Jordbruksekonomiska undersökningen 2021
Sammanfattning
Den Jordbruksekonomiska undersökningen är en årlig bokföringsundersökning vars syfte är att illustrera utvecklingen av intäkter och kostnader i jordbruket.
Utvecklingen mellan 2020 och 2021 karaktäriseras av att kostnaderna för insatsvaror ökade något. Samtidigt ökade avräkningspriset för främst vegetabilier, men även avräkningspriserna för nötkreatur och mjölk ökade under året. I denna undersökning ingår även lagerförändringar hos företagen, vilket påverkar både intäkter och kostnader hos företagen. Kostnaderna för elektricitet, som är en vara som inte går att lagra, ökade signifikant i de flesta grupper av djurföretag.
Det går inte att se några signifikanta ökningar av kostnaden för gödningsmedel för de grupper av företag som undersökts, även om priset hos grossisterna ökade mycket under året.
Nettoresultatet för växtodlingsföretag i riksområde 1 som hade mellan 1 600—3 199 standardtimmar ökade signifikant 2021 jämfört med föregående år.
Nettoresultatet för stora (3 200—5 599 standardtimmar) nötköttsföretag visade signifikanta ökningar på riksnivå år 2021 jämfört med året innan.
Nettoresultatet för mjölk- och grisföretag visade inte några signifikanta skillnader jämfört med föregående år.
Det går inte att läsa ut resultatutvecklingen för renodlade produktionsgrenar, då ett företag som klassas som mjölkföretag även kan odla till exempel spannmål och vall.
Syfte
Jordbruksekonomiska undersökningen (JEU) redovisar utvecklingen av jordbruksföretagens intäkter, kostnader och lönsamhet enligt företagsekonomiska principer. Resultaten från JEU används främst som underlag för att beskriva jordbrukets ekonomi, för jordbrukspolitiska analyser och för forskning.
Sedan 1995 samordnas uppgiftsinsamlingen i JEU med den uppgiftsinsamling Sverige som medlemsland i EU ska genomföra inom EU:s bokföringsundersökning FADN (Farm Accountancy Data Network). Uppgifterna i FADN används av EU främst som underlag för jordbrukspolitiska beslut och för uppföljning av EU:s jordbrukspolitik CAP (Common Agricultural Policy).
Utvecklingen inom de olika produktionsinriktningarna
Växtodlingsföretag i riksområde 1
Avräkningspriserna för spannmål och industrigrödor steg under år 2021 jämfört med föregående år. Skörden av spannmål minskade medan skörden av oljeväxter var oförändrad.
Nettoresultatet för växtodlingsföretag i södra Sverige som hade mellan 1 600-3 199 standardtimmar ökade signifikant 2021 jämfört med året innan. De två övriga storleksgrupperna visade inga signifikanta skillnader år 2021. För små (800—1 599 standardtimmar), medelstora (1 600—3 199 standardtimmar) och stora (3 200—5 599 standardtimmar) växtodlingsföretag i södra Sverige var nettoresultatet 140 700 kr, 587 000 kr respektive 1 071 000 kr år 2021.
Mjölkföretag
Avräkningspriset för mjölk steg under 2021 jämfört med året innan medan invägningen av mjölk i stort var oförändrad.
Specialiserade mjölkföretag visade inte någon signifikant ökning eller minskning av sitt nettoresultat under 2021 jämfört med året innan.
På riksnivå var nettoresultatet för små (1 600—3 199 standardtimmar), medelstora (3 200—5 599 standardtimmar) och stora (5 600— standardtimmar) mjölkföretag 186 000 kr, 671 000 kr respektive 1 716 000 kr.
Nötköttsföretag
Avräkningspriserna för nötkreatur ökade år 2021 jämfört med föregående år medan antal slaktade djur sjönk något.
Nettoresultatet för stora (3 200—5 599 standardtimmar) nötköttsföretag visade en signifikant ökning på riksnivå år 2021 jämfört med året innan. För medelstora och stora nötköttsföretag på riksnivå var nettoresultatet 196 000 kr respektive 975 000 kr.
Grisföretag
Avräkningspriset och slakten av gris steg marginellt under 2021 jämfört med året innan.
Nettoresultatet på riksnivå år 2021 visade inga signifikanta skillnader jämfört med föregående år. För medelstora (1 600—5 599 standardtimmar) grisföretag på riksnivå var nettoresultatet i genomsnitt omkring 1 232 000 kr år 2021. För de större (5 600— standardtimmar) grisföretagen var nettoresultatet i genomsnitt omkring 2 866 000 kr år 2021.
Nettoresultat för olika driftsinriktningar de senaste fem åren
Nettoresultatet per företag för de senaste fem åren för olika driftsinriktningar och storleksklasser visas i Figur A. År 2018 var ett år med torka och nettoresultatet detta år är för de flesta grupper lägre än övriga år. Generellt så ökar nettoresultatet med företagsstorleken. Enskilda förändringar mellan år är inte alltid signifikanta.
Figur A. Nettoresultat de senaste fem åren för olika driftsinriktningar och storleksklasser
Tabeller
Kapitalkostnader och resultat, svensk driftsinriktning
Kalkylerade anskaffningsvärden, svensk driftsinriktning
Kort om statistiken
För att belysa den ekonomiska utvecklingen för grupper av jordbruksföretag i Sverige har en bokföringsundersökning genomförts under en lång följd av år. Benämningen på denna urvalsundersökning är Jordbruksekonomiska undersökningen (JEU).
På grund av den påbörjade avregleringen av jordbruket under början av 1990-talet bedömdes denna undersökning vara av mindre betydelse än tidigare och urvalsstorleken minskades relativt kraftigt under dessa år. I samband med Sveriges medlemskap i EU år 1995 ställdes krav på att Sverige skulle genomföra en bokföringsundersökning av viss storlek anpassad till EU:s företagsekonomiska system Farm Accountancy Data Network (FADN). Urvalsstorleken ökades därför och för närvarande ingår minst 1 025 jordbruksföretag i den årliga undersökningen.
JEU baseras på ett omfattande primärmaterial från ett urval av jordbruksföretag. Det består av bokföringsmaterial avseende intäkter och kostnader samt uppgifter om lager, inventarier och anläggningar. Resultaten redovisas nationellt som genomsnitt per företag efter riksområde, driftsinriktning och standardiserat arbetsbehov och efter EU:s typologi redovisat för länsgrupp, driftsinriktning och standardiserad intäkt.
I denna statistikrapport redovisas resultat från JEU för år 2021 och dessa jämförs i vissa tabeller med resultat för tidigare år.
Det här beskriver statistiken
Målpopulationen i denna undersökning utgörs av jordbruksföretag (lantbruksföretag) som ägs eller arrenderas av någon av följande företagstyper:
- enskild fysisk person
- fysiska personer i samverkan (enkelt bolag)
- handelsbolag (eller motsvarande)
- aktiebolag.
Inom jordbruksstatistiken avses med jordbruksföretag verksamhet inom jordbruk och husdjursskötsel som bedrivs under en och samma driftsledning. Företag som ägs av stat och kommun tillhör inte JEU:s målpopulation, då dessa kan snedvrida resultaten. I redovisningen ingår enbart växtodlingsföretag i riksområde 1, mjölkföretag, nötköttsföretag och grisföretag på grund av att urvalet är begränsat. Om dessa företag till exempel har fjäderfä eller trädgårdsodling så ingår intäkter och kostnader för detta. Vidare ska företagen vara av minst storleksklass 5, det vill säga ha standardiserade intäkter om minst 15 000 euro. Standardiserade intäkter är ett storleksmått på jordbruksföretag som används inom EU och som utgår från standardiserade intäkter (exklusive stöd) per gröda och djurslag.
Rampopulationen ska avspegla målpopulationen och innehöll 27 239 jordbruksföretag i Lantbruksregistret för referensåret 2020. Den totala population som vanligen används inom jordbruksstatistiken (i huvudsak företag med mer än 2 hektar åker) uppgick detta år till 58 791 jordbruksföretag.
Typklassificering av jordbruksföretag
Gruppering av företagen efter olika driftsinriktningar med hjälp av typklassificeringssystemet för jordbruket (typologin) innebär inte att resultatutvecklingen för renodlade driftsgrenar kan utläsas. Växtodlingsföretag har växtodling som huvudsaklig driftsgren, men kan även ha betydande animalieinkomster, inkomster från körslor, inventariehyror och så vidare. En resultatförändring i gruppen kan därför inte enbart tillskrivas pris- och/eller kvantitetsändringar inom växtodlingen.
Standardiserat arbetsbehov (standardtimmar) och driftsinriktning fastställs utifrån uppgifter om grödarealer och antal lantbruksdjur vid respektive företag och är differentierade efter produktionens omfattning. Det antagna arbetsbehovet per hektar respektive djur består av normtal, som baseras på uppskattade genomsnittliga förhållanden beträffande till exempel maskinell utrustning och arrondering. Det tar inte hänsyn till att enskilda företag kan ha en mycket liten maskinpark eller vara mycket ogynnsamt arronderade.
För typklassificering i JEU används de grunddata om arealer och djur som samlats in till undersökningen.
Annan inkomstbringande verksamhet med direkt anknytning till jordbruket
Annan inkomstbringande verksamhet med direkt anknytning till jordbruket (Other Gainful Activity, OGA) kan exempelvis vara snöröjning, körning med företagets jordbruksmaskiner åt andra företag, turism och produktion av förnybar energi. Arbetstimmarna redovisas som antal timmar per år i företaget.
Skogsbruk
Skogsbrukets resultat redovisas enligt kontantprincipen, varför det varierar starkt mellan enskilda företag och mellan olika år. Anledningen är att skörd av skog ofta sker mer sällan.
Skogsbruk redovisas i det svenska JEU men redovisas inte till EU:s undersökning FADN.
Figur B. Sveriges tre riksområden
Riksområdena (RO) definieras enligt följande:
- RO 1 (Södra och mellersta Sveriges slättbygder): Götalands södra slättbygder, Götalands mellanbygder, Götalands norra slättbygder, Svealands slättbygder.
- RO 2 (Södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder): Götalands skogsbygder, Svealands skogsbygder.
- RO 3 (Norra Sverige): Nedre Norrland, Övre Norrland.
Länsgrupperna (LG) definieras enligt följande:
- LG 1: Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Blekinge, Skåne, Hallands, Västra Götalands, Örebro och Västmanlands län.
- LG 2: Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gotlands, Värmlands och Dalarnas län.
- LG 3: Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län.
Så tar vi fram statistiken
Urvalet till undersökningen utgörs i praktiken av en stående panel av företag som rekryterats till JEU under ett flertal år. Varje år görs ett kompletterande urval. För varje företag i urvalet/panelen samlas en stor mängd uppgifter från olika källor in. Uppgiftsinsamlingen har anpassats till kraven för EU:s bokföringsundersökning FADN. Merparten av uppgifterna hämtas från företagens bokföringsmaterial avseende intäkter och kostnader så att driftsbokslut kan upprättas för de utvalda jordbruksföretagen. Utöver detta hämtas uppgifter från Lantbruksregistret (LBR), från administrativa register vid Jordbruksverket och direkt från jordbrukarna via enkäter och telefonintervjuer.
Statistikens tillförlitlighet
I denna statistik förekommer osäkerhet i form av täckningsfel, urvalsfel, bortfallsfel, mätfel, bearbetningsfel och modellfel. Den största osäkerhetskällan bedöms härröra från urvalet och bortfallet. För en djupare beskrivning av statistikens kvalitet, läs vidare i Kvalitetsdeklarationen under rubriken Metod och kvalitet.
Urvalsfel
Urvalsfelet i en skattning (ett statistikvärde) är det fel som uppstår därför att inte samtliga företag i populationen ingår i undersökningen. Det som främst kan hålla nere urvalsfelet är ett stort antal utvalda företag, men även variabeln i sig spelar roll för urvalsfelets storlek. Urvalsfelen presenteras i databasen som 95 % konfidensintervall.
Bortfallsfel
I likhet med andra bokföringsundersökningar har JEU stora bortfallsproblem som påverkas av att deltagandet innebär stor uppgiftslämnarbörda. Varje år måste nya företag rekryteras för att täcka upp för de företag som väljer att inte fortsätta vara med. Bortfallsföretagen ersattes av andra slumpmässigt valda företag så att svar från sammanlagt 1 027 företag erhölls år 2021. Bortfallet exklusive rekryteringen var omkring 16 %.
Under- och övertäckning
Eventuell över- eller undertäckning i urvalsramen bedöms påverka statistikens kvalitet i endast liten grad. Undertäckning förekommer till följd av att Lantbruksregistret avseende 2020 vid det senaste tillfället använts som urvalsram för dragning av nya företag. I urvalet ingår därför inte företag som startats efter juni 2020. Övertäckning förekommer till följd av att vissa utvalda företag inte tillhör populationen eller har lagts ned.
Bearbetningsfel
Primäruppgifterna från företagen registreras elektroniskt vid Jordbruksverket och kontrolleras både manuellt och maskinellt. I den maskinella granskningen genomförs logiska kontroller och rimlighetskontroller. Ändringar av värden görs i huvudsak manuellt, men i viss utsträckning maskinellt. I vissa fall tas kontakt med uppgiftslämnarna. Uppgiftslämnarfel torde i många fall upptäckas. I och med omfattande kontroller så bedöms bearbetningsfelen vara små.
Bra att veta
I stort sett samma grupper av företag har studerats sedan 1988 och variabelinnehållet var också under lång tid i stort sett oförändrat. Från och med JEU 1996 gjordes dock en anpassning av datainnehållet till de krav som EU ställer, vilket på vissa punkter försvårar jämförelser.
Ytterligare anpassningar till nya FADN-principer gjordes från och med JEU 2002 respektive JEU 2014. Det finns också en rad mindre skillnader mellan EU:s definitioner och de definitioner som tidigare användes i den svenska redovisningen.
Ekonomisk statistik för hela jordbrukssektorn redovisas inom statistikprodukten Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn (Economic Accounts for Agriculture, EAA). Rapporten Jordbruksekonomiska undersökningen 2014—2020, nyckeltal och standardiserade intäkter sammanställer JEU:s resultat på samma sätt som EAA, vilket gör att det går att jämföra olika produktionsinriktningar mot hela det svenska jordbruket.
EU:s gemensamma databas för FADN, där man kan jämföra resultatet för alla EU-länder hittas här .
Summary in English
Background
The Farm Economics Survey (JEU) is an annual bookkeeping survey. The aim of the survey is to illustrate the development of revenues and costs in agriculture. As a member state of the EU, Sweden is obliged to deliver data to the Farm Accountancy Data Network (FADN). A database containing data of at least 1,025 farms is delivered annually to the Directorate-General for Agriculture and Rural Development (DG AGRI) at the EU Commission.
The base of the calculations is the nominal result in agriculture. The current value of an asset is the investment reduced by depreciation.
The Swedish Board of Agriculture cooperates with two accounting firms and their local agents all over the country.
Results
The results given in the tables are based on Swedish typology and show revenues and costs in agriculture for the year 2021.
Medium size crop farms (1,600—3,199 standard working-hours) in major region 1 increased their net margin significantly in 2021 compared to the previous year. The other two size groups in major region 1 did not show any significant changes during the year.
Small size (800—1,599 standard working-hours), medium size (1,600—3,199 standard working-hours), and large (3,200—5,599 standard working-hours) crops farms had a net margin of 140,700 SEK, 587,000 SEK, and 1,071,000 SEK respectively.
The net margin for specialised dairy farms did not show any significant increase or decrease during the year. At national level the net margin for small dairy farms (1,600—3,199 standard working-hours), medium size (3,200—5,999 standard working-hours), and large size (5,600— standard working-hours) were 186,000 SEK, 671,000 SEK and 1,716,000 SEK respectively.
The net margin for large (3,200—5,599 standard working-hours) beef cattle farms at national level increased significantly in 2021 compared to the previous year. The medium sized farms at national level did not show any significant increase or decrease. The medium sized and large sized holdings had a net margin of 196,000 SEK and 975,000 SEK respectively.
None of the groups of pig farms had a significant increase or decrease of their net margin during 2021 compared to the previous year. For medium size (1,600—5,599 standard working-hours), and large (5,600— standard working-hours) pig farms had a net margin of 1,232,000 SEK, and 2,866,000 SEK in 2021.