Skördeprognos för spannmål och oljeväxter 2023
Sammanfattning
Prognos: 4,9 miljoner ton spannmål
Enligt prognosen blir den totala spannmålsskörden 4,9 miljoner ton för 2023. Det är 15 % lägre än förra årets skörd och 5 % lägre än genomsnittet för åren 2018–2022. Att årets totalskörd av spannmål förväntas bli lägre jämfört med 2022 förklaras främst av att hektaravkastningen för spannmålsgrödorna förväntas bli lägre.
Skörden av höstvete uppskattas till 2,8 miljoner ton vilket är en minskning med 6 % jämfört med 2022. Den minskande hektarskörden förklarar minskningen då den odlade arealen är större än förra året. Höstvete förväntas svara för 57 % av spannmålsskörden. Den näst största andelen av spannmålsskörden står vårkorn för med 20 %, vilket motsvarar 1,0 miljoner ton. Vilket är en minskning med 28 % jämfört med förra året.
Totalskörden av oljeväxter uppskattas bli 0,4 miljoner ton vilket är 4 % lägre än förra årets skörd. Då höstraps utgör 89 % av den totala arealen av oljeväxter så förklaras minskningen med att hektarskördarna för höstraps blir lägre. Årets skörd av höstraps förväntas bli 1 % lägre än förra årets skörd.
Orsaken till de lägre hektarskördarna är främst torkan under våren och försommaren.
Syfte
I denna statistikrapport redovisas resultatet av skördeprognoser avseende spannmål och oljeväxter för 2023. Preliminär skördestatistik för 2023 kommer att redovisas på riksnivå i november och på länsnivå i december i år. Slutlig skördestatistik redovisas våren 2024.
Jordbruksverkets skördeprognos baseras på statistiska samband mellan tidigare års väderförhållanden och skördar. Den matematiska modellen ger en osäkrare prognos då väderförhållandena avviker mycket från det normala. Så har varit fallet i år då regnmängderna har varit betydligt mindre än normalt under maj och juni. Årets resultat har därför justerats med hjälp av modellens beräknade överskattning av enstaka tidigare torra och varma år. Till detta kan läggas svårigheten att bedöma hur mycket mer areal som, jämfört med de planer jordbrukarna hade i våras, ensilerats till djurfoder och inte tröskats. Sammantaget bedöms därför osäkerheten i årets prognos vara större än normalt.
Skördeprognosen omfattar nio spannmålsgrödor: höstvete, vårvete, höstråg, höstkorn, vårkorn, havre, blandsäd, höstrågvete och vårrågvete samt fyra oljeväxtgrödor, höstraps, vårraps, höstrybs och vårrybs. För varje gröda prognostiseras hektarskörd och totalskörd. Dessutom prognostiseras totalskördar för spannmål totalt och oljeväxter totalt.
Procentuella skillnader mellan tidigare års prognoser av hektar- och totalskördar enligt slutlig skördestatistik redovisas i tablå E och F i avsnittet Statistikens tillförlitlighet under Kort om statistiken. Redovisning sker per gröda och för åren 2018–2022.
Totalskördar
Spannmålsskörden förväntas i år bli lägre än förra årets skörd samt lägre än femårssnittet för 2018–2022 som innefattar torkan 2018. I figur A visas den totala spannmålsskörden för åren 2000–2022 samt prognosen för 2023.
Figur A. Total spannmålsskörd 2000–2022 samt prognos för 2023
Spannmålsskörden uppskattas bli 4,9 miljoner ton för 2023, vilket är en minskning med 15 % jämfört med förra årets skörd. Att spannmålsskörden förväntas minska jämfört med förra året beror till stor del på att hektarskördar för samtliga spannmålsgrödor förutom höstrågvete förväntas bli lägre. De största procentuella minskningarna står de vårsådda grödorna för.
Höstvete väntas svara för 57 % av den totala spannmålsskörden och förväntas få en totalskörd på 2,8 miljoner ton. Det är 6 % lägre än förra årets skörd men en ökning med 5 % jämfört med genomsnittet för 2018–2022. Att årets prognos av höstvete är högre än femårssnittet beror på arealerna av höstvete är större 2023 än genomsnittet för 2018–2022. Den näst största grödan är vårkorn som förväntas få en totalskörd på 1,0 miljoner ton. Det är en minskning med 28 % jämfört med 2022 och en minskning med 19 % jämfört med genomsnittet för de fem senaste åren. Havre förväntas minska med 33 % jämfört med föregående år till 0,5 miljoner ton. Totalskörden för blandsäd förväntas ha den största procentuella minskningen av spannmålsgrödorna och minskar med 58 % jämfört med 2022. Det beror på att både arealer och hektarskördar minskar. Vårrågvete som är den minsta spannmålsgrödan i prognosen och utgör 0,1 % av den totala spannmålsskörden förväntas minska med 14 % jämfört med 2022.
Totalskörden av oljeväxter uppskattas bli 0,41 miljoner ton vilket är 4 % lägre än 2022 men en ökning med 20 % jämfört med genomsnittet för åren 2018–2022. Ökningen jämfört med femårssnittet förklaras med större arealer för oljeväxter jämfört med femårssnittet. Höstraps förväntas svara för 94 % av oljeväxtskörden och förväntas få en totalskörd på 0,38 miljoner ton. Totalskörden av höstraps förväntas minska med 1 % jämfört med förra året. Minskningen beror på lägre hektarskördar. Vårraps förväntas minska med 36 % jämfört med 2022. Minskningen förklaras av att både hektarskördar och arealer minskar.
Tablå A. Hektarskörd, areal och total skörd
Hektarskördar
Höstvete är den spannmålsgröda som förväntas få störst hektarskörd 2023. Enligt prognosen blir den 6 580 kg/hektar vilket är en minskning med 9 % jämfört med 2022 och en minskning med 3 % jämfört med genomsnittet för 2018–2022, se tablå B nedan. Samtliga spannmålsgrödor förutom höstrågvete förväntas att få en lägre hektaravkastning i år jämfört med föregående år. Höstrågvete förväntas öka med 4 %. Vårrågvete förväntas få den största minskningen jämfört med föregående år med 35 %. Vårrågvete och blandsäd är de spannmålsgrödor med lägst förväntad hektaravkastning för 2023 med 2 950 kg/hektar vardera.
Bland oljeväxterna får höstraps den högsta hektarskörden enligt prognosen. Hektarskörden uppskattas till 3 330 kg/hektar. Det är en minskning med 5 % jämfört med förra året men en ökning med 1 % jämfört med genomsnittet för 2018–2022. Vårraps förväntas minska med 24 % och få en hektaravkastning för 2023 med 1 930 kg/hektar.
Tablå B. Hektarskörd, kg/ha
Väder
Tablå C och D visar hur temperaturen och nederbörden varit under 2023 jämfört med genomsnittet under de senaste 30 åren. För att få jämförbarhet mellan olika typer av väderdata beskrivs dessa i formeln (v‑m)/s där v är årets väderdata, m är medelvärdet över de senaste 30 åren och s är standardavvikelsen. Värdet 0 betyder att variabeln i år är lika med genomsnittet under de senaste 30 åren. Positiva värden betyder att årets variabelvärde är större än normalt medan negativa värden betyder att årets variabelvärde är mindre än normalt. Höga värden (över 1,5) ger en indikation på att skillnaden jämfört med genomsnittet är relativt stor.
Tilläggas bör att om till exempel den normerade skillnaden i temperatur är lika för två regioner så betyder det inte nödvändigtvis att båda regionerna har haft exakt lika stor skillnad gentemot genomsnittstemperaturen mätt i grader. Detta eftersom skillnaden mellan årets temperatur och genomsnittstemperaturen divideras med hur stor variationen i temperaturen varit under dessa 30 år. Denna variation skiljer sig åt mellan varje region.
I tablå C kan man se hur temperaturerna 2023 har varit jämfört med normalt. För årets två första månader var det varmare än normalt i hela landet medan för mars-april var det kallare än vanligt i hela landet. Maj bjöd åter på varmare väder. I juni var det mycket varmare än normalt i hela landet för att sedan bli kallare i juli.
Tablå C. Normerad skillnad för temperatur mellan årets väderdata och genomsnittsdata under de senaste 30 åren
Tablå D visar hur nederbörden har varierat i landet jämfört med normalt på respektive mätplats. I januari var nederbörden högre än normalt för hela landet för att variera mer i februari. I mars var nederbörden mycket högre än normalt för de södra och mellersta delarna av landet. I april var nederbörden tvärtom lägre än normalt förutom i de norra delarna. För maj och juni var nederbörden läge eller mycket lägre än normalt för hela landet. Juli bjöd på mer regn i västra Götaland och Svealand medan de östra delarna av Götaland hade lägre än normalt.
Tablå D. Normerad skillnad för nederbörd mellan årets väderdata och genomsnittsdata under de senaste 30 åren
Kort om statistiken
Mer ingående beskrivningar om statistikens framtagning och dess kvalitet och tillförlitlighet beskrivs i "Kvalitetsdeklaration" samt "Statistikens framställning" under rubriken "Metod och kvalitet”.
Det här beskriver statistiken
Jordbruksverkets prognosmetod prognostiserar skörden av vanliga lantbruksgrödorna utifrån väderdata och tidigare års skördar. Metoden bygger på statistiska regressionsmodeller där skördarna beskrivs som funktioner av olika mått på väder. Modellerna bygger på skörde- och väderdata från januari 1965 till och med sommaren 2023. De grödor som skördeprognosen omfattar är: höstvete, vårvete, höstråg, höstkorn, vårkorn, havre, blandsäd, höstrågvete, vårrågvete, höstraps, vårraps, höstrybs och vårrybs.
Så tar vi fram statistiken
Som underlag för prognoserna har skördedata på länsnivå och väderdata från en väderstation per län använts, samt stödansökta arealer 2023. Väderdata utgörs av månadsmedelvärden för medeldygnstemperaturen och månadsvärden för nederbörden för månaderna januari-oktober 1965–2022 och januari–juli 2023. För varje län och för varje gröda som odlas i någorlunda omfattning i respektive län tas en regressionsmodell fram som beskriver det statistiska sambandet mellan väderdata och hektarskörd. Dessa prognoser viktas sedan samman till en genomsnittlig hektarskörd för hela riket. Resultat presenteras enbart på riksnivå då prognoserna på länsnivå är alltför osäkra för att redovisas separat. Eftersom väderdata för månaderna augusti till oktober innevarande år inte finns tillgängliga vid prognostillfället tas medelvärdet för de senaste 30 åren.
Prognosen för den totala skörden av respektive gröda beräknas genom att multiplicera den prognostiserade hektarskörden med den totala grödarealen. De arealer som används är preliminära och hämtades från Jordbruksverkets administrativa stödregister den 2 augusti 2023 och avser all stödansökt grödareal vid tidpunkten.
I prognosen uppskattar vi att 75 000 hektar spannmål mer än planerat har ensilerats istället för att tröskas. Denna minskning redovisas inte på enskilda grödor.
Korrigeringarna för vädret baseras på modellens överskattningar för de torra somrarna 1992 och 1994.
Sambandet mellan skörd och väder är komplext. Dataanalyser visar att de vädervariabler som statistiskt sett har störst samband med skörden av höstsådda grödor är vädret i början på året (februari och mars) och då främst medeldygnstemperaturen. De variabler som förklarar variationer i avkastning av de vårsådda grödorna är framförallt temperaturen i mars, juni och juli och nederbörden från april till och med juli. Om det är relativt torrt och varmt i mars/april så påverkas såtidpunkten för vårgrödorna, vilket i sin tur bidrar till hur lång tillväxttid grödan får. Lång tillväxttid ger historiskt sett en större hektarskörd.
Statistikens tillförlitlighet
Precis som för de flesta andra prognoser finns det problem och källor för osäkerhet även i denna prognosmetod. Några av dessa är:
- De gjorda prognoserna bygger på verkliga uppgifter av väderdata fram till och med juli år 2023. För efterföljande månader har årets väderdata satts till normalvärden, vilket gör att prognoserna kan slå fel om årets väder i augusti och september skiljer sig markant från normalåret.
- Varje väderstation motsvarar ett län. Vilket kan påverka resultaten betydligt då förhållandena kan skilja sig åt inom ett län. Vissa stationer har lagts ner och vissa har tillkommit sedan 1965 vilket gör att alla tidsserier inte utgörs av data från en station utan har tagits fram utifrån olika stationer.
Bra att veta
Föregående års prognoser
För att belysa osäkerheten i skördeprognoserna redovisas i tablåerna E och F den procentuella skillnaden mellan publicerade prognoser och utfallet av den slutliga skördestatistiken för åren 2018–2022. Påpekas bör att i de slutliga skördeuppskattningarna exkluderas arealer som valts att skördas som grönfoder. Prognosen tar ingen hänsyn till detta vilket bidrar till en systematisk överskattning av totalskördarna. Storleken på denna överskattning varierar från år till år beroende på hur stor andel som skördas som grönfoder.
Positivt värde betyder att prognosen för hektarskörd respektive totalskörd var större än den slutliga skördeuppskattningen och negativt värde betyder på motsvarande vis att prognosen var mindre än den slutliga skördeuppskattningen. Tablå E visar att förra årets prognos överskattade hektarskördarna för de höstsådda grödorna råg och höstrågvete medan höstvete underskattades med 2 %. Störst underskattning för spannmål var vårgrödorna vårkorn, havre, vårvete och höstrågvete.
Tablå E. Skillnader i hektarskörd mellan tidigare års prognoser och utfallet i de slutliga skördeuppskattningarna, %
Tablå F visar att prognosen för totalskörden av spannmål 2022 underskattade spannmålsskörden med 5 %. För de enskilda grödorna så underskattades de flesta spannmålsgrödorna undantagen är råg, höstkorn och höstrågvete. Totalskörden av oljeväxter underskattades med 1 % totalt jämfört med de slutliga skördeuppskattningarna. Det berodde främst på att höstraps, som utgjorde 91 % av totalskörden av oljeväxterna, överskattades med 1 %.
Tablå F. Skillnader i totalskörd mellan tidigare års prognoser och utfallet av de slutliga skördeuppskattningarna, %
För höstkorn, höstrågvete, vårrågvete, blandsäd och höstrybs baseras inte prognoserna direkt på väderdata då det inte finns tillräckligt långa tidsserier med skördestatistik för att kunna skapa tillförlitliga modeller. Prognoserna för dessa grödor baseras istället på vilka samband de har med andra grödor. Detta förstärker avvikelserna för just dessa grödor. Tilläggas bör också att den prognostiserade totalskörden av blandsäd systematiskt underskattas. Orsaken till detta är att prognosen, till skillnad från de slutliga skördeuppskattningarna, inte tar hänsyn till att vissa arealer baljväxt/stråsädesblandningar skördas som grönfoder istället för gröda.
Annan statistik
Den 15 november redovisas preliminära skörderesultat på riksnivå, med ett urval av cirka 1 000 lantbrukare som undersökningsunderlag.
Preliminär skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter med redovisning på län, produktionsområden och riksnivå baserade på hela urvalet (drygt 4 000 lantbruk) redovisas den 13 december.
Slutliga resultat från skördeundersökningar år 2023 redovisas under andra kvartalet 2024.
Summary in English
Crop production forecast for cereals and oilseed crops in 2023
This report provides forecasts concerning yields per hectare and total production of cereals and oilseed crops for the year 2023. The results are presented at the national level.
Yield per hectare
Winter wheat is the highest yields per hectare with 6 580 kg/hectares. Which is a decrease with 9 % compared with last year. Yields per hectare are estimated to decrease for all the other cereal except winter triticale compared with 2022. One of the crops with the highest expected decrease in yield compared with 2022 is oats (26 %).
Yield of winter rape is expected to decrease with 5 % compared to last year (3 330 kg/hectares) and the yield of spring rape is estimated to decrease with 24 % (1 930 kg/hectares).
Total production
The forecast shows that the total production of cereals is estimated to be 4.9 million tonnes in 2023, which is 15 % less than 2022 and 5 % less than the average for the years 2018–2022. The main reason for the lower total production of cereals estimated for 2023 is that yields per hectare are estimated to decrease for all the cereals except winter triticale compared with 2022.
This year’s harvest of oilseeds is estimated to be 0.41 million tonnes, which is 4 % less than in 2022. Compared with the average total production of oilseeds for the last five years, the estimation of the production in 2023 is 20 % higher. The area cultivated with winter rape is expected to be 89 % of the total area for oilseeds.