Jordbrukarhushållens inkomster 1999

I korta drag

Resultatens jämförbarhet med tidigare års

De nu föreliggande uppgifterna om jordbrukarhushållens inkomster är, med ett undantag, inte direkt jämförbara med de uppgifter som redovisats i tidigare statistiska meddelanden om jordbrukarnas nettointäkter m.m. Detta beror dels på att det vidare begreppet RTB‑familjen från och med 1999 används som redovisningsenhet. Vidare påverkar en revision av sättet att beräkna de så kallade arbetsåtgångstalen i den svenska typologin alla indelningar av företagen efter storlek i standardtimmar liksom också indelningen av företagen efter driftsinriktning. Däremot är de inkomstbegrepp m.m. som redovisas i de första 12 tabellerna samma som de som redovisats tidigare.

Tabellerna 14‑18 innehåller uppgifter som inte har någon motsvarighet i tidigare statistiska meddelanden. I dessa tabeller redovisas inkomstvariabler m.m. enligt de definitioner som EU: s statistikbyrå Eurostat angett för sin statistikgren Income of Agricultural Households Sector (IAHS).

Högst sammanräknad förvärvsinkomst per jordbrukarhushåll i norra Sverige

Den sammanräknade förvärvsinkomsten var i genomsnitt 260 600 kr för de 80 068 jordbrukarhushållen. Hushållen i Norra Sverige (RO 3) låg 15 400 kr över riksgenomsnittet medan hushållen Södra och mellersta Sverigeslättbygder (RO 1) respektive Södra Sveriges skogs- och dalbygder (RO 2) låg 2 200 kr respektive 4 200 kr under riksgenomsnittet.

Kvinnornas inkomster ökade 1999 något mer än männens, men är fortfarande lägre

Den genomsnittliga inkomsten av näringsverksamhet minskade 1999 med 500 kronor för kvinnor som är brukare eller maka/make medan den ökade med 1 300 kronor för männen. Genom att kvinnornas inkomst av tjänst samma år ökade med 7 700 kronor ökade deras sammanräknade förvärvsinkomst med 7 200 eller 6 %. För männen ökade inkomst av tjänst med 5 400 och den sammanräknade förvärvsinkomst med 6 700 eller 5 %. Kvinnornas sammanräknade inkomst uttryckt som andel av männens har denna ökat från 82 % 1996 till 85 % 1999.

Skatterna domineras av skatten på förvärvsinkomster

Den totala direkta skatten inklusive allmänna egenavgifter, men efter att skattereduktioner
beaktats, var i genomsnitt 101 600 kr. Högst värde, 134 500 kr, redovisas för hushållen vid företag med mer än 200 hektar, medan gruppen där brukaren är 65 år eller äldre uppvisar det lägsta beloppet (65 500 kr). De flesta av de övriga grupperna ligger relativt nära det genomsnittliga beloppet. Den helt dominerande delen (omkring 2/3) av totala direkta skatten inklusive allmänna egenavgifter utgörs i samtliga redovisningsgrupper av skatt på förvärvsinkomster. Därutöver svarar den allmänna pensionsavgiften för omkring 15 % i alla redovisningsgrupper utom den äldsta, där dess andel endast är 3 %.

Hushållsinkomst före transfereringar

Den genomsnittliga hushållsinkomsten före transfereringar var för samtliga jordbrukarhushåll i genomsnitt 283 300 kr. För de flesta redovisade grupper ligger inkomsten inom ett intervall på plus/minus 10 % av medelvärdet för samtliga hushåll. Lägsta beloppet, 212 400 kr, uppvisar hushållen där brukaren var 65 år eller äldre. Det högsta beloppet, 364 100 kr, uppvisar hushållen vid företag med minst 200,1 hektar åker. Inkomstens sammansättning uppvisar betydande skillnader. Vid de minsta företagen svarar Nettoinkomst från näringsverksamhet för 2 % av den totala inkomsten och Nettoinkomst från kapital för 5 %. Dessa procenttal ökar sedan för varje storleksgrupp och är 41 resp. 20 % för gruppen vid de största företagen. Omvänt gäller att inkomst av tjänst, som ju också omfattar skattepliktiga transfereringar såsom t.ex. pensioner, svarar för 93 % av inkomsten vid de minsta företagen och sedan sjunker andelen för varje storleksgrupp och är 40 % vid de
största företagen.

Hushållsinkomst efter transfereringar

De skattefria positiva transfereringarna höjer de genomsnittliga inkomsterna med mellan 3 och 5 %. Skatterna och den allmänna pensionsavgiften var i genomsnitt för samtliga jordbrukarhushåll 36 % av inkomsten före transfereringar. Hushållsinkomsten efter transfereringar var i genomsnitt för samtliga jordbrukarhushåll 190 400 kr. Lägst inkomster efter transfereringar, 151 000 kr, uppvisar hushållen där brukaren var 65 år eller äldre. Högsta inkomst, 241 900 kr, uppvisar hushållen vid företag med minst 200,1 hektar åker. Jordbrukarhushållens inkomst efter transfereringar var högst i Västerbottens län
med 207 700 kr och lägst i Gotlands län med 164 400 kr.

Jordbrukarhushåll och andra grupper av hushåll enligt IAHS definitioner

För första gången redovisas i detta statistiska meddelande vissa preliminära resultat enligt de definitioner som Eurostat uppställt för statistikgrenen IAHS (Income of Agricultural Household Sector). Leveranserna av uppgifter till Eurostat avseende IAHS skall endast avse värden för ett antal olika socioekonomiska grupper. Den uppdelning av jordbrukarhushållen på riksområden, storleksgrupper och efter brukarens ålder som görs i tabellerna 13‑15 går alltså utöver vad Eurostat kräver. Denna typ av uppdelning är möjlig endast om man baserar
beräkningarna på individdata, vilket endast ett mindre antal medlemsländer gör.

Med de kriterier som IAHS snäva definition (d.v.s. den person i hushållet som har högst inkomst ska ha jordbruk som största inkomstkälla för att hushållet ska klassificeras som jordbrukarhushåll) uppställer är antalet jordbrukarhushåll 18 501, vilket var 23 % av samtliga jordbrukarhushåll och endast 0,4 % av samtliga hushåll. Andelen övriga företagare är något större (2,5 %). Andelen hushåll som klassificeras som anställda är 56 % medan gruppen övriga svarar för 41 %. I den sistnämnda gruppen dominerar pensionärshushållen som utgjorde 28 %. För jordbrukarna enligt IAHS:s snäva definition och för övriga företagare svarade bruttoinkomsten från näringsverksamhet för 58 respektive 60 % av summa inkomster.

Andelen inkomst av anställning var i genomsnitt för samtliga grupper av hushåll 47  % av summa inkomster. För gruppen anställda var andelen 60 %, men också för jordbrukarhushåll och övriga företagarhushåll var andelen så hög 13 respektive 14 %. Arbetsgivarnas kostnader för sociala avgifter svarade i genomsnitt för 20 %. Sociala förmåner är den helt dominerade inkomstkällan för gruppen övriga hushåll och de i den ingående pensionärshushållen (82 respektive 85 %). För företagargrupperna och gruppen anställda var andelarna 11 respektive 9 %.