Livsmedelskonsumtion av animalier. Preliminära uppgifter 2022
Sammanfattning
Ökad konsumtion av kött
Sedan 1980 har totalkonsumtionen av kött ökat med 26 % per person och år. De senaste åren har det börjat ske en minskning och år 2022 ligger konsumtionen på 80,7 kg per person och år. Det köttslag som har ökat mest sedan 1980 är fjäderfäkött som har mer än fyrdubblats till 23,1 kg per person år 2022.
Figur A. Totalkonsumtion av kött 1980–2022, per person och år
Konsumtionen av mjölk fortsätter minska
Från 1980 fram till 2022 har totalkonsumtionen av konsumtionsmjölk minskat med 61 % och ligger 2022 på 62,8 liter per person. Under samma tidsperiod har konsumtionen av ost ökat med 35 % till 19,0 kg per person och år 2022. Även konsumtionen av syrade produkter har ökat med 18 % till 26,9 liter per person 2022.
Syfte
I denna rapport redovisas Jordbruksverkets beräkningar av konsumerade kvantiteter av animalier i Sverige till och med 2022. Redovisade uppgifter för 2021 och 2022 är preliminära. Syftet är att beskriva den långsiktiga utvecklingen av humankonsumtionen. Kvaliteten i det underlag som används är varierande och därför bör förändringar mellan enskilda år tolkas med försiktighet. Mer information om statistikens kvalitet finns i avsnittet Kort om statistiken samt i Kvalitetsdeklarationen.
Beräkningarna redovisas som totalkonsumtionen av animalieprodukter. Begreppet totalkonsumtion beskrivs mer ingående i avsnittet Kort om statistiken.
I december publiceras uppgifter om övriga livsmedel som ingår i konsumtionsstatistiken samt uppdaterade uppgifter om animalier.
Totalkonsumtion av kött
Under perioden 1980–2022 har totalkonsumtionen av kött ökat med 26 % från 64,0 kg till 80,7 kg per person och år. Efter toppnoteringen 2016 på 88,3 kg per person och år har konsumtionen minskat.
Griskött utgör den största undergruppen inom kött, vilket kan ses i figur B. Den har varierat mellan 29,3 kg och 37,3 kg per person och år under perioden 1980–2022. Sedan 2013 har det skett en kontinuerlig minskning till och med 2021, 2022 ökade konsumtionen något och var 29,4 kg per person och år.
Figur B. Totalkonsumtion av kött 1980-2022, per person och år
Fjäderfäkött är den undergrupp inom kött som har ökat mest. Mer än en fyrdubbling av konsumtionen har skett sedan 1980, från 4,9 kg till 23,1 kg per person och år och fjäderfäkött ligger nu på samma nivå som nötkött. Denna ökning har stannat av sedan mitten av 2010-talet. Konsumtionen av nötkött har gått från 18,3 kg 1980 till 23,1 kg per person år 2022, vilket är en ökning med 26 %. Konsumtionen var som störst i mitten av 2010-talet med 26,2 kg och har sedan minskat. För vilt och renkött har konsumtionen gått ner med 15 % från 2,6 kg per person år 1980 till 2,2 kg år 2022. Konsumtionen av inälvor har minskat med 52 %, från 2,6 kg år 1980 till 1,2 kg per person år 2022.
Totalkonsumtionen av mjölkprodukter och ägg
Totalkonsumtionen av konsumtionsmjölk har minskat med 61 % från 162,1 liter till 62,8 liter per person och år under tidsperioden 1980–2022. Däremot har konsumtionen av syrade produkter ökat med 18 % under samma tidsperiod, från 22,9 liter till 26,9 liter per person och år, se figur C nedan.
Figur C. Totalkonsumtion av konsumtionsmjölk och syrade produkter 1980-2022, per person och år
Konsumtionen av grädde har under perioden 1980–2022 varierat mellan 6,1 och 11,7 liter per person och år. Fram till 2000-talet var det en ökning och de senaste åren har konsumtionen börjat sjunka. 2022 är konsumtionen 6,1 liter per person.
Figur D. Totalkonsumtion av grädde, ost och ägg 1980-2022, per person och år
För 2022 var konsumtionen av ost 19,0 kg per person och år. Det är en ökning med 35 % sedan 1980 då konsumtionen var 14,1 kg. Även konsumtionen av ägg har ökat med 11 % mellan åren 1980–2022 och ligger på 14,7 kg per person och år 2022.
Tabeller
Kort om statistiken
Statistiken redovisas som totalvärden för hela riket samt medelvärden för Sveriges befolkning. Beräkningarna redovisas som totalkonsumtionen av vissa animalieprodukter.
Med totalkonsumtion avses den totala förbrukningen av olika råvaror för humankonsumtion. Det innebär att totalkonsumtionen innefattar dels varor av råvarukaraktär som konsumeras i hushåll och storhushåll, dels de råvaror och halvfabrikat som livsmedelsindustrin förbrukar under redovisningsperioden för att tillverka livsmedel av högre förädlingsgrad.
Råvaruinnehållet i importerade förädlade livsmedel inkluderas i konsumtionen medan råvaruinnehållet i exporterade förädlade produkter exkluderas. Beräkning av totalkonsumtionen sker enligt principen:
Totalkonsumtion = Produktion av råvaror + råvaruimport och råvaruinnehåll i förädlade livsmedel – råvaruexport och råvaruinnehåll i förädlade livsmedel.
Så görs statistiken
Beräkningarna för totalkonsumtionen görs genom att den inhemska produktionen justeras dels för importerade och exporterade kvantiteter av varan, dels för råvaruinnehållet i importerade och exporterade förädlade produkter.
Beräkningsunderlag
Beräkningarna av livsmedelskonsumtionen baseras på ett flertal källor och för många av de redovisade varugrupperna kombineras flera källor för att nå slutresultatet.
Källor
Följande uppräkning ger ingen heltäckande bild av underlagen till beräkningarna men visar ändå på de viktigaste källorna.
Externa källor:
- SCB; utrikeshandelsstatistik
- SCB; befolkningsstatistik
- Livsmedelsverket; slakt av fjäderfä
- Svenska Jägareförbundet; avskjutningsstatistik
- Sametinget; slakt av ren
Jordbruksverkets egna undersökningar/registerdata:
- Animaliestatistik
Statistikens tillförlitlighet
Beräkningsresultatens kvalitet är i stor utsträckning beroende av kvaliteten i de underlag som valts som grund för beräkningarna samt i vilken utsträckning dessa underlag går att kombinera.
Under åren har det skett förändringar både i det sätt man klassificerar varor och de metoder som används för insamling av uppgifter. Dessa förändringar har dels påverkat beräkningarnas kvalitet och dels medfört ändringar av innehållet i olika varugrupper, vilket påverkar jämförbarheten mellan åren.
Vid beräkningarna av totalkonsumtionen är uppskattningarna av råvaruinnehållet i förädlade produkter förhållandevis grova och därmed följer en viss osäkerhet i statistiken. För en del varor, t.ex. kött, omfattar beräkningarna av råvaruinnehållet i förädlade produkter ett relativt stort antal varor medan motsvarande beräkning för till exempel ägg är betydligt mer begränsad.
Metodförändringar
Inför beräkningarna av 1993 och 1998 års konsumtion gjordes revideringar beträffande konsumtionen av charkvaror. Information om detta finns i Jordbruksverkets rapport 2000:13 (Konsumtionen av livsmedel m.m. 1996–1999).
Åren 1995 och 1996 genomfördes stora förändringar i produktions- och utrikeshandelsstatistiken. I samband med det svenska EU-medlemskapet år 1995 infördes EU:s kombinerade nomenklatur (KN) för klassificering av varor i utrikeshandelsstatistiken och från och med år 1996 redovisas även produktionsstatistiken enligt KN-systemet.
I samband med beräkningarna avseende år 2007 förändrades underlaget till fjäderfäkött. Kasserade slaktkycklingar ingår inte längre, revideringar har gjorts bakåt till och med år 2005. Vid 2009 års beräkningar gjordes också revideringar bakåt till och med år 2005 på grund av reviderade källuppgifter angående slaktvikter för fjäderfä.
För 2020 års beräkningar har revideringar gjorts av slaktvikter för viltkött och fjäderfä. För viltkött går revideringarna tillbaka till 2012, medan de för fjäderfäkött går tillbaka till 2017.
I samband med 2021 års beräkningar har en översyn av utrikeshandeln för berett kött av får gjorts. Revideringen går tillbaka till 2017.
I och med 2022 års beräkningar har en översyn av konsumtionsmjölk och syrade produkter gjorts då uppgifter för utrikeshandeln har lagts till beräkningarna. Revideringen går tillbaka till 2012.
Summary in English
During the period 1980–2022, total consumption of meat has increased by 26 % per capita and year. However, meat consumption has decreased in recent years and was 80.7 kg in 2022. Poultry meat is the type of meat that has increased the most and has quadrupled to 23.1 kg per capita between 1980 and 2022.
From 1980 until 2022, the total consumption of milk has decreased by 61 % to 62.8 litres per capita in 2022. The consumption of cheese has increased by 35 % to 19.0 kg per capita and fermented milk increased by 18 % to 26.9 litres per capita in 2022. Consumption of eggs has increased from 13.2 kg per capita in 1980 to 14.7 kg in 2022.