Jordbruksmarkens användning 2023. Preliminär statistik

Anm. Värdena är avrundade till närmaste 100-tal, förändringar i hektar och procent som redovisas i texten är beräknade på faktiska värden.

1. Består av råg, höstrågvete, vårrågvete och blandsäd.
2. Baljväxter består av ärter, åkerbönor m.m., konservärter samt bruna bönor.
3. I vall och grönfoderväxter ingår majs, grönfoder samt slåtter- och betesvall.
4. Frövall, oljelin, energiskog, trädgårdsväxter samt alla övriga mindre åkergrödor som inte ingår i ovanstående redovisning.
5. Arealer som ej kunnat fördelas per gröda. Information om ospecificerad jordbruksmark finns i avsnitt ”Kort om statistiken”.

Den största förändringen mellan 2022 och 2023 är att arealen i träda minskar med 30 % till 114 300 hektar. Den huvudsakliga orsaken till förändringen är att stödreglerna, under 2023, tillfälligt tillåter odling på träda. Jordbrukarna får fylla i träda i stödansökan för att uppfylla krav för vissa stöd. Jordbrukarna rapporterar också om de odlar spannmål, vall, grönfoder eller oljeväxter på träda. Den areal på träda som används till odling har i den här statistiken flyttats till respektive gröda eller grödgrupp. Totalt är det 44 900 hektar som använts till odling på träda. Det motsvara nästan hela förändringen jämfört med 2022. Hur stora arealer som flyttats till respektive gröda eller grödgrupp redovisas under respektive avsnitt nedan.

I figur A visas förändringen för de fyra största grödgrupperna på åkermark, från år 2000 till och med de preliminära uppgifterna för 2023. Sedan år 2000 har spann­måls­arealen minskat med 18 % och är preliminärt 1 008 700 hektar i år.

Jämfört med år 2000 har arealen träda minskat med 54 % medan area­lerna för vall och grönfoderväxter samt raps och rybs har ökat med 20 % respektive 167 %. De största förändringarna i arealer skedde mellan 2000 och 2010. Då blev vall och grönfoder den största grödgruppen och arealen i träda minskade kraftigt. Mellan 2007 och 2008 försvann kravet att en del areal måste ligga i träda. I år är första gången som det används större arealer till raps och rybs än till träda. Det beror på undantag i stödsystemet 2023 som tillåter odling på träda.

Av figur B framgår att spannmål i år preliminärt odlas på 34 % av den totala arealen jordbruksmark, medan vall och grönfoderväxter upptar 37 %. Betesmark och slåtteräng utgör tillsammans 15 %. Mark i träda upptar liksom raps och rybs 4 % vardera. Endast en mindre del av arealen utnyttjas för odling av baljväxter, potatis, sockerbetor samt övriga växtslag. Årets preliminära statistik tyder på att skillnaderna mellan 2022 och 2023 års nyttjande av jordbruksmark för olika grödgrupper kommer att vara små.

Spannmål

Den totala spannmålsarealen är preliminärt 1 008 700 hektar 2023. Det är en ökning med 46 200 hektar (+5 %) jämfört med 2022. Ungefär 2 % (22 900 hektar) av spannmålsarealen var spannmålsodling på träda enligt stödansökan och har flyttats till spannmål i bearbetningen till den här preliminära statistiken. Dessa arealer har fördelats på olika spannmålsgrödor, vilket beskrivs i dokument ”Statistikens framställning” som finns under avsnitt ”Metod och kvalitet”.

I figur C visas fördelningen mellan olika spannmålsgrödor. De tre största spannmålsgrödorna är vete, korn och havre. De svarar preliminärt för 93 % av all spannmålsareal under 2023. Jämfört med 2022 har arealen med vete ökat och det medför att vete nu svarar för över 50 % av den totala spannmålsarealen.

Den största förändringen i hektar jämfört med 2022 är att höstvete ökar med 50 500 hektar (+12 %). Ökningen innebär att det är den största höstvetearealen sedan 1916 då mätningarna började. Råg står för den näst största ökningen med 7 200 hektar. Det motsvarar en ökning med 35 %, vilket är den största procentuella förändringen jämfört med 2022. Havre, vårkorn och blandsäd minskar jämfört med 2022. Minskningen är 8 500, 7 100 respektive 3 300 hektar. I tablå B redovisas jämförelser mellan slutlig statistik för 2022 och preliminär statistik för 2023. I tabell 1 under avsnitt ”Tabeller” redovisas preliminära arealer för samtliga spannmålsgrödor 2023 fördelade på län.

Baljväxter

Gruppen baljväxter består av tre grödor/grödgrupper: ärter, åkerbönor m.m., konservärter samt bruna bönor. Dessa redovisas var för sig fördelade på län i tabell 2 i avsnitt ”Tabeller”. Gröd­gruppen ärter, åkerbönor m.m. är i sin tur ett samlingsnamn för ärter (ej konser­värter), åkerbönor, sötlupiner, vicker, kikärter samt övriga bönor.

Arealen som används till baljväxter är preliminärt 55 100 hektar i år. Det är en ökning med 800 hektar (+1 %) jämfört med år 2022, vilket redovisas i tablå C. Ärter, åkerbönor m.m. ökar preliminärt med 1 200 hektar (+3 %) medan arealen med konservärter respektive bruna bönor minskar med knappt 400 hektar (-6 %) respektive 100 hektar (-23 %). Baljväxter består till 88 % av ärter, åkerbönor m.m., 11 % konservärter och 1 % bruna bönor.

Det är två dominerande grödor i redovisningsgruppen ärter, åkerbönor m.m. Det är grödorna ärter (ej konservärter) och åkerbönor som preliminärt odlas på 27 700 hektar respektive 20 500 hektar. Tillsammans svarar de för 99 % av arealen i gruppen ärter, åkerbönor m.m. Resterande grödor i gruppen ärter, åkerbönor m.m. odlas på drygt 600 hektar.

Potatis och sockerbetor

Potatis upptar preliminärt 22 400 hektar i år vilket är en minskning med 1 000 hektar (‑4 %) jämfört med 2022. Matpotatis består till 5 % av färskpotatis, vilket motsvarar knappt 700 hektar. Sockerbetsarealen minskar också. Preliminärt är minskningen 500 hektar (-2 %) jämfört med 2022. I tablå D redovisas arealer för potatis och sockerbetor sedan 2018 och i tabell 3 under ”Tabeller” redovisas de var för sig fördelade på län.

Raps och rybs

Arealen raps och rybs ökar preliminärt med 1 400 hektar (+1 %) jämfört med 2022, till 128 900 hektar. Det är den största arealen med raps och rybs sedan 1993. Ungefär 89 % av arealen består av höstraps som är den största grödan. Höstraps odlas preliminärt på 114 500 hektar i år, vilket är den största arealen med höstraps som har mätts. Det finns statistik sedan 1965 att jämföra med.

Ungefär 2 % (2 400 hektar) av den totala arealen med raps och rybs var oljeväxtodling på träda enligt stödansökan och har flyttats till raps och rybs i bearbetningen till den här statistiken. Dessa arealer har fördelats på olika grödor av raps och rybs, vilket beskrivs i dokument ”Statistikens framställning” som finns under avsnitt ”Metod och kvalitet”.

Även arealen höstrybs ökar jämfört med 2022. Ökningen är preliminärt 63 % till knappt 800 hektar. Höstrybs är den arealmässigt minsta grödan. Arealerna med vårraps och vårrybs minskar i stället jämfört med 2022. Vårrapsarealen minskar med 2 300 hektar (-15 %) och vårrybsarealen minskar med 700 hektar (-37 %). Jämförelserna med 2022 redovisas i tablå E och i tabell 4 i avsnitt ”Tabeller” redovisas samtliga arealer för raps och rybs fördelade på län.

Vall och grönfoder samt träda

Vall och grönfoderväxter består av majs, grönfoder samt slåtter- och betesvall. Under avsnitt ”Tabeller” redovisas dessa separat fördelade på län i tabell 5. Preliminärt är den totala arealen vall och grönfoder 1 107 700 hektar i år, vilket är en minskning med 2 300 hektar jämfört med 2022. Slåtter- och betesvall som är den största grödgruppen inom vall och grönfoderväxter minskar preliminärt med 7 600 hektar (‑1 %) till 1 034 100 hektar. Slåtter- och betesvall svarar för 93 % av den totala arealen. Ungefär 2 % (18 800 hektar) av slåtter- och betesvallsarealen var vallodling på träda enligt stödansökan och har flyttats till slåtter- och betesvall till den här preliminära statistiken.

Arealen med grönfoder är preliminärt 44 500 hektar 2023. Totalt 2 % (800 hektar) av grönfoderarealen är grönfoder på träda enligt stödansökan. Grönfoderarealen minskar preliminärt med 1 500 hektar (‑3 %) jämfört med 2022. Minskningen beror på att viss areal som tidigare har redovisats som grönfoder nu i stället redovisas som majs i statistiken.

Grönfoder är i statistiken en sammanslagning av sju olika grödor i stödansökan. Till en av de grödorna finns det totalt 16 underkoder. Till och med 2022 har alla arealer för grödorna som ingår i grönfoder, oavsett underkod, tillhört grönfoderarealen i statistiken. En av underkoderna är majs. Från och med 2023 ingår arealerna med underkoden majs som en del av redovisningsvariabeln majs. Detta innebär att ungefär 4 400 hektar som tidigare skulle redovisats som grönfoder nu istället ingår i majsarealen. Majs som underkod till grönfoder har sedan 2018 ökat från 2 700 hektar.

Arealen med majs ökar preliminärt med 6 800 hektar till 29 100 hektar. Det är den största arealen med majs sedan grödan började redovisas separat 2008. En del av ökningen beror på hur vissa grödor i stödansökan ingår redovisningsvariablerna i statistiken. Men även om de 4 400 hektar som flyttats från grönfoder i år inte skulle ha inkluderats hade det varit den största majsarealen sedan 2008. Utvecklingen för vall och grönfoderväxter samt träda redovisas i tablå F.

Träda är när åkermark inte används till produktion av jordbruksprodukter. Det innebär att marken vanligtvis inte används till odling, skörd eller bete av djur. Träda kan vara svart (obevuxen) eller bevuxen med sådant som inte skördas till mat och endast i undantagsfall skördas som foder. Arealen i träda är preliminärt 114 300 hektar i år. Det är en minskning med 48 300 hektar (-30 %) jämfört med 2022. En stor del av minskningen beror på att det under 2023 är tillåtet att odla på träda. I stödansökan har jordbrukarna angett om de odlat spannmål, oljeväxter, vall eller grönfoder på träda. Totalt är det 44 900 hektar som är odling på träda och som i den här statistiken fördelats till respektive gröda eller grödgrupp. Den arealen motsvarar nästan hela minskningen av träda jämfört med 2022. Ungefär 51 % av arealen odling på träda ingår i spannmålsodling i statistiken, 44 % ingår i vall och grönfoder medan 5 % ingår i raps och rybs. Justeringen av träda till annan gröda eller grödgruppp beskrivs mer ingående i dokument ”Statistikens framställning” som finns under avsnitt ”Metod och kvalitet”. Areal i träda fördelad på län redovisas i tabell 5 tillsammans med vall och grönfoderväxter.

Odling på träda sker inte i lika stor omfattning i alla län. Arealen träda som används till odling i Skåne, Västra Götalands och Östergötlands län motsvarar ungefär 60 % av all odling på träda. I länen används 12 900 hektar, 8 300 hektar respektive 5 900 hektar till odling på träda. Marken som används till odling på träda i Jönköpings, Kronobergs och Värmlands län samt Dalarnas och Gävleborgs län och norrut motsvarar tillsammans ungefär 1 % av all odling på träda.

Övriga växtslag och ospecificerad åkermark

Övriga växtslag är en sammanslagning av fem olika grödgrupper: vall för fröskörd, oljelin, energiskog, träd­gårdsväxter samt andra växtslag. Andra växtslag består i sin tur av mindre åkergrödor som inte ingår i någon annan grupp. De fem kategorierna återfinns i tabell 6, under ”Tabeller”, för riket och fördelade på län. Arealen övriga växtslag är i år, 2023, preliminärt 52 000 hektar vilket är en minskning med 5 500 hektar (-10 %) jämfört med 2022. Vall för fröskörd är den största grödan och svarar för 19 800 hektar och oljelin är den gröda av övriga växtslag som har minst areal 2023; den odlas på 3 800 hektar, en minskning med 1 400 hektar jämfört med 2022. I tablå G redovisas skillnaderna mellan 2022 och 2023 för respektive gröda samt för ospecificerad åkermark. Mer detaljerad statistik om trädgårdsodling redovisas i separat statistik.

Ospecificerad åkermark är areal som ej kunnat specificeras per gröda och tillhör företag som inte söker något EU-stöd. Den är 10 800 hektar vilket är en minskning med 100 hektar (‑1 %) jämfört med 2022. Hur mycket ospecificerad åkermark det finns per län och i Sverige totalt redovisas tillsammans med övriga växtslag i tabell 6. Mer information om ospecificerad mark finns under ”Det här beskriver statistiken” i avsnittet ”Kort om statistiken”.

Betesmark och slåtteräng

Betesmark och slåtteräng täcker preliminärt 456 700 hektar i år 2023. Arealen minskar med 7 100 hektar (­-2 %) jämfört med 2022. Minskningen beror på att slåtteräng minskar med 8 800 hektar, vilket nästan är en halvering av arealen jämfört med 2022. Det är främst i Norrbottens län som slåtterängsarealen har minskat.

Under några år har det funnits ett stöd som bidragit till att mer slåtterängsareal, främst i Norrbottens län, har inkluderats i stödansökningarna. Därmed har vi fått kännedom om marken och den har inkluderats i statistiken. År 2009 fanns det 200 hektar slåtteräng i Norrbottens län. Därefter har arealen ökat gradvis till 9 500 hektar år 2022. På grund av ändringar i stöden går det inte att få stöd i samma utsträckning från och med 2023. Det innebär att slåtterängsarealen i Norrbottens län minskar med 9 000 hektar mellan 2022 och 2023 och är preliminärt 500 hektar i år. Ökningen och sedan minskningen av arealen med slåtteräng beror alltså på ändringar i stödsystemet. Det har troligen inte medfört att mer, och sedan mindre, slåtterängsareal är i bruk.

I övrigt är det små förändringar jämfört med 2022. Skogsbete, fäbodbete och mosaikbetesmarker ökar med 1 000, 700 respektive 300 hektar. Övriga typer av betesmark är oförändrade eller minskar med upp till 200 hektar. Skillnaderna mellan 2022 och 2023 redovisas i tablå H tillsammans med arealer för de senaste åren.

Anm. Betesmark och slåtteräng totalt benämns ”Total betesareal” i databasen.

Betesmark och slåtteräng består av 83 % betesmark, 6 % alvarbete, 4 % av fäbodbete, 3 % av skogsbete, 2 % vardera av slåtteräng och mosaikbetesmarker samt 1 % av ospecificerad betesmark. I tabell 7, i avsnitt ”Tabeller”, redovisas arealerna för de olika betesmarkstyperna samt för betesmark och slåtteräng totalt fördelade på län och för riket.

Jordbruksmarkens fördelning per län

Av tablå I framgår att en stor del av landets åkermark, precis som tidigare år, finns i Västra Götalands och i Skåne län år 2023. Sammanlagt finns preliminärt 888 400 hektar åkermark i dessa län, vilket motsvarar 35 % av den totala åkermarken i Sverige. Vidare finns störst areal med betesmark och slåtteräng i Kalmar län med 73 400 hek­tar, följt av Västra Götalands län med 65 800 hektar samt Skåne län med 55 000 hektar. Betesmark och slåtteräng som finns i de här tre länen motsvarar 43 % av all betesmark och slåtteräng i Sverige.

Den stora förändringen av arealen med betesmark och slåtteräng i Norrbottens län mellan 2022 och 2023 beror främst på ändringar i stöden för slåtteräng. Det har medfört att mindre arealer har stödansökts. Till 2023 har stödet ändrats och det går inte att få stöd för slåtteräng i samma utsträckning som tidigare, det innebär att vi inte får information om marken och därmed inkluderades den inte längre i statistiken. Statistiken för 2023 i tablå I redovisas i tabell 8 som finns under ”Tabeller”.

Jämförelse mellan preliminär statistik för 2022 och slutlig statistik för 2022

Uppgifterna i denna statistikrapport baseras på ett prelimi­närt Lantbruksregister (LBR) för 2023 där SAM-ansökta arealer för 2023 finns med samt uppgifter från nötkreatursregistret och svar från undersökningar som genomförts de senaste åren. Mer information om preliminärt LBR finns i Kvalitetsdeklarationen i avsnittet ”Metod och kvalitet”.

Hur stora ändringar det blir mellan preliminär och slutlig statistik beror till störst del på hur stora arealer som har stödansökts när preliminärt Lantbruksregister (LBR) skapas jämfört med när slutligt LBR skapas. Mer information om vilka datum med mera som gäller för att söka stöd 2023 finns under avsnitt ”Kort om statistiken”. Denna statistikrapport baseras på preliminärt LBR som skapades den 2 maj 2023. Slutligt LBR för 2023 kommer att skapas i början av 2024.

I tablå J finns information om den preliminära statistiken och den slutliga statistiken för 2022. Där redovisas även skillnader mellan preliminär och slutlig statistik för 2022 i hektar och procent. Totalt juste­rades jordbruksmarken ned med knappt 500 hektar från preliminär till slutlig statistik 2022. Åkermarken justerades upp cirka 1 500 hektar medan arealen betesmark och slåtteräng justerades ned med drygt 2 000 hektar.

Följande grödor/grödgrupper som finns på åkermark hade störst skillnader mellan preliminär statistik och slutlig statistik 2022. Summan av raps och rybs justerades ned med drygt 7 600 hektar. Det beror främst på att höstraps justerats ned med nästan 8 400 hektar. En ökning med 1 300 hektar vårraps kompenserade alltså inte hela justeringen för höstraps. Höstvete justerades ned med knappt 3 300 hektar medan vårkorn justerades upp med drygt 3 600 hektar: Dessa förändringar medverkade till att den totala spannmålsarealen justerades upp med 1 900 hektar. Träda justerades upp med 7 800 hektar.

Förändringarna mellan preliminär och slutlig statistik för 2022 kan anses vara normala jämfört med förändringarna under perioden 2017–2021. Den största procentuella förändringen under 2022 var för höstrybs, som odlas på relativt små arealer.

För flertalet redovisningsgrupper brukar det vara små eller inga procentuella förändringar mellan preliminär och slutlig statistik. Den totala spannmålsarealen, arealen för raps och rybs samt arealen till övriga växtslag minskar generellt mellan preliminär och slutlig statistik. År 2017 och 2022 var dock undantagsår för spannmål då arealen i stället ökade med 1 300 respektive 1 900 hektar från den preliminära till den slutliga statistiken.

Blandsäd som ingår i spannmål, vall och grönfoderväxter samt träda har ökat varje år under perioden 2017–2021 liksom för 2022. För blandsäd har ökningen varit upp till 1 100 hektar årligen medan ökningen för träda har varierat mellan 2 900 hektar och 14 900 hektar. Vall och grönfoderväxter har ökat mellan 100 hektar och 9 800 hektar mellan preliminär och slutlig statistik under perioden 2017–2021.

Tabeller

All vår statistik om jordbruksmarkens användning finns i Jordbruksverkets statistikdatabas

Kort om statistiken

Här följer en kortfattad beskrivning av statistikens omfattning, hur den tas fram och dess kvalitet. Mer detaljerad information finns i dokumenten "Statistikens framställning" och "Kvalitetsdeklaration" som finns under avsnittet "Metod och kvalitet”.

Det här beskriver statistiken

Sedan lång tid tillbaka genomförs årliga statistiska undersökningar i Sverige för att redovisa jordbrukets struktur i juni månad. Undersökningarnas omfattning varierar. Vissa år berörs samtliga jordbruksföretag av undersökningarna medan enbart ett urval av jordbruksföretagen berörs andra år. Uppgifterna som samlas in ställs, tillsammans med data från register, årligen samman i Lantbruks­registret, LBR. Med jordbruksföretag avses en inom jordbruk, skötsel av lantbruksdjur och/eller trädgårdsodling bedriven verksamhet under en och samma driftsledning.

Den population som denna preliminära statistik ska belysa utgörs av samtliga jordbruksföretag i landet som i maj 2023 ingick i ett preliminärt LBR, det vill säga, uppfyllde något av följande kriterier:

• brukade mer än 2,0 hektar åkermark
• brukade sammanlagt minst 5,0 hektar jordbruksmark
• bedrev trädgårdsodling omfattande minst 2 500 kvadratmeter frilands­areal
• bedrev trädgårdsodling omfattande minst 200 kvadratmeter växthusyta
• innehade djurbesättning som omfattade minst 10 nötkreatur, eller minst 10 suggor, eller minst 50 grisar, eller minst 20 får och lamm, eller minst 1 000 fjäderfä (inklusive kycklingar)

De variabler som redovisas i denna statistikrapport är:

• antal hektar åkermark uppdelad på olika grödor
• antal hektar betesmark av olika slag

I Jordbruksverket statistikdatabas är statistiken uppdelad på företagsstorlek efter areal åkermark respektive areal jordbruksmark samt uppdelad på län och produktionsområde.

Karta med produktionsområden

Följande uppdelning görs för åkermark och betesmark:

• Spannmål: höstvete, vårvete, råg, höstkorn, vårkorn, havre, höstrågvete, vårrågvete, blandsäd.
• Baljväxter, grönfoder och vall: ärter, åkerbönor m.m., konservärter, bruna bönor, majs, grönfoder, slåtter- och betesvall, vall för fröskörd.
• Potatis, sockerbetor, raps, rybs och oljelin: matpotatis, potatis för stärkelse, sockerbetor, höstraps, vårraps, höstrybs, vårrybs, oljelin.
• Träda m.m.: energiskog, trädgårdsväxter, andra växtslag, träda, ospecificerad åker.
• Betesmark (ej åker): betesmark, slåtteräng, skogsbete, fäbodbete, alvarbete, mosaikbetesmark, ospecificerad betesmark.

Ospecificerad mark

Ospecificerad mark är sådan mark som jordbruksföretagen inte söker stöd för. I samband med en undersökning till samtliga jordbruksföretag 2013 gjordes en extra undersökning till flera företag som inte sökt stöd. Företagen fick svara på vilka grödor de odlar på åkermark. Resultatet visade att drygt 85 % av marken var slåtter- och betesvall på åker och cirka 10 % var träda. Resterande åkermark användes till bland annat spannmål, raps och rybs samt trädgårdsväxter. I statistiken har ospecificerad åkermark funnits från och med 2000, då vi började använda stödansökta arealer i stället för att skicka ut en årlig enkät.

Så tar vi fram statistiken

Statistiken i denna statistikrapport baseras på arealer i preliminärt Lantbruksregister (LBR). Uppgifterna om arealer i LBR bygger i första hand på uppgifter i Jordbruksverkets administrativa register för arealbaserade stöd (IAKS) avseende 2023, men även i mindre grad på uppgifter från en undersökning enligt följande:

• För de jordbruksföretag som ansökte om arealbaserade stöd år 2023 används de ansökta arealerna i IAKS.
• För de jordbruksföretag som inte ansökte om arealbaserade stöd år 2023 används främst uppgifter från två undersökningar som gällde för 2020. Den ena undersökningen gällde samtliga jordbruksföretag, medan den andra gällde samtliga företag med trädgårdsodling. Även urvalsundersökningar avseende trädgårdsproduktion för andra år har använts.
  Areal­informationen som hämtas från dessa undersökningar är den areal som benämns ospecificerad åkermark respektive ospecificerad betesmark och utgör ungefär 0,5 % av den totala jordbruksmarksarealen.
  I undersökningen till samtliga jordbruksföretag 2020 angav företagen den totala åkermarksarealen och den totala betesmarksarealen. Detta innebär att vi inte vet vilka grödor de odlade om de inte söker stöd.

Statistikens tillförlitlighet

I denna statistik förekommer täckningsfel, bortfallsfel, mätfel och bearbetningsfel. Dessa fel bedöms sammantaget ha liten inverkan på statistikens tillförlitlighet. Urvalsfel förekommer inte, eftersom denna statistik baseras på uppgifter från samtliga jordbruksföretag i den statistiska ramen. I kvalitetsdeklarationen finns mer information om statistikens tillförlitlighet i avsnitt 2 Tillförlitlighet.

Vissa mindre justeringar av redovisade grödarealer har gjorts:

• Höstkorn i Jämtlands, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län har redovisats som vårkorn. För 2017 och tidigare justerades höstkorn till vårkorn även i Dalarnas och Gävleborgs län, men eftersom arealen med höstkorn blivit större de senaste åren och det är tydligt att det går att odla höstkorn i dessa län, så redovisas höstkorn för sig i Dalarnas och Gävleborgs län. För åren 2018–2022 har storleken på arealer som ändrats till vårkorn varierat från drygt 50 hektar till knappt 70 hektar. För 2022 justerades ungefär 42 hektar höstkorn till vårkorn i redovisningen.
• Alvarbete som enligt stödansökningarna redovisats i län förutom Kalmar och Gotlands har redovisats som betesmark i statistiken. Varken i år eller under perioden 2018–2022 har det skett någon justering.
• För Uppsala län, Stockholms län, Östergötlands län och Västra Götalands län samt länen söder om dessa har fäbodbete redovisats som betesmark. Det har justerats 1–6 hektar årligen under perioden 2018–2022. I år justeras knappt 6 hektar.
• I Norrbottens län har sockerbetor redovisats som matpotatis. Ingen justering sker i år och det har inte heller varit någon justering under åren 2018–2022.

Jordbrukarnas redovisning av fäbodbeten bygger i vissa fall på behovet av betesmarksareal för nötkreatur i stödsammanhang. Jämförelser av fäbodbeten mellan åren bör göras med försiktighet.

Företag brukar inte alltid exakt den mark de söker stöd för. Exempelvis så byter potatisodlare mark med andra odlare för att få en bra växtföljd. Detta medför bland annat att uppgifterna om antalet företag som odlar vissa grödor kan överskattas, medan statistiken om hektar per gröda stämmer.

Bra att veta

Datum för stödansökan

Sista dag för att söka stöd varierar mellan åren. I år, 2023, var sista dag för att göra stödansökningar den 13 april. I år gäller att för de som lämnar in stödansökningar efter den 13 april minskar stödet med 1 % för varje arbetsdag som ansökan är försenad. Om stödansökan kommer in efter 8 maj i år får de sökande inga pengar alls. Det går att göra ändringar i inlämnad stödansökan. Till och med 15 juni kan de som söker stöd ändra sina stödansökningar genom att öka/minska arealer och byta grödkod. Till och med den 31 augusti kan de ändra arealer och grödkod, så länge arealen inte blir större än den var 15 juni. Till och med den 31 oktober kan hela eller delar av ansökan tas tillbaka av den som sökt.

Annan statistik

Det finns även annan statistik som visar hur stora arealer som används till olika grödor/grödgrupper. I statistikrapporten Jordbruksmarkens användning 2022, slutlig statistik redovisades definitiva uppgifter om jordbruksmarkens an­vändning för 2022; i maj 2023 publicerades en statistikrapport med ekologiska arealer för 2022; hösten 2022 redovisades hur stora arealer som såddes under hösten 2022 och som beräknas skördas 2023.

I april 2023 redovisades bland annat slutliga skördar och skördade arealer av spannmål, trindsäd, oljeväxter, potatis och slåttervall 2022.

Det finns också årlig statistik om trädgårdsodling. Viss statistik baseras på undersökningar till samtliga trädgårdsföretag, senaste rapporten är Trädgårdsproduktion 2020. Resten av statistiken baseras på undersökningar till ett urval av trädgårdsföretagen.

Jordbruksverket har publicerat en rapport, Marknadsöversikt – vegetabilier, rapport 2012:26. I den beskrivs bland annat vad skörden av olika grödor används till. Det finns också en rapport, Marknadsöversikt – spannmål, rapport 2014:8 där spannmål beskrivs mer detaljerat.

I Jordbruksverkets rapport, Exploatering av jordbruksmark 2016­–2020 redovisas hur mycket åker- och betesmark som har exploaterats respektive år, både på länsnivå och kommunnivå. Det finns även rapporter för tidigare år.

Metod och kvalitet

• Kvalitetsdeklaration Pdf, 196 kB.
• Statistikens framställning Pdf, 309.3 kB.

Summary in English

The total area of arable land is almost the same as 2022

The total area of arable land in the year 2023 is 2 528 700 hectares, according to preliminary statistics. This is almost the same as final statistics in 2022. The total area of pasture and meadow is 456 700 hectares in 2023. This is a decrease by 7 100 hectares (-2 %) compared with 2022.

The area of cereals has decreased compared with 2022

The total area of cereals is 1 008 700 hectares in 2023, according to preliminary statistics. This is an increase by 46 200 hectares (+5 %) compared with 2022. The preliminary area of wheat is the largest area of cereals and it increases by 55 700 hectares (+12 %) to 518 600 hectares. About 90 % of the wheat area consists of winter wheat. The area with winter wheat is 468 300 hectares, exceeding 450 000 hectares for the fist time. The preliminary area of barley is 272 000 hectares and the preliminary area of oats is 149 900 hectares in 2023. The area with barley decrease by 3 % and the area with oats decrease by 5 %. Both crops decrease by 8 500 hectares compared with 2022. The area of other cereals increases by 7 600 hectares (+12 %) to 68 100 hectares. Other cereals include rye, triticale and mixed grain.

The area of oilseeds has increased and the area of grass and green fodder is decreasing

The area of rape and turnip rape is 128 900 hectares in 2023, according to preli­minary statistics. This is an increase by 1 400 hectares (+1 %) compared with 2022. Winter rape has the largest area of oilseed crops with 114 500 hectares in 2023. The area with winter rape is the largest area since 1965, which is the first year there is data on area per each crop of oilseeds.

The area of grass and green fodder is 1 107 700 hectares in 2023, according to preliminary statistics. This is a decrease by 2 300 hectares compared with 2022.