Vattenbruk 2022

Syfte

I denna rapport redovisas statistik över produktion, saluvärde, odlingstekniker samt sociala och ekonomiska förhållanden inom svenskt vattenbruk. Statistiken baseras på en enkätundersökning som SCB genomfört på uppdrag av Jordbruksverket avseende referensår 2022. Officiell statistik om vattenbruk har tagits fram årligen sedan 1983. Referensår 2022 är det tredje året som uppgifter om sociala och ekonomiska förhållanden ingår i den officiella statistiken.

Vattenbrukets produktion redovisas uppdelat på fisk för konsumtion (matfisk, matkräftor och blötdjur) och fisk för utsättning (sättfisk och sättkräftor).

Med produktion av matfisk, matkräftor och blötdjur avses vad som under året tagits ut ur mat-fiskodlingar av konsumtionsfärdig fisk. Fisk, kräftor och blötdjur som hållits kvar i odling, det vill säga förts över till nästa produktionsår, ingår inte i statistiken.

Sättfisk och sättkräftor är fisk och kräftor som har satts ut i naturvatten eller in på en annan odling för att växa till. Den här produktionen avser den del som levererats utanför matfiskproduktionen. Fisk och kräftor som hållits kvar i odling, överförts till annan odling eller förts över till nästa produktionsår, ingår inte i statistiken.

Vattenbruksstatistiken innehåller systematiska och slumpmässiga osäkerheter. Rådet till statistikanvändarna är därför att tolka förändringar mellan enstaka år med försiktighet. Fokus bör snarare ligga på den långsiktiga utvecklingen. Läs gärna mer om detta i kvalitetsdeklarationen som finns tillgänglig under rubriken ”Metod och kvalitet”.

Aktiva anläggningar

En anläggning räknas som aktiv om det förekommit produktion till försäljning under referensåret. Anläggningar som endast använts för egen konsumtion ingår inte i statistiken. Antalet aktiva anläggningar 2022 skattas till 140, vilken är en minskning med tio anläggningar sedan året innan. Antalet företag är dock mindre eftersom ett företag kan ha flera aktiva anläggningar. Under 2022 uppgick antalet företag till 91.

I tablå A visas antalet aktiva anläggningar efter produktionsinriktning uppdelat enligt NUTS 1 och för riket totalt 2022 och 2021. Av de aktiva anläggningarna är 55 huvudsakligen verksamma inom matfiskproduktion, en ökning med åtta anläggningar sedan året innan. Antalet anläggningar med sättfiskproduktion skattas till 57, vilket motsvarar en minskning med elva anläggningar sedan i fjol.

Vidare finns år 2022 en anläggning som producerar matkräftor och även en anläggning som producerar sättkräftor. Det finns 23 aktiva anläggningar som producerar musslor och tre anläggningar med ostronproduktion.

I Östra Sverige (SE 1) ingår följande län: Stockholm, Uppsala, Södermanland, Östergötland, Örebro, Västmanland. I Södra Sverige (SE 2) ingår följande län: Jönköping, Kronoberg, Kalmar, Blekinge, Skåne, Halland, Västra Götaland. I Norra Sverige (SE 3) ingår följande län: Värmland, Dalarna, Gävleborg, Västernorrland, Jämtland, Västerbotten, Norrbotten.

I tabell 1 visas antalet matfiskanläggningar uppdelat på odlad art. Eftersom en anläggning kan producera flera arter så kan de förekomma flera gånger i tabellen. Den fiskarten som förekommer på flest anläggningar är regnbåge med 30 anläggningar. Den näst vanligaste arten är röding som återfinns på åtta anläggningar.

I tabell 1 går det även att utläsa att antalet matfiskanläggningar har minskat under 2000-talet. Exempelvis har antalet anläggningar som producerar regnbåge varierat mycket under åren. Flest anläggningar fanns år 2001 med 128 anläggningar och minst under 2022 med 30 anläggningar.

År 2022 skattas antalet matkräftanläggningar till tre, att jämföra med i början av 2000-talet då det fanns så många som ett 100-tal. Antalet anläggningar med musselodlingar uppgick under 2022 till 23. Antalet anläggningar med musselodlingar har under 2000-talet varierat mellan fem som lägst och 33 som flest.

Precis som för antalet matfiskanläggningar ser vi en minskning av antalet sättfiskanläggningar under 2000-talet, dock inte lika stor minskning. I tabell 2 visas antalet anläggningar uppdelat på odlad art. Även här odlar flest sättfiskanläggningar regnbåge, med 33 anläggningar år 2022. Det innebär en minskning med tio anläggningar sedan året innan. Vidare ser vi att 30 anläggningar odlar öring och nio anläggningar har en produktion av röding.

Produktion

I tablå B visas produktionen av matfisk, sättfisk och musslor avrundat till 100-tal ton, uppdelat enligt NUTS 1. Av sekretesskäl redovisas inte geografiska fördelningen av matkräftor och sättkräftor. Av samma skäl kan inte den geografiska föredelningen redovisas på samtliga områden vad gäller sättfisk.

Den totala produktionen av matfisk skattas till 9 500 ton i beräknad hel färskvikt. 9 100 ton, eller ungefär 95 procent har producerats i norra Sveriges 38 anläggningar. Den totala produktionen av sättfisk skattas till nästan 900 ton. För att inte röja uppgifter om enskilda kan endast produktionen i norra Sverige redovisas vilken uppgår till 500 ton. Den totala produktionen av musslor skattas till 2 300 ton, och har producerats på de 23 anläggningarna belägna i södra Sverige.

Produktion av matfisk, matkräftor och blötdjur

I tabell 3 redovisas produktion av matfisk, matkräftor och blötdjur uppdelat på odlad art. Regnbåge är precis som tidigare den dominerande arten och uppgår år 2022 till 8 100 ton i beräknad hel färskvikt. Det innebär en minskning med 2 300 ton eller 22 procent sedan året innan.

Efter regnbåge är den största produktionen röding och ål. Därefter följer övrig matfisk där bland annat lax, gös, abborre och rödstrimma ingår. På grund av sekretess går det dock inte att redovisa hur stor produktionen är för dessa arter. Produktionen av musslor skattas till drygt 2 300 ton, vilket innebär en minskning med ungefär 32 procent sedan året innan.

Av den totala produktionen av regnbåge så odlades 7 550 ton eller 93 procent, i sötvatten. Utöver regnbåge så odlades all röding och ål i sötvatten.

Knappt 600 ton, motsvarande sju procent av regnbågen odlades i havet (salt eller bräckt vatten). Det innebär en minskad produktion jämfört med föregående år. Hela musselskörden på 2 300 ton odlas i havet (salt eller bräckt vatten). Se tabell 4.

Odlingsteknik för odling av matfisk

Det vanligaste sättet att odla matfisk är i så kallade kassar. Det innebär att fisken odlas i stora eller mindre nätkassar i en sjö eller vid en kust. För 2022 skattas antalet kassar till 429² med en total volym på 813 000 m3. Se tabell 5.

Matfisk kan även odlas på land i bassänger samt i så kallade recirkulerande system (Recirculation Aquaculture Systems – RAS). Antal bassänger skattas till 116 med en total volym på 2 000 m3. Det innebär en minskning med nästan 100 bassänger. Minskningen beror främst på att något vattenbruk ändrat inriktning från matfisk till sättfisk. Antalet RAS skattas till 41, vilket innebär en minskning med elva sedan året innan. Den totala volymen av RAS uppgår till 3 000 m3, vilket däremot är på samma nivå som året innan.

¹ Här ingår inte kassar som används för odling av ostron, dessa är mycket mindre än övriga kassar.

Odlingsteknik för odling av matkräftor

Matkräftor odlas i grävda dammar. Antalet dammar uppgår till 38 med en total volym på 68 000 m3. Det innebär en ökning sedan året innan då antalet dammar uppgick till 31. Se tabell 6.

¹ Här ingår inte kassar som används för odling av ostron, dessa är mycket mindre än övriga kassar.

Produktion av sättfisk och sättkräftor

Odling av sättfisk innebär att man odlar fisk som ska sättas ut i naturvatten eller in på en annan odling för att växa till. Regnbåge svarar för den största produktionen med 470 ton. Efter regnbåge står öring för den största produktionen med nästan 140 ton och därefter röding vars produktion uppgår till drygt 80 ton. Det odlas även lax och övrig sättfisk, men på grund av sekretess kan vi inte redovisa hur stor produktionen är av dessa arter. Den totala sättfiskproduktionen skattas till drygt 850 ton, vilket är något lägre än året innan.

Odlingsteknik för odling av sättfisk och sättkräftor

Sättfisk kan, precis som matfisk, odlas i kassar, dammar, bassänger eller i recirkulerande system (RAS). I tabell 8 redovisas statistik över odlingstekniker för sättfisk.

Antalet kassar skattas till 283 med en total volym på 251 000 m3. Detta är en minskning med cirka 90 odlingsenheter, men däremot en ökning i volym med 45 000 m3 jämfört med 2021.

När det kommer till odling på land så uppgår antalet bassänger till 1 728 med en total volym på 46 000 m3. Detta innebär en tillbakagång sedan året innan. Antalet RAS skattas till 129 med en total volym på 3 000 m3. Denna odlingsteknik har däremot ökat sedan föregående år.

Saluvärde

För båda verksamhetsinriktningarna (produktion för konsumtion respektive utsättning) efterfrågades saluvärden (exkl. moms). Uppgifter om saluvärdet av produktionen lämnades av de flesta odlare, dock inte av alla. Totala produktionsvärden för vissa anläggningar har därför imputerats genom att kvantitetsuppgifter multiplicerats med genomsnittligt saluvärde per ton utifrån faktiskt redovisade uppgifter.

Det framräknade totala saluvärdet av produktionen för konsumtion uppgick år 2022 till 635 miljoner kronor, vilket är en ökning med ungefär 94 miljoner jämfört med 2021. Detta trots en

minskad produktion under 2022. Av sekretesskäl kan endast saluvärdet för regnbåge redovisas 2022. Saluvärdet för regnbåge uppgick till 495 miljoner kronor.

Det framräknade totala saluvärdet av sättfisk- och sättkräftproduktionen uppgick år 2022 till 72 miljoner kronor, vilket är på samma nivå som föregående år. Av de 72 miljoner kronorna uppgår saluvärdet för regnbåge till 36 miljoner kronor.

Fisk som hållits kvar i odling eller överförts till annan odling, det vill säga förts över till produktionsåret 2023, ingår inte i siffrorna. Se tabell 10.

Sociala och ekonomiska förhållanden

Undersökningen om vattenbrukets sociala och ekonomiska förhållanden har sedan 2018 samordnats med den officiella statistiken om svenskt vattenbruk. Från och med referensår 2020 så är även denna statistik officiell och ingår därmed i denna rapport och finns även i statistikdatabasen.

Statistiken omfattar bland annat antal sysselsatta fördelat på kön, avlönad respektive oavlönad, företagare/ägare respektive övriga, ålder, utbildningsnivå samt medborgarskap. Även ekonomiska uppgifter såsom energikostnader, reparationer och underhållskostnader, inköp av levande vattenbruksorganismer, inköp av fiskfoder, andra driftkostnader samt extraordinära intäkter och kostnader är inkluderat.

Statistiken redovisas per segment. Vid segmenteringen delas företagen in i grupper (segment) baserat på vilka arter som odlas och vilka odlingstekniker som används. Om flera arter eller odlingstekniker används på ett företag så placeras det i ett segment vars verksamhet ger störst intäkter. Segmenteringen är enligt tabell 9 i Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2016/1251:

• Lax – Kläckerier och yngelanläggningar (segment 1_8)
• Öring – Kläckerier och yngelanläggningar (segment 2_8)
• Andra sötvattensfiskar – Dammar (segment 8_1)
• Andra sötvattensfiskar – Tankar och bassänger (segment 8_2)
• Andra sötvattensfiskar – Recirkulerande system (segment 8_4)
• Andra sötvattensfiskar – Kassar (segment 8_6)
• Andra sötvattensfiskar – Kläckeri och yngelanläggningar (segment 8_8)
• Musslor – Annan (segment 10_12)
• Ostron – Annan (segment 11_12)
• Kräftdjur – Annan (segment 13_12).

Om det endast finns ett fåtal företag inom något segment kan det slås ihop med annat segment i redovisningen av statistiken.

Sysselsättning

Antal sysselsatta på vattenbruksföretag skattas år 2022 till 416 personer. Detta är en minskning jämfört med året innan då antalet skattades till 531 personer. Av totala antalet sysselsatta är ungefär 80 procent män och 20 procent kvinnor.

Flest sysselsatta, 206 personer, återfinns på företag som odlar fisk i kassar. Näst flest sysselsatta, 77 personer, återfinns på företag som odlar fisk i tankar, bassänger och recirkulerande system. Vidare är 65 personer sysselsatta på företag som odlar musslor eller ostron.

35 personer är sysselsatta på företag som odlar fisk i dammar. Fyra personer är verksamma inom segmentet kräftdjur.

Av totala antalet sysselsatta är ungefär en fjärdedel företagare, 53 procent är mellan 40–64 år och 23 procent har en universitetsutbildning.

Ekonomiska uppgifter

I tablå C visas statistik över kostnader för energi, reparationer och underhåll, inköp av levande vattenbruksorganismer, inköp av foder och övriga driftkostnader för år 2022 och 2021.

Energikostnader skattas till nästan 30 miljoner 2022, vilket är en ökning med 15 procent sedan året innan. Den största posten är inköp av foder som skattas till 230 miljoner kronor, vilket innebär en ökning med drygt 30 miljoner jämfört med året innan. Övriga driftkostnader uppgår till drygt 150 miljoner vilket är en kraftig ökning jämfört med året innan då samma post uppgick till drygt 50 miljoner kronor. Övriga driftskostnader ligger nu på ungefär samma nivå som under 2020.

Energikostnader varierar mellan segmenten och är som störst bland företag som odlar fisk i kassar. Kostnaden skattas till nästan 16 miljoner kronor. Bland företag som odlar fisk i tankar, bassänger och recirkulerande system uppgår energikostnaderna till drygt sex miljoner kronor. Se tabell 12.

Vad gäller inköp av foder så skattas den totala mängden till nästan 13 000 ton, varav den största delen 12 000 ton, köptes in av företag som odlar fisk i kassar. Inköpt mängd levande vattenbruksorganismer skattas till 394 ton, vilket innebär en minskning sedan året innan då den inköpta mängden uppgick till 570 ton.

Tabeller

• Tabell 1. Antal aktiva anläggningar med matfisk, efter odlad art, 2000–2022
• Tabell 2. Antal aktiva anläggningar med sättfisk, efter odlad art, 2000–2022
• Tabell 3. Produktion av matfisk, matkräfta och mussla efter odlad art, 2010–2022
• Tabell 4. Produktion av matfisk i salt respektive sötvatten, efter odlad art, 2010–2022
• Tabell 5. Odlingstekniker för matfisk, 2010–2022
• Tabell 6. Odlingsteknik för matkräftor, 2010–2022
• Tabell 7. Produktion av sättfisk och sättkräfta, efter odlad art, 2010–2022
• Tabell 8. Odlingstekniker för sättfisk, 2010–2022
• Tabell 9. Saluvärde för produktion av matfisk, löpande priser, 2010–2022
• Tabell 10. Saluvärde för produktion av sättfisk, löpande priser, 2010–2022
• Tabell 11. Sysselsättning per segment, 2022
• Tabell 12. Ekonomiska uppgifter per segment, 2022

Kort om statistiken

Det här beskriver statistiken

Statistiken i denna rapport ingår i Sveriges officiella statistik. De statistiska målstorheter (de storheter som statistikvärden tas fram för) som primärt skattas är:

• Antal aktiva anläggningar och företag,
• Produktion och produktionsbortfall i ton för fisk, kräftor och blötdjur,
• Produktion av rom och yngel i antal,
• Saluvärde i miljoner kronor (mnkr),
• Antal anläggningar med olika odlingstekniker och storlek för dessa i meter (m), kvadratmeter (m²) respektive kubikmeter (m³),
• Uppgifter om sysselsättning fördelat på antal personer, antal arbetade timmar samt kostnad,
• Ekonomiska uppgifter fördelat på energikostnader, kostnad för reparationer och underhåll, inköp av levande vattenbruksorganismer och fiskfoder, andra driftkostnader samt extraordinära intäkter och kostnader.

Så tar vi fram statistiken

Vattenbruksstatistiken baseras på uppgifter från en enkät som under våren 2023 skickades ut till samtliga vattenbruksföretag i Sverige. Uppgifter om företagen hämtades från Jordbruksverkets centrala vattenbruksregister (CVR). CVR utgörs av företag med länsstyrelsernas tillstånd att bedriva vattenbruk.

Direktinsamling tillämpas i undersökningen. Ingen alternativ datakälla finns. I CVR finns det visserligen uppgifter om vad företagen har tillstånd att odla och vilka odlingstekniker som förekommer. Dessa uppgifter används som stöd vid imputeringar och vid mikrogranskning, men de kan inte ersätta direktinsamling.

Undersökningen genomförs årligen. Den första kontakten med uppgiftslämnarna sker genom utsändning av ett missiv. Missivet skickades ut i februari 2023 och innehöll inloggningsuppgifter till undersökningen på SCB:s webbplats. Företag som ej skickat in enkäten påminns antingen via post, e-post eller telefon.

Objektbortfall imputeras med hjälp av föregående års uppgifter, uppgifter från CVR och uppgifter om omsättning från SCB:s företagsdatabas (FDB). Exempel: Om ett företag inte kommit in år och som i fjol odlade 1 000 kg regnbåge och i år ökat omsättningen med 20 % så imputeras 1 000 × 1,20 = 1 200 kg regnbåge. Ingen hänsyn tas till om föregående års värde är imputerat eller ej.

För matfisk anger uppgiftslämnarna produktionen i slaktad vikt, det vill säga vikten av den urtagna fisken i kilogram. Redovisning sker sedan i hel färskvikt genom att multiplicera skattad mängd matfisk med faktorn 1,18.

De olika målstorheterna i undersökningen skattas genom enkel summering av uppgiftslämnarnas inrapporterade uppgifter samt imputerade uppgifter för ej inkomna företag. I samband med tabelleringen görs en röjandekontroll för att säkerställa att ingen enskilds uppgifter kan utläsas direkt eller indirekt utan dennes samtycke. Tabellceller som kan leda till röjanderisk undertrycks, det vill säga ersätts med prickar (..).

Mer information om hur vi tagit fram statistiken finns i ”Statistikens framställning” under rubriken ”Metod och kvalitet”.

Statistikens tillförlitlighet

Resultaten har både systematiska och slumpmässiga osäkerheter. Rådet till statistikanvändarna är därför att tolka förändringar mellan enstaka år med försiktighet. Fokus bör snarare ligga på den långsiktiga utvecklingen. Tillförlitligheten bedöms ändå sammantaget vara relativt god.

Mätfel är den osäkerhetskälla som bedöms ha störst inverkan på statistikens kvalitet. Mätfel kan uppstå exempelvis då frågeformuläret inte fyllts i som avsett eller då det missförståtts. Det finns uppgiftslämnare som har svårt att lämna exakta siffror om produktion, saluvärde och arbetade timmar. Det finns också uppgiftslämnare som missförstår vissa instruktioner och definitioner i blanketten, vilket brukar uppdagas i samband med återkontakt med uppgiftslämnaren vid granskning. Detta medför en osäkerhet, och resultatet bör därför tolkas med viss försiktighet. Osäkerheten bedöms vara av både slumpmässig och systematisk karaktär.

Tidigare år har bortfallet bedömts vara den osäkerhetskälla som haft störst inverkan på statistikens kvalitet. Detta eftersom bortfallsandelen varit relativt hög och imputeringen av de företag som inte kommit in är förenad med osäkerhet, bland annat på grund av att företag kan ändra sin produktion mellan åren. Sedan undersökningsomgången avseende 2020 har bortfallet märkbart minskat, från 35 procent till ungefär elva till 13 procent på objektnivå, vilket beror på att Jordbruksverket införde uppgiftsplikt på undersökningen 2020. Därmed bedöms bortfallet inte längre har lika stor inverkan på statistikens kvalitet.

Mer information om statistikens kvalitet finns i Kvalitetsdeklarationen under rubriken ”Metod och kvalitet”.

Metod och kvalitet

• Kvalitetsdeklaration Pdf, 226.5 kB.
• Statistikens framställning Pdf, 667.4 kB.

Summary in English

The production in Swedish aquaculture in 2022 was 9 500 metric tonnes, in live weight, of fish for consumption. The dominating species was rainbow trout (8 100 tonnes in live weight), 85 percent of the total production of fish for consumption. Furthermore, there were about 2 300 tonnes of cultivated mussels.

The total value of the aquaculture production of fish for consumption, including crayfish and mussels, amounted to about SEK 635 millions.

The total production of fish for stocking was about 850 tonnes. The dominating species of fish for stocking was rainbow trout with 470 tonnes. The total value of the aquaculture production of fish for stocking amounted to SEK 72 millions.

The number of persons employed in Swedish aquaculture was estimated at 416.