Trädgårds­produktion 2020

Syfte

Rapporten Trädgårdsproduktion publiceras vart tredje år och beskriver den svenska yrkesmässiga trädgårdsodlingens struktur och produktion. Årets rapport beskriver odlingen under kalenderåret 2020 och innehåller uppgifter om antal odlande företag, odlade arealer och växthusytor, sysselsättning och företagarnas åldersfördelning. Utöver det finns också statistik för växthusens ålders­sammansättning, energiförbrukning och inventarier samt användningen av bekämpningsmedel i växthusodlingen.

Statistiken omfattar trädgårdsodlingen i företag som bedriver yrkesmässig odling av trädgårdsväxter om minst 0,25 hektar på friland eller minst 200 kvadratmeter i växthus.

Som trädgårdsväxter räknas köksväxter (grönsaker och kryddväxter), frukt och bär samt prydnads- och plantskoleväxter. Däremot räknas inte potatis, bönor och ärter för torkning, infrysning eller konservering, och inte heller skogsplantor som trädgårdsväxter.

Statistiken omfattar inte hushålls- eller fritidsodling eller trädgårdsverksamhet vid sidan om odling (som trädgårdsskötsel eller -anläggning). Inte heller ingår odling som bedrivs på mindre än 0,25 ha friland eller 200 kvadratmeter i växthus (även om den är yrkesmässig). Sådan odling bedrivs förvisso av relativt många företag, men är produktionsmässigt sett mycket liten i sammanhanget.

Statistiken som presenteras i rapporten finns fritt tillgänglig i Jordbruksverkets statistikdatabas under rubriken Trädgårdsodling (länk i sidhuvudet).

Branschöversikt

Totalt sett bedrev 1 818 företag yrkesmässig trädgårdsodling under 2020, vilket är en minskning med 7 % jämfört med 2017 då den senaste undersökningen genomfördes. Av dessa företag ägnade sig 1 490 stycken åt frilandsodling och 689 stycken åt växthusodling.

I motsats till antalet företag ökade istället de odlade arealerna. Frilandsarealen gick upp med 7 % till 13 701 hektar, medan växthusytan var i princip oförändrad på 291 hektar.

Ur ett större perspektiv utgjorde trädgårdsföretagen 3,1 % av det totala antalet svenska jordbruksföretag 2020, medan odlingen av trädgårdsväxter tog drygt 0,5 % av den svenska åkermarken i anspråk.

Trädgårdsodlingen sysselsatte totalt sett knappt 14 800 personer under 2020, varav 21 % arbetade heltid inom just trädgårdsodlingen. Knappt en fjärdedel av alla sysselsatta utgjordes av företagarna med deras närmaste släktingar.

Medelåldern på företagarna ökade från 54 till 56 år mellan 2008 och 2020. Under samma period ökade andelen företagare som var 65 år eller äldre från 17 till 26 %, medan andelen under 45 års ålder låg mer eller mindre konstant runt 20 %.

Frilandsodling

Av de totalt 13 701 hektar som brukades för odling av trädgårdsväxter användes 60 % för odling av köksväxter, medan odlingen av bär, frukt och prydnadsväxter tog 23, 13 respektive 4 % vardera i anspråk. Sett till antalet företag odlade 53 % av de totalt 1 490 frilandsodlande företagen köksväxter, medan 38, 21 och 16 % odlade bär, frukt och prydnadsväxter på friland (många företag odlade förstås flera grödtyper).

Den genomsnittliga arealen för samtliga frilandsodlande företag var 9,2 hektar samtidigt som medianarealen bara var 2,0 hektar, vilket innebär att arealen var ojämnt fördelad mellan företagen. Således stod den arealmässigt största tiondelen av de frilandsodlande företagen för 65 % av den totala odlade arealen, en andel som har ökat med drygt 10 procentenheter sedan 2002, men förblev densamma jämfört med 2017. På motsvarande sätt stod den arealmässigt största tiondelen av företag för 45 % av samtliga frilandsodlande företags sysselsatta (Figur A).

Sett ur en geografisk synvinkel bedrevs huvuddelen av frilandsodlingen i Skåne, där 65 % av frilandsarealen återfanns. Skånes andel ökade från 47 till 62 % mellan 1999 och 2011, men har varit mer stabil sedan dess.

De arealmässigt största frilandsgrödorna var i fallande ordning jordgubbar, sallat, morot, äpple och matlök.

Växthusodling

Totalt sett ägnade 689 företag sig åt växthusodling på en yta om 291 hektar (eller drygt 2,9 miljoner kvadratmeter). Av dessa odlade 445 företag prydnadsväxter, medan 347 företag odlade köksväxter eller bär. Den samlade odlingen var ytmässigt sett nästan helt jämnt fördelad mellan odling av prydnadsväxter och odling av köksväxter eller bär. 

Den genomsnittliga växthusytan för samtliga växthusföretag var drygt 4 200 kvadratmeter, medan medianytan var 1 200 kvm. Den ytmässigt största tiondelen av företagen stod för 59 % av växthusytan och 37 % av antalet sysselsatta i växthusföretagen. De största företagens andel av växthusytan har ökat sedan 2005, medan deras andel av de sysselsatta har varierat mellan 30 och 38 % mellan 2005 och 2020 (Figur B).

Lite drygt hälften av den odlade växthusytan stod att finna i Skåne under 2020, en andel som knappt förändrats alls under de senaste två decennierna.

Något över 86 % av växthusytan hade någon form av uppvärmning under 2020. Energiförbrukningen i växthusproduktionen minskade kontinuerligt mellan åren 2002 (då mätningarna började) till och med 2011, men har sedan dess legat på lite drygt 600 GWh per år, så även 2020 då förbrukningen var 613 GWh. Andelen av förbrukningen som kommer direkt från förnybara energikällor har ökat kontinuerligt sedan 2005 och var 61 % under 2020, en ökning med drygt tre procentenheter sedan 2017.

Köksväxter

Köksväxter på friland

Under 2020 ägnade sig 788 företag åt odling av köksväxter på friland på en åkerareal om totalt 8 207 hektar, en arealökning med 8 % jämfört med 2017. Den arealmässigt största tiondelen företag (i princip företag med mer än 20 hektars odling av köksväxter) stod för drygt 85 % av areal­ökningen mellan 2017 och 2020.

Arealen för odling av köksväxter har ökat mer eller mindre kontinuerligt under lång tid och var nu den största sedan åtminstone 1971. Eftersom köksväxter i vissa fall skördas i flera omgångar under ett år var den skördade arealen något större än åkerarealen och uppgick till 9 559 hektar.

Den sammanlagda odlingen av olika sorters sallat utgjorde den största skördade arealen under 2020, följt av morot, matlök och betor av olika slag (Figur C). Dessa fyra grödtyper stod också för en arealökning på sammanlagt 869 hektar mellan 2017 och 2020. Den sammanlagda odlingen av olika kålväxter ökade också påtagligt mellan 2017 och 2020, från 1 371 till 1 524 hektar, där spetskål och grönkål utmärkte sig med ökningar om 80 respektive 55 % vardera.

Den gröda som drevs upp av flest odlare under 2020 var morot, följt av matlök och betor, men när man ser till antalet odlare ska man ha i åtanke att det faktiska antalet odlare för respektive gröda är betydligt högre än vad som redovisas i statistiken, eftersom många små odlare redovisar all sin odling under rubriken "övriga köksväxter" vid insamlingen av uppgifter. Totalt sett redovisade 248 företag odling av "övriga köksväxter" under 2020, på en areal om 177 hektar.

Sett till avkastning märkte året 2020 inte ut sig jämfört med tidigare år. Grönkål, palsternacka och pumpa visade upp påtagligt högre avkastning än 2017, medan avkastningen för gurka, kålrot och sallat var förhållandevis låga (Tablå A). För sallat var orsaken att samman­sättningen av sorter har förändrats, med en rejält ökad andel småbladssallat som har en betydligt lägre avkastning än isbergssallat och annan storbladig sallat. Avkastningen för småbladssallat var 5,9 ton/ha, medan isbergssallat och annan storbladig sallat hade avkastningar på 22,1 respektive 12,4 ton/ha.

Produktionen av matlök nådde 69 155 ton under 2020, vilket var rekordhögt och ett resultat av en motsvarande rekordstor areal och en hög avkastning. Den sammanlagda skörden av rödbeta och andra betor var även den rekordstor, efter att ha ökat med 36 % sedan 2017, där den största förändringen bestod i en åttafaldig ökning av skörden av "andra betor" som gulbeta och polkabeta.

Tre fjärdedelar av arealen för odling av köksväxter på friland fanns i Skåne, medan ytterligare knappt 9 % av den totala köksväxtarealen fanns på Gotland. Östergötland, Västra Götaland, Kalmar, Blekinge och Halland hade alla köksväxtodlingar om vardera mellan 200 och 300 hektar, medan inget annat län nådde över 50 hektar.

Trots att Skåne är starkt dominerande, utmärker sig ändå andra län i odlingen av vissa specifika grödor. Exempelvis odlas mycket rotsaker på Gotland, som bland annat står för den största produktionen av palsternacka. I Östergötland odlas förhållandevis mycket kålrot, morot och vitkål, medan gurka och matlök till ganska stor del odlas i Kalmar och Blekinge.

Köksväxter i växthus

Den totala växthusytan som användes för odling av köksväxter var drygt 1,4 miljoner kvadratmeter under 2020. På denna yta odlade 329 företag i huvudsak gurka, tomat, kryddväxter eller sallat (Figur D).

Sett till växthusyta var gurka den största grödan. Tillsammans tog odlingen av gurka och tomat drygt 82 % av växthusytan för köksväxter i anspråk. Om man istället ser till skördad yta så var odlingen av kryddväxter istället klart störst, medan odlingen av sallat då var i samma storleksordning som tomat. Detta eftersom kryddväxter och sallat ofta odlas i rörliga system som gör den effektiva odlingsytan många gånger större än växthusytan.

Växthusytan för odling av kryddväxter var rekordstor efter att ha ökat så gott som kontinuerligt sedan 2000-talets början. Produktionen matchade inte riktigt rekordytan, men var ändå bland de högsta någonsin, med drygt 47 miljoner producerade krukor.

Produktionen av kruksallat har minskat ganska stadigt under en rad år och var med drygt 40 miljoner krukor 43 % lägre under 2020 än under toppåret 2011. Produktionen av annan sallat i växthus nådde drygt 57 miljoner styck under 2020, den högsta nivån sedan 2005.

Odlingen av växthusgurka har ökat under en rad år, både sett till yta och produktion, även om produktionsökningen tycks ha stannat av något under senare år. Under 2020 nyttjades knappt 700 000 kvm växthus åt odling av gurka, vilket ledde till en skörd på knappt 31 000 ton. Sedan 2008, då både yta och produktion nådde botten efter många års minskning har ytan och skörden ökat med 28 respektive 51 %.

Gurkodlingen har diversifierats under de senaste åren och av den totala ytan på knappt 700 000 kvm ägnades drygt 40 000 kvm åt odling av olika specialsorter av gurka under 2020, en ökning med 65 % jämfört med 2017. Totalt sett ägnade sig 209 företag åt gurkodling under 2020, varav 54 odlade specialsorter.

Växthusytan för odling av tomat ökade med 15 % till knappt 460 000 kvm mellan 2017 och 2020. Tomatodlingen nådde en botten 2011, tre år efter gurkodlingens bottennotering. Sedan dess har ytan ökat med 32 % och produktionen med 41 %. Tomatskörden år 2020 landade på drygt 19 000 ton och var den högsta på mer än 15 år.

Tomatodlingen har förändrats en hel del under de senaste åren och en stor mängd nya sorter har introducerats. Av den totala ytan för odling av tomat användes drygt hälften åt odling av olika specialsorter och kvisttomater under 2020.

Knappt 2 % av den totala växthusytan för odling av köksväxter ägnades åt andra grödor än "de fyra stora". Melon, aubergine, chili och paprika odlades på mellan 2 000 och 5 000 kvm vardera, medan "övriga köksväxter" odlades på drygt 13 000 kvm.

Av den totala ytan för odling av köksväxter i växthus under 2020 fanns 61 % i Skåne, medan 8 % fanns i vardera Stockholm och Blekinge. För enskilda grödor var fördelningen lite annorlunda. Ytan för gurkodling fanns till 75 % i Skåne, medan ytan för tomatodling var lite mer jämnt fördelad med 54 % i Skåne, 15 % i Blekinge och mellan 3 och 5 % vardera i Halland, Kalmar, Västra Götaland, Västernorrland och Östergötland. Växthusytan för odling av kryddväxter fanns framför allt i Stockholm och Västra Götaland.

Bär

Den svenska bärodlingen domineras starkt av jordgubbsodling, som tog drygt tre fjärdedelar av den totala bärarealen i anspråk 2020. Totalt sett bedrev 562 företag frilandsodling av bär på en areal om 3 160 hektar, medan 32 företag odlade bär i växthus på en total växthusyta om drygt 83 000 kvm. Därmed var antalet odlande företag så gott som detsamma 2020 som 2017, medan både frilandsarealen och växthusytan ökade något. Av den totala frilandsarealen för bärodling var 85 % skördemogen under 2020.

Arealerna för odlingen av jordgubbar, hallon och svarta vinbär har i princip inte förändrats alls under de senaste tio åren. Som kontrast till det ökade istället arealerna för vindruvor och "övriga bär" med 89 respektive 34 % mellan 2017 och 2020, till 106 respektive 170 hektar. Kategorien "övriga bär" består främst av blåbär och havtorn, som odlades på drygt 50 hektar vardera under 2020.

Av den totala arealen för bärodling på friland utgjorde 5 % tunnelodling. Tunnelodlingen är särskilt viktig för hallonodlingen, där mer än en fjärdedel av den totala arealen om 127 hektar bestod av tunnelodling.

Trots att den totala arealen för odling av bär knappt har förändrats alls sedan sekelskiftet, har länsfördelningen av arealen ändrats påtagligt. Mellan 1999 och 2020 har Skånes andel av bärarealen nästan dubblerats från 22 till 42 %, medan alla andra län utom Kalmar visar upp minskade eller så gott som oförändrade arealer (Figur E).

Produktionen av jordgubbar var rekordhög 2020 och uppgick till knappt 17 000 ton, vilket var 7 % högre än genomsnittet för de fem närmast föregående åren. Även för vindruvor var skörden rekordhög, en följd av både ökad areal och en god avkastning. För hallon och svarta vinbär var däremot skördarna 14 respektive 48 % lägre än 2017.

Frukt

Den svenska fruktodlingen som består av äpple, päron, plommon och körsbär tog knappt 1 800 hektar i anspråk under 2020. Odlingen domineras i väldigt hög grad av äppelodling, som bedrevs på 89 % av arealen och som 298 av de totalt 314 frukt­odlande företagen ägnade sig åt.

Äppelarealen minskade under en lång rad år fram till 2002, men har sedan dess ökat med nära 250 hektar. Päronarealen har minskat kontinuerligt sedan åtminstone början på 1970-talet då den var 4 gånger så stor som 2020. Plommon- och körsbärsarealerna var drygt 40 hektar vardera 2020, vilket innebär att de har legat någorlunda stabilt sedan 2014, efter att fram tills dess ha minskat under en lång rad år.

Produktionen av äpple var den näst högsta någonsin under 2020 och nådde drygt 29 000 ton, vilket var 16 % högre än genomsnittet för de närmast föregående fem åren.

Drygt fyra femtedelar av arealen för fruktodling stod att finna i Skåne. Utöver Skåne var det bara Västra Götaland och Jönköping som hade fruktodlingar om mer än 50 hektar under 2020.

Prydnadsväxter

Plantskoleväxter

Den totala arealen för odling av plantskoleväxter under 2020 var 516 hektar, en ökning tillbaka till 2002 års nivå, efter att ha legat runt 450 hektar under åren 2005 till 2017. De största arealerna fanns i fallande ordning i Skåne, Halland, Östergötland, Kronoberg och Västra Götaland som alla hade odling på mellan knappt 50 och drygt 230 hektar vardera.

Antalet plantskoleföretag var totalt 118 stycken 2020, av vilka 72 odlade perenner. Övriga växtslag odlades av mellan 13 och 33 företag vardera. De flesta plantskoleföretagen fanns i Skåne, Västra Götaland, Stockholm och Halland, som hade 37, 19, 10 och 8 företag vardera.

Produktionen av barrväxter, jordgubbsplantor och kategorin "övriga plantskoleväxter" ökade något mellan 2017 och 2020, medan produktionen av häck- och landskapsväxter, perenner och prydnadsbuskar istället minskade. För övriga växtslag var produktionen så gott som oförändrad jämfört med 2017.

Snittblommor, krukväxter och utplanteringsväxter

Snittblommor

Det totala antalet företag som odlade snittblommor ökade med 20 % till 134 stycken mellan 2017 och 2020, vilket framför allt berodde på att frilandsodlarna ökade från 52 till 78 företag. Den totala produktionen av snittblommor förblev ungefär densamma som den varit sedan 2011, cirka 150 miljoner styck och består till nästan 97 % av tulpaner. Den absoluta majoriteten av snittblommorna produceras i Stockholm, Södermanland, Skåne, Gävleborg och Halland.

Lökväxter i kruka

Produktionen av lökväxter i kruka var knappt 16 miljoner krukor under 2020, ungefär densamma som den varit sedan sekelskiftet. Antalet företag som odlade lökväxter i kruka fortsatte minska och var 115 stycken 2020, en minskning med 65 % sedan 1999. Den största enskilda produkten var hyacint som utgjorde nära hälften av den totala produktionen, följd av narciss och amaryllis. Ungefär som med snittblommorna skedde huvuddelen av produktionen i Stockholm, Halland, Skåne, Södermanland och Kronoberg.

Kruk- och utplanteringsväxter

Odlingen av kruk- och utplanteringsväxter fortsatte minska. Under 2020 odlade totalt 413 företag strax under 78 miljoner krukor, en minskning med 9 respektive 7 % jämfört med 2017. Antalet företag minskade relativt sett mest i Västerbotten och Örebro, som hade 37 respektive 33 % färre odlande företag 2020 än de hade 2017.

Penséer var med god marginal den största produkten bland kruk- och utplanteringsväxterna, med en produktion om nästan 23 miljoner krukor under 2020. Vid sidan av penséer stack även pelargon och petunia (inklusive varianter som praktpetunia, surfinia, million bells etc.) ut med en produktion om knappt 10 respektive 7 miljoner krukor vardera (Figur F).

Produktionen av begonia, "gröna växter", krysantemum, köksväxtplantor, snöflinga och stjärnöga ökade med mellan 10 och 40 % mellan 2017 och 2020. För alla andra sorter var produktionen antingen oförändrad eller mindre. Mest påtaglig var minskningen för gerbera, verbena och saintpaulia som hade 51–85 % lägre produktion 2020 än 2017.

Flera produkter visar en kontinuerlig långsiktig tendens till minskad produktion. Mest tydligt syns det för saintpaulia, impatiens och kalanchoë, vars produktion har minskat med mellan 76 och 90 % vardera under perioden 1999–2020. Även begoniaodlingen har minskat påtagligt, men tycks ha stabiliserats sedan 2014. De största produkterna penséer, pelargon och petunior har haft en jämn produktion över tid, även om petuniaodlingen tycks vara något vikande.

Sett till hur många företag som odlar respektive produkt är pelargon, petunior och tagetes vanligast, med fler än 300 producenter vardera. Andra vanliga sorter är lobelia, penséer, snöflinga, silverek, isbegonia och husarknapp, som alla odlas av mellan 200 och 300 företag. Man kan notera att flera sorter som odlas av många företag inte har särskilt stor sammanlagd produktion.

Produktionen av kruk- och utplanteringsväxter är förhållandevis jämnt utspridd över landet, även om drygt hälften av produktionen och en femtedel av företagen finns i Skåne.

Trädgårdsproduktionens växthus

Den sammanlagda växthusytan för odling av trädgårdsväxter var drygt 2,9 miljoner kvadratmeter under 2020, vilket innebär att ytan har varit mer eller mindre oförändrad sedan 2005. Av den totala ytan återfanns 60 % i företag med minst 10 000 kvm växthus vardera och knappt 5 % i företag med mindre än 1 000 kvm växthus (Tablå B). Drygt hälften av växthusytan fanns i Skåne, medan 7–8 % av växthusytan fanns i vardera Stockholm, Halland och Västra Götaland.

Totalt sett värmdes 86 % av växthusytan upp i någon mån under 2020. Andelen uppvärmning beror på många faktorer som gröda, klimatförhållanden eller odlingsintensitet. Därför syns inte heller någon tydlig skillnad i uppvärmd andel i olika delar av landet.

Under femårsperioden 2016–2020 byggdes drygt 180 000 kvm ny växthusyta, vilket motsvarar 6 % av den totala ytan (Figur G). Bland de nybyggda växthusen var 68 % av ytan uppvärmd, vilket var en påtagligt lägre andel än för äldre växthus där 88 % av ytan var uppvärmd.

Bland de totalt 689 företagen med växthusodling, hade drygt hälften energi- eller skuggväv monterat i någon del av växthusen. Totalt sett fanns vävar monterade på 69 % av växthusytan, en andel som ökat kontinuerligt sedan åtminstone 2005, då den var 39 %.

Andelen växthusyta med tillgång till recirkulerings­system för vatten och näring ökade oavbrutet mellan 2005 och 2017 då den nådde 61 %, men ökningen verkar därefter ha stannat av. Under 2020 hade en tredjedel av företagen recirkulerings­system i någon del av sina växthus och systemen täckte totalt 60 % av växthus­ytan.

Energiförbrukning i växthusodlingen

Den totala energiförbrukningen i den svenska växthusodlingen uppgick till drygt 600 gigawattimmar (GWh) under 2020. Förbrukningen sjönk påtagligt mellan åren 2002 och 2011, men har därefter legat stabilt något över 600 GWh (Tablå C).

Drygt 70 % av den totala energin förbrukas i växthusföretag med minst 10 000 kvm växthusyta, vilket innebär att de största växthusen också har den största energi­förbrukningen per ytenhet. I dessa företag användes 251 kWh per kvm under 2020, medan mindre företag i genomsnitt förbrukade 150 kWh per kvm.

Andelen energi från fossila bränslen fortsatte minska mellan 2017 och 2020 samtidigt som andelen från förnybara bränslen fortsatte öka. Dessa trender har pågått sedan 2005, men förändringstakten minskade något under den senaste treårsperioden. Andelen energi från "övriga källor" (bland annat elförbrukning och fjärrvärme där vi inte vet något om ursprunget) var något högre 2020 jämfört med tidigare år.

Sett till samtliga uppvärmda växthus var andelen energi från fossila, förnybara och övriga källor 13, 61 respektive 27 % under 2020. Som fossila bränslen räknas bland annat eldningsolja och naturgas, medan förnybara bränslen inkluderar bland annat pellets, flis, spån och biogas.

Bekämpningsmedel i växthusodlingen

Bland samtliga företag med växthusodling under 2020 använde 26 % inte några bekämpnings­medel alls, medan 49, 53 och 25 % använde någon form av kemiska, makro­biologiska respektive mikro­biologiska bekämpnings­medel (eftersom det är vanligt att man använder flera typer av medel parallellt blir procentsumman högre än 100).

Dubbelt så hög andel av prydnadsväxtodlarna använde kemiska medel jämfört med odlarna av ätliga växter, medan en högre andel odlare av ätliga växter använde makrobiologiska medel jämfört med prydnadsväxtodlarna.

Generellt sett använde företag med mindre än 1 000 kvm växthusyta bekämpningsmedel i betydligt lägre grad än företag med större växthus, en skillnad som var särskilt påtaglig för kemiska medel.

Som kemiska bekämpningsmedel räknas medel med naturliga eller syntetiska kemiska ämnen, inklusive ämnen som ättika, oljor och såpa. Makrobiologiska medel kallas även NIS, som står för nematoder, insekter och spindeldjur och inkluderar bland annat parasitsteklar, skalbaggar, rovkvalster, gallmyggor och rundmaskar. Mikrobiologiska medel innehåller levande mikroorganismer som svampar, bakterier eller virus.

Statistiken för användningen av bekämpningsmedel i växthus samlades in för första gången i årets undersökning. Därför finns inga jämförelser med tidigare års användning.

Tabeller

• All vår statistik om trädgårdsodling finns i Jordbruksverkets statistikdatabas
• Översiktstabell trädgårdsodling: Arealer, växthusytor och antal företag uppdelat på odlingsinriktning

Kort om statistiken

Det här beskriver statistiken

Statistiken beskriver den svenska yrkesmässiga trädgårdsodlingens struktur och produktion under kalenderåret 2020, för de företag som bedriver yrkesmässig odling av trädgårdsväxter om minst 0,25 hektar på friland eller 200 kvadratmeter i växthus.

Statistiken omfattar:

• areal
• produktion
• antal odlande företag
• antal sysselsatta inom trädgårdsodlingen
• ålderfördelningen bland företagare
• växthusens ålderssammansättning och uppvärmning
• energiförbrukning i växthusodlingen
• växthusens utrustning
• användningen av bekämpningsmedel i växthusodlingen

Som trädgårdsväxter räknas köksväxter (grönsaker och kryddväxter), frukt, bär samt prydnads- och plantskoleväxter. Däremot räknas inte potatis, bönor och ärter för torkning, infrysning eller konservering som trädgårdsväxter, och inte heller plantskolealster för skogsbruk.

Statistiken omfattar inte hushålls- eller fritidsodling eller trädgårdsverksamhet vid sidan om odling (som trädgårdsskötsel eller -anläggning).

Så tar vi fram statistiken

Statistiken tas fram vart tredje år med utgångspunkt från enkätundersökningar som skickas ut till samtliga kända trädgårdsodlare och som är obligatoriska att svara på för företag med odling av trädgårdsväxter om minst 0,25 ha på friland eller 200 kvm i växthus.

Den aktuella undersökningen genomfördes under perioden januari till maj 2021. Enkäten som kunde besvaras per post, via webben eller per telefon, skickades ut till knappt 4 200 företag i början av januari. Efter lite drygt två månader skickades en påminnelse ut till de företag som inte svarat och efter ytterligare ett par veckor genomförde vi en telefonkampanj till de företag som då inte hade svarat.

Den slutliga statistiken baseras på uppgifter från drygt 4 000 företag, av vilka något fler än 1 800 företag odlade trädgårdsväxter på en yta om minst 0,25 ha på friland eller 200 kvm i växthus.

En mer ingående beskrivning om hur vi tog fram statistiken finns i Statistikens framställning under rubriken Metod och kvalitet.

Statistikens tillförlitlighet

Vi bedömer att statistikens tillförlitlighet är mycket god. Den huvudsakliga felkällan utgörs av de företag som inte svarat på undersökningen. Dessa företag uppgick till knappt 500 stycken, men för en stor del av dessa kunde vi hämta in uppgifter från andra källor, vilket innebär att det slutliga antalet företag för vilka vi inte har några uppgifter var drygt 150 stycken.

Dessa cirka 150 företag ingår inte i statistiken (inga uppräkningar görs för att kompensera för dem), men vi uppskattar att deras andel av odlingen inte var större än 1 respektive 2 % av den totala frilandsarealen och växthusytan.

Trädgårdsstatistikens jämförbarhet över tid är bra överlag, men är något sämre för åren 2008 och 2011, då täckningen av företag inte var komplett. Framför allt gäller detta statistiken för antalet företag, som underskattades under dessa år. Detta har även viss påverkan på andra variabler som arealer och sysselsättning, men i något mindre grad eftersom det främst var mindre företag som föll ifrån.

Trädgårdsstatistiken utgör en del av Sveriges officiella statistik på jordbruks­området och kan utan problem användas tillsammans med all annan sådan statistik, även om det finns mindre skillnader i vissa definitioner, som areal och sysselsättningsmått.

Statistikens kvalitet och tillförlitlighet beskrivs mer ingående i dokumentet Kvalitetsdeklaration under rubriken Metod och kvalitet.

Metod och kvalitet

• Kvalitetsdeklaration Pdf, 456.5 kB.Statistikens framställning Pdf, 1 MB.
  

Summary in English

In total, 1 818 holdings practised professional horticultural production in Sweden during 2020, employing just below 14 800 people. While 1 490 holdings engaged in open ground cultivation on 13 701 hectares, 689 holdings exercised greenhouse cultivation on a total surface area of 291 hectares.

The total number of holdings decreased by 7 % between 2017 and 2020, while the open ground area increased by the same percentage and the greenhouse area remained more or less the same as 2017. The decrease in number of holdings was most pronounced within the greenhouse production of ornamental plants, which exhibited 11 % fewer holdings in 2020 as compared to 2017.

The increased open ground area reflected upon all of the branches of the open ground cultivation. The area for cultivation of nursery plants increased by 12 % between 2017 and 2020, while the areas for cultivation of vegetables, berries and fruit increased by 8, 6 and 3 % respectively.

The production of several important edible crops was comparatively large during 2020. Beets, onions, strawberries and tomatoes all exhibited record large production, while carrot, apples and cabbages also displayed relatively large production.

Since the turn of the century, the Swedish greenhouse production exhibited a steady transformation in its energy consumption. During the period 2002 through 2011, the energy consumption decreased by almost half, but has since then stabilized at just over 600 GWh per year. Meanwhile, fossil fuels have been continuously phased out, a process which continued in the period 2017–2020, during which use of fossil fuels decreased by 30 %. Consequently, the share of fossil fuel energy in the greenhouse production was only 13 % in 2020.