Djurhälsa år 2020

Antal kalvar som föds per år har minskat från knappt 518 000 till drygt 493 000 mellan åren 2010 och 2020. År 2019 var första året de senaste 20 åren det föddes färre än 500 000 kalvar på ett år. Under 2020 föddes det flest kalvar av Svensk låglandsboskap, 34 % av samtliga kalvar var av den rasen. Samma ras svarade för drygt 48 % av de kalvar som dog under första levnadsmånaden.

För 15 specifika raser och korsningar föddes det mer än 1 000 kalvar per ras under 2020, vilket motsvarar över 99 % av samtliga kalvar. Bland dessa raser hade Highland Cattle högst andel kalvar som dog under första levnadsmånaden, 3,1 % medan Fjällko hade lägst andel, 0,5 %. Figur B nedan visar dödligheten separat för de 6 raser alternativt korsningar/övriga raser med flest antal födda kalvar under 2020. Dessa raser svarade för 94 % av samtliga kalvar 2020. Korsningar/övriga raser i figur B är enligt indelningen i Jordbruksverkets statistikdatabas.

Sjuklighet hos mjölkkor

Uppgifter om sjuklighet hos mjölkkor är hämtade från kokontrollen dit ungefär 77 % av samtliga mjölkkor i Sverige är anslutna. Ungefär 13 % av mjölkkorna i kokontrollen var sjuka under kontrollåret 2020/2021, resterande 87 % var utan sjukdom. Totalt var det drygt 20 sjukdomstillfällen per 100 mjölkkor under kontrollåret 2020/2021. Det är en minskning jämfört med kontrollåret 2010/2011, då antal sjukdomstillfällen per 100 mjölkkor var ungefär 31 stycken. Vi förutsätter här att de djur som inte tillhör kontrollanslutna besättningar har samma sjukdomsfrekvens som de djur som tillhör kontrollanslutna besättningar. Juverinflammation, även kallat mastit, är en mycket förlustbringande sjukdom inom mjölkproduktionen.

Sjuklighet hos mjölkkor fördelat på ras

I Figur C redovisas uppgifter om de två vanligast sjukdomarna, mastit och kalvningsförlamning, samt övriga sjukdomar fördelat på ras. Under 2020/2021 rapporterades totalt 8,4 mastitfall per 100 mjölkkor. Av de raser som redovisas separat var sjukligheten störst för svensk kullig boskap (SKB) och svensk låglandsboskap (SLB) under kontrollåret 2020/2021, 23 respektive 22,5 sjukdomsfall per 100 djur.

Jämfört med förra kontrollåret var antal sjukdomsfall per 100 djur oförändrat för Svensk röd och vit boskap (SRB) och en minskning för övriga grupper som redovisas i figur B. Det är flest kor av rasen SLB, knappt 119 900, näst flest kor är av rasen SRB, drygt 68 700, och SKB har minst antal kor, knappt 700. Mjölkkor av rasen SLB har högre mastitfrekvens än andra raser medan rasen SJB har högre andel kalvningsförlamning än andra raser.

Sjuklighet hos mjölkkor fördelat på besättningsstorlek

I figur D och E visas frekvens, antal sjukdomstillfällen per 100 kor, av några sjukdomar i besättningar av olika storlek. I storleksgrupperna 50-74,9 respektive fler än 300 djur är det flest mjölkkor, 17 % finns i vardera gruppen. När det gäller den totala sjukdomsfrekvensen i olika på besättningsstorlekar är den störst bland besättningar med fler än 200-299,9 djur (23,1) och minst bland besättningar med 75-99,9 djur (18,9).

De sjukdomar som minskar tydligast med ökande besättningsstorlek är i hög grad utfodringsbetingade (acetonemi), men också kalvningsförlamning visar minskning vid ökande besättningsstorlek, se figur D. Det kan antas att det i större besättningar finns mer teknik för utfodringsoptimering och foderstyrning vilket ger en mer behovsanpassad utfodring och djurhållning. Kalvningsförlamning är ett exempel där sjukdomsfrekvensen minskar över tid och att minskningen är större i besättningar med färre djur. För besättningar med färre än 25 djur har den minskat från 4,4 per 100 kor till 2,7 mellan kontrollåren 2010/2011 och 2020/2021. Medan minskningen i gruppen med fler än 300 djur var från 2,6 till 2,0.

I figur E redovisas de sjukdomar där det inte finns lika tydligt samband mellan sjukdomsfall och besättningsstorlek. Mastit är ytterligare ett exempel på sjukdom där sjukdomsfrekvensen över tid har en nedåtgående trend. Mastitfrekvensen i besättningar med fler än 300 djur har mer än halverats sedan kontrollåret 2010/2011, från 16,8 till 8,0. För besättningar med färre än 25 djur har mastitfrekvensen minskat från 13,3 till 8,0 under samma tid.

Årsfördelning av kolikfall hos häst

Begreppet kolik innefattar förstoppning, tarmlägesförändringar och diffusa buksmärtor av okänd orsak. Kolik hos häst förlöper ibland dramatiskt och leder ofta till veterinärbehandling. Statistiken bygger på veterinärernas journalföring som rapporteras vidare till Jordbruksverket. Vi vet dock att många kolikfall inte rapporteras av veterinärer då det inte finns krav på att rapportera alla hästbehandlingar. Vi förutsätter att det är lika stor andel underrapportering under hela året vilket gör att variationerna mellan månaderna kan anses riktiga. Informationen visar inte hur många hästar som fått kolik då en häst kan bli registrerad för flera kolikfall per år. Rätt utfodring och motion motverkar uppkomsten av många kolikfall. I Figur F nedan visas fördelningen av kolikfall över årets månader, under åren 2016­–2020.

Kolikfallen minskar kraftigt under sommarmånaderna när hästarna går på bete. Under tremånadersperioden juni till augusti rapporterades drygt 18 % av 2020 års samtliga kolikfall. Detta kan jämföras med perioden oktober till december, då 31 % av alla kolikfall rapporterades.

Tabeller

• All vår statistik om djurhälsa finns i Jordbruksverkets statistikdatabs

• Tabell 1. Antal kalvar som fötts 2020, andel kalvar som dör under första levnadsmånaden
• Tabell 2. Sjuklighet hos mjölkkor, efter ras, kontrollår 2020/2021
• Tabell 3. Sjuklighet hos mjölkkor, efter besättningsstorlek, kontrollår 2020/2021
• Tabell 4. Fördelning av kolikfall hos häst under året, 2019-2020

Kort om statistiken

Statistikområdet djurhälsa avser att belysa hälsan hos lantbrukets djur och omfattar följande:

• kalvdödlighet hos olika nötkreatursraser
• sjukdomsfrekvens hos mjölkkor fördelat på ras
• sjukdomsfrekvens hos mjölkkor fördelat besättningsstorlek
• fördelning av kolikfall hos häst, årstidsvariationer.

Vi har inte med sjuklighet hos exempelvis gris, får, lamm och höns, eftersom det inte finns någon individdata för de djuren. Mer detaljerad information finns i dokumenten "Statistikens framställning" och "Kvalitetsdeklaration" som finns under avsnittet "Metod och kvalitet”.

Det här beskriver statistiken

Statistik om kalvdödlighet

Antal kalvar som fötts levande under 2020 samt antal kalvar och andel kalvar som dött inom första levnadsmånaden.

Statistik om sjuklighet hos mjölkkor

Statistiken visar sjukdomstillfällen för mjölkkor fördelat på ras respektive besättningsstorlek. Statistiken visar antal sjukdomstillfällen per 100 mjölkkor. Detta innebär att vid fem sjukdomsfall kan det vara allt från en till fem kor som varit sjuka. Däremot, om en ko får samma diagnos inom 20 dagar från första sjukdomstillfället så blir det endast ett sjukdomsfall i statistiken.

Acetonemi betyder ”aceton i blodet” och drabbar framför allt kor som mjölkar mycket. Om foderstaten inte är i en balans så att kons energibehov tillgodoses i tillräckligt hög grad medför det en negativ energibalans och kroppen börjar snabbt bryta ned fett. Nedbrytningsprodukterna påverkar kons hälsa och hon får dålig aptit. Därmed förvärras tillståndet och det leder ofta till att kon måste behandlas av veterinär.

Statistik om kolikfall hos häst

Hur andel kolikfall fördelar sig mellan månaderna.

Så tar vi fram statistiken

Statistik om kalvdödlighet

Uppgifter om kalvdödlighet bygger på bearbetningar av Jordbruksverkets centrala nötkreatursregister (CDB).

Statistik om sjuklighet hos mjölkkor

Information om sjuklighet hos mjölkkor kommer från en sambearbetning av djursjukdata från Jordbruksverket samt kokontrollen hos Växa Sverige. Beräkningarna baseras enbart på de mjölkkor som är anslutna till Växa Sveriges register, kokontrollen. Vi antar att mjölkkor som inte ingår i kokontrollen har samma sjukdomsfrekvens som de mjölkkor som är med i kokontrollen.

För mjölkkobesättningar som är med i kokontrollen börjar ett kontrollår den 1 september och slutar den 31 augusti året därpå. Under ett kontrollår gör man regelbundna mätningar av mjölkens mängd och innehåll. De allra flesta mjölkproducenter är med i kontrollen.

Statistik om kolikfall hos häst

Statistiken bygger på veterinärernas journalföring som rapporteras till Jordbruksverket. Det förekommer emellertid ytterligare ett antal kolikfall som inte rapporteras in av veterinärerna då det saknas krav på att rapportera alla hästbehandlingar till Jordbruksverket. Vi antar att underrapporteringen är jämnt fördelad över året vilket gör att variationerna mellan månaderna kan anses riktiga.

Statistikens tillförlitlighet

Tillförlitligheten är olika bra beroende på vilken data som avses. Kvaliteten på djursjukdata beror dels på hur den är inrapporterad och dels på om den är inrapporterad. Det finns ett visst mörkertal med veterinärer som inte rapporterar in sina veterinärbehandlingar. Dessutom kan det finnas fel i inrapporterad data, som till exempel fel djurslag och fel diagnoser. Vissa felaktigheter kan upptäckas via automatiska kontroller som all data genomgår innan den tillåts att gå vidare. Fel som upptäcks av veterinärerna själva kan rättas i efterhand av systemadministratör. Felen bedöms som sällsynta och statistik baserad på djursjukdatabasen kan anses tillförlitlig i de flesta avseenden utom när det gäller mängden data som kommer in.

Från distriktsveterinärerna rapporteras allt medan det finns brister i rapporteringen från en del privatpraktiserande veterinärer. Det innebär att det är svårare att ta fram tillförlitliga frekvenser av olika sjukdomar och symtom. Man bör också vara medveten om att det är olika rapporteringskrav för olika djurslag. Mest fullständig är nötkreatursrapporteringen, vilken även omfattar djuridentitet.

Det finns ett starkt intresse hos lantbrukarna att veterinären rapporterar fullständigt då statistik och nyckeltal tas fram av näringens organisationer med hjälp av djursjukdatarapporteringen.

Systemförvaltarna har utbildning i säkerhets- och sekretessfrågor som berör arbete på en statlig myndighet. Flera tekniska lösningar ska garantera att inga data försvinner eller ändras. En allmän princip är att inga uppgifter lämnas ut som kan skada enskilda personer eller företag. Tillämpat på vet@-systemet, djursjukdatabasen, innebär det att varken uppgifter om enskilda distriktsveterinärers eller privatpraktiserande veterinärers verksamhet lämnas ut till andra än till uppgiftslämnarna själva. Undantagna i sammanhanget är länsveterinärerna som kan ta del av uppgifter om enskilda veterinärer i sitt län samt distriktsveterinärer som kan se viss information som de gemensamt har skapat inom den egna verksamheten.

Uppgifter från Centrala nötkreatursregistret, CDB, täcker alla nötkreatur i landet, kvaliteten anses därför vara god.

Bra att veta

De senaste åren har det funnits ungefär 1,5 miljoner nötkreatur varav 300 000– 330 000 mjölkkor. I mjölkkobesättningar ökar antalet kor per besättning medan antalet besättningar minskar. I början av 1980-talet var medelantalet kor per besättning ca 20 stycken, vilket nu har ökat till 98 under 2020.

År 2016 fanns det 355 500 hästar, ungefär en tredjedel av dem finns på lantbruksföretag.

Annan statistik

Mängden av antibiotikasubstanser som används inom djurhållningen redovisas årligen av Jordbruksverket. Rapporten ”Försäljning av djurläkemedel 2012” kan nås via Jordbruksverkets webbplats.

Statistik om antal djur per djurslag finns i Jordbruksverkets statistikdatabas.

I augusti 2012 släpptes rapporten, ”Nötkreaturssektorns uppbyggnad”, med information om antal nötkreatur fördelat på köttföretag och mjölkföretag, besättningsstorlek med mera samt vad som har hänt med de nötkreatur som föddes 2008. Liknande rapport kommer att publiceras i början av 2022 för nötkreatur som föddes 2017.

Metod och kvalitet

• Kvalitetsdeklaration Pdf, 384.9 kB.
• Statistikens framställning Pdf, 520 kB.

Summary in English

These statistics are primarily based on veterinary reports submitted to the central database of the Swedish Board of Agriculture. Information for “Calf mortality among different breeds of cattle” was collected from the central register of bovine animals where every cattle owner have reported animal transports, births and deaths.

Calf mortality among different breeds of cattle

Of all calves born alive in 2020, 1.9 % died within one month of birth. Mortality among calves decrease in 2020 compared to 2019 when the share was 2.1 %. Mortality is generally somewhat higher for male calves than for female calves.

Frequency of disease in dairy herds from different breeds

Swedish Polled Cattle and Swedish Friesian have the greatest occurrence of diseases compared with other breeds.

Occurrence of colic in horses – seasonal variations

The extent of colic cases is markedly low during the summer months. The diagnoses included in the term “colic” are impaction colic (constipation), incarceration colic, displacement colic, abdominal pain as well as all other diagnoses that include the term “colic”.