Totalskörden av matpotatis år 2021 var 456 900 ton för riket. Det är en minskning av skörden med 15 % jämfört med år 2020. Jämfört med femårsgenomsnittet är årets skörd 12 % mindre. Totalskörden 2021 är i nivå med 2018 års historiskt låga totalskörd. Den låga totalskördenivån för matpotatis beror på en lägre hektarskördenivå och på en rekordlåg odlingsareal. Obärgade arealer bidrar även till att minska totalskörden.
Fyra län dominerar odlingen av matpotatis: Skåne, Hallands, Västra Götalands och Östergötlands län. Tillsammans står de för 78 % av landets totala matpotatisskörd. I Skåne och Hallands län minskade totalskörden med 16 respektive 14 % jämfört med 2020 och i Västra Götalands och Östergötlands län minskade totalskörden med 17 respektive 7 %. I Örebro län är totalskörden 26 % mindre än år 2020. För övriga län med redovisning är skillnaderna i totalskörd jämfört med 2020 inte statistiskt säkerställda.
Av den redovisade totalskörden av matpotatis beräknas 64 900 ton, eller 14 %, vara skördad som färskpotatis.
Till matpotatis räknas förutom färskpotatis och höst- och vinterpotatis för direkt konsumtion även potatis för tillverkning av mos, chips, pommes frites med mera samt foderpotatis och utsädesodlingar av matpotatissorter.
Hektarskörden av matpotatis inklusive färskpotatis var 30 590 kilo per hektar år 2021. Det är 8 % lägre än 2020 års slutliga hektarskörd.
Den odlade arealen matpotatis minskade med nästan 1 200 hektar jämfört med 2020, till 14 940 hektar. Det är den minsta areal som någonsin redovisats i statistiken.
Den totala skörden av potatis för stärkelse beräknas till 369 500 ton. Det är 8 % mer än 2020 och 18 % mer än femårsgenomsnittet. I beräkningarna av hektar- och totalskördar ingår även utsädesodlingar, där avkastningsnivån oftast är lägre.
Hektarskörden år 2021 var 41 950 kilo per hektar. Det är i nivå med 2020 och även i nivå med femårsgenomsnittet.
Den obärgade arealen skattas till 60 hektar. Uppgiften är osäker eftersom skörden dragit ut på tiden och uppgifter inte har kommit in från alla lantbruksföretag ännu.
Den odlade arealen potatis för stärkelse ökade med 870 hektar till 8 810 hektar jämfört med 2020. Potatis för stärkelse odlas främst i Skåne, Blekinge och Kalmar län.
I denna statistikrapport redovisas preliminära uppgifter om 2021 års skörd av potatis. Statistikens huvudsyfte är att vara grundkälla för beräkning av vegetabilieproduktionens storlek. Skördestatistiken används av myndigheter och näringsliv framförallt inom områdena jordbruk, ekonomi och miljö.
Arealen matpotatis, som används för beräkning av totalskördar, var på riksnivå 14 940 hektar år 2021. Det är en minskning med 1 190 hektar eller 7,4 % jämfört med 2020 års slutliga statistik och det är den minsta matpotatisareal som någonsin redovisats i statistiken. År 1865 var den totala potatisarealen, inklusive areal för annan användning än matpotatis, 128 000 hektar.
På länsnivå minskade arealen mest i Skåne län, omkring 620 hektar jämfört med 2020. I Hallands och Västra Götalands län minskade arealen med 250 respektive 200 hektar. Uppsala, Gotlands, Blekinge, Värmlands, Örebro, Gävleborgs, Jämtlands och Norrbottens län hade arealminskningar i storleksordningen 10–40 hektar jämfört med 2020. I Östergötlands och Kronobergs län ökade den odlade arealen med cirka 50 respektive 20 hektar. I resterande län var arealförändringarna mindre än 10 hektar jämför med 2020. Skörd från kolonilotter, trädgårdsland med mera ingår inte i statistiken.
I början av 1980-talet odlades nästan 30 000 hektar matpotatis årligen. Fram till år 2006 minskade odlingens omfattning med omkring 10 000 hektar. Under åren 2006–2011 odlades omkring 20 000 hektar. Efter 2011 fortsatte arealen att minska fram till och med 2015. Under 2016 och 2017 skedde en viss återhämtning och arealen ökade något dessa år. Arealen 2018, var den lägsta som fram till det året redovisats i statistiken. År 2019 och 2020 ökade arealen åter något jämfört med 2018. Den odlade matpotatisarealen 2021 har minskat till hälften jämfört med början av 1980-talet. Figur A visar utvecklingen 2012–2021.
Arealen stärkelsepotatis var 8 810 hektar år 2021 och då ingår även utsädesodlingar. Det är en ökning med 870 hektar eller 11 % jämfört med 2020. I Skåne ökade arealen med 740 hektar jämfört med år 2020. I Kalmar och Blekinge län ökade odlingen med 80 respektive 10 hektar. Hela 65 % av arealen stärkelsepotatis odlades i Skåne län, 22 % odlades i Blekinge och 11 % i Kalmar län. Nästan 2 % av arealen stärkelsepotatis odlades i övriga delar av landet.
Arealen potatis för stärkelse år 2011 var drygt 7 600 hektar. EU-stödet för kontrakterad stärkelsepotatis upphörde vid årsskiftet 2011/12. Odlarna utnyttjade sina andelar i större utsträckning under 2011 vilket ledde till en viss ökning av arealen detta år. För år 2012 stannade den odlade arealen på cirka 6 000 hektar. Arealen potatis för stärkelse har sedan, med undantag för 2018, successivt ökat och år 2021 odlades 8 810 hektar, se figur B.
Hektarskörden av matpotatis inklusive färskpotatis var 30 590 kilo per hektar år 2021. Det är 8 % lägre än 2020 års slutliga hektarskörd. Hektarskörden 2021 är signifikant lägre än både 2019 och 2020 års hektarskördar, i nivå med hektarskördarna 2012–2017, men högre än den rekordlåga hektarskörden som bärgades 2018, se figur C.
Till matpotatis räknas förutom färskpotatis och höst- och vinterpotatis för direkt konsumtion även potatis för tillverkning av mos, chips, pommes frites med mera samt foderpotatis och utsädesodlingar av matpotatissorter.
Hektarskörden i Örebro län och Östergötlands län minskade med 23 respektive 10 % jämfört med 2020. För resterande län med redovisning är hektarskördarna i nivå med 2020 års skörd i respektive län, det vill säga skillnaderna är inte statistiskt säkerställda. Skåne län har en omfattande odling av färskpotatis och därmed en lägre hektarskördenivå. Hektarskörden i länet var 31 140 kilo per hektar.
När hektarskörden beräknas ingår eventuell obärgad areal i skattningen. Stora obärgade arealer sänker därmed den skattade hektarskörden. Ingen beräkning av hektarskörd per skördad areal görs.
Totalskörden av matpotatis var 456 900 ton för riket (se tabell 1). Det är en minskning av skörden med 79 700 ton (15 %) jämfört med 2020 års slutliga totalskörd. Jämfört med femårsgenomsnittet är det 63 300 ton (12 %) mindre. Totalskörden 2021 är i nivå med 2018 års låga slutliga totalskörd.
Fyra län dominerar odlingen av matpotatis: Skåne, Hallands, Västra Götalands och Östergötlands län. Tillsammans står de för 78 % av landets totala matpotatisskörd.
I Skåne, Hallands, Västra Götalands och Östergötlands län minskade totalskörden med 16, 14, 17 respektive 7 % jämfört med 2020. I Örebro län var totalskörden 26 % mindre än år 2020. För övriga län med redovisning är skillnaderna i totalskörd mellan åren inte statistiskt säkerställda.
Totalskörden 2021 är i nivå med 2018 års historiskt låga totalskörd. Den låga totalskördenivån för matpotatis beror på en lägre hektarskördenivå och på en rekordlåg odlingsareal. Obärgade arealer bidrar även till att minska totalskördenivån. Utvecklingen av den totala matpotatisskörden åren 2012–2021 visas i figur D.
Av den redovisade totalskörden av matpotatis beräknas 64 900 ton, eller 14 %, vara skördad som färskpotatis. Hektarskörden för färskpotatis är lägre än för sorter som skördas senare på säsongen och beräknas till 22 490 kilo per hektar. Omkring 19 % av matpotatisarealen i landet var färskpotatisodlingar. Uppgifter om färskpotatis insamlas för färskpotatissorter, men lantbrukaren har också möjlighet att ange skörd för ytterligare sorter skördade som färskpotatis.
Potatis för stärkelse odlas främst i Skåne, Blekinge och Kalmar län. Hektarskörden år 2021 var 41 950 kilo per hektar. Det är i nivå med 2020 och även i nivå med femårsgenomsnittet. Inte heller på länsnivå avviker hektarskördarna gentemot 2020.
Figur E visar hektarskördarna under perioden 2012–2021. År 2018 drabbades odlingarna av sommartorka, med låg hektarskörd som följd.
Totala skörden av potatis för stärkelse var 369 500 ton år 2021. Det är 28 900 ton (8 %) mer än 2020 och 57 600 ton (18 %) mer än femårsgenomsnittet (se tabell 2). I beräkningarna av hektar- och totalskördar ingår även utsädesodlingar.
Matpotatis som kan komma att levereras för användning till stärkelseproduktion ingår inte här utan redovisas som matpotatis.
För 2012 och 2013 minskade den odlade arealen kraftigt men kompenseras till viss del av de redovisade höga hektarskördarna. År 2017 var totalskörden hög, trots obärgade arealer på grund av besvärliga skördebetingelser. Totalskörden 2018 blev lägre, trots ökade arealer, eftersom sommartorkan ledde till att potatisen inte nådde sin fulla skördepotential. År 2019 minskade arealen, men ökade åter för 2020. För 2021 fortsatte arealen att öka, och tillsammans med en god avkastning per hektar, översteg totalskörden såväl fjolårsresultaten som femårgenomsnittet, se figur F.
Obärgade arealer för matpotatis beräknas för landet som helhet uppgå till 330 hektar (2,2 %), se tabell 3. De största obärgade arealerna redovisas i Västra Götalands och Dalarnas län med 50 respektive 30 hektar obärgade, men obärgade arealer finns redovisade över hela landet under 2021. Många odlare har i år fått lämna mindre delar av fälten obärgade, men det finns också odlare som tvingats lämna stora arealer obärgade. Enskilda brukare har drabbats hårt.
För potatis för stärkelse beräknas 60 hektar eller 0,7 % av arealen vara obärgad på riksnivå. De obärgade arealerna finns främst i Skåne och Blekinge län, som drabbades av regn innan skördearbetet hunnit avslutas. I den preliminära redovisningen kan även den skattade obärgade arealen vara osäker eftersom skörden dragit ut på tiden och är inte helt avslutad. Alla företag har inte kunnat lämna uppgifter ännu, främst gäller detta Skåne och Blekinge län.
Statistiken över obärgade arealer är osäker eftersom förekomsten av obärgade arealer varierar kraftigt mellan olika jordbruksföretag och regioner.
Den främsta orsaken som anges till de obärgade arealerna 2021 är regn som dränkt grödan och gjort att mindre delar av fälten fått lämnas obärgade. I några fall har större odlingar drabbats såväl på våren som under hösten. Viss potatisareal fick också plöjas ned på grund av att angrepp av bladmögel lett till att knölarna drabbats av brunröta. Skörden har då i några fall bedömts vara helt oanvändbar. Under 2021 rapporterades även obärgade arealer till följd av viltskador. Senaste året med stora obärgade arealer var 2017, som var ett besvärligt skördeår.
Våren 2021 var ovanligt kall och sättningen av potatis kunde inte göras förrän senare än normalt på många håll. Sommaren blev torr och varm och det hämmade tillväxten hos grödorna. Huvuddelen av skördearbetet försenades på grund av att det kom rikligt med regn när skörden skulle bärgas och en del arealer därmed fick lämnas oskördade.
Den här statistiken tar inte hänsyn till lagringsförluster utan skörden beräknas för den bärgade skörden före inlagring.
I potatisundersökningarna görs en korrigering av den totala hektarskörden för bortsortering och småfallande med hjälp av standardtal för att beräkna den reducerade skördens storlek. Det är den reducerade skörden som sedan multipliceras med aktuell areal vid beräkning av den totala skörden. År med besvärliga skördeförhållanden eller torrår kan leda till att bortsorteringen blir större än normalt. Även förändrade krav på till exempel skalfinish kan ändra hur stor del av skörden som bortsorteras.
Insamling av uppgifter om skördens kvalitet upphörde från och med 2016 års undersökning. Se utförligare redovisning i dokumentet “Kvalitetsdeklaration”.
Redovisning görs för län, produktionsområden och hela riket. I tabellerna redovisas bärgad skörd per hektar, medelfel för hektarskörd, grödareal, totalskörd samt medelfel för totalskörden. Förekomst av obärgade arealer gör att hektarskörd och totalskörd blir lägre för den aktuella grödan.
För att undvika redovisning av alltför osäkra resultat krävs att redovisad hektarskörd för länet grundar sig på uppgifter från minst 20 företag. Vid färre antal företag ersätts skördeuppgiften i tabellen med två prickar (..).
Vid den preliminära beräkningen av totalskörd används slutliga grödarealer från statistikrapporten ”Jordbruksmarkens användning 2021”.
I denna statistikrapport redovisas preliminära uppgifter om 2021 års skörd av mat- och stärkelsepotatis. Statistiken baseras på en rikstäckande undersökning där lantbrukare tillfrågats om skördeutfallet. Slutliga resultat för 2021 kommer att redovisas under våren 2022. Skördestatistiken baseras normalt på underlag från alla odlingsformer som förekommer i landet. I slutet av juni 2022 redovisas också skörderesultat för ekologisk respektive konventionell odling.
Sedan lång tid tillbaka har årliga uppskattningar av skördar inom jordbruket i Sverige redovisats. Skördeuppskattningar enligt den så kallade objektiva metoden infördes i början av 1960-talet, genomfördes av SCB och utformades då främst för skördeskadeskyddets behov av statistik som beräkningsunderlag. Därigenom uppfylldes i huvudsak även andra behov av skördestatistik. Det statliga skördeskadeskyddet upphörde efter 1987 års skörd då ansvaret övertogs av Lantbrukarnas Riksförbund (LRF). När även detta skydd avvecklades 1995 åtog sig staten ett övergripande ansvar för skördeskador av naturkatastrofkaraktär. Under andra hälften av 1990-talet förändrades undersökningsmetoderna och den så kallade objektiva metoden med provtagningar i fält upphörde. För potatis baseras skördestatistiken från och med 1999 på insamling av uppgifter från jordbrukarna.
Skördestatistiken ingår i Sveriges officiella statistik. Denna statistik är till stor del EU-reglerad, eftersom uppgifter om skördar för olika grödor ska redovisas till EU enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 543/2009 av den 18 juni 2009 om skördestatistik samt kommissionens delegerade förordning 2015/1557 av den 13 juli 2015 om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 543/2009 om skördestatistik.
Som urvalsram används Jordbruksverkets administrativa register för arealbaserade stöd. Urvalet drogs bland de jordbruksföretag som år 2021 brukade mer än 5,0 hektar åkermark. Här ingår både ekologiskt och konventionellt odlade arealer. För 2021 års undersökning uttogs totalt 648 jordbruksföretag med odling av matpotatis och 160 företag med odling av stärkelsepotatis.
Datainsamlingen sker genom att jordbrukarna lämnar sina skördeuppgifter på en särskild internetsida eller genom telefonintervjuer utförda av SCB:s intervjuare.
Från varje jordbruksföretag insamlas information om total bärgad kvantitet eller företagets hektarskörd. Arealuppgifterna är i regel desamma som lantbrukaren lämnat i sin ansökan om arealersättning tidigare under året, men delas för matpotatis upp på färsk- respektive höst- och vinterpotatis. Den totala hektarskörden, som är en bruttoskörd, tas fram som kvoten mellan den skattade totalskörden (brutto) och den skattade arealen i redovisningsgruppen. Den reducerade hektarskörden erhålls därefter genom att korrigera den totala hektarskörden för bortsortering och småfallande med hjälp av standardtal. Standardtalen baseras på uppgifter från 1987–1998 års objektiva skördeuppskattningar på produktionsområdesnivå och för riket. För matpotatis beräknades standardtalet för bortsortering av småfallande, gröna och rötskadade knölar på riksnivå till 9,5 %. För potatis för stärkelse, där endast rötskadade knölar bortsorteras, beräknades standardtalet till 0,4 %. För färskpotatis görs ingen korrigering för bortsortering. Totalskörden (netto), som är den redovisade, beräknas sedan genom att den reducerade hektarskörden multipliceras med de aktuella arealuppgifterna.
Vid skattningen av totalskördar används slutlig statistik om grödarealer publicerad i statistikrapporten ”Jordbruksmarkens användning 2021”.
För att belysa den osäkerhet som finns i resultaten på grund av att beräkningarna grundar sig på uppgifter från ett urval av företag redovisas i tabellerna relativa medelfel för skattade hektarskördar och totalskördar. Arealerna betraktas i detta sammanhang komma från ett totalregister och bidrar därför inte till någon ökad osäkerhet för totalskörden. Det gör att de procentuella medelfelen för hektar- och totalskörd blir identiska.
I dessa undersökningar kan det förekomma urvalsfel, bortfallsfel, täckningsfel, mätfel och bearbetningsfel. Av dessa fel torde i första hand urvalsfelen, men till viss del även mätfelen, påverka tillförlitligheten i statistiken. Tillförlitligheten redovisas kvantitativt enbart genom precisionen (relativa medelfelet) i skattningarna som främst avspeglar urvalsfel och andra slumpmässiga fel, däremot inte systematiska fel såsom exempelvis systematiska mätfel.
Med hjälp av medelfelet kan ett konfidensintervall beräknas på följande sätt. För en skattad hektarskörd för potatis på 30 000 kg per hektar och ett medelfel på 1,0 % (det vill säga 300 kg/ha) kan man med liten felrisk (5 %) säga att intervallet 30 000 ± 2 x 300 (det vill säga 29 400–30 600 kg/ha) omfattar den verkliga hektarskörden, under förutsättning att de systematiska felen är små.
Bortfallet av jordbruksföretag blev för matpotatis 10,6 % och för potatis för stärkelse 14,4 %. Bortfallet bedöms inte leda till några systematiska fel av betydelse.
This report provides the preliminary results of 2021 for the yield per hectare and total production of potatoes. The results are presented for counties, production areas and for the whole country.
The results are presented for table potatoes and potatoes for processing of starch.
For the whole country, the total production for table potatoes is estimated at 456 900 tonnes. This is 79 900 tonnes (15 %) less than in 2020 and 63 300 tonnes (12 %) less than the last five-year average (2016–2020). Roughly 65 000 tonnes harvested as early potatoes are included in the total harvest. The yield per hectare for table potatoes is estimated at 30 590 kilos.
The total production of potatoes for processing of starch is estimated at 369 500 tonnes, which is 28 900 tonnes (8 %) more than in 2020 and also 57 600 tonnes (18 %) more than the last five-year average. The statistics include the production of starch potato for seed. The yield per hectare for processing of starch is estimated at 41 950 kilos.
The tables show the total and reduced yields per hectare in kilos and total production in metric tonnes. Relative standard errors are given for the yield per hectare and total production. Unharvested areas are shown in a separate table.
As for the reduced yield, the yield per hectare is reduced for small, blighted and green potatoes etc. for table potatoes. The reduction for potatoes for processing of starch is made only for blighted potatoes. These reductions are made with standard values.
When calculating the yields, unharvested area is taken into account, which lowers the yield per hectare and owing to that also lowers the estimated production.
The unharvested area varies between years depending on the conditions during the growing season. The calculation of total production is based on the reduced yields and area statistics that were calculated from final data on usage of agricultural land in 2021. These area data are based on figures from the administrative database for agricultural subsidies, IACS.
Since 2006, the farmers can use Internet for data delivery to Statistics Sweden, but the data collection is still mainly undertaken through telephone interviews with the farmers. The results for 2021 were based on a survey with a sample of 648 holdings for table potatoes and a sample of 160 holdings for potatoes for processing of starch.