Den totala jordbruksmarksarealen var 3 001 800 hektar år 2022 vilket är oförändrat jämfört med 2021 och en minskning med 83 600 hektar jämfört med 2010. Jordbruksmarken består till 85 % av åkermark och 15 % av betesmark och slåtteräng.
Jämfört med 2021 har åkermarken minskat med 8 000 hektar till 2 537 900 hektar och betesmarken minskat med 400 hektar till 463 800 hektar. Åkermarken minskar över tid och sedan 2010 har den minskat med 95 500 hektar, under samma period har betesmarken ökat med 11 900 hektar.
Under 2022 odlades det spannmål på 962 500 hektar vilket är en minskning med 37 900 hektar jämfört med 2021 och oförändrat jämfört med 2010. Det är den minsta arealen med spannmål sedan mätningarna började 1865.
Vete var den största spannmålsgrödan och odlades på 462 900 hektar vilket motsvarade 48 % av spannmålsarealen. Vetearealen har minskat med 18 700 hektar jämfört med 2021 och ökat med 62 900 hektar jämfört med 2010. Vete är den spannmålsgröda som svarar för störst förändring i hektar jämfört med 2021. Korn är den näst största spannmålsgrödan och odlas på 280 500 hektar. Det är en ökning med 2 000 hektar jämfört med 2021 men en minskning med 38 200 hektar jämfört med 2010. Den tredje största spannmålsgrödan är havre som odlades på 158 400 hektar under 2022. Det är en minskning med 16 000 hektar jämfört med 2021. Jämfört med 2010 är det en minskning med 5 900 hektar.
Arealen för raps och rybs var 127 500 hektar under 2022. Det är en ökning med 21 400 hektar jämfört med 2021 och en ökning med 17 300 hektar jämfört med 2010. Årets areal med raps och rybs är den största sedan 1994. Höstraps svarar för 87 % av den totala arealen med raps och rybs.
År 2022 fanns det totalt 58 218 jordbruksföretag med verksamhet inom jordbruk, skötsel av lantbruksdjur eller trädgårdsodling. Knappt 56 800 av företagen brukar åkermark och/eller betesmark. Det är en minskning med knappt 800 företag jämfört med 2021 och en minskning med knappt 10 800 företag jämfört med 2010. I storleksgruppen som brukar 5–10 hektar åkermark finns flest företag, drygt 12 700. Drygt 6 700 företag brukar över 100 hektar åkermark.
I denna statistikrapport redovisas arealer som brukas av jordbruksföretag inom jordbruk, skötsel av lantbruksdjur eller trädgårdsodling samt antal företag som brukar jordbruksmark. Kriterierna för vilka företag som statistiken baseras på beskrivs under ”Det här beskriver statistiken” i avsnittet ”Kort om statistiken”.
Jordbruksmark består av åkermark samt betesmark och slåtteräng. Åkermark definieras som mark som används till växtodling eller är i sådant tillstånd att den kan användas till växtodling. Marken ska kunna användas till växtodling utan någon annan förberedelse än användande av vanliga jordbruksmetoder och jordbruksmaskiner. Om det till exempel är många stora stenar på en mark är den oftast inte lämplig att använda till växtodling och är därmed inte åkermark. Mark som används till fruktodling eller som plantskola samt mark där det sker odling av energiskog räknas också som åkermark. Åkermark kan också användas till bete.
Betesmark och slåtteräng är mark som används till bete och som inte är lämplig att plöja. På betesmark ska det växa tillräckligt med gräs och örter av det slag som duger till foder för djuren. Betesmark och slåtteräng är ett samlingsnamn för betesmark, slåtteräng, skogsbete, fäbodbete, alvarbete, mosaikbete och ospecificerad betesmark.
Eftersom statistiken om arealer till stor del baseras på jordbrukarnas ansökning om stöd och ersättningar påverkas statistiken av förändringar i stöd- och ersättningsformer. De senaste årens förändringar i stödsystemen har främst påverkat definitionen av betesmark vilket delvis förklarar utvecklingen av betesmarksarealen.
Arealerna redovisas per gröda och/eller grödgrupp, utifrån vad jordbruksföretagen angett i ansökningar om stöd till Jordbruksverket. Alla arealer i texten nedan är avrundade till närmaste 100-tal, medan alla förändringar i hektar och procent är beräknade på de faktiska värdena. I rapporten redovisas främst uppgifter för riket totalt. Under avsnitt ”Tabeller” finns länkar till Jordbruksverkets statistikdatabas. Där är statistiken uppdelad på län, kommun och produktionsområde samt på företagsstorlek efter areal åkermark respektive areal jordbruksmark.
Sveriges landareal är 407 284 kvadratkilometer. Drygt 7 % av Sveriges totala landareal används till jordbruksmark. Landarealen är hämtad från SCB och inkluderar vattendrag som är 6 meter och smalare samt gölar och mindre vattensamlingar, upp till max några 10-tal kvadratmeter stora.
Hur stor andel av landarealen som används till jordbruksmark i respektive län och kommun varierar. I Skåne är nästan 45 % av landarealen jordbruksmark medan det är mindre än 5 % i Dalarna och norröver. Karta A visar hur stor andel av landarealen i respektive kommun som används till jordbruksmark. Landarealen består av minst 40 % jordbruksmark i 38 av Sveriges 290 kommuner. Av de 38 kommunerna finns 23 i Skåne och 7 i Västra Götalands län. Kommunen med störst andel jordbruksmark är Trelleborgs kommun som består av drygt 81 % jordbruksmark. Landarealen i 90 av kommunerna består av mindre än 5 % jordbruksmark. Exempelvis ingår samtliga kommuner i Västernorrlands och Norrbottens län i denna grupp. Det finns ytterligare ett län där samtliga kommuner finns inom samma intervall. Det är Smålands län där alla kommuner har 5–20 % jordbruksmark av den totala landarealen. Det är små förändringar jämfört med 2021.
Av tablå A framgår det att den totala arealen jordbruksmark är 3 001 800 hektar år 2022, vilket är oförändrat jämfört med 2021. Den största delen, 85 %, av jordbruksmarken är åkermark. År 2022 fanns det 2 537 900 hektar åkermark och 463 800 hektar betesmark. Åkermarken har minskat med ungefär 8 000 hektar och betesmarken har minskat med ungefär 400 hektar jämfört med 2021. I tablå A redovisas också åkermarken fördelad på nio grödgrupper. För åren 2021 och 2022 redovisas även hur många företag som odlar grödorna i respektive grupp. I tabell 10 redovisas arealer och antal företag fördelat på fler grödor/grödgrupper på åkermark och i tabell 11 redovisas motsvarande uppgifter för betesmark.
Det totala antalet jordbruksföretag var drygt 58 200 år 2022. Av dem brukade 56 800 jordbruksmark vilket är en minskning med 800 företag (-1 %) jämfört med 2021. Liksom arealen med spannmål har minskat mellan 2021 och 2022 har antal företag som odlar spannmål också minskat. Under 2022 var det 900 (-4 %) färre företag som odlade spannmål jämfört med 2021.
Mellan 2000 och 2022 minskade arealen åkermark med drygt 6 % vilket motsvarar 168 000 hektar. Det finns ingen statistik gällande areal betesmark och slåtteräng för år 2000 men mellan 2005 och 2022 minskade betesmarksarealen med 10 %, vilket motsvarar 49 700 hektar.
Mellan 2005 och 2022 har åkerarealen ökat sin andel av jordbruksmarksarealen från 84 % till 85 %. Ej utnyttjad åkermark är en grödgrupp som fanns några år men som har tagits bort. Totalt har jordbruksmarken minskat med drygt 7 %, 215 000 hektar, mellan 2005 och 2022.
Anm. Värdena är avrundade till närmaste 100-tal, förändringar i hektar och procent som redovisas i texten är beräknade på faktiska värden.
Vall och grönfoderväxter upptog 37 % av jordbruksmarken i Sverige 2022 och utgjorde därmed den största grödgruppen. Spannmål var den näst största grödgruppen och svarade för 32 % medan betesmark och slåtteräng täckte 15 % av jordbruksmarken. Totalt odlades raps och rybs på 4 % av jordbruksmarken medan 5 % låg i träda. Baljväxter odlades på 2 % medan potatis respektive sockerbetor odlades på 1 % vardera. Övriga växter på åkermark odlades på 2 % av jordbruksmarken. Det är små skillnader i fördelningen mellan 2021 och 2022.
Av figur A framgår det att den mesta jordbruksmarken finns i Västra Götalands län och i Skåne län. Sammanlagt finns 1 012 600 hektar jordbruksmark i dessa län. Drygt 49 % av åkermarken i Sverige finns i de fyra länen med mest åkermark. Kalmar och Västra Götalands län är de län som har störst arealer med betesmark och slåtteräng. Ungefär 30 % av Sveriges totala betesmark och slåtteräng finns i dessa två län.
Figur B visar hur andelen åker- respektive betesmark skiljer sig mellan länen jämfört med riket. Västerbottens län har den procentuellt största andelen åkermark, där 97 % av jordbruksmarken är åkermark. Kalmar län har den procentuellt största andelen betesmark, där 38 % av jordbruksmarken är betesmark. Detta är en liknande fördelning som för de senaste åren.
I figur C visas utvecklingen för de fyra största grödgrupperna, på åkermark, för åren 2000 till 2022. År 2000 hade spannmål störst arealer och vall och grönfoder näst störst. År 2005 skiftade de plats som största grödgrupp. I tabell 1 redovisas total åkermark per län och riket för 2000-2022.
I figur D redovisas hur stor andel av åkermarken som var spannmål, raps och rybs, vall och grönfoderväxter, träda och övrig åkermark i Sverige och i respektive län under 2022. Vall och grönfoder upptar störst andel av åkermarken i Sverige, men det varierar mycket i landet. I Västernorrlands och Jämtlands län är det över 80 % medan det i Uppsala, Skåne och Västmanlands län är mindre än 30 %. I Uppsala och Västmanlands län användes i stället över 50 % av åkermarken till spannmål 2022. I Södermanlands, Östergötlands, Gotlands och Skåne län används över 5 % av åkermarken till raps och rybs. Blekinge och Skåne län är de län med störst andel övrig åkermark. Där används över 10 % av åkermarken till bland annat potatis, sockerbetor och trädgårdsväxter. Stockholms och Västerbottens län har över 10 % av åkermarken i träda. Minst andel av åkermark i träda är det i Jönköpings och Kronobergs län. Mindre än 3 % av åkermarken låg i träda i dessa län under 2022. I tabellerna 12-15 redovisas spannmålsarealer, arealer med raps och rybs, vall och grönfoder samt träda per län för åren 2021-2022.
Den totala spannmålsarealen var 962 500 hektar år 2022, vilket är en minskning med 37 900 hektar (-4 %) jämfört med året innan. Det finns statistik om vad jordbruksmarken används till sedan 1865. Årets spannmålsareal är den minsta under hela perioden 1865–2022. De fem år med minst spannmålsareal under perioden återfinns alla under 2000-talet. År 1918 fanns det mest spannmålsareal, 1,7 miljoner hektar.
Mellan 2021 och 2022 minskade arealen vete med 18 700 hektar till 462 900 hektar. Vete är ändå med god marginal den största spannmålsgrödan. Det finns både höstsådd och vårsådd vete och under 2022 bestod vetearealen av 91 % höstvete. Korn är den näst största spannmålsgrödan och odlades på 280 500 hektar, vilket är en ökning med 1 % jämfört med 2021. Arealen med korn bestod till 92 % av vårkorn under 2022. Havrearealen minskade jämfört med 2021, minskningen var 9 % till 158 400 hektar. Fördelningen mellan spannmålsgrödorna för 2021 och 2022 visas i figur E. I tabell 2 redovisas arealer för respektive spannmålsgröda på riksnivå för åren 2000-2022.
Utvecklingen för spannmål totalt under perioden 2000 till 2022 framgår av figur C. Sedan 2000 har spannmålsarealen minskat med 22 % eller 266 500 hektar. I figur F visas fördelningen inom spannmålsgruppen mellan åren 2000 till 2022. Under den här perioden ökade arealen höstvete med 18 % till 417 900 hektar medan arealen vårvete minskade med 7 % till 45 000 hektar. Detta innebär att arealen vete totalt ökade med 15 % under samma period och att vetets andel av spannmålsarealen ökat från 33 % till 48 %.
Arealen vårkorn minskade med 35 % till 259 200 hektar och arealen höstkorn ökade med 64 % till 21 300 hektar mellan 2000 och 2022. Kornarealen minskade totalt med 32 % och andelen kornareal av spannmålsarealen minskade från 33 % till 29 %. Korn har under perioden bestått av mer än 90 % vårkorn. Under perioden 2000–2022 minskade andelen havre av spannmålsarealen från 24 % till 16 %. Arealen med havre har under perioden minskat med 46 % från 295 500 hektar till 158 400 hektar.
Gruppen baljväxter består av tre grödor/grödgrupper: ärter och åkerbönor m.m., konservärter samt bruna bönor. Arealer för dessa tre fördelat på län för 2021 och 2022 redovisas i tabell 16. Grödgruppen ärter, åkerbönor m.m. omfattar ärter (ej konservärter), åkerbönor, sötlupiner, vicker, kikärter samt övriga bönor.
Baljväxter odlades på 54 400 hektar år 2022, vilket är en ökning med 9 % jämfört med 2021. Ärter, åkerbönor m.m. svarar för 87 % av baljväxtarealen och konservärter svarar för ungefär 12 %. Resterande areal används till bruna bönor som på Öland i Kalmar län och i Gotlands län. Ärter (ej konservärter) är största grödan i grödgruppen ärter, åkerbönor m.m. och odlades på 24 000 hektar 2022.
Arealen med baljväxter har ökat jämfört med både 2000 och 2010. Ökningen har varit 17 100 hektar respektive 8 200 hektar. Ärter, åkerbönor m.m. har ökat med 11 400 hektar till 47 500 hektar sedan 2010. Det har också skett en del förändringar inom grödgruppen. År 2010 bestod den av 63 % ärter (ej konservärter) och 37 % åkerbönor samt liten andel resterande grödor. År 2022 består den av 51 % ärter (ej konservärter) och 48 % åkerbönor samt en liten andel resterande grödor. I tabell 3 redovisas baljväxtarealerna på riksnivå för åren 2000-2022.
Vall och grönfoderväxter är en sammanslagning av slåtter- och betesvall på åker, grönfoder och majs som redovisas var för sig i databasen. Utvecklingen av dessa tre grödor/grödgrupper för 2000-2022 redovisas i tabell 4.
Vall och grönfoderväxter odlades på 1 110 000 hektar 2022, vilket är en minskning med 1 % jämfört med året innan. Majs odlades på 22 200 hektar av ytan. Arealen vall och grönfoderväxter har ökat med 189 200 hektar sedan 2000. För perioden 2000-2022 var arealen vall och grönfoderväxter som störst år 2011, då den var 1 195 300 hektar, vilket är 8 % större än 2022. I figur C syns utvecklingen av vall och grönfoderväxter för åren 2000–2022.
Arealen med sockerbetor har ökat med 2 % till 29 300 hektar jämfört med 2021. Potatisarealen minskade däremot med 1 % till 23 400 hektar mellan 2021 och 2022. Potatis består av matpotatis och potatis för stärkelse. Från 2000 till och med 2016 har arealen med matpotatis varit över 70 % av den totala arealen med potatis. De senaste åren har förhållandet mellan matpotatis och potatis för stärkelse ändrats och 2022 svarade matpotatis för 64 % av potatisarealen. Förändringen beror främst på att arealen med matpotatis minskat över tid medan arealen med potatis för stärkelse ökat i mindre utsträckning. Sedan 2000 har arealen med matpotatis minskat med 37 % och arealen med potatis för stärkelse har minskat med 9 %. Sammanlagt har den totala potatisarealen minskat med 29 %.
Sett till en längre tidsperiod har även arealerna för sockerbetor minskat påtagligt. Mellan år 2000 och 2022 minskade arealen för sockerbetor med 47 %. I tablå A syns det att sockerbetsarealen 2015 var mindre i förhållande till 2010 och tidigare samt 2021 och senare. En anledning till det var att det fanns en stor överlagring av socker till 2015 och att det även fanns ett stort överskott av socker i EU. Svenska sockerbetsodlare och sockerproducenter kom därför överens om ett avtal som ledde till minskad sockerproduktion 2015/2016.
Potatis består av matpotatis och potatis för stärkelse. Dessa två grupper finns särredovisade i databasen. I tabell 5 redovisas arealerna för matpotatis, potatis för stärkelse samt sockerbetor på riksnivå för åren 2000-2022.
Arealen för raps och rybs upptog 127 500 hektar år 2022, vilket är en ökning med 20 % jämfört med 2021. Ungefär 87 % av arealen består av höstraps, 11 % består av vårraps och resterande 2 % består av höst- och vårrybs. I tabell 13 redovisas arealerna för respektive gröda fördelat på län 2021-2022.
I figur C ser man att arealen för raps och rybs har ökat jämfört med 2000. Figur G visar utvecklingen sedan 2000 för de fyra grödor som ingår i gruppen raps och rybs. Sedan 2000 har den totala arealen raps och rybs mer än fördubblats och med undantag för 2003 och 2005 har höstraps svarat för störst andel av arealen raps och rybs. Andelen höstraps har ökat från ungefär 50 % till ungefär 90 % under perioden. Det beror främst på att arealen med höstraps har ökat med 85 600 hektar. Andelen av marken som har använts till vårraps har minskat från 25 %, men var som mest 47 % av arealen med raps och rybs. Jämfört med 2000 har även arealen med vårraps ökat; ökningen är 20 %. Tabell 6 innehåller uppgifter för åren 2000-2022 för respektive gröda på riksnivå.
Vårrapsarealen har varierat under perioden 2000–2022. År 2013 var vårrapsarealen 50 900 hektar, vilket är den största arealen vårraps hittills under 2000-talet. Till 2014 minskade arealen vårraps kraftigt vilket delvis berodde på att det blev förbjudet i EU att använda betat utsäde med effekt mot jordloppor i våroljeväxter.
Här nedan redovisas uppgifter om åkermark som ligger i träda, grödor/grupper av grödor som odlas i mindre utsträckning samt åkermark där vi saknar uppgifter om vad som odlas.
Arealen i träda var 162 500 hektar år 2022. Det innebär en ökning med 11 % jämfört med 2021. År 2000 var arealen i träda 247 700 hektar. Mellan 2000 och 2022 har arealen i träda minskat med 34 %. Den största minskningen skedde mellan 2007 och 2008. Då försvann EU-kravet på att en del areal måste ligga i träda. Detta syns tydligt i figur C.
Övriga växtslag är en sammanslagning av frövall, oljelin, energiskog, trädgårdsväxter samt övriga mindre åkergrödor som inte ingår i någon annan grupp. Arealen övriga växtslag var 57 500 hektar 2022. Frövall är sedan 2016 största gruppen och odlades på 39 % av arealen. Jämfört med 2000 har arealen med frövall ökat med 163 % till 22 300 hektar. Trädgårdsväxter och energigrödor svarade för 25 % respektive 13 % av arealen.
Energiskog odlades på 7 500 hektar 2022. Det är en minskning med 5 600 hektar sedan 2010. Energiskog består av energigräs, salix, poppel och hybridasp. Salix är den största grödan inom gruppen energigrödor och odlades på 4 400 hektar år 2022, vilket motsvarar 59 % av den totala arealen med energiskog.
Arealen övriga växtslag har varierat mellan åren. Jämfört med 2000 har arealen ökat med 4 %. Dock har arealen varierat mellan 42 400 hektar och 67 200 hektar under perioden 2000–2022. Även fördelningen mellan grödorna i gruppen har varierat sedan 2000. I början av 2000-talet var energiskog största grödan och svarade för 27–34 % av arealen. Nu är den näst minst. Den minsta grödan inom övriga växtslag var oljelin som odlades på 5 100 hektar. Det är en ökning med 38 % jämfört med 2021. I tabell 7 redovisas arealerna för respektive gröda för åren 2000-2022.
Ospecificerad åkermark är areal som ej kan specificeras per gröda och tillhör företag som inte söker något EU-stöd. Arealen ospecificerad åkermark är 10 900 hektar 2022. Det är en minskning med 1 % jämfört med 2021. Under perioden 2000–2022 har arealen ospecificerad åkermark minskat med 86 %. Under ”Det här beskriver statistiken” i avsnittet ”Kort om statistiken” beskrivs skillnader mellan olika år. Ej utnyttjad åkermark togs bort till 2008 års ansökan om EU-stöd. År 2005 uppgick den till 1 800 hektar.
Betesmark och slåtteräng är ett samlingsnamn för betesmark, slåtteräng, skogsbete, fäbodbete, alvarbete, mosaikbete och ospecificerad betesmark. Den totala arealen betesmark och slåtteräng är 463 800 hektar 2022, vilket är oförändrat jämfört med 2021. År 2022 svarar betesmark för 82 % av all betesmarks- och slåtterängsareal. Alvarbete, som endast finns i Kalmar län och Gotlands län, upptar 6 % av arealen betesmark och slåtteräng. Ungefär 4 % är slåtteräng medan fäbodbete och skogsbete vardera upptar 3 % av den totala betesmark- och slåtterängsarealen under 2022. Fäbodbete finns endast i Värmlands län och norrut. Det är små förändringar jämfört med 2021. I tabell 8 redovisas arealerna för 2003-2022 fördelat på respektive betesslag.
Arealen betesmark har ändrats genom åren, vilket framgår i figur H. Förändringarna kan till viss del förklaras av hur stödsystemen har definierat begreppet betesmark. År 2010 har definitionen på vilka företag som ingår i Lantbruksregistret (LBR) ändrats, se vidare avsnittet ”Kort om statistiken”. Detta får till följd att arealen betesmark år 2010 ökar med 29 200 hektar jämfört med arealen enligt den gamla definitionen av LBR. År 2015 ändrades definitionen av vad som är betesmark i stödansökningar, vilket medför att det numera är mer arealer som räknas som betesmark. År 2022 är betesmarksarealen 11 900 hektar större än den var 2010.
Totalt är det 56 762 företag som brukar åker- och/eller betesmark under 2022. Flertalet av dem, 54 758 företag, har åkermark och 32 774 företag har betesmark. I tablå A redovisas hur många företag som odlar olika grödor på åkermark. Ungefär 84 % av alla som har jordbruksmark har vall och grönfoder.
Företagen kan delas upp baserat på hur stora arealer med åkermark de har. Av figur I framgår att flest företag finns i gruppen ”5,1‑10 hektar”, 23 %, och mest åkermark brukas av företagen i gruppen ”100,1‑200 hektar”, 22 % av åkermarken. Totalt brukas knappt 62 % av åkermarken av de 12 % av företagen med över 100 hektar åkermark.
Det är drygt 1 % av alla företag som brukar mer än 400 hektar åkermark. Dessa företag brukar 18 % av den totala åkermarken. I tabell 21 redovisas hur stora åkermarksarealer som brukas per storleksgrupp samt hur många företag som ingår i respektive storleksgrupp. Där är gruppen ”över 100,0 hektar” delad i flera grupper.
Av figur J framgår att länen med flest jordbruksföretag är Västra Götaland och Skåne. Åkermarken i Västra Götalands län brukas av drygt 10 700 företag och åkermarken i Skåne län brukas av drygt 6 900 företag. Värt att notera är att ett och samma företag kan förekomma flera gånger i figuren om företaget har mark i fler än ett län och/eller har både åkermark och betesmark i ett län. Det är antal jordbruksföretag som brukar åkermark och betesmark i respektive län som avses, inte hur många företag som har sitt brukningscentrum (adress) i respektive län. Av företagen med åkermark är det knappt 2 % som har åkermark i fler än ett län.
Karta B visar att genomsnittet av antal hektar åkermark per jordbruksföretag skiljer sig åt i landet på kommunnivå. I fyra kommuner brukar företagen i snitt mer än 100 hektar åkermark. Det är i Salem och Upplands-Bro i Stockholms län, Vadstena i Östergötlands län samt i Trelleborg i Skåne län. Totalt finns det 40 kommuner i Sverige där företagen i genomsnitt brukar mer än 65 hektar åkermark. Det är liknande som 2021. I Skåne län återfinns 10 av dessa kommuner och i Västra Götalands län finns 6 kommuner. Det skiljer totalt drygt 21 800 hektar och knappt 3 800 företag mellan Västra Götalands län och Skåne län. Detta innebär att företagen i Skåne län i genomsnitt brukar 20 hektar mer åkermark än företagen i Västra Götalands län.
I genomsnitt brukar ett jordbruksföretag i Sverige 46 hektar åkermark. Liksom 2021 så brukar företagen i Gotlands län flest hektar i genomsnitt (71 hektar) medan företagen i Kronobergs län har i genomsnitt minst hektar (23 hektar). I de flesta län finns kommuner där genomsnittligt antal hektar per företag är under 25 hektar och kommuner med genomsnitt över 50 hektar per företag. Undantagen är Södermanlands och Östergötlands län där genomsnittet per företag i samtliga kommuner är över 25 hektar samt Gävleborgs län där genomsnittet per företag i samtliga kommuner är 25-50 hektar. Beräkningarna är baserade endast på företag som har åkermark. Om ett företag exempelvis har åkermark i Västerbottens och Norrbottens län är det med i beräkningarna två gånger.
År 2010 fanns det totalt 71 091 jordbruksföretag inom jordbruk, skötsel av lantbruksdjur eller trädgårdsodling. Till 2022 har antalet minskat med 18 % till 58 218 företag. Antal företag med åkermark har under samma period minskat från 68 296 till 54 758 företag. Det motsvarar en minskning med 20 %.
Figur K visar utvecklingen av hur stor andel av företag med åkermark som finns inom respektive storleksgrupp åker. Sedan 2010 återfinns störst andel av företagen i gruppen som har 5,1‑10,0 hektar åkermark. De senaste åtta åren har 22-23 % av företagen tillhört den storleksgruppen. Den storleksgruppen tillsammans med storleksgruppen över 100 hektar åkermark har ökat flest procentenheter jämfört med 2010. De har båda ökat knappt 3 procentenheter. Totalt utgör företag med 2,1–20,0 hektar 57 % av alla företag med åkermark.
I figur L visas hur stor andel av åkermarken i landet som brukas av företag i respektive storleksgrupp åker. Under 2020 var det första gången som företag med mer än 100 hektar åkermark brukade över 60 % av all åkermark och till 2022 har den andelen ökat till 62 %. Detta är en ökning sedan 2010 då det var cirka 48 % av åkermarken som brukades av företagen i den gruppen.
År 2022 finns det drygt 6 700 företag i Sverige som brukar mer än 100 hektar åkermark. Ungefär 50 % av dessa företag är fördelade på fyra län. I Västra Götalands län finns 18 %, i Skåne län 17 %, i Östergötlands län 9 % och i Uppsala 7 %. Tre län har 1 % vardera av företagen med över 100 hektar åkermark. Det är Kronobergs, Blekinge och Norrbottens län.
Här följer en kortfattad beskrivning av statistikens omfattning, hur den tas fram och dess kvalitet. Mer detaljerad information finns i dokumenten "Statistikens framställning" och "Kvalitetsdeklaration" som finns under avsnittet "Metod och kvalitet”.
Sedan lång tid tillbaka genomförs årliga statistiska undersökningar i Sverige för att redovisa jordbrukets struktur i juni månad. Undersökningarnas omfattning varierar. Vissa år berörs samtliga jordbruksföretag av undersökningarna medan enbart ett urval av jordbruksföretagen berörs andra år. Uppgifterna som samlas in ställs, tillsammans med data från register, årligen samman i Lantbruksregistret, LBR. Med jordbruksföretag avses en inom jordbruk, skötsel av lantbruksdjur och/eller trädgårdsodling bedriven verksamhet under en och samma driftsledning.
Fram till och med 1999 hämtades uppgifter från jordbruksföretagen in via pappersenkäter från SCB. Från och med år 2000 är Jordbruksverket ansvarig myndighet. I och med det har även administrativa register börjat användas för att hämta in vissa uppgifter. Jordbrukarna behöver på så sätt inte lämna samma uppgifter mer än en gång.
Från och med år 2010 har definitionen för vilka företag som ingår i LBR ändrats. Detta för att ta hänsyn till EU:s avgränsningar, som inte fullt ut stämmer överens med de svenska. Från och med 2010 är därför LBR:s avgränsningar en sammanslagning av de gamla svenska avgränsningarna i LBR samt EU:s avgränsningar. Detta gör att uppgifterna för år 2010 och senare inte är fullt jämförbara med 2009 och tidigare.
Den största skillnaden mellan den gamla svenska definitionen av LBR och EU:s avgränsningar gäller arealer. Medan man i de gamla, svenska avgränsningarna hade en gräns på mer 2,0 hektar åkermark har man i EU:s avgränsningar en gräns på minst 5,0 hektar jordbruksmark. Från och med 2010 används därför en avgränsning på mer än 2,0 hektar åkermark eller minst 5,0 hektar jordbruksmark i LBR.
Med de gamla, svenska avgränsningarna innehöll LBR 68 150 företag 2010. Med den nya avgränsningen innehöll LBR 71 091 företag. Således gör den nya avgränsningen att LBR ökade med cirka 3 000 företag för 2010. Dessa företag återfinns i stort sett bara i storleksklassen företag med 2,0 hektar åkermark eller mindre.
Den population som statistiken ska belysa utgörs av samtliga jordbruksföretag i landet vilka ingår i LBR. De företag som ingick i LBR i juni 2022 uppfyllde något av följande kriterier:
Redovisning sker för riket totalt, uppdelat på företagsstorlek efter areal åkermark samt viss uppdelning på län. I Jordbruksverkets statistikdatabas är statistiken uppdelad på företagsstorlek efter areal åkermark respektive areal jordbruksmark samt uppdelat på län, produktionsområde och kommun.
Följande uppdelning görs för åkermark och betesmark:
Ospecificerad mark är sådan mark som jordbruksföretagen inte söker stöd för och utgör ungefär 0,5 % av den totala jordbruksamrken. I samband med undersökning till samtliga jordbruksföretag 2013 gjordes en extra enkät till flera företag som inte sökt stöd. Företagen fick svara på vilka grödor de odlar på åkermark. Resultatet var att drygt 85 % av marken var slåtter- och betesvall på åker och cirka 10 % var träda. På resterande åkermark var det bland annat spannmål, raps och rybs samt trädgårdsväxter.
Undersökningen innebar att drygt 50 % av all ospecificerad åkermark för åren 2013–2015 fördelades på olika grödor. För 2012 och tidigare samt 2016 och senare redovisas all mark som inte är stödansökt som ospecificerad areal. Detta innebär att ospecificerad mark inte är helt jämförbar mellan åren.
Statistiken i denna statistikrapport baseras på arealer i Lantbruksregistret, LBR. Uppgifterna om arealer i LBR bygger i första hand på uppgifter i Jordbruksverkets administrativa register för arealbaserade stöd (IAKS) avseende 2022, men även i mindre grad på uppgifter från en undersökning enligt följande:
I denna statistik förekommer täckningsfel, bortfallsfel, mätfel och bearbetningsfel. Dessa fel bedöms sammantaget ha liten inverkan på statistikens tillförlitlighet. Urvalsfel förekommer inte, eftersom denna statistik baseras på uppgifter från samtliga jordbruksföretag i den statistiska ramen. I kvalitetsdeklarationen finns mer information om statistikens tillförlitlighet i avsnitt 2 Tillförlitlighet.
Vissa mindre justeringar av redovisade grödarealer har gjorts:
Jordbrukarnas redovisning av fäbodbeten bygger i vissa fall på behovet av betesmarksareal för nötkreatur i stödsammanhang. Jämförelser av fäbodbeten mellan åren bör göras med försiktighet.
Företag brukar inte alltid exakt den mark de söker stöd för. Exempelvis så byter potatisodlare mark med andra odlare för att få en bra växtföljd. Detta medför bland annat att antalet företag som odlar potatis överskattas, medan arealen stämmer.
Annan statistik
Det finns även annan statistik som visar hur stora arealer som används till olika grödor/grödgrupper. I statistikrapporten Jordbruksmarkens användning 2022, preliminär statistik redovisades preliminära uppgifter om jordbruksmarkens användning för 2022; i maj 2022 publicerades en statistikrapport med ekologiska arealer för 2021; hösten 2022 redovisas hur stora arealer som sås under hösten 2022 och som beräknas skördas 2023.
Våren 2023 redovisas slutliga skördar av spannmål, trindsäd, oljeväxter, potatis och slåttervall 2022, även hur stora arealer som skördats med mera redovisas samtidigt.
I Jordbruksverket rapport, Marknadsöversikt – vegetabilier, rapport 2012:26. I den finns det bland annat beskrivet vad skörden av olika grödor används till.
I Jordbruksverkets rapport, Exploatering av jordbruksmark 2016-2020 redovisas hur mycket åker- och betesmark som har exploaterats respektive år, på länsnivå och kommunnivå.
The total area of arable land is 2 537 900 hectares in 2022, a slight decrease by 8 000 hectares compared with 2021. Since 2010, the area of arable land has decreased by 95 500 hectares (‑4 %).
The total area of cereals was 962 500 hectares in 2022. It is a decrease by 37 900 hectares (‑4 %) compared with 2021. The area of cereals is almost the same as 2010. Wheat is the largest crop of cereals and the total area of wheat was 462 900 hectares in 2022.
The area of barley was 280 500 hectares in 2022. It is an increase by 1 % compared with 2021 and a decrease by 12 % compared with 2010. The area of oats is 158 400 hectares in 2022, a decrease by 9 % compared with 2021 and a decrease by 4 % compared with 2010.
The area of rape and turnip rape was 127 500 hectares in 2022, an increase by 20 % compared with 2021. Since 2010, the area of rape and turnip rape has increased by 16 %.
The total area of pasture and meadow was 463 800 hectares in 2022. This is almost the same as 2021 and an increase by 11 900 hectares (3 %) compared with 2010.
There were almost 56 800 agricultural holdings in 2022 which had arable land and/or pasture and meadow. This is 800 holdings less than in 2021. In 2022, there were almost 54 800 holdings with arable land and almost than 33 800 holdings with pasture and meadow.