EAA – Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn 2021

Syfte

Den Ekonomiska kalkylen för jordbrukssektorn (EAA) avser att belysa den ekonomiska utvecklingen inom jordbrukssektorn och används bland annat som underlag för jordbrukspolitiska bedömningar. Beräkningarna görs enligt regler som fastställts av EU:s statistikmyndighet Eurostat och kalkylerna tas fram av samtliga EU-länder.

Jordbrukets ekonomiska resultat 2021

I Tablå A redovisas jordbrukssektorns ekonomiska resultat för år 2010, 2015, och för åren 2018–2021. I tablån finns även den procentuella förändringen mellan år 2020 och 2021.

Indikatorer över inkomstutvecklingen

Jordbruksverket har levererat denna beräkning av inkomstutvecklingen i det svenska jordbruket till EU:s statistikmyndighet Eurostat. Utifrån medlemsstaternas levererade statistik tar Eurostat fram tre så kallade inkomstindikatorer. Inkomstutvecklingen enligt indikatorerna A, B och C återfinns i Figur A. Indikatorerna definieras enligt följande:

• Indikator A: Index över real faktorinkomst per årsverke totalt
• Indikator B: Index över real företagsinkomst per oavlönat årsverke
• Indikator C: Index över real företagsinkomst

Samtliga indikatorer redovisas i reala termer, det vill säga faktorinkomsten och företagsinkomsten har justerats för inflationen. Mellan åren 2020 och 2021 visar indikator A en uppgång på knappt 18 %. Indikator B och C visar uppgångar på drygt 36 respektive 33 %.

Indikator A och B belyser inkomstutvecklingen i förhållande till antalet utförda årsverken i sektorn. Sysselsättningen inom jordbrukssektorn, mätt i antal årsverken, har sjunkit kontinuerligt under lång tid. Enligt avgränsningarna i EAA var sysselsättningen 104 300 årsverken år 1990. År 2010 uppgick antalet årsverken till 65 300 och för år 2021 uppskattas antalet årsverken till 57 200. Av det totala antalet årsverken 2021 uppskattas 57 % vara oavlönade, det vill säga utförda av jordbruksföretagaren, familjemedlemmar och övriga anhöriga till jordbruksföretagaren.

Värdet av jordbrukets produktion

I Figur B visas utvecklingen av jordbrukssektorns totala produktionsvärde i löpande priser. Av figuren framgår att vegetabilie- och animalieproduktionen tidigare stått för ungefär lika stor andel av det totala produktionsvärdet i jordbruket. De senaste tre åren har dock vegetabilieproduktionens andel växt något. Skillnaden mellan produktionen till baspris och produktionen till producentpris utgörs av stöd och ersättningar. I genomsnitt har dessa uppgått till drygt 10 miljarder kronor per år under perioden 2010–2021. Det motsvarar mellan 14 och 16 % av jordbrukssektorns produktionsvärde (inklusive stöd och ersättningar) under samma period.

Av Figur C framgår att vegetabilieproduktionen år 2021 värdemässigt dominerades av spannmål, foderväxter (främst ensilage, hö och halm) samt köks- och plantskoleväxter som tillsammans svarade för 81 % av vegetabilieproduktionen. I värdet av foderväxter ingår även foder som produceras och konsumeras inom samma företag.

På animaliesidan svarade mjölk och nötkött för 39 respektive 22 % av produktionsvärdet.

Värdet av vegetabilieproduktionen

Värdet av vegetabilieproduktionen i löpande baspriser uppgick totalt till 34,3 miljarder kronor 2021. Jämfört med år 2020 är det en ökning med drygt 4 miljarder kronor eller 13 %.

Under skördeåret 2021/2022 ökade värdet av spannmålsproduktionen med knappt 2,6 miljarder kronor eller 29 % jämfört med föregående år. Avräkningspriserna ökade med 51 %, medan skörden var 16 % lägre jämfört med 2020. Det totala värdet av spannmålsproduktionen 2021 uppgick till 11,4 miljarder kronor.

Produktionsvärdet av oljeväxter ökade med 61 % under skördeåret 2021/2022 jämfört med föregående år. Totalskörden av oljeväxter ökade 2021 med 1 % jämfört med 2020, samtidigt som det genomsnittliga priset steg med 58 % under skördeåret 2021/2022. Produktgruppen oljeväxter domineras av raps och rybs, för vilka värdet av produktionen ökade med 60 % motsvarande drygt 0,7 miljarder kronor. Totalt uppgick värdet av raps- och rybsproduktionen till 2,0 miljarder kronor 2021.

Värdet av gruppen foderväxter, det vill säga ensilage, hö, halm och fodermajs minskade med 0,2 miljarder kronor eller 2 %. I värdet av gruppen foderväxter inkluderas även det foder som produceras och konsumeras inom ett och samma företag. Vallskörden uppgick till 4,3 miljoner ton 2021, en knapp ökning med 1 % jämfört med 2020. Samtidigt som värdet av hö, ensilage och grönfoder ökade under perioden, resulterade den lägre spannmålsskörden i att värdet av halm minskade. Produktionsvärdet av foderväxterna uppgick totalt till 10,3 miljarder kronor 2021.

För köks- och plantskoleväxter uppgick det totala produktionsvärdet till 6,2 miljarder kronor 2021, en ökning med 11 % eller 0,6 miljarder jämfört med 2020. Värdet av fruktproduktionen minskade med 0,3 miljarder eller 20 % jämfört med 2020. Minskningen av produktionsvärdet för frukt 2021 förklaras främst av att priserna var lägre år 2021 jämfört med 2020.

Värdet av animalieproduktionen

Produktionsvärdet av animalier till löpande baspriser ökade år 2021 med drygt 5 % eller 1,6 miljarder kronor jämfört med år 2020. En stor del av förändringen förklaras av en ökning i produktionsvärdet för mjölk. Den största värdeminskningen skedde, liksom föregående år, i produktionen av ägg. Totalt uppgick värdet av animalieproduktionen år 2021 till 30,4 miljarder kronor.

Produktionsvärdet av nötkreatur ökade med 0,1 miljarder kronor, eller 2 %, år 2021 jämfört med 2020 och uppgick till drygt 6,7 miljarder kronor. Den slaktade kvantiteten minskade något, men avräkningspriserna ökade. Slakten av grisar ökade drygt 2 % % år 2021 och de genomsnittliga priserna ökade med drygt 1 %. Resultatet blev att produktionsvärdet för gris ökade med 0,2 miljarder, eller 4 %. Det totala produktionsvärdet för grisar uppgick till 5,1 miljarder kronor 2021. Produktionsvärdet av fjäderfä ökade med knappt 15 % år 2021 jämfört med 2020, till knappt 2,6 miljarder kronor.

Invägningen av mjölk var i stort sett oförändrad, men avräkningspriserna ökade med drygt 6 % under 2021 jämfört med 2020. Totalt ökade värdet av mjölkproduktionen därför med knappt 7 %, eller 0,7 miljarder kronor, år 2021 och uppgick till 11,9 miljarder kronor.

Produktionsvärdet av ägg minskade med drygt 0,1 miljarder, eller knappt 6 %, under 2021 och uppgick till 1,9 miljarder kronor. Orsaken till det lägre produktionsvärdet var att produktionen minskade på grund av utbrottet av fågelinfluensa.

Jordbrukssektorns produktionsvärde i fasta priser

I Figur D redovisas jordbrukssektorns produktion i fasta priser. Detta ger en bild av utvecklingen i den totala produktionsvolymen. Jordbrukssektorns produktion, mätt som produktionsvärde till fasta producentpriser, ökade med 5 % mellan 2010 och 2021. Ökningen kan till största delen hänföras till vegetabilieproduktionen, vars värde ökade med drygt 12 %, då animalieproduktionen värdeökning motsvarade 2 %. Under 2021 minskade produktionsvolymen med drygt 1 %. Produktionsvolymen för animalier minskade med knappt 1 % medan vegetabilieproduktionen minskade med knappt 7 %.

Stöd och ersättningar

Stöd och ersättningar delas i EAA in i produktstöd eller produktionsstöd. Investerings- och startstöd räknas som kapitaltransfereringar.

I Figur E redovisas utvecklingen för stöd och ersättningar till jordbruket mellan 2010 och 2021. Produktstöden, som betalas ut för produktion av exempelvis djur eller för en viss odling, minskade med 5 % under 2021 jämfört med 2020. Totalt betalades knappt 1,3 miljarder kronor ut i form av produktstöd 2021.

Under samma period ökade produktionsstöden med drygt 0,3 miljarder kronor eller 4 %. Produktionsstöden är inte produktberoende utan betalas ut oavsett vad som produceras eller som ersättning för kostnader som uppstår för de åtgärder som ersättningen omfattar. Totalt uppgick produktionsstöden till 9,9 miljarder kronor 2021.

Not: Ökningen av totalsumman av stöden mellan 2018 och 2019 beror främst på den andra utbetalningen av krisstödet för torkan 2018.

I Tabell 4 finns utbetalningarna av produkt- och produktionsstöd fördelat på stödform exklusive epizootiersättningar för stödåren 2019, 2020 och 2021. Av de totalt 11,2 miljarder kronor produkt- eller produktionsstöd som betalades ut 2021 gick 6,9 miljarder kronor till gårdsstödet, förgröningsstödet, nötkreatursstödet och stödet till unga jordbrukare. Dessa stöd finansieras helt av europeiska jordbruksfonden.

Drygt 3,4 miljarder kronor gick till stöd och ersättningar inom landsbygdsprogrammet 2021 medan 0,4 miljarder kronor betalades ut som det helt nationellt finansierade stödet till lantbruk i norra Sverige. Inom landsbygdsprogrammet utgör kompensationsstödet och ersättningar till betesmarker och slåtterängar och ekologisk produktion en stor del av medlen.

Epizootiersättningarna ökade 2021 med knappt 0,4 miljarder kronor, eller 900 %, främst beroende på fågelinfluensan som främst påverkade äggproducenterna. Epizootiersättningarna år 2019–2021 redovisas i Tabell 5 tillsammans med investerings- och startstöd.

Kostnader för insatsvaror och tjänster

Jämfört med 2020 uppskattas kostnaderna för insatsvaror och tjänster öka med 3,3 miljarder kronor, eller drygt 7 %, till totalt 49,9 miljarder kronor år 2021. Av figur F framgår att djurfoder är den största posten bland kostnader för insatsvaror och tjänster i jordbrukssektorn. År 2021 utgjorde djurfoder 31 % av dessa kostnader och beräknades till 15,6 miljarder. Det var 1,5 miljarder mer än 2020. Egenproducerat foder, det vill säga det foder som produceras och används inom samma företag, ingår i den totala foderkostnaden och uppgick till drygt 6,9 miljarder kronor år 2021.

Posten Andra varor och tjänster innehåller kostnader för bland annat semintjänster, försäkringar, redovisningstjänster rådgivning och diverse materiell förbrukning. Här ingår även värdet av den halm som produceras och konsumeras inom samma företag, motsvararande 0,9 miljarder kronor år 2021. Under 2021 utgjorde denna kostnadspost 23 % av kostnaderna för insatsvaror och tjänster.

I relativa tal ökade kostnaderna för energi mest år 2021 jämfört med 2020. Ökningarna motsvarade 17 % för drivmedel och 26 % för elektricitet. De faktiska kostnaderna för energi ökade med 0,8 miljarder. Kostnaderna för gödningsmedel beräknas ha ökat med drygt 0,3 miljarder kronor, eller 10 %. Den enda kostnadspost som minskade var den för jordbrukstjänster, som minskade med knappt 0,1 miljarder eller 2 %.

Tabeller

• I Jordbruksverkets statistikdatabas finns statistiken med längre tidsserier.

• Tabell 1. Sammanfattande resultat från EAA 2010–2021, miljoner kronor
• Tabell 2. Ekonomisk kalkyl för jordbruket 2010–2021 i löpande priser, miljoner kronor
• Tabell 3. Indikator A, B och C 2010–2021, index 2014–2016=100

• Tabell 4. Stöd och ersättningar efter stödform, 2019–2021

• Tabell 5. Start- och investeringsstöd, samt epizootiersättning, 2019–2021

Kort om statistiken

Det här beskriver statistiken

EAA (Economic Accounts for Agriculture) är ett system av statistiska beräkningar av värdet av jordbrukssektorns produktion och kostnader för denna produktion. Beräkningarna görs enligt regler som fastställts av EU:s statistikmyndighet Eurostat.

I EAA ingår alla företag som bedriver växtodling på friland (inklusive trädgårdsodling) eller i växthus, husdjursskötsel, uppfödning av hästar eller sällskapsdjur (dock ej för eget bruk), biodling, renskötsel, pälsdjursskötsel, uppfödning av vilt i hägn eller entreprenadtjänster åt andra jordbruksföretag. Utöver detta kan sådana verksamheter ingå som intäkts- eller kostnadsmässigt ur statistiksynpunkt inte kan skiljas från jordbruksverksamheten. Sådana verksamheter benämns Sekundära ej särskiljbara icke-jordbruksaktiviteter. För Sverige ingår här till exempel maskintjänster utanför sektorn, såsom snöröjning åt kommuner.

Definitioner och förklaringar

I EAA redovisas produktionsvärden både till producentpris och till baspris. EAA till baspris innefattar produktstöd, vilka inte innefattas i EAA till producentpris. Dessa stöd betalas ut för produktion av exempelvis ett visst djurslag eller för en viss odling. Ett exempel på ett produktstöd är det nationella stödet för mjölk.

De stöd och ersättningar som inte kan relateras till en specifik produkt benämns produktionsstöd. De ges till mottagaren oavsett vad som produceras eller som ersättning för kostnader som uppstår för de åtgärder som ersättningen omfattar. Produktionsstöden, såsom miljöersättningar, kompensationsbidrag och gårdsstöd redovisas under posten Övriga produktionssubventioner.

De i EAA ingående resultatmåtten till baspriser framkommer på följande sätt:

+ Värdet av vegetabilieproduktionen
+ Värdet av animalieproduktionen
+ Intäkter från jordbrukstjänster
+ Intäkter från sekundära icke-jordbruksaktiviteter
= Jordbrukssektorns totala produktionsvärde
- Kostnader för insatsvaror och tjänster
= Förädlingsvärde brutto till baspris
- Kapitalförslitning
= Förädlingsvärde netto till baspris
+ Övriga produktionssubventioner
= Faktorinkomst
- Löner och kollektiva avgifter
= Driftsöverskott
- Arrende- och hyreskostnader
- Nettoräntekostnader
= Företagsinkomst

Utöver detta redovisar Eurostat vid inkomstanalyser följande tre så kallade inkomstindikatorer:

• Indikator A: Index över real faktorinkomst per årsverke totalt
• Indikator B: Index över real företagsinkomst per oavlönat årsverke
• Indikator C: Real företagsinkomst
  

Så tar vi fram statistiken

EAA bygger till största delen på sammanställningar och bearbetningar av redan befintligt statistikunderlag, såsom lantbruksregistret (LBR), skördeuppskattningar, prisstatistik, slaktstatistik och bokföringsuppgifter. Det primärmaterial som särskilt tas fram inom ramen för denna statistik är intäkter för trädgårdsnäringen och investeringar i maskiner och redskap.

Statistikens tillförlitlighet

EAA:s intäktssida bygger på makrostatistik som i huvudsak bedöms ha god tillförlitlighet. Uppskattningarna av kostnaderna fördelat på de olika kostnadsslagen baseras på aggregerade bokföringsuppgifter från drygt 6 000 företag 2021. I vissa fall görs även schablonmässiga antaganden. På grund av denna användning av ett flertal olika källor kan några statistiska osäkerhetsmått inte anges.

Statistiken avseende det senaste året baseras till viss del på preliminära uppgifter, vilket innebär att den har en viss grad av osäkerhet.

Läs mer om statistikens kvalitet och tillförlitlighet i Kvalitetsdeklarationen och Statistikens framställning under Metod och kvalitet.

Metod och kvalitet

• Kvalitetsdeklaration Pdf, 312 kB.
• Statistikens framställning Pdf, 206.1 kB.

Summary in English

This report details the economic results of the Swedish agricultural industry in the year 2021. A forecast was published in December 2021 and preliminary results were published in February 2022.

Increased production value in 2021 mainly due to crop output

The year 2021 was characterized by sharp increases of both costs and prices in the agricultural sector. The costs of energy, fertiliser and animal feed increased, but so did the received prices for major agricultural products such as cereal, industrial crops and milk. The total output value of the agricultural sector in 2021 amounted to SEK 71.6 billion, SEK 6.9 billion more than in 2020. The main reason was an increase in the value of crop output.

The value of crop production increased by SEK 4.0 billion or 13 % compared with 2020 and amounted to SEK 34.3 billion in 2021. Cereal production increased by SEK 2.6 billion or 29 %, while the value of forage plants decreased by SEK 0.2 billion, or 2 %. The production value of vegetables and horticultural products increased by SEK 0.6 billion, corresponding to 11 %. The value of fruit decreased by SEK 0.3 billion, or 20 %, as it fell back from a record high the previous year. Something to be aware of is that the 2021 harvest is valued using a weighted average of prices for the crop year 2021/2022, meaning the even higher prices of early 2022 had a significant effect on the production value.

The value of animal production also increased. It amounted to SEK 30.4 billion in 2021, an increase of SEK 1.6 billion compared with 2020. The total values for cattle and pig production amounted to SEK 6.7 and 5.1 billion, respectively, corresponding to increases of 2 and 4 % in 2021 compared with 2020. The value of milk production also increased, to SEK 11.9 billion. While the value of broiler production rose by 15 % to SEK 2.6 billion in 2021, the value of egg production decreased by 6 % compared with 2020, to SEK 1.9 billion.

It should also be noted that a large part of the 2021 increased results stem from inseparable non-agricultural secondary activities which, as the name implies, cannot be separated from actual agricultural production. The sum of these activities amount to SEK 2.9 billion, 93 % more when compared with the previous year

Increased costs and entrepreneurial income

Just as the production value increased, so did the total intermediate consumption costs, although not by as much. In 2021 these costs increased by SEK 3.3 billion, or 7 %, to SEK 49.9 billion. The capital consumption increased as well, by 7 %, but the net value added increased in spite of this, by SEK 2.9 billion or 44 %. Other subsidies on production increased by SEK 0.3 billion, mainly due to compensation for losses due to the bird flu outbreak.

In spite of the increased costs, factor income rose by SEK 3.2 billion in 2021, an increase of 20 %. Compensation of employees increased as well, by 2 % to SEK 3.6 billion. Rents and other real estate rental charges also increased, by 5 % or SEK 0.2 billion. Altogether, this resulted in an entrepreneurial income of SEK 10.8 billion. Compared with 2020, it was an increase of SEK 2.9 billion, corresponding to 36 %.

While the value of crop production is calculated using prices for the crop year 2021/2022, the costs are based strictly on 2021 data. This means that the results-increasing effects of 2022 market turbulence are showing in this calculation for 2021, while the increased costs associated with this turbulence will only show in the results for 2022.