tabell 13 redovisas antal djur i heltidsjordbruk per djurslag fördelat på län. Statistiken redovisas för 2010 och 2020.

Figur B. Antal djur i det svenska jordbruket, hel- och deltidsjordbruk 2010–2020

Figur B. Antal djur i det svenska jordbruket, hel- och deltidsjordbruk 2010–2020

Anm. Antal miljoner djur i heltidsföretag (blå staplar) samt i deltidsjordbruk (orange staplar). Notera att diagrammens skalor skiljer sig åt.

Kombinationsverksamhet

När ett jordbruksföretag utför betald verksamhet vid sidan av jordbruket där företagets resurser (som mark, maskiner, byggnader eller produkter) används kallas detta för kombinationsverksamhet. Antalet heltidsföretag som bedrev kombinationsverksamhet under 2020 var drygt 8 000 stycken. Det motsvarar 57 % av alla heltidsjordbruk, vilket är en ökning jämfört med 2016 då ungefär 54 % av heltidsjordbruken som bedrev kombinationsverksamhet. Som framgår av Figur C var andelen 48 % år 2010. Andelen övriga jordbruksföretag (deltidsjordbruk) med kombinationsverksamhet var 38 % år 2020, jämfört med 29 % år 2010. Jämfört med 2016 har andelen deltidsjordbruk med kombinationsverksamhet minskat med 2 procentenheter.

Figur C. Andel jordbruksföretag med kombinationsverksamhet, hel- och deltidsjordbruk 2010–2020

Figur C. Andel jordbruksföretag med kombinationsverksamhet, hel- och deltidsjordbruk 2010–2020

Anm. Andel av samtliga heltidsjordbruk (blå linje) och deltidsjordbruk (orange linje) som bedrev kombinationsverksamhet 2010–2020.

Bland både heltidsjordbruk och samtliga jordbruk är arbete på entreprenad vanligast. Dock finns det mindre skillnader gällande vilken typ av entreprenadarbete som utförs. Hos heltidsjordbruken är det vanligast med entreprenadarbete inom jordbruket, medan det bland samtliga jordbruk är vanligast med entreprenadarbete utanför jordbruket. Av de heltidsjordbruk som har kombinationsverksamhet är det 58 % som håller på med entreprenadarbete inom jordbruket, 47 % som håller på med annat entreprenadarbete och tredje vanligaste är gårdsproduktion, 15 %. Statistiken om kombinationsverksamhet baseras på svar från ett urval av företag. Det finns därför en viss osäkerhet, medelfel, i resultaten. I tabell 5 redovisas antal heltidsjordbruk med respektive kombinationsverksamhet samt medelfel.

Heltidsjordbrukens struktur

Storlek, bruknings- och driftsform

Medan det totala antalet heltidsjordbruk minskade så ökade deras brukade åkerareal något under perioden 2010–2020. I Figur D visas hur det har påverkat företagens storleksstruktur.

Figur D. Heltidsjordbrukens fördelning utifrån storleksklass åkermark, 2010–2020 procent

Figur D. Heltidsjordbrukens fördelning utifrån storleksklass åkermark, 2010–2020 procent

Anm. Andel företag och åkermark per storlekskategori mätt i areal åkermark per företag.

Den genomsnittliga arealen åkermark brukad av heltidsjordbruk ökade från 107 till 136 hektar mellan år 2010 och 2020. Samtidigt ökade andelen heltidsjordbruk som brukade minst 100 hektar åkermark från 36 till 46 %, medan andelen åkermark brukad av dessa företag ökade från 68 till 79 %. Det är främst i storleksgrupperna 30-50 hektar och 50-100 hektar åkermark som andel företag minskat sedan 2010. Heltidsjordbrukens genomsnittliga areal betesmark ökade under samma period från 16 till 21 hektar. I tabell 2 redovisas antal heltidsföretag per storleksgrupp och areal åkermark som brukas av företagen i respektive storleksgrupp, 2010 och 2020.

Företagens brukningsform anger i hur stor grad företagen brukar egen, ägd åkermarkmark eller arrenderad åkermark. Drygt 66 % av heltidsjordbruken brukade en blandning av egen och arrenderad åkermark år 2020, medan drygt 19 % enbart brukade egen ägd åkermark. Knappt 13 % av företagen brukade enbart arrenderad åkermark medan drygt 2 % inte har någon åkermark. Andelarna har ändrats lite jämfört med 2010, främst är det andel företag som endast brukar egen åkermark som har minskat och andel företag som brukar både arrenderad och egen ägd åkermark som har ökat. Dock var frågorna lite annorlunda formulerade i 2010 års undersökning vilket medför något avvikande andelar 2010 jämfört med åren innan och efter.

De företag som arrenderar all åkermark de brukar har i genomsnitt 178 hektar åkermark, medan de som delvis arrenderar åkermark har 140 hektar åkermark och de som bara brukar egen ägd åkermark har i genomsnitt 108 hektar åkermark. Alla grupper har ökat sin genomsnittliga åkermark jämfört med 2010. Företagen som arrenderar all åkermark respektive delvis arrenderar åkermarken har ökat sin genomsnittliga åkerareal med 28-29 % jämfört med 2010 medan företagen som äger all åkermark de brukar har ökat sin genomsnittliga åkerareal med drygt 12 %. Statistik baserat på brukningsform för åren 2010-2020 finns i tabell 3.

Ålder och könsfördelning enskilda företagare

Åldersfördelningen bland företagarna i heltidsföretag klassade som enskild firma har förändrats påtagligt sedan år 2010. Den största förändringen har skett i gruppen över 64 år där andelen steg från 13 till knappt 21 % mellan 2010 och 2020. Även i grupperna upp till 34 år och 60-64 år har andelen ökat. De har ökat och från 5 till 8 % respektive från 15 till 16 %.

Jämfört med 2010 har andelen heltidsföretag klassade som enskild firma där företagaren är en kvinna ökat från 6 % till 8 %. Även om åldersfördelningen skiljer sig mellan män och kvinnor påverkar åldersfördelningen för kvinnor i liten grad den totala åldersfördelningen. Åldersfördelningen för män liknar den totala åldersfördelningen. Flest finns i gruppen över 64 år, knappt 21 %, medan 8 % finns i gruppen upp till 34 år. Den största gruppen för kvinnliga företagare är 35-44 år, där knappt 21 % av företagen finns, drygt 16 % återfinns i gruppen över 64 år och drygt 10 % finns i gruppen upp till 34 år. Utvecklingen för kvinnliga företagare respektive manliga företagare inom enskild firma visas i figur E.

Bland samtliga företag klassade som enskild firma är andelen med kvinnlig företagare drygt 18 % och bland deltidsjordbruk är andelen kvinnliga företagare knappt 21 %. Andelen har ökat från 15 till 18 % respektive från 18 % till 21 % sedan 2010. Antal företag och areal åkermark fördelat på kön och ålder finns i tabell 4.

Figur E. Åldersfördelning bland enskilda företagare 2010–2020 i heltidsjordbruken

Figur E. Åldersfördelning bland enskilda företagare 2010–2020 i heltidsjordbruken

Driftsledarens utbildningsnivå

Utbildningsnivån för driftsledare på heltidsjordbruk har ändrats sedan 2013 då vi presenterade statistiken för första gången, vilket kan ses i figur F. Då statistiken presenteras samlad för alla heltidsjordbruk, enskilt likväl som juridiskt bolag, är det driftsledarens utbildningsnivå gällande lantbruksutbildning som avses och inte företagarens. Statistiken för 2013 och 2016 baseras på undersökning där ett urval av jordbruk behövde svara på frågan om utbildningsnivå, medan samtliga jordbruk fick svara på frågan 2020. Detta innebär att det finns en osäkerhet i resultaten för 2013 och 2016. Resultat och medelfel för 2013-2020 fördelat på kön redovisas i tabell 9.

Under 2020 var det ungefär 15 % av driftsledarna inom heltidsjordbruket som hade gått lantbruksutbildning på universitet eller högskola. Störst andel driftsledare har praktisk lantbrukserfarenhet. År 2020 gällde det ungefär 36 % av driftsledarna inom heltidsjordbruket. Generellt gäller att det är större andel av driftsledarna inom heltidsjordbruket som har Lantbruks- eller naturbruksutbildning på gymnasienivå (minst två år) och Lantbruksutbildning på universitet eller högskola (minst två år) 2020 än det var 2013. Trenden är liknande för både kvinnor och män.

Figur F. Andel driftsledare med respektive utbildningsnivå, heltidsjordbruk 2013-2020

Figur F. Andel driftsledare med respektive utbildningsnivå, heltidsjordbruk 2013-2020

Heltidsjordbrukens arbetsinsats

Sysselsättning

Drygt 58 000 personer var sysselsatta inom heltidsjordbruket år 2020 (Figur G). Jordbruket som helhet sysselsatte drygt 166 000 personer 2020. Det innebär att heltids­företagen stod för 35 % av den totala sysselsättningen, vilket är i nivå med tidigare år. Antalet sysselsatta, som består av stadigvarande sysselsatta och tillfälligt sysselsatt har inom heltidsjordbruket minskat med 9 % jämfört med 2016 och 5 % jämfört med 2010. Sedan 2010 har antalet tillfälligt sysselsatta ökat med ungefär 20 % till knappt 15 000. Att de tillfälligt sysselsatta ökat medför att förhållandet mellan stadigvarande och tillfälligt sysselsatta förändrats sedan 2010. Andelen stadigvarande har minskat från 80 till 74 % mellan 2010 och 2020. Det var knappt 22 000 kvinnor sysselsatta inom heltidsjordbruket 2020, det motsvarar ungefär 37 % av samtliga sysselsatta. Det är samma andel som 2010 men en minskning med 2 procentenheter jämfört med 2016. I tabell 6 redovisas antal stadigvarande och tillfälligt sysselsatta samt årsverken i heltidsjordbruket fördelat på kön. Liksom för kombinationsverksamhet har inte alla jordbruk behövt svara på frågor om antal sysselsatta 2020. Därmed finns det en viss osäkerhet i resultaten, tabellen innehåller därför även medelfel.

Figur G. Antal sysselsatta i heltidsjordbruk per driftsinriktning, 2010–2020

Figur G. Antal sysselsatta i heltidsjordbruk per driftsinriktning, 2010–2020

Anm. Antal sysselsatta i heltidsjordbruk i de huvudsakliga driftsinriktningarna. Växtodling visas i grönt, blandat jordbruk i rött och skötsel av lantbruksdjur (mjölkkor, köttdjur, respektive övriga lantbruksdjur) i nyanser av blått.

Skötsel av lantbruksdjur är den driftsinriktning inom heltidsjordbruket som sysselsatte flest personer under hela perioden 2010–2020, följt av växtodling och blandat jordbruk. Inom skötsel av lantbruksdjur var driftsinriktningen mjölkkor den inriktning som sysselsatte flest under samtliga år, trots att antal sysselsatta minskade med 30 % mellan 2010 och 2020, från drygt 17 000 till drygt 12 000 personer. Även om antalet minskade är ungefär 21 % av samtliga sysselsatta verksamma inom driftsinriktningen mjölkkor. Skötsel av lantbruksdjur är som nämnts tidigare också den driftsinriktning där antalet företag minskat mest.

Drygt 3 100 av de drygt 14 100 heltidsjordbruken drevs av juridiska bolag. Antalet stadigvarande sysselsatta i dem var drygt 10 000 personer år 2020, motsvarande siffra för enskilda bolag under samma period var drygt 33 000 personer. I tabell 7 redovisas antal stadigvarande sysselsatta fördelat på olika roller inom enskilt jordbruk samt juridiska företag. Inom enskilt jordbruk finns rollerna; företagare, maka/make/sambo, övriga familjemedlemmar samt övrigt stadigvarande sysselsatta. I juridiska företag finns driftsledare samt övrigt stadigvarande sysselsatta.

Årsverken

Heltidsföretagens totala antal arbetade årsverken år 2020 var knappt 32 000, vilket utgör 58 % av hela jordbrukets antal årsverken. Antal årsverken inom heltidsjordbruket har under perioden 2010–2020 gått ner med 6 %. Figur H visar utvecklingen i antalet årsverken per driftsinriktning sedan år 2010. Liksom antal sysselsatta så är det flest årsverken i gruppen skötsel av lantbruksdjur, 56 % av årsverken inom heltidsjordbruket sker inom skötsel av lantbruksdjur. Andelen har minskat med 6 procentenheter jämfört med 2010. Under samma period har andelen årsverken inom växtodling ökat från 27 % till 32 %.

Figur H. Antal årsverken i heltidsjordbruk, totalt samt per driftsinriktning, 2010–2020

Figur H. Antal årsverken i heltidsjordbruk, totalt samt per driftsinriktning, 2010–2020

Huvuddelen av årsverkena inom heltidsjordbruket utförs av stadigvarande sysselsatta, vilket under 2020 var 82 %. Det är en minskning från 92 % sedan 2010. Detta beror på att årsverken utförda av stadigvarande har minskat med knappt 5 000 sedan 2010 till drygt 26 000 årsverken. Under samma tid har årsverken utförda av tillfälligt sysselsatta ökat med drygt 3 000 till drygt 5 700. Den största förändringen skedde mellan 2016 och 2020, då antal årsverken utförda av tillfälligt sysselsatta ökade med 2 700.

För blandade jordbruk klassade som heltidsjordbruk minskade antalet årsverken med 6 % från år 2010 till 2020 och med 7 % jämfört med 2016. Huvuddelen av årsverken inom driftsinriktningen blandat jordbruk, 90 %, utfördes av stadigvarande sysselsatta år 2020. Andelen har minskat från 96 % år 2010. Inom växtodlingen har antalet årsverken ökat med 14 % till drygt 10 300 sedan år 2010. Bland de stadigvarande sysselsatta har ökningen varit 9 %, medan årsverken utförda av tillfälligt sysselsatta ökat med 128 %. Inom växtodling svarar de stadigvarande för 66 % av årsverkena, en minskning från 83 % år 2010.

För heltidsjordbruk med driftsinriktning skötsel av lantbruksdjur har däremot antal årsverken minskat med drygt 14 % under perioden 2010-2020. Mjölkkor är den med god marginal största underkategorin för skötsel av lantbruksdjur och där har minskningen varit 31 %. Även i kategorierna blandade nötkreatur, gris och fjäderfä har det skett minskningar. Störst ökning av antal årsverken inom heltidsjordbruket har skett i underkategorin köttdjur, där ökade årsverkena med knappt 600 till knappt 5 000, vilket motsvarar 14 %. Även i grupperna får och blandad skötsel av lantbruksdjur var den procentuella ökning 14 %. För heltidsjordbruken svarar kategorin mjölkkor för mer än 46 % av antalet årsverken inom skötsel av lantbruksdjur. Liksom inom de andra grupperna har de tillfälligt sysselsatta årsverkena ökat. Inom skötsel av lantbruksdjur har andelen årsverken utförda av tillfälligt sysselsatta ökat med 96 % jämfört med 2010. Antal årsverken av stadigvarande och tillfälligt sysselsatta fördelat på driftsinriktning redovisas i tabell 8. Liksom för antal sysselsatta redovisas även medelfel.

Tabeller

I följande tabeller redovisas en del av den statistik som finns i Jordbruksverkets statistikdatabas gällande heltidsjordbruket. Under Företag och företagare -> Heltidsjordbruket i Sverige i statistikdatabasen finns mer statistik, bland annat vissa resultat fördelat på produktionsområden.

Statistik för hela Sverige

Statistik fördelat på län, produktionsområde, storleksgrupper

Kort om statistiken

Här följer en kortfattad beskrivning av statistikens omfattning, hur den tas fram och dess kvalitet. Mer detaljerad information finns i dokumenten "Statistikens framställning" och "Kvalitetsdeklaration" som finns under avsnittet ”Metod och kvalitet”.

Det här beskriver statistiken

Ett jordbruksföretag är ett företag som under en och samma driftsledning yrkesmässigt bedriver jordbruk, skötsel av lantbruksdjur och/eller trädgårdsodling. Statistiken baseras på uppgifter ur Lantbruksregistret (LBR) för 2020 som i sin tur är baserad på en totalundersökning som genomfördes 2020 samt information från register. För att ingå i LBR ska jordbruksföretagen uppfylla något av följande kriterier:

  • brukade mer än 2,0 hektar åkermark
  • brukade sammanlagt minst 5,0 hektar jordbruksmark
  • bedrev trädgårdsodling omfattande minst 2 500 kvadratmeter frilands­areal
  • bedrev trädgårdsodling omfattande minst 200 kvadratmeter växthusyta
  • innehade djurbesättning som omfattade minst 10 nötkreatur, eller minst 10 suggor, eller minst 50 grisar, eller minst 20 får och lamm, eller minst 1 000 fjäderfä (inklusive kycklingar). Räkningsdatum för 2020 var den 4 juni.

Dessa definitioner har gällt från och med 2010 års LBR. Definitionsändringen innebar att 2010 års LBR innehöll 4,3 % fler företag jämfört med tidigare definitioner, en utökning som i princip helt omfattade små företag och resulterar i att statistiken inte längre är helt jämförbar med tidigare års statistik.

I den här rapporten redovisas statistik för heltidsjordbruk. Ett jordbruksföretag klassas som heltidsjordbruk om det bedriver jordbruksverksamhet som kräver minst 1 600 standardtimmars arbete per år. För dessa heltidsjordbruk redovisar vi bland annat antalet företag och företagare, arealer, djur, sysselsätta och arbetad tid. Statistiken redovisas för Sverige totalt och viss statistik redovisas även fördelat på län, produktionsområde, storlek åkermark, driftsinriktning.

Karta med produktionsområden

Standardtimme och årsverken

En standardtimme är en beräknad enhet för arbetstid (till skillnad från en rapporterad arbetstid), som baseras på brukarnas inrapporterade verksamheter (till exempel skötsel av mjölkkor eller odling av vall) och en genomsnittlig tidsåtgång (kallat standardiserat arbetsbehov) för dessa verksamheter. Denna modell ligger till grund för vad som utgör ett heltidsjordbruk, alltså ett jordbruk som kräver minst 1 600 standardtimmar. Klassificeringen av jordbruksföretag efter driftsinriktning baseras på uppskattningar av standardiserat arbetsbehov inom olika driftsgrenar såsom odling av olika grödor, mjölkproduktion och olika typer av djurhållning. Dessa uppskattningar baseras på grödarealer och husdjursantal och är differentierade efter produktionens omfattning. Det antagna arbetsbehovet per hektar respektive djur är normtal som baseras på uppskattade genomsnittliga förhållanden beträffande till exempel maskinell utrustning och arrondering. Det tar inte hänsyn till att enskilda företag kan ha en mycket liten maskinpark eller vara dåligt arronderade.

Andra definitioner som är bra att känna till för den här statistiken är:

  • Ett årsverke innebar 1 800 arbetade timmar inom jordbruket under ett år (motsvarande en heltidstjänst) oavsett om denna arbetsinsats genomförs av en eller flera sysselsatta. Notera att definitionen för ett årsverke alltså skiljer sig med 200 timmar från den för ett heltidsjordbruk.
  • Med företagare menar vi den person som är juridiskt och ekonomiskt ansvarig för verksamheten på jordbruksföretaget. Driftsledare är den person som är ansvarig för den dagliga driften på företaget.
  • Med kombinationsverksamhet menar vi inkomstbringande verksamheter som inte är jordbruk, men där jordbruksföretagets resurser (mark, maskiner, byggnader etc.) används.

De variabler som redovisas kopplat till heltidsjordbruket antingen i den här statistikrapporten och/eller i Statistikdatabasen finns beskrivna i Kvalitetsdeklarationen.

Så tar vi fram statistiken

Statistiken baseras på uppgifter i Lantbruksregistret (LBR). Uppgifterna i LBR kommer från ”Strukturundersökning 2020” samt olika administrativa källor. Strukturundersökningen var en undersökning som skickades ut till samtliga svenska jordbruksföretag. Samtliga företag fick svara på frågor om bland annat arealer, djur och driftsledarens högsta lantbruksutbildning. Ett urval av företag fick dessutom svara på frågor om bland annat sysselsättning och kombinationsverksamheter i jordbruket. Över 95 % av företagen i urvalet svarade på undersökningen, även om en del inte svarade på samtliga frågor, det vill säga partiellt bortfall. I de fall då partiellt bortfall förekommer har vi korrigerat för detta med hjälp av svaren hos andra företag och det standardiserade antalet arbetstimmar på företagen. Resultaten har sedan räknats upp för att motsvara samtliga företag. Undersökningen har genomförts till följd av krav inom EU på att statistiska undersökningar ska genomföras i samtliga EU-länder.

Några administrativa källor som har använts var Jordbruksverkets register för arealbaserade stöd (IAKS) och Nötkreatursregistret (CDB), som innehåller uppgifter för samtliga nötkreatur i Sverige. Mer information om hur statistiken tas fram finns i Statistikens framställning under Metod och kvalitet.

Statistikens tillförlitlighet

I denna statistik förekommer täckningsfel, urvalsfel, bortfallsfel, mätfel och bearbetningsfel. Dessa fel bedöms sammantaget ha liten inverkan på statistikens tillförlitlighet. Tillförlitligheten och hur det påverkar statistiken beskrivs mer ingående i Kvalitetsdeklarationen under Metod och kvalitet.

Bra att veta

Jämförbarheten med motsvarande statistik för tidigare år är god. De nya avgränsningarna av LBR från och med 2010 bör dock tas i beaktande. Dessa påverkar i stort sett bara antalet företag i storleksklassen 2,0 hektar åkermark eller mindre och således inte en stor del av heltidsjordbruken.

Annan statistik

Statistiken i den här rapporten beskriver främst hur det ser ut på heltidsjordbruk. Statistik för samtliga jordbruk har redovisats i Jordbruksverkets statistikdatabas och i olika rapporter.

  • Arealer och antal företag med arealer, redovisas i Jordbruksmarkens användning 2020, slutlig statistik
  • Antal djur och företag med djur, redovisas i Lantbrukets djur i juni 2020, slutlig statistik
  • Antal företag och företagare, redovisas i Jordbruksföretag och företagare 2020
  • Antal företag per driftsinriktning, redovisas i Jordbruksföretagens driftsinriktning 2020 Svensk typologi
  • Antal sysselsatta och arbetade timmar, redovisas i Sysselsättning i jordbruket 2020
  • Vilka kombinationsverksamheter jordbruksföretagen har, redovisas i Jordbruksföretagens kombinationsverkesamheter 2020

Metod och kvalitet

Summary in English

Number of full-time agricultural holdings has decreased

The number of Swedish full-time agricultural holdings (requiring at least 1 600 standardized work hours) amounted to 14 142 in 2020, a reduction by 9 % since 2016 and by 17 % since 2010. The share of full-time holdings out of all agricultural holdings was 24 %, one percentage point less than in 2016.

About 58 000 people were occupied in the full-time agricultural holdings during 2020, corresponding to 35 % of all occupied people in the entirety of Swedish farming. This is a decrease of 5 400 people since the year 2016.

Full-time holdings utilise a majority of the farmland

In 2020, 73 % of the Swedish farmland was utilised by the less than a quarter of the agricultural holdings being full-time operations. This means that the average agricultural area utilized by full-time holdings was almost nine times larger than the area utilized by other agricultural holdings (157 vs. 18 hectares).

Share of full-time holdings that own all the arable land has decreased from 28 % to 19 % between 2010 and 2020 while full-time holdings that own part the arable land they are using has increased from 57 % to 66 %.

Animal husbandry remains the most common orientation

The most common orientation of farming among the full-time holdings remained animal husbandry throughout the entire period 2010–2020, although the share of holdings tending livestock decreased by 21 % between 2010 and 2020.

Despite the decrease in number of full-time holdings at large, the number of full-time holdings with other gainful activities increased throughout the period 2010–2020, reaching a share of 58 % of all full-time holdings in 2020.

The average full-time farmer is growing older

In 2020 there were 11 032 sole proprietorships. Which is 78 % all full-time holdings. The share of female farmers was just over 8 %, an increase from 6 % in 2010.

The average full-time farmer has grown significantly older during the period, the share of farmers older than 64 years old rose from 13 to 20 %. In addition, number of full-time holdings with farmers younger than 34 years old and between 60 and 64 years old have increased. They have increased their share from 5 to 8 % respective 15 to 16 %.