Här presenteras indikatorer för ekonomiska förhållanden i svenska jordbruksföretag. Det är första gången Jordbruksverket publicerar en jämförelse av uppgifter ur Jordbruksekonomiska Undersökningen, JEU med uppgifter ur den Ekonomiska kalkylen för jordbrukssektorn, EAA (uttag i oktober 2020). Fokus är på företag som är specialiserade på mjölkproduktion. Rapporten innehåller även indikatorer för företag som är specialiserade på nötkreatur, grisar och växtodling.
Företagsinkomsten som är det restbelopp som kan användas för att utveckla företaget, avlöna företagare och anhöriga som arbetar i företaget (så kallad oavlönad arbetskraft) med tillhörande sociala avgifter samt ersätta eget kapital såg ut så här:
Specialiserade mjölkföretag skapade 92 % av det svenska produktionsvärdet för mjölk. De här företagen skapade även en fjärdedel av hela jordbrukssektorns produktionsvärde, genererade en femtedel av jordbrukssektorns förädlingsvärde brutto och en tredjedel av jordbrukssektorns förädlingsvärde netto och slutligen nästan 30 % av företagsinkomsten år 2019.
Syftet med denna rapport är att ge en överblick över de ekonomiska resultaten inom mjölk-, nötkötts-, gris- och växtodlingsproduktion i det svenska Jordbruket. Redovisningen innehåller dels uppgifter per driftsinriktning, dels uppgifter per företag. Ett extra fokus har lagts på de specialiserade mjölkföretagen. Rapporten innehåller statistik om specialiserade mjölkföretag för riket totalt, för olika riksområden samt för olika storleksgrupper. Rapporten relaterar även till uppgifter ur den ekonomiska kalkylen för jordbrukssektorn (EAA).
Redovisningen görs i enlighet med de definitioner som används i den EU-harmoniserade undersökningen Farm Accountancy Data Network (FADN). Då definitionerna i FADN överensstämmer med definitionerna i den ekonomiska kalkylen för jordbrukssektorn EAA är det möjligt att göra jämförelser med hela jordbruket i Sverige.
Redovisningen är ett komplement till statistikrapport JO0202, Jordbruksekonomiska Undersökningen 2019, som redovisar resultaten från JEU enligt traditionellt nationella principer. I föreliggande rapport exkluderas skog och inkluderas egenproducerat foder både som intäkt och kostnad. I föreliggande rapport redovisar vi också totaler för vissa driftsinriktningar, inte enbart genomsnitt per företag.
Den Jordbruksekonomiska Undersökningen (JEU) är en årlig bokföringsundersökning till en urvalspanel av jordbruksföretag vars syfte är att illustrera utvecklingen av intäkter och kostnader i jordbruket. Resultaten redovisas för företag vars produktionsvärde från jordbruk är högre än 15 000 euro ungefär 150 000 kronor och efter fyra driftsinriktningar:
Den Jordbruksekonomiska Undersökningen är utgångspunkt men FADN är det material som vi använder i denna rapport. Skillnaden mellan FADN och JEU är två. Den ena är att skog ingår i JEU men inte i FADN. Den andra skillnaden är att egenproducerat foder ingår både som intäkt och som kostnad i FADN. I ordinarie JEU ingår inte det egenproducerade fodret på varken intäkts- eller kostnadssidan. I föreliggande rapport exkluderas skog och inkluderas egenproducerat foder både som intäkt och som kostnad.
Företagets driftsinriktning bestäms genom att en standardiserad arbetstid beräknas för djur och grödor. Den standardiserade arbetstiden multipliceras sedan med de djur och grödor som finns på ett företag. Om den största delen standardiserade timmar hamnar på mjölkproduktion så blir företaget klassat som ett mjölkföretag. Resultaten redovisar verkliga företag vilket innebär att ett specialiserat mjölkföretag också kan odla till exempel spannmål för avsalu och ha både intäkter och kostnader från denna verksamhet. Det innebär också att inte alla grisar finns på gårdar med specialiserad grisproduktion. En del av dem finns också, exempelvis, på gårdar med driftsinriktningen ”blandat jordbruk”.
Företag med mjölkproduktion blir oftast klassificerade som mjölkföretag. Det beror på att driftsinriktningen mjölk är förhållandevis arbetsintensiv jämfört med exempelvis nötkötts- och spannmålsproduktion. Detta gör att det uppräknade produktionsvärdet för mjölk hamnar relativt nära de uppgifter som redovisas i EAA som omfattar all produktion av mjölk. År 2019 stod företag som klassades som mjölkföretag för 92 % av det totala produktionsvärdet av mjölk i riket enligt EAA. Ungefär samma andel av den totalt invägda mjölken återfinns på företag som klassas som mjölkföretag i JEU enligt den ovan beskrivna standardiseringsfördelningen när uppgifterna räknas upp till att omfatta hela riket.
Företag som är klassificerade som specialiserade nötköttsföretag står för drygt 50 % av produktionsvärdet för nötkött, medan specialiserade mjölkföretag står för ungefär 30 % av produktionsvärdet för nötkött. Återstående 20 % av nötköttsproduktionen kommer från företag som i högre utsträckning kombinerar växtodling eller andra djurslag med sin nötköttsproduktion.
Specialiserade grisföretag står för drygt 50 % av produktionsvärdet av griskött. Att andelen är så låg jämfört med mjölkföretag beror på att grisföretag ofta kombinerar sin grisköttsproduktion med en omfattande växtodling av spannmål och andra grödor och därmed inte klassificeras som specialiserade grisföretag i samma omfattning.
Specialiserade växtodlingsföretag i riksområde 1 (slättbygderna) står för ungefär 60 % av värdet av spannmålsproduktionen i riket.
Tillsammans svarar de fyra specialiserade driftsinriktningarna som redovisas i JEU för omkring 60 % av det totala produktionsvärdet för jordbruket i Sverige.
Produktionsvärdet för specialiserade mjölkföretag varierade mellan 13 och 16 miljarder åren 2014 - 2019 (se tablå B). År 2017 var mjölkpriserna relativt höga, vilket gjorde att intäkterna för mjölk ökade. År 2018 var speciellt, då den extrema torkan påverkade såväl produktionsnivån som produktionsvärdet negativt för främst foderväxter och mjölk. År 2019 var produktionsvärdet för specialiserade mjölkföretag högre än 2018 men inte i nivå med 2017. Till del berodde detta på att intäkterna för mjölk inte hade återhämtat sig efter torkåret 2018. Drygt 20 % av intäkterna brukar genereras i vegetabilieproduktion, drygt 60 % i mjölkproduktion och ungefär 10 % i slakt, lagerförändringar och livdjursförsäljning. Men undantag gällde för torkåret då intäkterna från vegetabilier var ungefär hälften mot normalt. Av produktionsvärdena framgår att effekterna av torkan 2018 fördelar sig olika över tid för olika intäkts och kostnadsposter. Foderväxtproduktionen drabbas mer direkt samma år medan animalieproduktionen drabbas med en fördröjning som spiller över på det närmast kommande året.
Kostnaderna för insatsvaror och tjänster varierade mellan 11 och 12 miljarder kronor åren 2014 - 2019, där kostnaderna för djurhållningen stod för drygt 60 %. Denna post inkludera bland annat foderväxter som företagen själva producerat och sedan använt som foder till djuren (intern konsumtion).
Förädlingsvärdet brutto är lika med produktionsvärdet subtraherat med kostnaden för insatsvaror och tjänster. Det varierade mellan 2,6 och 4,0 miljarder kronor under åren 2014 - 2019, där 2017 var det bästa året och 2018 det sämsta.
Förädlingsvärde netto är lika med förädlingsvärde brutto subtraherat med avskrivningar. Det varierade mellan 0,5 och 2,2 miljarder kronor åren 2014 - 2019.
Faktorinkomsten är lika med förädlingsvärde netto med tillägg för de stöd och ersättningar som företagen erhållit. Den varierade mellan 3,3 och 4,9 miljarder kronor under åren 2014 - 2019. Noterbart var att stöden och ersättningarna var högre 2019 än de föregående åren, vilket beror på att en del extra stöd och ersättningar betalades ut detta år på grund av torkan år 2018.
Driftöverskott netto är lika med faktorinkomst minus löner till anställda i företaget. Löner till företagaren och den egna familjen är inte medräknade här. Det pendlade mellan 2,0 och 3,6 miljarder kronor under åren 2014 - 2019.
Företagsinkomsten är lika med driftöverskott netto minus arrende, hyror och räntekostnader. Företagsinkomsten är det restbelopp som kan användas för att utveckla företaget, avlöna företagare och anhöriga som arbetar i företaget (så kallad oavlönad arbetskraft) med tillhörande sociala avgifter samt ersätta eget kapital.
Värdet pendlade mellan 1,0 och 2,7 miljarder under åren 2014 - 2019.
Mjölk och nötkött utgjorde 73 % av de specialiserade mjölkföretagens produktionsvärde år 2019. Om man tar bort produktionsvärdet för foderväxter (som till största delen användes till företagets djur) från det totala produktionsvärdet så blev andelen runt 90 %, vilket antyder att företagen är specialiserade i hög grad
Specialiserade mjölkföretags andel av hela jordbrukssektorns produktionsvärde är 24 %. Det beror till stor del på att mjölken, som är en dominerande driftsinriktning, har ett produktionsvärde som utgör runt 90 % av hela jordbrukssektorns produktionsvärde för mjölk. Utöver det producerar de specialiserade mjölkföretagen knappt 30 % av jordbrukssektorns totala produktion av nötkött år 2019. Totalt sett skapade specialiserade mjölkföretag drygt 40 % av produktionsvärdet för animalier i jordbrukssektorn.
Specialiserade mjölkföretags andel av förädlingsvärde netto var 33 % år 2019, samtidigt som de producerade 24 % av produktionsvärdet. Jämfört med jordbruket som helhet fick de alltså ut 38 % mer i nettoförädlingsvärde per producerad enhet, vilket påvisar att de specialiserade mjölkföretagen var mer kostnadseffektiva vilket mestadels hänger samman med att mjölkföretagen var större än jordbruksföretag i genomsnitt.
Specialiserade mjölkföretag enligt JEU stod för 49 % av de totala kostnaderna för djurhållning inom jordbrukssektorn 2019. Av kostnaden på knappt 7,4 miljarder avsåg egenproducerat foder drygt 2 miljarder. Utöver egenproducerat foder ingår här kraftfoder, veterinärkostnader och övriga kostnader som företaget har för djuren.
Specialiserade mjölkföretag hade avskrivningar om 1,7 miljarder år 2019, det motsvarar 15 % av avskrivningarna inom jordbruket som helhet.
De specialiserade mjölkföretagen fick 3,3 miljarder i stöd och ersättningar inklusive norrlandsstöd och kompensationsstöd till norra Sverige år 2019, vilket motsvarade 27 % av de totalt utbetalda stöden och ersättningarna till jordbrukssektorn detta år. Stödens och ersättningarnas andel i förhållande till produktionsvärdet var 22 % för specialiserade mjölkföretag och var för hela jordbrukssektorn 19 % i genomsnitt enligt EAA.
År 2018 var ett speciellt år med extrem torka. Tablå D visar att förädlingsvärdet netto samt företagsinkomsten minskade i större utsträckning för specialiserade mjölkföretag än för svenska jordbruksföretag i genomsnitt. Anledningen är att produktionsvärdet för foderväxter minskade rejält för specialiserade mjölkföretag enligt JEU. I den ekonomiska kalkylen för jordbrukssektorn, EAA, sjönk inte värdet för produktion av foderväxter i sådan utsträckning. Anledningen är att man i EAA justerade upp priserna för foderväxter mer än vad man gjorde i JEU 2018. Produktionen av foderväxter minskade enligt såväl JEU som EAA, så jämförelser med torkåret 2018 ska göras med försiktighet.
Nettoförädlingsvärdet per årsarbetskraft, (betalda och obetalda), var knappt 154 000 kronor för specialiserade mjölkföretag och knappt 66 000 kronor för svenska jordbruksföretag i genomsnitt enligt EAA 2019. De specialiserade mjölkföretagen fick alltså 134 % högre nettoförädlingsvärde per årsarbetskraft. Att komma ihåg är att de specialiserade mjölkföretagen var mycket större än de svenska jordbruksföretagen i genomsnitt.
Företagsinkomsten dividerad med obetalda årsarbetskrafter för specialiserade mjölkföretag var ungefär 460 000 kronor, medan de genomsnittliga svenska jordbruksföretagen generade ungefär hälften 2019.
Båda indikatorerna ovan visar att specialiserade mjölkföretag var mer kostnadseffektiva i att skapa värde i företaget än de genomsnittliga svenska jordbruksföretagen.
Förädlingsgraden mäter det värde som företagen skapar. Det räknas ut genom att dividera förädlingsvärde brutto (totalt produktionsvärde minus insatsvaror och tjänster) med det totala produktionsvärdet. Specialiserade mjölkföretag har en något lägre förädlingsgrad än vad riket som helhet har. För 2019 hade mjölkföretag en förädlingsgrad på 20 % medan riket som helhet ligger på 24 %, vilket gör att mjölkföretagen detta år hade 19 % lägre förädlingsgrad
Den här rapporten delar in de specialiserade mjölkföretagen i tre storleksgrupper utifrån antalet standardtimmar. De tre storleksgrupperna är 0 – 3 199 standardtimmar (upp till 2 årsarbetskrafter), 3 200 – 5 599 (2 till 3,5 årsarbetskrafter) och 5 600 – (fler än 3,5 årsarbetskrafter).
De största mjölkföretagen, det vill säga de med minst 5 600 arbetstimmar, stod för 71 % av de specialiserade mjölkföretagens totala produktionsvärde 2019 vilket också inkluderade produktionsvärdet för vegetabilier och övriga animalier. Däremot stod de största mjölkföretagen för enbart 63 % av samtliga specialiserade mjölkföretags övriga intäkter, vilket tyder på att stora mjölkföretag är mer fokuserade på mjölkproduktion än små mjölkföretag.
De största mjölkföretagen stod för 78 % av förädlingsvärdet brutto, vilket var 7 procentenheter högre än de här företagens andel av det totala produktionsvärdet. De stora specialiserade mjölkföretagen hade alltså lägre kostnader för insatsvaror och tjänster än de mindre mjölkföretagen, relativt till produktionen. För förädlingsvärdet netto var siffran hela 91 %. Det beror på att större mjölkföretag hade något lägre avskrivningar än mindre mjölkföretag, men också på att förädlingsvärdet brutto är så pass mycket högre för de största mjölkföretagen.
De största mjölkföretagen erhöll 67 % av stöden och ersättningarna år 2019, vilket är fyra procentenheter lägre jämfört med gruppens andel av produktionsvärdet. Detta tyder på att stora mjölkföretag fick mindre i stöd och ersättningar i förhållande till värdet på det de producerade jämfört med mindre mjölkföretag.
Löner, arrende och hyror samt räntekostnader var så pass mycket högre för stora specialiserade mjölkföretag att de fick ut en lägre andel av företagsinkomsten än av produktionsvärdet jämfört med genomsnittliga mjölkföretag. Orsaken är bland annat att stora mjölkföretag i större utsträckning än mindre företag, dels är organiserade som aktiebolag (och därmed arrenderar mark), dels har anställd personal.
De största mjölkföretagen som är specialiserade på mjölk, det vill säga företagen med mer än 5 600 standardtimmar stod för nästan tre fjärdedelar av produktionsvärdet, de mellanstora för drygt en fjärdedel och de mindre för 3 % 2019. Ser man istället på förädlingsgraden så skiljer sig även den åt mellan de olika storleksgrupperna, där små företag hade en väldigt låg förädlingsgrad. De minsta mjölkföretagen hade en förädlingsgrad på 1 %, mellanstora 16 % och de största företagen hade en förädlingsgrad på 22 %.
Förädlingsvärde netto är lika med produktionsvärdet minus insatsvaror och tjänster samt avskrivningar. År 2019 hade små företag ett negativt värde per årsarbetskrafter på drygt 66 000 kronor medan de mellanstora och de största mjölkföretagen hade positiva värden på 58 000 respektive nästan 235 000 kronor.
Företagsinkomsten är det restbelopp som kan användas för att utveckla företaget, avlöna företagare och anhöriga som arbetar i företaget (så kallad oavlönad arbetskraft) med tillhörande sociala avgifter samt ersätta eget kapital. Små specialiserade mjölkföretag hade en företagsinkomst per obetald årsarbetskraft som uppgick till ungefär 139 000 kronor, medan de största mjölkföretagen hade ett värde som var flerfaldigt högre, drygt 672 000 kronor.
De största mjölkföretagen var mer kostnadseffektiva än de mindre; och gav upphov till 91 % av det totala förädlingsvärde netto i landet trots att de bara använde 60 % av de specialiserade mjölkföretags totalt använda årsarbetskraft. De största mjölkföretagen gav även upphov till 66 % av den totala företagsinkomsten trots att de bara använde 45 % av den obetalda årsarbetskraften. Man behöver i sammanhanget inte minst vara medveten om att dessa större företag hade tillfört mer eget kapital som också behövde ersättas av företagsinkomsten.
De stora mjölkföretagen utnyttjade avlönad arbetskraft till 54 % av de arbetade timmarna medan de mellanstora och små företagen använde avlönad arbetskraft till 20 % respektive 4 % av de arbetade timmarna.
Specialiserade mjölkföretag med mer än 5 600 standardtimmar stod för nästan två tredjedelar av de totala tillgångarna inom driftsinriktningen 2019. De stora mjölkföretagen stod dock för en något lägre andel av markvärdena, 56 %, vilket kan förklaras av att stora mjölkföretag i större utsträckning är juridiska personer som sällan äger mark, utan snarare arrenderar den.
Soliditeten som används för att analysera det egna kapitalets andel av det totala kapitalet (vilket består av eget kapital och skulder), varierade stort beroende på mjölkföretagets storlek uttryckt i standardtimmar och var lägre ju större företaget var 2019. De största företagen, det vill säga företagen med fler än 5 599 standardtimmar hade en soliditet på 52 % vilket var 35 procentenheter lägre än de små mjölkföretagen hade. Mellanstora mjölkföretag hade en soliditet som uppgick till 71 %.
De största mjölkföretagens skulder i förhållande till tillgångar var 48 %, medan de minsta och mellanstora företagen har förhållandet 13 % respektive 29 %. Andelen långfristiga lån var drygt 80 % för samtliga storleksgrupper.
I den här rapporten delas mjölkföretagen in i tre riksområden.
Mjölkföretagen i riksområde 1, det vill säga företag belägna i slättbygderna i södra och mellersta Sverige, genererade 62 % av förädlingsvärdet brutto 2019. Företagen i riksområde 2, det vill säga i skogsbygderna i södra och mellersta Sverige, genererade 34 % medan företagen i riksområde 3 (norra Sverige) genererade 4 % av förädlingsvärdet brutto. Det här betyder att företag i södra och mellersta Sveriges slättbygder hade betydligt lägre kostnader i produktionen i förhållande till produktionsvärdet än vad mjölkföretagen hade i norra Sverige.
Förädlingsvärdet netto var negativt för mjölkföretag i riksområde 3, vilket betyder att specialiserade mjölkföretag i norra Sverige hade kostnader för insatsvaror och tjänster samt avskrivningar som var högre än det totala produktionsvärdet.
Stödet och ersättningarna delat med produktionsvärdet var 16 % i riksområde 1, 19 % i riksområde 2 och 48 % i riksområde 3. I norra Sverige fanns riktade nationella stöd och kompensationsstöd som gör att företag i norra Sverige fick betydligt mer stöd och ersättningar i förhållande till vad de producerade, jämfört med i övriga Sverige.
Den största delen av produktionsvärdet för specialiserade mjölkföretag skapades i riksområde 1 (52 %). I riksområde 2 skapades en tredjedel av produktionsvärdet medan enbart 15 % genererades i riksområde 3.
Förädlingsgraden, som består av förädlingsvärde brutto delat med produktionsvärdet, var högst för specialiserade mjölkföretag i södra och mellersta Sverige med drygt 20 %. Specialiserade mjölkföretagen längst norrut hade en 15 procentenheter lägre förädlingsgrad.
Förädlingsvärdet netto var negativt för specialiserade mjölkföretag i riksområde 3 – 116 000 kronor. I riksområde 1 uppgick det till 255 000 kr per årsarbetskraft och i riksområde 2 till 197 000 kronor. Företagen i norra Sverige hade således inte tillräckligt höga intäkter för att täcka kostnaderna för insatsvaror och tjänster samt avskrivningar.
Företagsinkomsten per obetald årsarbetskraft var mer jämnt fördelad mellan de olika riksområdena. I riksområde 1 var den 3 % högre än i landet som helhet, i riksområde 2 på samma nivå och i riksområde 3 var den 7 % lägre. Anledningen till att norra Sverige inte skilde sig så mycket från övriga delar av landet var de selektivt riktade nationella stöden och kompensationsstöden till mjölkföretag i norra Sverige.
Över hälften av de specialiserade mjölkföretagens tillgångar fanns inom riksområde 1 år 2019. Knappt en tredjedel i riksområde 2 och drygt 10 % i riksområde 3.
Av de totala markvärdena återfanns knappt 70 % i riksområde 1, vilket förklaras av att marken i södra Sverige betingar ett högre värde än norrut i landet. Endast 4 % av de totala markvärdena för specialiserade mjölkföretag återfanns i riksområde 3.
Andelen långfristiga skulder var 80 % och måttet skulder delat med totala tillgångar var omkring 40 % oberoende av riksområde. Samtidigt framgår att markvärdets andel av de totala tillgångarna i företagen är lägre i norra Sverige.
Soliditeten som används för att analysera det egna kapitalets andel av det totala kapitalet (vilket består av eget kapital och skulder) var i genomsnitt 60 % år 2019. Den högsta soliditeten fanns i riksområde 3 (64 %) och den lägsta i riksområde 2 (56 %).
Figur A innehåller uppgifter om intäkter och kostnader för specialiserade mjölkföretag i respektive riksområde 2019. Det högsta produktionsvärdet fanns i riksområde 1 och det lägsta i riksområde 3. Företagsinkomsten var 1,1 miljarder kronor på riksnivå för dessa företag.
Denna rapport innehåller uppgifter om specialiserade nötköttsföretag för riket totalt, för de tre olika riksområdena och för fyra storleksgrupper. De fyra storleksgrupperna är 800 – 1 599 standardtimmar (upp till en årsarbetskraft), 1 600 - 3 199 standardtimmar (upp till två årsarbetskrafter), 3 200 – 5 599 (två till tre årsarbetskrafter) och 5 600 – (fler än tre årsarbetskrafter).
Förädlingsvärde netto (det vill säga produktionsvärdet med avdrag för kostnader för insatsvaror och tjänster samt avskrivningar) var negativt för specialiserade nötköttsföretag med mindre än 5 600 standardtimmar under 2019. Företag med 800 – 1 599 standardtimmar (deltidsjordbruk) förlorade knappt 160 000 kronor per årsarbetskraft och företag med 1 600 – 3 199 standardtimmar (en - två årsarbetskrafter) förlorade drygt 190 000 kronor per årsarbetskraft och företag med 3 200 – 5 599 standardtimmar förlorade nästan 210 000 kr per årsarbetskraft. De största företagen var således de enda som hade ett positivt värde, drygt 150 000 kronor per årsarbetskraft. Företag med färre standardtimmar än 799 var så få i urvalet att uppgifterna blev för osäkra för en rättvisande analys.
Företagsinkomsten är det restbelopp som kan användas för att utveckla företaget, avlöna företagare och anhöriga som arbetar i företaget (så kallad oavlönad arbetskraft) med tillhörande sociala avgifter samt ersätta eget kapital. Företagsinkomst per obetald årsarbetskraft uppgick till drygt 30 000 kronor respektive 130 000 kronor för specialiserade nötköttsföretag i de två mindre grupperna i undersökningen och till drygt 300 000 kronor för de större företagen. De största företagen hade en företagsinkomst som uppgick till nästan 920 000 kronor per obetald årsarbetskraft.
Specialiserade nötköttsföretag med fler än 5 600 standardtimmar genererade ungefär tre gånger högre företagsinkomst per obetald årsarbetskraft jämfört med de mellanstora företagen, sju gånger högre jämfört med heltidsföretagen och 27 gånger högre än de små deltidslantbruken som var specialiserade på nötköttsproduktion.
De största nötköttsföretagen använde anställd personal (ej anhöriga) till 51 % av de arbetade timmarna medan deltidsjordbruken använde anställd personal till mindre än 1 % av de arbetade timmarna. Företagen i de två mellangrupperna använde anställd personal till 7 % respektive 13 % av de arbetade timmarna.
Den största delen av de specialiserade nötköttsföretagens produktionsvärde skapades i företag med upp till två årsarbetskrafter 2019, dessa företag hade relativt sett, en större del av sina intäkter från vegetabilier jämfört med de mellanstora och stora företagen. Detta är en effekt som uppstår på grund av att egenproducerade foderväxter, som används till de egna djuren, ingår i produktionsvärdet (och på kostnadssidan som förbrukad insatsvara). De större företagen hade däremot, relativt sett, en större produktion av spannmål jämfört med de mindre företagen.
Lägst kostnad för foderväxter i förhållande till övriga driftskostnader i djurhållningen hade de större företagen i undersökningen. För specialiserade nötköttsföretag med upp två heltidsarbetande utgjorde foderväxter (egenproducerade) 70 % av driftskostnaderna i djurhållningen, medan företagen med 3 200 – 5 599 standardtimmar låg 13 procentenheter lägre. De riktigt stora företagen låg ytterligare 8 procentenheter lägre (49 %).
Förädlingsgraden, som utgörs av förädlingsvärde brutto delat med produktionsvärdet, var negativ för nötköttsspecialiserade företag med upp till 3 199 standardtimmar, medan företagen med 3 200 – 5 599 standardtimmar hade en förädlingsgrad på 5 %. De största nötköttsföretagen hade en förädlingsgrad på 19 %. Nötköttsspecialiserade företag med upp till två heltidsarbetande kunde inte täcka kostnaden för insatsvaror och tjänster med sina intäkter. Förädlingsgraden var även negativ för driftinriktningen nötkött i Sverige, eftersom den dominerades av produktion på mindre företag.
Stöden och ersättningarna uppgick till 46 % av produktionsvärdet för nötköttsföretagen med en heltidsarbetande. Företagen med en till två årsarbetskrafter hade en stödandel på 52 %. De större företagen hade en stödandel på 40 % respektive 29 %.
Soliditeten som används för att analysera det egna kapitalets andel av det totala kapitalet (vilket består av eget kapital och skulder) skilde mycket mellan å ena sidan små nötköttsföretag och å andra sidan mellanstora och stora nötköttsföretag, där små företag hade en soliditet på 94 %, vilket var mer än 27 procentenheter högre än för de två större storleksgrupperna av nötköttsföretag i undersökningen.
Andel långfristiga skulder var ungefär 80 % för de stora nötköttsföretagen medan övriga tre storleksgrupper låg 10 procentenheter högre. Andel skulder i förhållande till de totala tillgångarna var högre än 33 % för företag med fler än två årsarbetskrafter, 16 % för företag med en till två årsarbetskrafter och 6 % för de minsta företagen.
Förädlingsvärde netto (det vill säga produktionsvärdet med avdrag för kostnader för insatsvaror och tjänster samt avskrivningar) var negativt för specialiserade nötköttsföretag i samtliga tre riksområden under 2019. Företag i riksområde 1 förlorade knappt 181 000 kronor per årsarbetskraft. Företagen i rikområde 2 och 3 förlorade drygt 146 000 kronor respektive drygt 148 000 kronor.
Företagsinkomsten per obetald årsarbetskraft (det vill säga det restbelopp som kan användas för att utveckla företaget, avlöna företagare och anhöriga som arbetar i företaget (så kallad oavlönad arbetskraft) med tillhörande sociala avgifter samt ersätta eget kapital var däremot över noll i samtliga riksområden och dessutom högst i norra Sverige. Företag i riksområde 1 hade 118 000 kronor, medan företag i riksområde 2 och 3 hade knappt 145 000 kronor respektive drygt 191 000 kronor. Det finns flera faktorer som verkar i samma riktning för dessa företagsinkomster. I norra Sverige var dels stöden och ersättningarna högre i förhållande till totalt produktionsvärde, var dels kostnader lägre för arrenden och hyror och dels räntekostnaderna lägre jämfört med i övriga delar av Sverige. Stödandelen var drygt 40 % i riksområde 1 och 2, medan den var nästan 60 % i riksområde 3.
Den största delen av de specialiserade nötköttsföretagens produktionsvärde skapades i riksområde 1 2019. Det var marginella skillnader mellan riksområdena med avseende på relationen mellan produktionsvärden för vegetabilier och animalier.
Förädlingsgraden, som utgörs av förädlingsvärde brutto delat med produktionsvärdet, var negativ för specialiserade nötköttsföretag i södra och norra Sverige med -4 %. Företag i mellersta Sverige hade en positiv förädlingsgrad på 1 %. Rent generellt hade specialiserade nötköttsföretag problem att få intäkterna att täcka kostnaderna för insatsvaror och tjänster.
Specialiserade nötköttsföretag i riksområde 3 har haft en negativ förädlingsgrad de senaste sex åren. Företag i riksområde 1 har visat både positiva och negativa siffror, medan företag i riksområde 2 har haft en positiv förädlingsgrad alla år förutom 2014.
Soliditeten som används för att analysera det egna kapitalets andel av det totala kapitalet (vilket består av eget kapital och skulder), varierade mellan 78 % - 83 % beroende på riksområde.
Specialiserade nötköttsföretag i riksområde 1 hade högst andel långfristiga skulder på 90 %. I riksområde 2 och 3 var de något lägre på 84 % respektive 78 %. Andelen skulder av de totala tillgångarna var lägst i södra och mellersta Sverige på runt 18 % medan företag i norra Sverige låg på 22 %.
Figur B innehåller uppgifter om intäkter och kostnader för specialiserade nötköttsföretag i respektive riksområde 2019. Högsta produktionsvärdet fanns i riksområde 1 och det lägsta i riksområde 3. Det framgår även att produktionsvärdet i riksområdena 1 och 3 var lägre än kostnaderna för insatsvaror och tjänster. Företagsinkomsten var 527 miljoner kronor på riksnivå för denna driftsinriktning 2019.
Denna rapport innehåller uppgifter om specialiserade grisföretag för riket totalt, för riksområde1 samt för olika storleksgrupper. Det fanns så få företag specialiserade på grisproduktion i riksområde 2 och 3 att statistiska uppgifter blir alltför osäkra för att redovisas separat.
Förädlingsvärdet netto var positivt för både mindre och större specialiserade grisföretag under 2019. Företag med upp till 5 599 standardtimmar hade ett förädlingsvärde netto på drygt 192 000 kronor per årsarbetskraft, medan företag med mer än 5 600 standardtimmar hade ett förädlingsvärde netto som var några gånger högre.
Företagsinkomsten är det restbelopp som kan användas för att utveckla företaget, avlöna företagare och anhöriga som arbetar i företaget (så kallad oavlönad arbetskraft) med tillhörande sociala avgifter samt ersätta eget kapital. Företagsinkomsten var positiv i de två storleksgrupperna och uppgick till knappt 318 000 kronor respektive 691 000 kronor per obetald årsarbetskraft.
De stora specialiserade grisföretagen utnyttjade avlönad arbetskraft till 61 % av de arbetade timmarna medan de små företagen använde avlönad arbetskraft till 28 % av de arbetade timmarna.
De stora specialiserade grisföretagen skapade 75 % av grisföretagens totala produktionsvärde, varav 77 % utgjordes av grisproduktion 2019.
Andelen stöd och ersättningar i förhållande till grisföretagens totala produktionsvärde var 13 % för de mindre och 11 % för de större grisföretagen 2019.
Förädlingsgraden var 20 % för de mindre grisföretagen medan den var 27 % för de större grisföretagen 2019. Mindre grisföretag hade en genomsnittlig förädlingsgrad på 25 % under de senaste sex åren, medan de större specialiserade grisföretagen låg på 30 %.
Soliditeten som används för att analysera det egna kapitalets andel av det totala kapitalet (vilket består av eget kapital och skulder) uppgick till 44 % för de stora grisföretagen, vilket var nästan 30 procentenheter lägre än soliditeten för företagen med högst 5 559 standardtimmar år 2019.
Andel långfristiga skulder var omkring 87 % för såväl de mindre som de större specialiserade grisföretagen. De mindre företagen hade skulder som motsvarade 27 % av tillgångarna, medan de större företagen hade skulder som motsvarade 56 % av tillgångarna.
De specialiserade grisföretagen hade ett förädlingsvärde netto per årsarbetskraft på drygt 430 000 kronor i riksområde 1, och knappt 373 000 kronor för specialiserade grisföretag totalt i landet. Företagsinkomsten som är det restbelopp som kan användas för att utveckla företaget, avlöna företagare och anhöriga som arbetar i företaget (så kallad oavlönad arbetskraft) med tillhörande sociala avgifter samt ersätta eget kapital., uppgick till drygt 560 000 kronor per obetald årsarbetskraft i riksområde 1 och till knappt 508 000 kronor för grisföretag i riket som helhet.
Det mesta av produktionsvärdet skapades av specialiserade grisföretagen i riksområde 1 med 78 % 2019. Förädlingsgraden var 26 % för grisföretag i södra Sverige och 25 % för grisföretag i riket som helhet.
De specialiserade grisföretagens produktionsvärde bestod till nästan 80 % av intäkter för animalier och knappt 20 % av intäkter förvegetabilier, där spannmål var dominerande.
I Riksområde 1 var stödens och ersättningarnas andel av produktionsvärdet 11 % och för grisföretag i riket som helhet var det enbart en procentenhet högre.
De senaste sex åren har specialiserade grisföretag i riksområde 1 haft en förädlingsgrad på i snitt 28 %, vilket är samma som för Sverige totalt.
Soliditeten som används för att analysera det egna kapitalets andel av det totala kapitalet (vilket består av eget kapital och skulder) uppgick till 52 % för specialiserade grisföretag i riksområde 1, vilket var 2 procentenheter lägre än för grisföretag i riket som helhet 2019.
Andelen långfristiga skulder uppgick till 89 % för specialiserade grisföretag i riksområde 1 och andelen skulder i förhållande till tillgångar var 48 %. För grisföretag i riket som helhet låg de två måtten på ungefär samma nivå.
Figur C innehåller uppgifter om intäkter och kostnader för specialiserade grisföretag totalt i Sverige och i riksområde 1 2019. Det framgår att grisföretagen i riksområde 1 dominerade produktionsvärdena inom driftgrenen 2019. Företagsinkomsten var 336 miljoner kronor på riksnivå.
Denna rapport innehåller särredovisade statistiska uppgifter om företag specialiserade på växtodling i riksområde 1 men inte för riksområde 2 respektive 3. Det beror på att produktionen är koncentrerad till slättbygderna i södra och mellersta Sverige som sammanfaller med riksområde 1. Rapporten innehåller inte heller uppgifter om specialiserade växtodlingsföretag med färre än 800 standardtimmar.
Förädlingsvärde netto för specialiserade växtodlingsföretag var positivt för alla storleksgrupper 2019. Företag med 800 -1 599 standardtimmar hade ett förädlingsvärde netto på knappt 28 000 kronor per årsarbetskraft. Företag med 1 600 - 3 199 standardtimmar hamnade på knappt 293 000 kronor medan företag som hade över 3 200 standardtimmar hamnade på knappt 749 000 kronor per årsarbetskraft.
Företagsinkomsten som är det restbelopp som kan användas för att utveckla företaget, avlöna företagare och anhöriga som arbetar i företaget (så kallad oavlönad arbetskraft) med tillhörande sociala avgifter samt ersätta eget kapital, var över noll i samtliga storleksgrupper i södra och mellersta Sveriges slättbygder. Små växtodlingsföretag hade en företagsinkomst per obetald årsarbetskraft om drygt 178 000 kronor, mellanstora företag hade knappt 444 000 kronor per obetald årsarbetskraft och de stora växtodlingsföretagen med mer än 3 200 standardtimmar hamnade på drygt 778 000 kronor per obetald årsarbetskraft. Den totala företagsinkomsten var högre för mellanstora jämfört med stora specialiserade växtodlingsföretag. Antalet obetalda årsarbetskrafter var däremot så pass många fler hos de mellanstora företagen jämfört med hos de stora växtodlingsföretagen att företagsinkomsten per obetald arbetskraft blev betydligt lägre, 43 % lägre.
De stora växtodlingsföretagen utnyttjade avlönad arbetskraft till 40 % av de arbetade timmarna medan de minsta företagen använde avlönad arbetskraft till 1 % av de arbetade timmarna.
Knappt hälften av produktionsvärdet genererades av de största specialiserade växtodlingsföretagen. Produktionen var starkt koncentrerad till vegetabilieproduktion, som stod för drygt 80 % av produktionsvärdet i de stora företagen specialiserade på vegetabilieproduktion. För de minsta företagen utgjorde vegetabilier omkring 70 % av produktionsvärdet.
Förädlingsgraden var 40 % för de stora växtodlingsföretagen och 21 % för de små. I genomsnitt har stora växtodlingsföretag haft en genomsnittlig förädlingsgrad på 33 % under de senaste sex åren, medan de minsta företagen har legat på 16 %.
Stödens och ersättningarnas andel av det totala produktionsvärdet var 15 % för de stora företagen och 23 % för de små.
Soliditeten som används för att analysera det egna kapitalets andel av det totala kapitalet (vilket består av eget kapital och skulder) uppgick i genomsnitt till 78 % i riksområde 1, 2019. Den var nästan 25 procentenheter högre i de små företagen jämfört med i de stora växtodlingsföretagen. Soliditeten uppgick till 90 % i små växtodlingsföretag, 80 % i mellanstora företag och 66 % i stora växtodlingsföretag.
Andel långfristiga skulder var omkring 90 % för små respektive mellanstora specialiserade växtodlingsföretag. De största företagen hade långfristiga skulder som utgjorde knappt 80 % av de totala skulderna. De små företagen hade skulder som motsvarade 10 % av tillgångarna, medan de stora företagen låg på 34 %.
Figur D innehåller uppgifter om intäkter och kostnader för specialiserade växtodlingsföretag i riksområde 1, 2019. Företagsinkomsten var 2,2 miljarder kr för dessa företag.
Denna rapport innehåller uppgifter som inte redovisas i den vanliga JEU-rapporten (JO0101).
För att belysa den ekonomiska utvecklingen för grupper av jordbruksföretag i Sverige har en bokföringsundersökning genomförts under en lång följd av år. Benämningen på denna urvalsundersökning är Jordbruksekonomiska undersökningen (JEU).
I samband med Sveriges medlemskap i EU ställdes krav på att Sverige skulle genomföra en bokföringsundersökning av viss storlek anpassad till EU:s företagsekonomiska system Farm Accountancy Data Network (FADN). För närvarande ingår minst 1 025 jordbruksföretag i den årliga undersökningen. I denna statistikrapport redovisas resultat och indikatorer med utgångspunkt i FADN från och med år 2014. I flera tablåer jämförs resultat för år 2019, 2018 och 2017.
Huvudinriktningen i denna rapport är att publicera ekonomiska indikatorer som avser
De totala uppgifterna för de fyra specialiserade driftsinriktningarna kan relateras till den ekonomiska kalkylen för jordbrukssektorn (EAA). I rapporten relateras till EAA med fokus på specialiserade mjölkföretag. Uppgifterna är uppräknade för att avse grupper av företag på nationell nivå.
FADN innehåller uppgifter från JEU som baseras på ett omfattande primärmaterial från ett urval av jordbruksföretag. Det består av bokföringsmaterial avseende intäkter och kostnader samt uppgifter om lager, inventarier och anläggningar. JEU-resultaten redovisas nationellt som genomsnitt per företag efter riksområde, driftsinriktning och standardiserat arbetsbehov och efter EU:s typologi redovisat för länsgrupp, driftsinriktning och standardiserad intäkt i separat rapport.
För alla statistiska uppgifter redovisas även tillhörande felmarginaler (konfidensintervall) som skattas för att belysa resultatens tillförlitlighet med avseende på slumpmässig osäkerhet. Ett vanligt mått på urvalsosäkerheten är det 95‑procentiga konfidensintervallet, som utgörs av statistikvärdet ± felmarginalen. Detta intervall innesluter i 95 fall av 100 det sanna värde som man är ute efter att skatta, under förutsättning att de systematiska felen är små.
JEU som är en statistisk undersökning genomförs som en urvalsundersökning bland jordbruksföretag. Urvalet utgörs i praktiken av en stående panel av företag som rekryterats till JEU under ett flertal år. Varje år görs ett kompletterande urval. För varje företag i urvalet/panelen samlas en stor mängd uppgifter in från olika källor. Uppgiftsinsamlingen har anpassats till kraven för EU:s bokföringsundersökning FADN. Merparten av uppgifterna hämtas från företagens bokföringsmaterial avseende intäkter och kostnader så att driftsbokslut kan upprättas för de utvalda jordbruksföretagen. Utöver detta hämtas uppgifter från Lantbruksregistret (LBR), från administrativa register vid Jordbruksverket och direkt från jordbrukarna via enkäter och telefonintervjuer.
Rapporten använder samma sätt att presentera uppgifter som EU gör i FADN samt EAA. Detta innebär att den skiljer sig från annan nationell publicering av JEU. Redovisningen utgår dock från den svenska typklassificeringen av företag och inte den typklassificering som EU använder.
De största skillnaderna mellan FADN och JEU är två. Den ena är att skogen exkluderas från FADN men ingår i JEU. Den andra skillnaden är att egenproducerat foder som används på det egna företaget räknas med både som en intäkt och som en kostnad. Detta gör att intäkter och kostnader för foderväxter är högre i denna rapport jämfört med i JEU-rapporten. För driftsinriktningar som har inriktning mot djurproduktion blir skillnaderna stora.
Uppgifterna i denna rapport kommer nästan uteslutande från FADN och EAA.
I JEU (och därmed även i FADN) förekommer osäkerhet i form av täckningsfel, urvalsfel, bortfallsfel, mätfel, bearbetningsfel och modellfel. Den största osäkerheten bedöms härröra från urvalet och bortfallet. För en djupare beskrivning av statistikens kvalitet, läs vidare i de två dokumenten Statistikens framställning respektive Kvalitetsdeklaration. Tillförlitligheten bedöms vara ganska bra för mjölkföretag, men den är inte lika bra för andra produktionsinriktningar. Tillförlitligheten påverkas inte nämnvärt av att JEU räknas upp till att avse grupper av företag på riksnivå. Uppräkningstalen ses över när det sker större effektivitetsförändringar i jordbruksproduktionen och kommer från Lantbruksregistret.
EAA:s intäktssida bygger på makrostatistik som i huvudsak bedöms ha god tillförlitlighet. På kostnadssidan finns tillförlitlig makrostatistik endast för ett fåtal poster, varför uppskattningar av de olika kostnadsslagen baseras på aggregerade bokföringsuppgifter från cirka 8 000 företag 2019. I vissa fall även schablonmässiga antaganden. På grund av denna användning av ett flertal olika källor kan några statistiska osäkerhetsmått inte anges. Statistiken avseenden 2019 baseras till viss del på preliminära uppgifter, vilket innebär att den har en viss grad av osäkerhet.
I databasen redovisas även 95 %-iga konfidensintervall för varje variabel.
Gruppering av företagen efter olika driftsinriktningar med hjälp av typklassificeringssystemet för jordbruket (typologin) innebär inte att resultatutvecklingen för renodlade driftsgrenar kan utläsas. Växtodlingsföretag har växtodling som huvudsaklig driftsgren, men kan även ha betydande animalieinkomster, inkomster från körslor, inventariehyror etc. En resultatförändring i gruppen kan därför inte enbart tillskrivas pris- och/eller kvantitetsändringar inom växtodlingen.
Standardiserat arbetsbehov (standardtimmar) och driftsinriktning fastställs utifrån uppgifter om grödarealer och antal lantbruksdjur vid respektive företag. Det antagna arbetsbehovet per hektar respektive djur räknas fram med hjälp av en uppsättning normtal, som baseras på uppskattade genomsnittliga förhållanden beträffande till exempel maskinell utrustning och arrondering. Det antagna arbetsbehovet tar till exempel inte hänsyn till att enskilda företag kan ha en mycket liten maskinpark eller vara mycket ogynnsamt arronderade.
För typklassificering i JEU används de grunddata om arealer och djur som samlats in till undersökningen.
Statistikuppgifterna från JEU levereras till EU-kommissionen. Uppgifterna kommer, tillsammans med motsvarande statistik från övriga EU-länder, användas till analyser för olika grupper av jordbruksföretag.
Ekonomisk statistik för hela jordbrukssektorn redovisas inom statistikprodukten Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn (EAA). Denna statistik publiceras på Jordbruksverkets webbplats, www.jordbruksverket.se/statistik.
Uppgifterna för företagen som ingår i JEU har räknats upp till totaler för respektive driftsinriktning. Inom varje driftsinriktning har så kallade strata (grupper) skapats. Dessa strata har skapats utifrån antalet standardtimmar. Denna gruppering görs för att få så homogena företag som möjligt avseende driftsinriktning och arbetsgång.
The purpose of this report is to provide an overview of the economic results in dairy, beef, pig and crop production in Swedish Agriculture.
This report contains data per type of farming and man-hours. An extra focus has been placed on holdings with dairy cows. This report contains statistics on holdings, with a focus on dairy, for Sweden as a whole, for different national areas and for different size groups. The report also relates to data from the Economic accounts for agriculture (EAA).
The report is made in accordance with the definitions used in the EU-harmonized survey Farm Accountancy Data Network (FADN). As the definitions in FADN correspond to the definitions in EAA, it is possible to make comparisons with the entire agriculture in Sweden.
This report is a complement to statistical report JO0202, the Agricultural Economics Survey (Jordbruksekonomiska Undersökningen) 2019, which reports the results from the JEU according to traditional national principles.
In this report, forest is excluded. Self-produced fodder is included both as an income and as a cost. In this report, we also report totals for certain types of farming, not just averages per enterprise.
The holding’s type of farming is determined by calculating a standardized working time for animals and crops. The standardized working hours are then multiplied by the animals and crops that are in the holding. If the majority of standardized hours end up in milk production, the holding will be classified as a holding with a focus in dairy.
In 2019, holdings classified with a focus in dairy accounted for 92 % of the total production value of milk in the country according to the EAA. Holdings with a focus in beef accounted for just over 50 % of the value of production of beef, while holdings with a focus in dairy accounted for about 30 % of the production value of beef. The remaining 20 % of value of production of beef came from holdings that to a greater extent combined crop production or other animal species with their beef production. Holdings with a focus in pig production accounted for just over 50 % of the value of the production value of pork. Holdings with a focus in crops in riksområde 1 (the plains) accounted for approximately 60 % of the value of grain production in Sweden.
The holdings focused in dairy, beef, pig production and crops reported in JEU, accounted for about 60 % of the total value of production in Swedish agriculture.
The entrepreneurial income, which is the remaining amount that can be used to develop the holdings, pay the entrepreneur and the relatives who work in the companies (so-called unpaid labor) with associated social security contributions and to replace the equity looked as follow: