Nedan visas några huvudresultat för samtliga jordbrukarhushåll. Med undantag för nettoinkomsten av kapital redovisas enbart ökningar. För till exempel den genomsnittliga hushållsinkomsten efter transfereringar (det vill säga inkomsten efter skattefria bidrag samt skatter och allmän egenavgift) redovisas en ökning med 15 100 kr eller 8 %. Beträffande säkerheten i beräkningarna se vidare sidan 5.
Av uppställningen på nästa sida framgår att hushåll där bruken var 49‑49 år redan 1999 hade den högsta hushållsinkomsten och att gruppen också hade den största ökningen mellan 1999 och 2000. Vidare framgår att hushållen där brukaren var 65 år eller äldre båda åren hade den lägsta inkomsten och också hade den lägsta ökningen av inkomsten.
Nettoinkomsten av näringsverksamhet var år 2000 högst för jordbrukarhushållen i Kalmar län med 66 400 kr, vilket var 45 % över riksgenomsnittet (45 900 kr). Värmlands läns jordbrukarhushåll redovisade den lägsta nettoinkomst av näringsverksamhet, 27 100 kr, vilket var 41 % under riksgenomsnittet. Inkomst av tjänst svarade i genomsnitt för 76 % av hushållsinkomsten före transfereringar. Högst var andelen i Värmlands och Norrbottens län med 86 respektive 85 %, medan andelen var lägst i Kalmar och Gotlands län med 64 respektive 65 %.
Hushållsinkomsten efter transfereringar, som i genomsnitt varierade betydligt mindre mellan länen än enskilda inkomstslag, var högst i Jönköpings län följt av Västerbottens län med 221 800 kr respektive 217 400 kr. Det innebär att hushållsinkomsten efter transfereringar för dessa län låg 8 respektive 6 % över riksgenomsnittet, som var 205 500 kr. Lägst var hushållsinkomsten i Gotlands län med 177 400 kr följt av Blekinge och Gävleborgs län med 192 800 kr respektive 194 500 kr. Dessa län låg därmed 14 respektive 6 och 5 % under riksgenomsnittet.
Med de kriterier som Eurostat uppställt för statistikgrenen IAHS (Income of the Agricultural Households Sector) och dess snäva definition var år 2000 antalet jordbrukarhushåll 18 339. Detta var 24 % av samtliga jordbrukarhushåll men endast 0,4 % av samtliga hushåll. Av uppställningen framgår att det är jordbrukarhushållen och övriga företagarhushåll som hade den bästa inkomstutvecklingen mellan 1999 och 2000, medan hushållsinkomsten fortfarande var högst för gruppen Anställda. Sämst utvecklades inkomsten för gruppen Övriga.