Logotyp Jordbruksverket

Vattenbruk 2020

Sammanfattning

Produktionen inom svenskt vattenbruk 2020 har ökat något jämfört med föregående år. Matfiskproduktionen skattas till 9 900 ton i beräknad hel färskvikt. Jämfört med 2019 innebär detta en liten ökning på knappt 300 ton eller 3 %. Regnbåge svarar fortsatt för störst andel av produktionen: 8 700 ton, vilket motsvarar nästan 90 %. Andra vanliga arter är röding, vars produktion skattas till 1 100 ton, och mussla vars skörd skattas till 2 300 ton.

Produktionen av sättfisk skattas till drygt 800 ton, vilket innebär en minskning med 100 ton eller ungefär 10 % jämfört med föregående år. Även här är regnbåge den vanligaste arten; produktionen av regnbåge för utsättning skattas till i runda tal 500 ton.

Antalet sysselsatta skattas till 543 personer. Av dessa är 137 personer, eller 1 av 4, företagare eller ägare vid den verksamhet de arbetar på. Flest antal, 242 personer eller nästan hälften, är mellan 40 och 64 år gamla. Statistiken visar också att flest antal personer är sysselsatta på företag som odlar fisk i kassar och att minst antal finns hos företag som odlar kräftdjur.

Syfte

I denna rapport redovisas statistik över produktion, saluvärde, odlingstekniker samt sociala och ekonomiska förhållanden inom svenskt vattenbruk. Statistiken baseras på en enkätundersökning som SCB genomfört på uppdrag av Jordbruksverket och uppgifterna avser kalenderåret 2020. Officiell statistik om vattenbruk har tagits fram årligen sedan 1983. Referensår 2020 är första året som uppgifter om sociala och ekonomiska förhållanden ingår i den officiella statistiken.

Vattenbrukets produktion redovisas uppdelat på fisk för konsumtion (matfisk, matkräftor och blötdjur) och fisk för utsättning (sättfisk och sättkräftor).

Med produktion av matfisk, matkräftor och blötdjur avses vad som under året tagits ut ur matfiskodlingar av konsumtionsfärdig fisk med mera. Fisk, kräftor eller blötdjur som hållits kvar i odling, det vill säga förts över till nästa produktionsår, ingår inte i statistiken.

Sättfisk och sättkräftor är fisk och kräftor som har satts ut i naturvatten eller in på en annan odling för att tillväxa. Den här produktionen avser den del som levererats utanför matfiskproduktionen. Fisk och kräftor som hållits kvar i odling, överförts till annan odling eller förts över till nästa produktionsår, ingår inte i statistiken.

Vattenbruksstatistiken är behäftad med systematiska och slumpmässiga osäkerheter. Rådet till statistikanvändarna är därför att tolka förändringar mellan enstaka år med försiktighet. Fokus bör snarare ligga på den långsiktiga utvecklingen. Läs gärna mer om detta i kvalitetsdeklarationen som finns tillgänglig under rubriken ”Metod och kvalitet”.

Aktiva anläggningar

En anläggning räknas som aktiv om det förekommit produktion till försäljning under referensåret. Anläggningar som endast använts för egen konsumtion ingår inte. Antalet aktiva anläggningar 2020 skattas till 154 stycken, vilket är en ökning jämfört med 2019 då antalet skattades till 112. Denna ökning ska tolkas med försiktighet då dataunderlaget, som skattningen baseras på, förbättrats sedan i fjol. Det totala antalet företag (ett företag kan ha flera anläggningar) skattas till 98 stycken.

I tablå A visas antalet aktiva anläggningar efter produktionsinriktning, uppdelat enligt NUTS 1. Av de aktiva anläggningarna är 55 huvudsakligen verksamma inom matfiskproduktion och 59 inom sättfiskproduktion. Vidare fanns det 4 anläggningar som producerar matkräftor och 3 som producerar sättkräftor. När det gäller musslor så fanns det 33 aktiva anläggningar. Detta är en markant ökning jämfört med ifjol, men som tidigare nämndes har dataunderlaget förbättrats och därmed ska ökningen tolkas med försiktighet. I tablån står streck (-) för ”noll”.

Tablå A. Antal anläggningar efter produktionsinriktning och NUTS 1, år 2020

Tablå A. Antal anläggningar efter produktionsinriktning och NUTS 1, år 2020

I Östra Sverige (SE 1) ingår följande län: Stockholm, Uppsala, Södermanland, Östergötland, Örebro, Västmanland. I Södra Sverige (SE 2) ingår följande län: Jönköping, Kronoberg, Kalmar, Blekinge, Skåne, Halland, Västra Götaland. I Norra Sverige (SE 3) ingår följande län: Värmland, Dalarna, Gävleborg, Västernorrland, Jämtland, Västerbotten, Norrbotten.

I tabell 1 visas antalet matfiskanläggningar uppdelat på odlad art. Eftersom en anläggning kan producera flera arter så kan de förekomma flera gånger i tabellen. Den fiskarten med flest antal anläggningar år 2020 är regnbåge, med 40 stycken. Den näst vanligaste, med 9 anläggningar, är röding. I tabell 1 går det även att utläsa att antalet matfiskanläggningar har minskat under 2000‑talet. Exempelvis har antalet anläggningar som producerar regnbåge fluktuerat mellan som mest 128 stycken år 2001 och som minst 37 stycken år 2019. Vidare fanns det ett 100‑tal matkräftanläggningar under början av 2000‑talet. År 2020 skattas antalet matkräftanläggningar till 6 stycken.

Precis som för antalet matfiskanläggningar ser vi en minskning för antalet sättfiskanläggningar. I tabell 2 visas antalet anläggningar uppdelat på odlad art. Även här odlar flest sättfiskanläggningar regnbåge, med 39 stycken anläggningar år 2020. Vidare ser vi att 31 anläggningar odlar öring och att 5 anläggningar odlar kräftor för utsättning.

Produktion

I tablå B visas produktionen av matfisk och sättfisk avrundat till 100‑tal ton, uppdelat enligt NUTS 1. Av sekretesskäl redovisas inte geografiska fördelningen av matkräftor, sättkräftor och blötdjur.

Den totala produktionen av matfisk skattas till 9 900 ton i beräknad hel färskvikt. 9 000 ton, eller ungefär 90 %, har producerats i Norra Sveriges 33 anläggningar. Produktionen av sättfisk skattas till 800 ton varav 200 ton har producerats i södra Sverige och resterande 600 ton i östra och norra Sverige.

Tablå B. Produktion av matfisk och sättfisk uppdelat enligt NUTS 1, hel färskvikt avrundat till 100 ton, år 2020

Tablå B. Produktion av matfisk och sättfisk uppdelat enligt NUTS 1, hel färskvikt avrundat till 100 ton, år 2020

Produktion av matfisk, matkräftor och blötdjur

I tabell 3 redovisas produktion av matfisk, matkräftor och blötdjur uppdelat på odlad art. Regnbåge är den dominerande arten och uppgår till nästan 8 700 ton 2020 i beräknad hel färskvikt, vilket innebär en liten ökning jämfört med fjolåret med drygt 300 ton eller 4 %.

Vidare skattas produktionen av ål till i runda tal 90 ton, vilket är i nivå med de senaste åren. I övrig matfisk ingår lax, gös och övriga arter. Bland övriga arter nämns bland annat abborre och rödstrimma. Produktionen av matkräftor skattas till under ett halvt ton, vilket är i nivå med tidigare år.

Av den totala produktionen av regnbåge så odlades 7 400 ton eller 86 %, i sötvatten. Utöver regnbåge så odlades all röding och ål i sötvatten. 1 200 ton, motsvarande 14 %, av regnbågen odlades i havet (salt eller bräckt vatten) liksom hela musselskörden på 2 300 ton. Se tabell 4.

Odlingsteknik för odling av matfisk

Det vanligaste sättet att odla matfisk är i så kallade kassar. Detta innebär att fisken odlas i stora eller mindre nätkassar i en sjö eller vid en kust. För 2020 skattas antalet kassar till 389 stycken med en sammanlagd volym på 623 000 kubikmeter. Se tabell 5.

Matfisk kan även odlas på land i bassänger samt i så kallade recirkulerande system (eng: Recirculation Aquaculture Systems – RAS). Antal bassänger skattas till 278 stycken med en total volym på 4 000 kubikmeter, detta är en minskning jämfört med ifjol men en ökning sett till de senaste åren. Antalet RAS skattas till 41 stycken med en total volym på 5 000 kubikmeter, vilket är de högsta siffrorna hittills inom svensk matfiskproduktion.

Odlingsteknik för odling av matkräftor

Matkräftor odlas i grävda dammar. Antalet dammar för odling av matkräftor skattas till 46 stycken, med en total volym på 201 000 kubikmeter. Det är en ökning med 4 stycken jämfört med 2019, men en minskning sett till de senaste åren. Se tabell 6.

Produktion av sättfisk och sättkräftor

Odling av sättfisk innebär att man odlar fisk som ska sättas ut i naturvatten eller in på en annan odling för att tillväxa. Den totala produktionen av sättfisk skattas till drygt 800 ton. Se tabell 7.

Även här svarar regnbåge för största delen av den totala produktionen: 500 ton eller 60 %. Produktionen av röding för utsättning skattas till 130 ton och öring till 160 ton. Produktionen av sättkräftor skattas till mindre än ett halvt ton. Bland övrig sättfisk nämns bland annat harr. Av sekretesskäl kan inte produktionen av övrig sättfisk och lax redovisas.

Odlingsteknik för odling av sättfisk och sättkräftor

Sättfisk kan odlas i kassar, dammar, bassänger och recirkulerande system. I tabell 8 redovisas statistik över odlingstekniker för sättfisk.

Antalet kassar skattas till 300 stycken med en total volym på 125 000 kubikmeter. Detta är en ökning med 63 odlingsenheter och 10 000 kubikmeter jämfört med 2019. Antalet dammar avsedda för sättfiskproduktion skattas till 203 stycken med en sammanlagd volym på 1 264 000 kubikmeter.

När det kommer till odling på land så har antalet bassänger skattats till 1 573 stycken med en total volym på 31 000 kubikmeter. Antal recirkulerande system skattas till 97 stycken med en total volym på 4 000 kubikmeter.

Saluvärde

För båda verksamhetsinriktningarna (produktion för konsumtion respektive utsättning) efterfrågades saluvärden, exklusive moms. Uppgifter om saluvärdet av produktionen lämnades av de flesta odlare, dock inte av alla. Totala produktionsvärden för vissa anläggningar har därför imputerats artvis: kvantitetsuppgifter har multiplicerats med genomsnittligt saluvärde per ton utifrån faktiskt redovisade uppgifter.

Saluvärde av matfisk, matkräftor och blötdjur

Det framräknade totalvärdet av produktionen för konsumtion uppgick år 2020 till 370 miljoner kronor, vilket är en minskning med ungefär 24 miljoner jämfört med 2019. Med, i runda tal, 310 miljoner kronor svarar regnbåge för drygt 80 % av saluvärdet vid produktionen av matfisk, matkräftor och blötdjur. Se tabell 9.

Saluvärde av sättfisk och sättkräftor

Det framräknade saluvärdet av sättfisk- och sättkräftproduktionen uppgick 2020 till 75 miljoner kronor, vilket är i nivå med föregående år. Fisk som hållits kvar i odling eller överförts till annan odling, det vill säga förts över till produktionsåret 2021, ingår inte i siffrorna. Se tabell 10.

Sociala och ekonomiska förhållanden

Undersökningen om vattenbrukets sociala och ekonomiska förhållanden har sedan 2018 samordnats med den officiella statistiken om svenskt vattenbruk. Från och med referensår 2020 så är även denna statistik officiell och ingår därmed i denna rapport och finns i statistikdatabasen.

Statistiken omfattar bland annat antal sysselsatta fördelat på kön, avlönad respektive oavlönad, företagare eller ägare respektive övriga, ålder, utbildningsnivå och medborgarskap. Även ekonomiska uppgifter såsom energikostnader, reparationer och underhållskostnader, inköp av levande vattenbruksorganismer, inköp av fiskfoder, andra driftkostnader samt extraordinära intäkter och kostnader är inkluderat.

Statistiken redovisas per segment. Vid segmenteringen delas företagen in i grupper (segment) baserat på vilka arter som odlas och vilka odlingstekniker som används. Om flera arter eller odlingstekniker används på ett företag så placeras det i ett segment vars verksamhet ger störst intäkter. Segmenteringen är enligt tabell 9 i Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2016/1251:

  • Lax – Kläckerier och yngelanläggningar (segment 1_8).
  • Andra sötvattensfiskar – Dammar (segment 8_1)
  • Andra sötvattensfiskar – Tankar och bassänger (segment 8_2)
  • Andra sötvattensfiskar – Recirkulerande system (segment 8_4)
  • Andra sötvattensfiskar – Kassar (segment 8_6)
  • Andra sötvattensfiskar – Kläckeri och yngelanläggningar (segment 8_8)
  • Musslor – Annan (segment 10_12)
  • Ostron – Annan (segment 11_12)
  • Kräftdjur – Annan (segment 13_12)

Sysselsättning

Antal sysselsatta på vattenbruksföretag skattas till 543 personer varav 405 personer är män och 138 är kvinnor. Detta är en stor ökning jämfört med ifjol då antalet skattades till 436 personer. Ökningen ska tolkas med försiktighet då dataunderlaget som skattningen baseras på har förbättrats jämfört med tidigare år.

Hur fördelar sig antal sysselsatta inom branschen? I tabell 11 ser vi att flest, 285 personer, är sysselsatta på företag som odlar fisk i kassar (segment 8_6) och näst flest, 116 personer, på företag som odlar fisk i tankar, bassänger och recirkulerande system (segment 8_2 och 8_4). Vidare är 64 personer sysselsatta på företag som odlar musslor eller ostron (segment 10_12 och 11_12), 34 personer på företag som odlar fisk i dammar (segment 8_1) och 30 personer på kläckeri- och yngelanläggningar (segment 8_8 och 1_8). Minst antal personer är verksamma inom segmentet Kräftdjur där 14 personer sysselsatta.

Vad kan man säga mer om personer sysselsatta inom vattenbruk? 137 personer, eller 1 av 4, är företagare eller ägare, 242 personer – eller 45 % – är mellan 40‑64 år gamla och 128 personer har en universitetsutbildning.

Ekonomiska uppgifter

I tablå C visas statistik över kostnader för energi, reparationer och underhåll, inköp av levande vattenbruksorganismer, inköp av foder och övriga driftkostnader i tusental kronor för 2020 och 2019. Energikostnader skattas till nästan 26 miljoner 2020 vilket är en minskning med 9 % jämfört med 2019 då samma siffra var drygt 28 miljoner kronor. Den största posten är inköp av foder som skattas till nästan 187 miljoner kronor vilket är en ökning med nästan 7 miljoner eller 4 % jämfört med året innan. Störst skillnad ser vi i posten Övriga driftkostnader som ökat från 64 miljoner 2019 till 121 miljoner 2020, vilket motsvarar 89 %.

Tablå C. Kostnader hos vattenbruksföretag i tusentals kronor, år 2019 och 2020

Tablå C. Kostnader hos vattenbruksföretag i tusentals kronor, år 2019 och 2020

Energikostnader varierar mellan segmenten och är som störst bland företag som odlar fisk i tankar, bassänger och recirkulerande system (segment 8_2 och 8_4): kostnaden skattas till nästan 12 miljoner kronor. Bland företag som odlar fisk i dammar (segment 8_1) skattas samma kostnad till 1 miljon kronor. Se tabell 12.

När det gäller inköp av foder så skattas den totala mängden till i runda tal 19 000 ton varav 13 000 ton, eller 70 %, köptes in av företag som odlar fisk i kassar (segment 8_6). Inköpt mängd levande vattenbruksorganismer skattas till nästan 1 900 ton varav 700 ton köptes in av företag i segment 8_6.

Kort om statistiken

Det här beskriver statistiken

Statistiken i denna rapport ingår i Sveriges officiella statistik. De statistiska målstorheter (de storheter som statistikvärden tas fram för) som primärt skattas är:

  • Antal aktiva anläggningar och företag
  • Produktion och produktionsbortfall i ton för fisk, kräftor och blötdjur
  • Produktion av rom och yngel i antal
  • Saluvärde i miljoner kronor (mnkr)
  • Antal anläggningar med olika odlingstekniker och storlek för dessa i meter (m), kvadratmeter (m²) respektive kubikmeter (m³)
  • Uppgifter om sysselsättning fördelat på antal personer, antal arbetade timmar samt kostnad
  • Ekonomiska uppgifter fördelat på energikostnader, kostnad för reparationer och underhåll, inköp av levande vattenbruksorganismer och fiskfoder, andra driftkostnader samt extraordinära intäkter och kostnader.

Så tar vi fram statistiken

Vattenbruksstatistiken baseras på uppgifter från en enkät som skickades ut under våren 2021 till samtliga vattenbruksföretag i Sverige. Företagen hämtades från Jordbruksverkets centrala vattenbruksregister (CVR). CVR utgörs av företag med länsstyrelsernas tillstånd att bedriva vattenbruk.

Direktinsamling tillämpas. Ingen alternativ datakälla finns. I CVR finns det i och för sig uppgifter om vad företagen har tillstånd att odla och vilka odlingstekniker som förekommer. Dessa uppgifter används som stöd vid imputeringar och vid mikrogranskning, men kan inte ersätta direktinsamling.

Undersökningen genomförs årligen. Den första kontakten med uppgiftslämnarna är genom utsändning av ett missiv (följebrev). Brevet skickades ut postalt under februari 2021 och innehöll inloggningsuppgifter till undersökningen på SCB:s webbplats. Vid ett senare tillfälle gjordes påminnelser postalt, via e-post och telefon.

Objektbortfall imputeras med hjälp av föregående års uppgifter, uppgifter från CVR och uppgifter om omsättning från SCB:s företagsdatabas (FDB). Exempel: Om ett bortfallsföretag odlade 1 000 kg regnbåge ifjol och omsättningen har ökat med 20 % så imputeras 1 000 × 1,20 = 1 200 kg regnbåge. Ingen hänsyn tas till om föregående års värde är imputerat eller ej.

För matfisk anger uppgiftslämnarna produktionen i slaktad vikt, det vill säga vikten av den urtagna fisken i kilogram. Redovisning sker sedan i hel färskvikt genom multiplicera skattad mängd matfisk med faktorn 1,18.

De olika målstorheterna i undersökningen skattas genom enkel summering av uppgiftslämnarnas inrapporterade uppgifter samt imputerade uppgifter för bortfallsföretag. I samband med tabelleringen görs en röjandekontroll för att säkerställa att ingen enskilds uppgifter kan utläsas direkt eller indirekt utan dennes samtycke. Tabellceller som kan leda till röjanderisk undertrycks, det vill säga ersätts med prickar (..).

Mer information om hur vi tagit fram statistiken finns i ”Statistikens framställning” under rubriken ”Metod och kvalitet”.

Statistikens tillförlitlighet

Resultaten har både systematiska och slumpmässiga osäkerheter. Rådet till statistikanvändarna är därför att tolka förändringar mellan enstaka år med försiktighet. Fokus bör snarare ligga på den långsiktiga utvecklingen. Tillförlitligheten bedöms ändå sammantaget vara relativt god.

Mätfel är den osäkerhetskälla som bedöms ha störst inverkan på statistikens kvalitet. Mätfel kan uppstå exempelvis då frågeformuläret inte fyllts i som avsett eller då det missförståtts. Det finns uppgiftslämnare som har svårt att lämna exakta siffror om produktion, saluvärde och arbetade timmar. Det finns också uppgiftslämnare som missförstår vissa instruktioner och definitioner i blanketten, vilket brukar uppdagas i samband med återkontakt med uppgiftslämnaren vid granskning. Detta medför en osäkerhet, och resultatet bör därför tolkas med viss försiktighet. Osäkerheten bedöms vara av både slumpmässig och systematisk karaktär.

Tidigare år har bortfallet bedömts vara den osäkerhetskälla som haft störst inverkan på statistikens kvalitet, eftersom bortfallsandelen varit relativt hög och imputeringen av bortfallsföretag är förenad med osäkerhet, bland annat på grund av att företag kan ändra sin produktion mellan åren. Denna undersökningsomgång har bortfallet märkbart minskat, från
35 % till 11 % på objektnivå, vilket troligen beror på att Jordbruksverket infört uppgiftsplikt. Därmed bedöms bortfallet inte längre har lika stor inverkan på statistikens kvalitet.

Under första kvartalet av 2020 började covid-19 spridas i Sverige och i världen. Vattenbruksföretagen påverkades av detta på så sätt att de under våren 2020 hade svårt att få all sin produktion såld, eftersom en stor del av försäljningen går till restauranger och hotell som helt eller delvis lade ner sin verksamhet under pandemin. Detta påverkade tillförlitligheten ifjol, det vill säga avseende referensår 2019, eftersom många företag inte hade tid att besvara enkäten, vilket ledde till ett större objektbortfall och partiellt bortfall jämfört med tidigare år. Emellertid bedöms statistiken avseende 2020, som denna rapport avser, inte ha påverkats av pandemin lika mycket som ifjol. Ett fåtal företag som omfattas av undersökningen har svarat att de lagt ner sin verksamhet till följd av covid-19, men ser vi till bortfallsandelen så har denna märkbart minskat jämfört med 2019.

Mer information om statistikens kvalitet finns i Kvalitetsdeklarationen under rubriken ”Metod och kvalitet”.

Summary in English

The production in Swedish aquaculture in 2020 was 9 900 metric tonnes, in live weight, of fish for consumption. The dominating species was rainbow trout (8 700 tonnes in live weight), with almost 90 percent of the total production of fish for consumption. Furthermore, the production of eel was estimated at just over 90 tonnes and there were about 2 300 tonnes of cultivated mussels.

The total value of the aquaculture production of fish for consumption, including crayfish and mussels, amounted to about SEK 400 million. The dominating species was rainbow trout with SEK 300 million.

The production of fish for stocking was estimated at about 800 tonnes. The dominating species was rainbow trout with 500 tonnes. The total value of the aquaculture production of fish for stocking amounted to SEK 75 million.

The number of persons employed in Swedish aquaculture was estimated at 543 and the total number of working hours at 602 000.