EAA – Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn. Preliminär utveckling för 2021–2022

Värdet av vegetabilieproduktionen förväntas öka

Värdet av vegetabilieproduktionen uppskattas till 41,8 miljarder kronor 2022, en ökning med 7,5 miljarder kronor eller knappt 22 % jämfört med 2021. Det stigande värdet beror främst på ökade avräkningspriser, framförallt för spannmål.

Spannmålsskörden, exklusive majs, uppskattas pre­liminärt till 5,8 miljoner ton år 2022, knappt 1 miljon ton eller 17 % mer än 2021. Samtidigt har priserna för spannmål stigit. För skördeåret 2022/2023 (augusti 2022-juli 2023) bedöms priserna för spann­mål bli 24 % högre jämfört med skördeåret 2021/2022. Totalt innebär detta att värdet av spannmålsproduktionen förväntas öka med knappt 5,1 miljarder kronor eller 44 % jämfört med skördeåret 2021/2022.

Värdet av industrigrödor förväntas öka med knappt 1,0 miljarder kronor eller 33 %. I denna grupp av grödor står oljeväxter för det största produktionsvärdet. Skörden av raps, rybs och oljelin uppskattas preliminärt öka med 25 %. Samtidigt har avräkningspriserna för oljeväxter stigit och bedöms bli 8 % högre under skörde­året 2022/2023 jämfört med föregående skördeår. Sammantaget beräknas värdet av oljeväxtproduktionen öka med drygt 0,7 miljarder kronor eller 35 %.

Värdet av foder­växter uppskattas öka med drygt 0,7 miljarder kronor eller 7 %. I EAA-kalkylen värderas även företagens egen grovfoderproduktion. Värdet av foderproduktionen som används inom sektorn återkommer sedan som en kostnad i kalkylen. Värdet av skörden, men också hela kostnaden för förbrukningen av 2022 års skörd, finns med i kalkylen för år 2022.

Även produktions­värdet av köks- och plant­skoleväxter förväntas öka under skördeåret 2022/2023. Ökningen uppskattas till drygt 0,5 miljarder kronor eller 9 %. Det uppskattade skördeutfallet och pris­förändringarna varierar mellan de olika ingående grödorna men i stort uppskattas produktionsvolymen minska något medan avräknings­priserna förväntas bli högre än föregående år.

För posten ”Frukt”, där även bär ingår, förväntas produktionsvärdet minska med drygt 0,2 miljarder kronor. Minskningen beror delvis på en mindre skörd, men främst på att avräkningspriserna sjönk år 2022.

Stigande avräkningspriser höjer animalie­produktionens värde

Produktionsvärdet för den sammanlagda animalieproduktionen beräknas bli 37,6 miljarder kronor 2022, en ökning med 24 % jämfört med 2021. Högre avräkningspriser inom nästan samtliga produktionsgrenar är huvudorsaken.

Produktionsvärdet för nötkreatur beräknas öka med drygt 10 % år 2022 jämfört med 2021. Priserna bedöms öka med knappt 10 %, medan den slaktade kvantiteten uppskattas öka med knappt 1 %. Produktionsvärdet för gris förväntas öka med 18 % under 2022 jämfört med året innan, främst till följd av en uppgång i priserna med dryga 16 %. Produktionsvärdet för fjäderfä beräknas stiga ännu mer, med 35 %, trots att produktionsvolymen minskat med knappt 2 %, då avräkningspriserna uppskattas öka med drygt 38 %.

Invägningen av mjölk förväntas minska med knappt 1 % år 2022, samtidigt som mjölkproducenterna fått bättre betalt och avräkningspriset uppskattas öka med 34 %. Sammantaget gör det att värdet av mjölkproduktionen beräknas öka med knappt 33 % jämfört med 2021. Äggproduktionens värde förväntas öka än mer, med knappt 47 %. Visserligen har priserna stigit med 16 %, men den största anledningen är att produktionsvolymen ökat med knappt 27 %. Anledningen är att utbrottet av fågelinfluensa år 2021 orsakade ett produktionsbortfall. År 2022 beräknas produktionsvolymen inte bara återhämta sig utan även överträffa de tidigare produktionstopparna år 2019 och 2020 med drygt 8 %.

För övriga animalieprodukter beräknas däremot produktionsvärdet minska med knappt 33 % och även denna utveckling har främst en patologisk orsak. På grund av Covid-19-pandemin fick ingen parning förekomma i den svenska minknäringen under 2021, med helt uteblivna intäkter under 2022 som följd. I motsats till övrig animalieproduktion tycks det högre kostnadsläget inte ge biodlarna högre avräkningspriser. Tvärt om har de sjunkit, vilket också bidrar till produktionsvärdesminskningen för kategorin övriga animalieprodukter.

Preliminärt resultat 2022

Jordbrukssektorns totala produktionsvärde i löpande baspriser förväntas öka med knappt 21 % eller 14,8 miljarder kronor år 2022 jämfört med 2021 och uppgå till 86,5 miljarder kronor. Även kostnaderna förväntas emellertid öka jämfört med föregående år.

Kostnaderna för insatsvaror och tjänster uppskattas till 62,3 miljarder kronor 2022, en ökning med knappt 25 % eller motsvarande 12,4 miljarder kronor jämfört med 2021. Liksom förra året är det främst foder, energi och gödselmedel som bidrar till de ökade kostnaderna. Energikostnaderna och kostnaderna för gödsel bedöms stiga med 33 respektive 131 % under 2022. Kostnaderna för foder uppskattas stiga med 3,8 miljarder kronor eller drygt 24 %.

Förädlingsvärdet brutto, vilket motsvarar värdet av jordbrukssektorns produktion minus kostnaderna för insatsvaror och tjänster, uppskattas öka med drygt 11 % jämfört med 2021. Förädlingsvärdet netto, där hänsyn tagits även till kapitalförslitningskostnader, väntas även det öka med drygt 11 % eller 1,0 miljarder kronor år 2022.

Posten ”Övriga produktionssubventioner”, som innefattar större delen av stöden och ersättningarna till jordbruket, beräknas öka med knappt 1,8 miljarder kronor, eller knappt 18 %. Ökningen beror till stor del på det krisstöd som regeringen beslutade om under våren 2022.

Faktorinkomsten, som ska täcka kostnader för löner, arrenden, räntor, eget arbete och eget kapital, förväntas öka med 14 %, motsvararande 2,8 miljarder kronor jämfört med 2021. Faktorinkomsten uppskattas till 22,1 miljarder kronor år 2022.

Lönekostnaderna beräknas öka med 3 % och arrende- och hyreskostnader med 4 %. De högre räntorna gör dock att räntekostnaderna bedöms öka avsevärt mer, med 43 % under 2022. Sammantaget leder detta till att företagsinkomsten, som ska täcka kostnader för eget arbete och eget kapital, ökar med drygt 16 %, motsvarande 1,8 miljarder kronor. Det betyder att företagsinkomsten uppskattas till 12,6 miljarder kronor år 2022. Resultaten är dock osäkra och variationen i precision är stor mellan åren.

Real faktorinkomst per årsarbetskraft, Indikator A

Jordbruksverket har levererat denna preliminära beräkning av inkomstutvecklingen i Sverige till EU:s statistikmyndighet Eurostat. Den så kallade Indikator A, som beskriver förändringen i real faktorinkomst per årsarbete, är det mått som brukar användas vid jämförelse mellan medlemsländerna. Faktorinkomsten beräknas som produktionsvärdet (inklusive stöd och ersättningar) minus kostnader för insatsvaror och tjänster och kapitalförslitning. Med antaganden om en nästan oförändrad total arbetsinsats (-0,4 %) och att prisökningens del i värdeförändringen av bruttonationalprodukten är 6,3 % kommer indikator A för Sverige att öka med 8,1 % jämfört med föregående år. Denna skattning är som sagt osäker och det slutliga utfallet kan komma att skilja sig avsevärt härifrån.

Utvecklingen av indikator A för tidigare år finns redovisad i indexform i Jordbruksverkets statistikdatabas. I Eurostats databas finns uppgifter för samtliga medlemsstater och under maj månad kommer Eurostat att publicera preliminära uppgifter för 2022.

Tabeller

• Tabell 1: Preliminära beräkningar för produktionsvärde, kostnader och resultat i miljoner kronor 2022 samt utvecklingen 2021-2022 uppdelat på volym- och priseffekt, index 2021=100
  

Kort om statistiken

Det här beskriver statistiken

EAA (Economic Accounts for Agriculture) är ett system av statistiska beräkningar av värdet av jordbrukssektorns produktion och kostnader för denna produktion. Beräkningarna görs enligt regler som fastställts av EU:s statistikmyndighet Eurostat.

I EAA ingår alla företag som bedriver växtodling på friland (inklusive trädgårdsodling) eller i växthus, skötsel av lantbruksdjur, upp­födning av hästar eller sällskapsdjur (dock ej för eget bruk), biodling, renskötsel, pälsdjursskötsel, uppfödning av vilt i hägn eller entreprenadtjänster åt andra jordbruksföretag. Utöver detta kan sådana verksamheter ingå som intäkts- eller kostnadsmässigt ur statistiksynpunkt inte kan skiljas från jordbruksverksamheten. Sådana verksamheter benämns Sekundära ej särskiljbara icke-jordbruksaktiviteter. För Sverige ingår här väsentligen maskintjänster utanför sektorn, såsom snöröjning åt kommuner.

Så tar vi fram statistiken

EAA bygger till största delen på sammanställningar och bearbetningar av redan befintligt statistik­underlag, såsom Lantbruks­registret (LBR), skörde­uppskattningar, prisstatistik, slakstatistik och bokföringsuppgifter. Det primärmaterial som särskilt tas fram inom ramen för denna statistik är intäkter för trädgårdsnäringen och investeringar i maskiner och redskap.

I EAA förekommer ett antal begrepp som kan vara bra att känna till samt en beräkningsgång för hur olika resultatmått tas fram.

I EAA redovisas produktionsvärden både till producentpris och till baspris. EAA till baspris innefattar produktrelaterade stöd, vilka inte innefattas i EAA till producentpris. Exempel på produktrelaterade stöd är Nötkreatursstödet och det nationella stödet för mjölk. De stöd och ersättningar som inte kan relateras till en specifik produkt benämns produktionsrelaterade stöd. Produktionsrelaterade stöd och ersättningar, såsom miljöersättningar, kompensationsbidrag och gårdsstöd redovisas under posten ”Övriga produktionssubventioner”.

De i EAA ingående resultatmåtten till baspriser framkommer på följande sätt:

     + Värdet av vegetabilieproduktionen
     + Värdet av animalieproduktionen
     + Intäkter från jordbrukstjänster
     + Intäkter från sekundära icke-jordbruksaktiviteter
     = Jordbrukssektorns totala produktionsvärde

     - Kostnader för insatsvaror och tjänster
     = Förädlingsvärde brutto till baspris

     - Kapitalförslitning
     = Förädlingsvärde netto till baspris

     + Övriga produktionssubventioner
     = Faktorinkomst

     - Löner och kollektiva avgifter
     = Driftsöverskott

     - Arrende- och hyreskostnader
     - Nettoräntekostnader
     = Företagsinkomst netto

Utöver detta redovisar Eurostat vid inkomstanalyser följande tre så kallade inkomstindikatorer:

• Indikator A: Index över real faktosinkomst per årsverke totalt
• Indikator B: Index över real företagsinkomst per oavlönat årsverke
• Indikator C: Real företagsinkomst

Statistikens tillförlitlighet

Jordbruksverket publicerar årligen preliminära beräkningar för jordbrukssektorns intäkter och kostnader i. Då de till stor del baseras på preliminära uppgifter och bedömningar, särskilt på kostnadssidan, innebär det att den i normalfallet har en hög grad av osäkerhet.

De preliminära beräkningarna för företagsinkomsten har under de senaste fem åren legat i genomsnitt cirka 18 % från resultaten i den slutliga statistiken. Variationen i precision är dock stor mellan åren. Under år med mer normala förhållanden som åren 2017, 2019 och 2020 har de preliminära beräkningarna avvikit från den slutliga statistiken med 8 % eller mindre. För 2018, då värmen och torkan hade stor inverkan på jordbruket, underskattade beräkningarna det slutliga resultatet kraftigt. Även 2021 underskattades resultatet, då främst beroende på en underskattning av spannmålsprisernas utveckling under skördeåret.

Produktionsvärdet för vegetabilier avser skördeåret 2022/2023. Vid tiden för dessa beräkningar finns preliminära uppgifter över skördarna av spannmål, oljeväxter, ärter och åkerbönor tillgängliga. Avsaknaden av uppgifter om skördar av bland annat slåttervall, potatis, frukt och grönsaker gör dessa uppskattningar osäkra. Vidare finns uppgifter om avräkningspriser endast tillgängliga för en begränsad del av skördeåret. Det bör även påpekas att EAA-kalkylen inte tar hänsyn till eventuella prissäkringar av 2022 års skörd. På animaliesidan finns ett betydligt bättre underlag av både volymer och priser för att göra uppskattningar av produktionsvärdet.

När det gäller kostnadsutvecklingen är underlaget bristfälligt vid tidpunkten för de preliminära beräkningarna. Uppskattningarna av prisutvecklingen på insatsvaror och tjänster bedöms vara av god kvalitet men volymförändringarna är betydligt svårare att skatta.

Bra att veta

I Eurostats databas finns EAA-statistik för EU:s medlemsstater.

Metod och kvalitet

• Kvalitetsdeklaration Pdf, 220.3 kB.
• Statistikens framställning Pdf, 228.2 kB.

Summary in English

This report details the preliminary economic results of the Swedish agricultural industry in 2022. A forecast was published in December 2022 and this is the second estimate. Final results will be published in early October 2023. The year 2022 was characterised by unusually volatile prices and costs for farmers, making the economic results difficult to predict. While there are price data available for a large portion of the year, there are considerably less information available on how farmers act when faced with these increasing costs. Therefore, there is a greater than usual uncertainty in these estimates and thus in the preliminary results as a whole as well.

According to the preliminary results, the output value of the agricultural industry will be 86.5 billion SEK in 2022. This is 14.8 billion SEK more than in 2021, an increase of 21 %. The total crop output value is estimated to 41.8 billion SEK, 22 % more than in 2021. Output values of cereals, industrial crops, forage plants and those of vegetables and horticultural products are all estimated to increase. The total animal output value is expected to increase as well, by 24 %, or 7.2 billion, reaching 37.6 billion SEK. This is primarily due to estimated price increases for almost all kinds of animal production, since the volumes are mostly expected to see changes of less significance. Milk production, the largest of all categories of animal production, is expected to have the largest value increase, 3.9 billion SEK. The sharpest increase, however, is expected in egg production as the sector rebounds from last year’s avian flu-related production drop. The production value increases by 47 %, to a new record high of 2.8 billion SEK.

According to the preliminary results, the costs for intermediate consumption will increase by 12.4 billion SEK, or 25 %, in 2022. The main reasons are projected increases in expenditures for feed and fertilisers, while energy costs have increased as well. Meanwhile, the subsidies and financial support for the agricultural industry are also expected to increase, by 18 % or roughly 1.8 billion SEK.

The factor income, covering costs for compensation of employees, rents, interest payments, non-salaried labour and capital, will increase by 14 % or 2.8 billion SEK compared with the year 2021, according to the preliminary results. Finally, the net entrepreneurial income covers costs for labour and capital and what is left is the profit. For 2022, it is estimated to 12.6 billion SEK. This corresponds to a 16 %, or 1.8 billion SEK, increase when compared with 2021.

Indicator A, the development in real factor income per annual working unit, is usually used to compare EU member countries with each other. In 2022, it is expected to increase by 8.1 % in Sweden's case, but this is still an uncertain prediction. The final estimate will be published in October 2023.