EAA – Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn 2020

Syfte

Den Ekonomiska kalkylen för jordbrukssektorn (EAA) avser att belysa den ekonomiska utvecklingen inom jordbrukssektorn och används bland annat som underlag för jordbrukspolitiska bedömningar. Beräkningarna görs enligt regler som fastställts av EU:s statistikmyndighet Eurostat och kalkylerna tas fram av samtliga EU-länder. Tidigare gjordes i Sverige motsvarande beräkningar i den så kallade sektorskalkylen.

Jordbrukets ekonomiska resultat 2020

I Tablå A redovisas jordbrukssektorns ekonomiska resultat för år 2010, 2015, och för åren 2017‑2020. I tablån finns även den procentuella förändringen mellan år 2019 och 2020.

Det totala produktionsvärdet för jordbrukssektorn blev 64,7 miljarder kronor år 2020, drygt en halv miljard mer än 2019. Värdet av vegetabilieproduktionen och animalieproduktionen ökade med 1 respektive 4 % jämfört med 2019. Intäkterna från jordbrukstjänster minskade något, medan värdet av intäkterna från sekundära icke-jordbruksaktiviteter minskade med 32 %, från 2,2 till 1,5 miljarder kronor.

Mellan 2019 och 2020 minskade kostnaderna för insatsvaror och tjänster med 2 % till 46,4 miljarder kronor. Subtraheras de från produktionsvärdet fås förädlingsvärdet brutto till baspris som 2020 motsvarade knappt 18,3 miljarder kronor. Det var en förbättring om 9 % jämfört med föregående år. Efter att ha räknat bort kapitalförslitningen, som steg från 11,3 till 11,6 miljarder kronor 2020, erhålls förädlingsvärdet netto till baspris 6,7 miljarder kronor, knappt 1,2 miljarder högre än 2019.

Med anledning av den torra och varma växtodlingssäsongen 2018, med mycket låga skördar som följd, betalades ett krisstöd ut åren 2018 och 2019. År 2020 fanns inte detta stöd kvar vilket var den främsta anledningen till att posten övriga produktionssubventioner minskade i värde. Minskningen motsvarade knappt 1,3 miljarder kronor, eller 12 %. Totalt uppgick posten övriga produktionssubventioner till 9,5 miljarder kronor år 2020. Detta resulterade i att faktorinkomsten, som ska täcka kostnader för löner, arrende, räntor, eget arbete och eget kapital, blev drygt 16,2 miljarder år 2020. Då kostnaderna för löner dras bort erhålls driftsöverskottet 12,6 miljarder kronor. Det är en minskning med knappt 0,1 miljarder eller knappt 1 % jämfört med år 2019.

För att få företagsinkomsten, som ska täcka kostnader för eget arbete och eget kapital, subtraheras nettoräntekostnaderna och kostnaderna för arrenden och hyror. Inga av dessa poster har förändrats nämnvärt mellan 2019 och 2020. Resultatet blir därmed en företagsinkomst om knappt 7,9 miljarder kronor år 2020. Det är en minskning med knappt 0,2 miljarder eller knappt 3 % jämfört med 2019. Jämfört med genomsnittet för de senaste fem åren var företagsinkomsten knappt 4 % högre 2020. Om vi bortser från det torra och varma året 2018, var företagsinkomsten 2020 knappt 2 % högre än genomsnittet för åren 2014‑2017 och 2019.

Indikatorer över inkomstutvecklingen

Jordbruksverket har levererat denna beräkning av inkomstutvecklingen i det svenska jordbruket till EU:s statistikmyndighet Eurostat. Utifrån medlemsstaternas levererade statistik tar Eurostat fram tre så kallade inkomstindikatorer. Inkomstutvecklingen enligt indikatorerna A, B och C återfinns i Figur A. Indikatorerna definieras enligt följande:

• Indikator A: Index över real faktorinkomst per årsverke totalt
• Indikator B: Index över real företagsinkomst per oavlönat årsverke
• Indikator C: Index över real företagsinkomst

Samtliga indikatorer redovisas i reala termer, det vill säga faktorinkomsten och företagsinkomsten har justerats för inflationen. Mellan åren 2019 och 2020 visar indikator A en nedgång på knappt 1 %. Indikator B och C visar nedgångar på drygt 1 respektive 3 %.

Indikator A och B belyser inkomstutvecklingen i förhållande till antalet utförda årsverken i sektorn. Sysselsättningen inom jordbrukssektorn, mätt i antal årsverken, har sjunkit kontinuerligt under lång tid. Enligt avgränsningarna i EAA var sysselsättningen 104 300 årsverken år 1990. År 2010 uppgick antalet årsverken till 65 300 och för år 2020 uppskattas antalet årsverken till 57 400. Av det totala antalet årsverken 2020 uppskattas 58 % vara oavlönade.

Värdet av jordbrukets produktion

I Figur B visas utvecklingen av jordbrukssektorns totala produktionsvärde i löpande priser. Av figuren framgår att vegetabilie- och animalieproduktionen står för ungefär lika stor andel av det totala produktionsvärdet i jordbruket. Skillnaden mellan produktionen till baspris och produktionen till producentpris utgörs av stöd och ersättningar. I genomsnitt har dessa uppgått till drygt 10 miljarder kronor per år under perioden 2010‑2020. Det motsvarar mellan 14 och 16 % av jordbrukssektorns produktionsvärde (inklusive stöd och ersättningar) under samma period.

Av Figur C framgår att vegetabilieproduktionen år 2020 värdemässigt dominerades av spannmål, foderväxter (främst ensilage, hö och halm) samt köks- och plantskoleväxter som tillsammans svarade för 82 % av vegetabilieproduktionen. I värdet av foderväxter ingår även foder som produceras och konsumeras inom samma företag.

På animaliesidan svarade mjölk och nötkött för omkring 39 respektive 23 % av produktionsvärdet.

Värdet av vegetabilieproduktionen

Värdet av vegetabilieproduktionen i löpande baspriser ökade med knappt 0,3 miljarder kronor eller 1 % år 2020 jämfört med år 2019. Totalt uppgick värdet av vegetabilieproduktionen till 30,3 miljarder kronor 2020.

Värdet av spannmålsproduktionen ökade med knappt 0,6 miljarder kronor eller 7 % under skördeåret 2020/2021 jämfört med föregående år. Skörden minskade med 3 % medan avräkningspriserna ökade med 11 %, vilket resulterade i att det totala värdet av spannmålsproduktionen 2020 uppgick till 8,8 miljarder kronor.

Produktgruppen oljeväxter domineras av raps och rybs. Värdet av produktionen av raps och rybs minskade med 10 % under skördeåret 2020/2021 jämfört med föregående år. Värdemässigt motsvarar det en minskning med drygt 0,1 miljarder kronor. Totalskörden av oljeväxter minskade 2020 med 11 % jämfört med 2019. Samtidigt steg det genomsnittliga priset med 1 % under skördeåret 2020/2021. Totalt uppgick värdet av raps- och rybsproduktionen till knappt 1,3 miljarder kronor 2020.

Värdet av gruppen foderväxter (ensilage, hö, halm och fodermajs) minskade med 0,8 miljarder kronor eller 7 %. Vallskörden uppskattas till knappt 4,3 miljoner ton, en minskning med drygt 5 % år 2020 jämfört med 2019. Värdet av foderväxterna var 10,5 miljarder kronor 2020, något lägre än rekordnivån om 11,3 miljarder kronor år 2019. Till foderväxternas värde räknas även det egenproducerade fodret.

Det totala produktionsvärdet för köks- och plantskoleväxter uppgick till 5,6 miljarder kronor 2020, en ökning om 4 % eller 0,2 miljarder jämfört med 2019. Värdet av fruktproduktionen ökade med 0,6 miljarder eller 82 % jämfört med 2019. Den huvudsakliga förklaringen till den stora ökningen av detta produktionsvärde var en gynnsam skörd av äpple och jordgubbar i kombination med avsevärt högre avräkningspris för dessa grödor.

Värdet av animalieproduktionen

Produktionsvärdet av animalier till löpande baspriser ökade år 2020 med knappt 4 % eller 1,1 miljarder kronor jämfört med år 2019. En stor del av förändringen förklaras av en ökning i produktionsvärdet för grisar. Den största värdeminskningen förekom i produktionen av ägg. Totalt uppgick värdet av animalieproduktionen år 2020 till 28,9 miljarder kronor.

Produktionsvärdet av nötkreatur ökade med 0,3 miljarder kronor, eller 4 %, år 2020 jämfört med 2019 och uppgick till knappt 6,6 miljarder kronor, sedan både den slaktade kvantiteten och avräkningspriserna ökat. Slakten av grisar ökade med knappt 3 % år 2020. Samtidigt ökade de genomsnittliga priserna med cirka 12 %, vilket resulterade i att produktionsvärdet för gris ökade med 0,5 miljarder, eller 12 %. Det totala produktionsvärdet för grisar uppgick till 4,9 miljarder kronor 2020. Produktionsvärdet av fjäderfä var i det närmaste oförändrat 2020 jämfört med 2019, drygt 2,2 miljarder kronor.

Invägningen av mjölk ökade med knappt 3 % samtidigt som avräkningspriserna i stort sett var oförändrade under 2020 jämfört med 2019. Totalt ökade värdet av mjölkproduktionen med 0,4 miljarder kronor, eller 4 %, och uppgick till 11,2 miljarder kronor 2020.

Produktionsvärdet av ägg minskade med knappt 0,2 miljarder, eller 7 %, under 2020 och uppgick till 2,0 miljarder kronor. Orsaken till det minskade produktionsvärdet var lägre avräkningspriser.

Jordbrukssektorns produktionsvärde i fasta priser

I Figur D redovisas jordbrukssektorns produktion i fasta priser. Detta ger en bild av utvecklingen i den totala produktionsvolymen. Jordbrukssektorns produktion, mätt som produktionsvärde till fasta producentpriser, ökade med 6 % mellan 2010 och 2020. Ökningen kan helt hänföras till vegetabilieproduktionen medan animalieproduktionen i stort sett var oförändrad. Effekterna av den varma och torra sommaren 2018 blir tydliga i figuren då produktionsvolymen var avsevärt lägre än 2017. Lika tydlig blir återhämtningen i produktionsvolymen 2019 då väderförhållandena var mer normala. Under 2020 minskade produktionsvolymen med 2 %. Produktionsvolymen för animalier ökade medan vegetabilieproduktionen minskade.

Stöd och ersättningar

I Figur E redovisas utvecklingen för stöd och ersättningar till jordbruket. I EAA delas stöd och ersättningar in i produktstöd eller produktionsstöd. Produktstöd betalas ut för produktion av exempelvis djur eller för en viss odling, medan produktionsstöd ges oavsett vad som produceras eller som ersättning för kostnader som uppstår för de åtgärder som ersättningen omfattar. Investeringsstöd och startstöd räknas i EAA in under kapitaltransfereringar.

I produktstöden ingår nötkreatursstödet och de nationella stöden. Nötkreaturstödet tillkom 2015 i samband med den senaste jordbruksreformen och har tillsammans med de nationella stöden sedan dess uppgått till mellan 1,2-1,3 miljarder kronor. Under samma period har produktionsstöden såsom gårdsstödet, förgröningsstödet, kompensationsbidraget och miljöersättningarna sammantaget uppgått till mellan 8,4 och 10,8 miljarder kronor.

Mellan 2018 och 2019 ökade totalsumman av stöden med 0,9 miljarder kronor och uppgick totalt till 12,1 miljarder kronor. Orsaken till ökningen var främst den andra utbetalningen av krisstödet för torkan 2018 men även en viss valutakurseffekt. Kronans försvagning gentemot euron bidrog till att stödnivån i kronor ökade i de av stöden som har en varierande växelkurs. Under 2020 betalades inget krisstöd ut, och stöden återgick till en summa om 10,8 miljarder kronor. Mellan 2019 och 2020 förstärktes också kronan något vilket ledde till en liten minskning av de kvarvarande stöden räknat i kronor.

Tabell 4 beskriver utbetalningarna av produkt- och produktionsstöd exklusive epizootiersättningar för stödåret 2020. Av de 10,8 miljarder kronor som betalats ut gick cirka 7,1 miljarder kronor till de stöd som helt finansieras av europeiska jordbruksfonden – gårdsstödet inklusive förgröningsstödet, nötkreatursstödet och stödet till unga jordbrukare. Ungefär 3,3 miljarder kronor gick till stöd och ersättningar inom landsbygdsprogrammet medan 0,4 miljarder kronor betalades ut som det helt nationellt finansierade stödet till lantbruk i norra Sverige. Inom landsbygdsprogrammet utgör kompensationsstödet och ersättningar till betesmarker och slåtterängar och ekologisk produktion en stor del av medlen.

Kostnader för insatsvaror och tjänster

Av figur F framgår att djurfoder är den största posten bland kostnader för insatsvaror och tjänster i jordbrukssektorn. År 2020 utgjorde djurfoder 30 % av dessa kostnader. Det var något mindre än 2019, men trots att kostnaderna för djurfoder sjönk med 0,8 miljarder, till knappt 14,1 miljarder kronor, låg de kvar på en relativt hög nivå jämfört med åren före 2018. Egenproducerat foder, det vill säga det foder som produceras och används inom samma företag, ingår i den totala foderkostnaden och uppgick till drygt 6,1 miljarder kronor år 2020.

Posten Andra varor och tjänster innehåller kostnader för försäkringar, rådgivning och diverse materiell förbrukning. Här ingår även värdet av den halm som produceras och konsumeras inom samma företag, motsvararande 1,2 miljarder kronor år 2020. Under 2020 utgjorde denna kostnadspost knappt 24 % av kostnaderna för insatsvaror och tjänster.

I relativa tal ökade kostnaderna för underhåll av byggnader och veterinärkostnader mest år 2020 jämfört med 2019. Ökningarna motsvarade 14 respektive 9 %. Elektricitet och drivmedel var de kostnadsposter som minskade mest, motsvarade 16 respektive 15 %.

Underhåll av maskiner och utrustning och Andra varor och tjänster ökade mest i kronor räknat. Ökningen var 0,2 miljarder kronor vardera 2020 jämfört med 2019, motsvarande 7 respektive 2 %. Drivmedel och djurfoder var de kostnadsposter som minskade mest i kronor räknat, 0,5 respektive 0,8 miljarder kronor jämfört med 2019.

Totalt sett minskade kostnaderna för insatsvaror och tjänster med 0,9 miljarder kronor, eller knappt 2 %, till totalt 46,4 miljarder kronor.

Tabeller

• I Jordbruksverkets statistikdatabas finns statistiken med längre tidsserier.

• Tabell 1. Sammanfattade resultat från EAA 2010-2020, miljoner kr
• Tabell 2. Ekonomisk kalkyl för jordbruket 2010-2020 i löpande priser, miljoner kr
• Tabell 3. Indikator A, B och C 2010-2020, index 2014-2016=100
• Tabell 4. Stöd och ersättningar efter stödform, 2020

Kort om statistiken

Det här beskriver statistiken

EAA (Economic Accounts for Agriculture) är ett system av statistiska beräkningar av värdet av jordbrukssektorns produktion och kostnader för denna produktion. Beräkningarna görs enligt regler som fastställts av EU:s statistikmyndighet Eurostat.

I EAA ingår alla företag som bedriver växtodling på friland (inklusive trädgårdsodling) eller i växthus, husdjursskötsel, uppfödning av hästar eller sällskapsdjur (dock ej för eget bruk), biodling, renskötsel, pälsdjursskötsel, uppfödning av vilt i hägn eller entreprenadtjänster åt andra jordbruksföretag. Utöver detta kan sådana verksamheter ingå som intäkts- eller kostnadsmässigt ur statistiksynpunkt inte kan skiljas från jordbruksverksamheten. Sådana verksamheter benämns Sekundära ej särskiljbara icke-jordbruksaktiviteter. För Sverige ingår här väsentligen maskintjänster utanför sektorn, såsom snöröjning åt kommuner.

Definitioner och förklaringar

I EAA redovisas produktionsvärden både till producentpris och till baspris. EAA till baspris innefattar produktstöd, vilka inte innefattas i EAA till producentpris. Dessa stöd betalas ut för produktion av exempelvis ett visst djurslag eller för en viss odling. Ett exempel på ett produktstöd är det nationella stödet för mjölk.

De stöd och ersättningar som inte kan relateras till en specifik produkt benämns produktionsstöd. De ges till mottagaren oavsett vad som produceras eller som ersättning för kostnader som uppstår för de åtgärder som ersättningen omfattar. Produktionsstöden, såsom miljöersättningar, kompensationsbidrag och gårdsstöd redovisas under posten Övriga produktionssubventioner.

De i EAA ingående resultatmåtten till baspriser framkommer på följande sätt:

  + Värdet av vegetabilieproduktionen
  + Värdet av animalieproduktionen
  + Intäkter från jordbrukstjänster
  + Intäkter från sekundära icke-jordbruksaktiviteter
  = Jordbrukssektorns totala produktionsvärde
  - Kostnader för insatsvaror och tjänster
  = Förädlingsvärde brutto till baspris
  - Kapitalförslitning
  = Förädlingsvärde netto till baspris
  + Övriga produktionssubventioner
  = Faktorinkomst
  - Löner och kollektiva avgifter
  = Driftsöverskott
  - Arrende- och hyreskostnader
  - Nettoräntekostnader
  = Företagsinkomst

Utöver detta redovisar Eurostat vid inkomstanalyser följande tre så kallade inkomstindikatorer:

• Indikator A: Index över real faktorinkomst per årsverke totalt
• Indikator B: Index över real företagsinkomst per oavlönat årsverke
  
• Indikator C: Real företagsinkomst

Så tar vi fram statistiken

EAA bygger till största delen på sammanställningar och bearbetningar av redan befintligt statistikunderlag, såsom lantbruksregistret (LBR), skördeuppskattningar, prisstatistik, slaktstatistik och bokföringsuppgifter. Det primärmaterial som särskilt tas fram inom ramen för denna statistik är intäkter för trädgårdsnäringen och investeringar i maskiner och redskap.

Statistikens tillförlitlighet

EAA:s intäktssida bygger på makrostatistik som i huvudsak bedöms ha god tillförlitlighet. På kostnadssidan finns tillförlitlig makrostatistik endast för ett fåtal poster, varför uppskattningar av de olika kostnadsslagen baseras på aggregerade bokföringsuppgifter från cirka 7 500 företag 2020. I vissa fall görs även schablonmässiga antaganden. På grund av denna användning av ett flertal olika källor kan några statistiska osäkerhetsmått inte anges.

Statistiken avseende det senaste året bdcaseras till viss del på preliminära uppgifter, vilket innebär att den har en viss grad av osäkerhet.

Läs mer om statistikens kvalitet och tillförlitlighet i Kvalitetsdeklarationen och Statistikens framställning under Metod och kvalitet.

Metod och kvalitet

• Kvalitetsdeklaration Pdf, 763.8 kB.
• Statistikens framställning Pdf, 413.8 kB.

Summary in English

This report details the economic results of the Swedish agricultural industry in the year 2020. A forecast was published in December 2020 and preliminary results were published in February 2021.

Slight increase in production value 2020

The total output value of the agricultural sector in 2020 amounted to SEK 64.7 billion, SEK 0.5 billion more than in 2019. The main reason was an increase in the value of animal output.

The value of crop production increased by SEK 0.3 billion or 1 % compared with 2019 and amounted to SEK 30.3 billion in 2020. Cereal production increased by SEK 0.6 billion or 7 %, while the value of forage plants decreased by SEK 0.8 billion, or 7 %. The production value of vegetables and horticultural products increased by SEK 0.2 billion, corresponding to 4 %. The value of fruit increased by SEK 0.6 billion, or 82 %, as a result of an increase in the harvests and also higher prices.

The value of animal production also increased, amounted to SEK 28.9 billion in 2020, an increase of SEK1.1 billion compared with 2019. The total values for cattle and pig production amounted to SEK 6.6 and 4.9 billion, respectively, corresponding to increases of 4 and 12 % in 2020 compared with 2019. The value of milk production also increased slightly, to SEK 11.2 billion. While the value of broiler production was almost unchanged in 2020 compared with 2019, the value of egg production decreased by 7 % to SEK 2.0 billion.

Increased net value added but reduced entrepreneurial income

At the same time as the production value increased, total intermediate consumption decreased by SEK 0.9 billion or 2 % in 2020 compared with 2019, amounted to SEK 46.4 billion in 2020. Although capital consumption increased slightly, the net value added increased by just over SEK 1 billion or 20 %. Other subsidies on production decreased by SEK 1.3 billion, or 12 %, in 2020, mainly due to the ending of the crisis support for the drought 2018, which was paid out in 2018 and 2019.

The reduction in subsidies meant that factor income in 2020 was 0.1 billion or 1 % lower than in 2019. Compensation of employees decreased in 2020 by 1 % compared with 2019, while rents and other real estate rental charges increased by 1 %. All together, this resulted in an entrepreneurial income of SEK 7.9 billion. Compared with 2019, it was a decrease of SEK 0.2 billion, corresponding to 3 %.