EAA – Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn 2022

Syfte

Den Ekonomiska kalkylen för jordbrukssektorn (EAA) avser att belysa den ekonomiska utvecklingen inom jordbrukssektorn och används bland annat som underlag för jordbrukspolitiska bedömningar. Beräkningarna görs enligt regler som fastställts av EU:s statistikmyndighet Eurostat och kalkylerna tas fram av samtliga EU-länder.

Den här rapporten beskriver den svenska jordbrukssektorns ekonomiska resultat år 2022. En prognos publicerades i december 2022 och preliminära resultat i februari 2023.

Jordbrukets ekonomiska resultat 2022

I tablå A redovisas jordbrukssektorns ekonomiska resultat för år 2010, 2015, och för åren 2019–2022, samt den procentuella förändringen mellan 2021 och 2022. Som tablån visar ökade företagsinkomsten markant under 2022. Kostnader för insatsvaror och tjänster, löner och kapitalförslitning har ökat, men inte med lika mycket som värdet av produktionen.

Indikatorer över inkomstutvecklingen

Jordbruksverket har levererat denna beräkning av inkomstutvecklingen i det svenska jordbruket till EU:s statistikmyndighet Eurostat. Utifrån medlemsstaternas levererade statistik tar Eurostat fram tre så kallade inkomstindikatorer. Inkomstutvecklingen enligt indikatorerna A, B och C återfinns i figur A. Indikatorerna definieras enligt följande:

• Indikator A: Index över real faktorinkomst per årsverke totalt
• Indikator B: Index över real företagsinkomst per oavlönat årsverke
• Indikator C: Index över real företagsinkomst

Samtliga indikatorer redovisas i reala termer, det vill säga faktorinkomsten och företagsinkomsten har justerats för inflationen. Mellan åren 2021 och 2022 visar indikator A en uppgång på knappt 24 %. Indikator B och C visar uppgångar på drygt 42 respektive 39 %.

Indikator A och B belyser inkomstutvecklingen i förhållande till antalet utförda årsverken i sektorn. Sysselsättningen inom jordbrukssektorn, mätt i antal årsverken, har sjunkit kontinuerligt under lång tid. Enligt avgränsningarna i EAA var sysselsättningen 104 300 årsverken år 1990. År 2010 uppgick antalet årsverken till 65 300 och för år 2022 uppskattas antalet årsverken till 57 000. Av det totala antalet årsverken 2022 uppskattas 56 % vara oavlönade, det vill säga utförda av jordbruksföretagaren, familjemedlemmar och övriga anhöriga till jordbruksföretagaren.

Värdet av jordbrukets produktion

I figur B visas utvecklingen av jordbrukssektorns totala produktionsvärde i löpande priser. Av figuren framgår att vegetabilie- och animalieproduktionen tidigare stått för ungefär lika stor andel av det totala produktionsvärdet i jordbruket. Åren 2019–2021 har dock vegetabilieproduktionens andel växt något och under 2022 förblev den oförändrad.

Skillnaden mellan produktionen till baspris och produktionen till producentpris utgörs av stöd och ersättningar. I genomsnitt har dessa uppgått till drygt 10 miljarder kronor, eller 14–16 % av produktionsvärdet, per år under perioden 2010–2021. Men år 2022 steg de till drygt 13 miljarder. Samtidigt steg produktionsvärdet också, varför stöd och ersättningar utgjorde något mindre än 14 % av produktionsvärdet år 2022.

Av figur C framgår att vegetabilieproduktionen år 2022 värdemässigt dominerades av spannmål, foderväxter (främst ensilage, hö och halm) samt köks- och plantskoleväxter som tillsammans svarade för 81 % av vegetabilieproduktionens värde. I värdet av foderväxter ingår även foder som produceras och konsumeras inom samma företag. På animaliesidan svarade mjölk och nötkött för 42 respektive 20 % av produktionsvärdet.

Värdet av vegetabilieproduktionen

Värdet av vegetabilieproduktionen i löpande baspriser uppgick totalt till 41,8 miljarder kronor 2022. Jämfört med år 2021 är det en ökning med knappt 7,3 miljarder kronor eller 21 %.

Under skördeåret 2022/2023 ökade produktionsvärdet av spannmål och majs med drygt 4,7 miljarder kronor eller 42 % jämfört med föregående skördeår. Avräkningspriserna ökade med 25 %, medan skörden var 17 % högre jämfört med 2021. Det totala värdet av spannmålsproduktionen 2022 uppgick till 16,1 miljarder kronor.

Posten Industrigrödor domineras av oljeväxter och deras produktionsvärde ökade med 33 % under skördeåret 2022/2023. Totalskörden av oljeväxter ökade med 24 %, samtidigt som det genomsnittliga priset steg med 6 % under 2022/2023. Värdet av raps och rybs ökade med 32 %, motsvarande drygt 0,6 miljarder kronor. Totalt uppgick värdet av raps- och rybsproduktionen till 2,6 miljarder kronor 2022/2023.

Värdet av gruppen Foderväxter, det vill säga ensilage, hö, halm och fodermajs ökade med 0,6 miljarder kronor eller 6 %. I värdet av gruppen Foderväxter inkluderas även det foder som produceras och konsumeras inom ett och samma företag. Vallskörden uppgick till 4,0 miljoner ton 2022, en minskning med 6 % jämfört med 2021. Men tack vare de högre priserna förblev värdet av hö och ensilage oförändrat, medan värdet av den skördade halmen ökade med 21 % under 2022. Produktionsvärdet av foderväxterna uppgick totalt till 10,9 miljarder kronor 2022.

För köks- och plantskoleväxter uppgick det totala produktionsvärdet till 7,0 miljarder kronor 2022, en ökning med 13 % eller 0,8 miljarder jämfört med 2021. Värdet av fruktproduktionen minskade med 0,1 miljarder eller 13 % jämfört med 2021. Produktionsvärdet för frukt minskade även 2021, främst på grund av att priserna sjönk. Trots två år i följd av relativt stora minskningar i produktionsvärde är 2022 års värde om 0,9 miljarder fortfarande 22 % högre än genomsnittet för åren 2010–2019.

Värdet av animalieproduktionen

Produktionsvärdet av animalier till löpande baspriser ökade år 2022 med knappt 23 % eller 6,9 miljarder kronor jämfört med år 2021 och uppgick till 37,3 miljarder kronor. Mer än hälften av ökningen förklaras av en ökning i produktionsvärdet för mjölk, som steg med 3,9 miljarder kronor. Efter ett par års nedgång, orsakad av fågelinfluensa, återhämtade sig värdet av äggproduktionen och steg med 37 % till en ny högstanivå; 2,6 miljarder.

Produktionsvärdet av nötkreatur ökade med 0,6 miljarder kronor, eller 9 %, år 2022 jämfört med 2021 och uppgick till drygt 7,3 miljarder kronor. Den slaktade kvantiteten var i stort sett oförändrad, men avräkningspriserna ökade. Slakten av grisar ökade knappt 1 % år 2022 och de genomsnittliga priserna ökade med drygt 17 %. Resultatet blev att produktionsvärdet för gris ökade med 1,0 miljarder, eller knappt 19 %. Det totala produktionsvärdet för grisar uppgick till 6,1 miljarder kronor 2022. Produktionsvärdet av fjäderfä ökade med drygt 33 % år 2022 jämfört med 2021, till drygt 3,4 miljarder kronor.

Invägningen av mjölk var i stort sett oförändrad, men avräkningspriserna ökade med drygt 34 % under 2022 jämfört med 2021. Totalt ökade värdet av mjölkproduktionen därför med drygt 32 %, eller 3,9 miljarder kronor, och uppgick till 15,8 miljarder kronor.

Jordbrukssektorns produktionsvärde i fasta priser

I figur D redovisas jordbrukssektorns produktion i fasta priser. Detta ger en bild av utvecklingen i den totala produktionsvolymen. Jordbrukssektorns produktion, mätt som produktionsvärde till fasta producentpriser, ökade med 8 % mellan 2010 och 2022. Ökningen kan till största delen hänföras till vegetabilieproduktionen, som ökade med drygt 19 %. Animalieproduktionen ökade under samma period med 2 %. Från år 2021 till 2022 ökade jordbrukssektorns produktion i fasta priser med knappt 4 %. Produktionsvolymen för animalier var närmast oförändrad medan vegetabilieproduktionen ökade med knappt 6 %.

Stöd och ersättningar

Stöd och ersättningar delas i EAA in i produktstöd eller produktionsstöd. Investerings- och startstöd räknas som kapitaltransfereringar.

I figur E redovisas utvecklingen för stöd och ersättningar till jordbruket mellan 2010 och 2022. Produktstöden, som betalas ut för produktion av exempelvis djur eller för en viss odling, ökade med 8 % under 2022 jämfört med 2021. Totalt betalades knappt 1,4 miljarder kronor ut i form av produktstöd 2022.

Under samma period ökade produktionsstöden med drygt 2,0 miljarder kronor eller 20 %. Produktionsstöden är inte produktberoende utan betalas ut oavsett vad som produceras eller som ersättning för kostnader som uppstår för de åtgärder som ersättningen omfattar. Totalt uppgick produktionsstöden till 12,0 miljarder kronor 2022.

Not: Ökningen av totalsumman av stöden mellan 2018 och 2019 beror främst på den andra utbetalningen av krisstödet för torkan 2018. År 2022 betaldes ett krisstöd ut för de kostnadsökningar som skedde under året.

I tabell 4, "Stöd och ersättningar efter stödform, 2019-2022", finns utbetalningarna av produkt- och produktionsstöd fördelat på stödform exklusive epizootiersättningar för stödåren 2019–2022. Av de totalt 13,3 miljarder kronor produkt- eller produktionsstöd som betalades ut 2022 gick 7,5 miljarder kronor till gårdsstödet, förgröningsstödet, nötkreatursstödet och stödet till unga jordbrukare. Dessa stöd finansieras helt av europeiska jordbruksfonden. Till dem kom det nationella krisstödet om 1,9 miljarder som betalades ut på grund av kostnadsökningarna.

Drygt 3,5 miljarder kronor gick till stöd och ersättningar inom landsbygdsprogrammet 2022, medan 0,4 miljarder kronor betalades ut som det helt nationellt finansierade stödet till lantbruk i norra Sverige. Inom landsbygdsprogrammet utgör kompensationsstödet och ersättningar till betesmarker och slåtterängar och ekologisk produktion en stor del av medlen.

Epizootiersättningarna minskade med 76 % år 2022. Detta då nästan hela posten år 2021 bestod av ersättningar till äggproducenterna för fågelinfluensan. Sådana utbetalningar gjordes även år 2022, men till ett betydligt lägre värde. År 2022 betalades knappt 96 miljoner kronor ut i epizootiersättningar.

Kostnader för insatsvaror och tjänster

Jämfört med 2021 uppskattas kostnaderna för insatsvaror och tjänster öka med 9,1 miljarder kronor, eller knappt 19 %, till totalt 58,3 miljarder kronor år 2022. Som påpekats i sammanfattningen har vi reviderat kostnaderna för 2021. Av figur F framgår att djurfoder är den största posten bland kostnader för insatsvaror och tjänster i jordbrukssektorn. År 2022 utgjorde djurfoder 33 % av dessa kostnader och beräknades till 19,0 miljarder. Det var 3,5 miljarder mer än 2021. Egenproducerat foder, det vill säga det foder som produceras och används inom samma företag, ingår i den totala foderkostnaden och uppgick till drygt 7,9 miljarder kronor år 2022.

Posten Andra varor och tjänster innehåller kostnader för bland annat semintjänster, försäkringar, redovisningstjänster, rådgivning och diverse materiell förbrukning. Här ingår även värdet av den halm som produceras och konsumeras inom samma företag, motsvararande 1,2 miljarder kronor år 2022. Under 2022 utgjordes 21 % av kostnaderna för insatsvaror och tjänster av kostnadsposten Andra varor och tjänster.

I relativa tal ökade kostnaderna för gödningsmedel mest år 2022 jämfört med 2021, med 49 % till 5,4 miljarder. Kostnaderna för energi ökade med 1,7 miljarder totalt, varav drivmedel med 1,3 miljarder eller 40 % och elektricitet med 0,4 miljarder eller 29 %. I motsats till år 2021 ökade även kostnaderna för jordbrukstjänster, med knappt 0,7 miljarder eller 18 %.

Tabeller

• I Jordbruksverkets statistikdatabas finns statistiken med längre tidsserier.

• Tabell 1. Sammanfattande resultat från EAA 2015–2022, miljoner kronor
• Tabell 2. Ekonomisk kalkyl för jordbruket 2015–2022 i löpande priser, miljoner kronor
• Tabell 3. Indikator A, B och C 2010–2022, index 2014–2016=100

• Tabell 4. Stöd och ersättningar efter stödform, 2019–2022

• Tabell 5. Start- och investeringsstöd, samt epizootiersättning, 2019–2022

Kort om statistiken

Det här beskriver statistiken

EAA (Economic Accounts for Agriculture) är ett system av statistiska beräkningar av värdet av jordbrukssektorns produktion och kostnader för denna produktion. Beräkningarna görs enligt regler som fastställts av EU:s statistikmyndighet Eurostat.

I EAA ingår alla företag som bedriver växtodling på friland (inklusive trädgårdsodling) eller i växthus, skötsel av lantbruksdjur, uppfödning av hästar eller sällskapsdjur (dock ej för eget bruk), biodling, renskötsel, pälsdjursskötsel, uppfödning av vilt i hägn eller entreprenadtjänster åt andra jordbruksföretag. Utöver detta kan verksamheter ingå vars intäkter- och/eller kostnader inte kan skiljas från jordbruksverksamheten i statistiken. Sådana verksamheter benämns Sekundära icke-jordbruksaktiviteter. För Sverige ingår här till exempel maskintjänster utanför sektorn, såsom snöröjning åt kommuner.

Definitioner och förklaringar

I EAA redovisas produktionsvärden både till producentpris och till baspris. EAA till baspris innefattar produktstöd, vilka inte innefattas i EAA till producentpris. Dessa stöd betalas ut för produktion av exempelvis ett visst djurslag eller för en viss odling. Ett exempel på ett produktstöd är det nationella stödet för mjölk.

De stöd och ersättningar som inte kan relateras till en specifik produkt benämns produktionsstöd. De ges till mottagaren oavsett vad som produceras eller som ersättning för kostnader som uppstår för de åtgärder som ersättningen omfattar. Produktionsstöden, såsom miljöersättningar, kompensationsbidrag och gårdsstöd redovisas under posten Övriga produktionssubventioner.

De i EAA ingående resultatmåtten till baspriser tas fram på följande sätt (inom parenteserna visas den kod som används i Jordbruksverkets statistikdatabas):

+ Värdet av vegetabilieproduktionen (10000)
+ Värdet av animalieproduktionen (13000)
+ Intäkter från jordbrukstjänster (15000)
+ Intäkter från sekundära icke-jordbruksaktiviteter (17000)
= Jordbrukssektorns totala produktionsvärde (18000)

- Kostnader för insatsvaror och tjänster (19000)
= Förädlingsvärde brutto till baspris (20000)

- Kapitalförslitning (21000)
= Förädlingsvärde netto till baspris (22000)

+ Övriga produktionssubventioner (25000)
= Faktorinkomst (26000)

- Löner och kollektiva avgifter (23000)
= Driftsöverskott (27000)

- Arrende- och hyreskostnader (28000)
- Nettoräntekostnader (30000-29000)
= Företagsinkomst netto (31000)

Utöver detta redovisar Eurostat vid inkomstanalyser följande tre så kallade inkomstindikatorer:

• Indikator A: Index över real faktorinkomst per årsverke totalt
• Indikator B: Index över real företagsinkomst per oavlönat årsverke
• Indikator C: Real företagsinkomst

Så tar vi fram statistiken

EAA bygger till största delen på sammanställningar och bearbetningar av redan befintligt statistikunderlag, såsom Lantbruksregistret (LBR), skördeuppskattningar, prisstatistik, slaktstatistik och bokföringsuppgifter. Det primärmaterial som särskilt tas fram inom ramen för denna statistik är intäkter för trädgårdsnäringen och investeringar i maskiner och redskap.

Statistikens tillförlitlighet

EAA:s intäktssida bygger på makrostatistik som i huvudsak bedöms ha god tillförlitlighet. Uppskattningarna av kostnaderna fördelat på de olika kostnadsslagen baseras på aggregerade bokföringsuppgifter från drygt 6 100 företag år 2022. I vissa fall görs även schablonmässiga antaganden. På grund av denna användning av ett flertal olika källor kan några statistiska osäkerhetsmått inte anges.

Statistiken avseende det senaste året baseras till viss del på preliminära uppgifter, vilket innebär att den har en viss grad av osäkerhet.

Revideringar av 2021 års data

Många av kostnadsposterna i beräkningarna av EAA baseras på bokföringsmaterial. I normala fall baseras kostnadsuppskattningarna på bokföringsdata från cirka 7 000 företag. Vid beräkningarna av 2021 års EAA under hösten 2022 hade Jordbruksverket tillgång till bokföringsdata för cirka 6 000 företag. Inför beräkningarna av 2022 års EAA fick Jordbruksverket en uppdatering av bokföringsdata även för 2021. Det uppdaterade materialet baseras på cirka 7 000 företag, det vill säga som ett normalår. Resultatet av uppdateringen blev en nedskrivning av kostnaderna med drygt 1 miljard kronor eller 2 %. Denna nedskrivning av kostnaderna har gjort att företagsinkomsten 2021 ökade med drygt 1 miljard kronor, eller 10 %, jämfört med vad som tidigare publicerats.

Som redan nämnts uppgick inte antalet företag heller i 2022 års underlag till de cirka 7000 företag som normalt är basen för uppskattningarna. Detta innebär att framtida revideringar av kostnader och vissa intäkter för 2022 inte kan uteslutas. Läs mer om statistikens kvalitet och tillförlitlighet i Kvalitetsdeklarationen och Statistikens framställning under Metod och kvalitet.

Metod och kvalitet

• Kvalitetsdeklaration Pdf, 224.2 kB.
• Statistikens framställning Pdf, 228.2 kB.

Summary in English

This report details the economic results of the Swedish agricultural industry in the year 2022. A forecast was published in December 2022 and preliminary results were published in February 2023. Note that the calculated costs for the year 2021 have been revised in this edition, decreasing them by slightly more than 1 billion SEK.

SEK 15 billion increase in 2022 agricultural industry output

The year 2022 was characterized by sharp increases of both costs and prices in the agricultural sector. The costs of energy, fertiliser and animal feed increased, but so did the received prices for major agricultural products such as cereal and milk. The total output value of the agricultural sector in 2022 amounted to SEK 86.8 billion, SEK 15.3 billion more than in 2021. The main reason was an increase in the value of crop output, but animal output was not very far behind.

The value of crop production increased by SEK 7.3 billion or 21 % compared with 2021 and amounted to SEK 41.8 billion in 2022. Cereal production increased by SEK 4.7 billion or 42 %, while the value of forage plants increased by SEK 0.6 billion, or 6 %. The production value of vegetables and horticultural products increased by SEK 0.8 billion, corresponding to 13 %. The value of fruit decreased by SEK 0.1 billion, or 13 %, as it fell further back from a record high the year 2020.

Something to be aware of is that the 2022 harvest is valued using a weighted average of prices for the crop year 2022/2023, while the costs are calculated for the calendar year 2022.

The value of animal production also increased. It amounted to SEK 37.3 billion in 2022, an increase of SEK 6.9 billion compared with 2021. The total values for cattle and pig production amounted to SEK 7.3 and 6.1 billion respectively, corresponding to increases of 9 and 19 % in 2022 compared with 2021. The value of milk production also increased, to SEK 15.8 billion. Both the value of broiler and egg production rose, by 33 % to SEK 3.4 billion and by 37 % to SEK 2.6 respectively, in 2022.

Part of the 2022 increased results stem from inseparable non-agricultural secondary activities which, as the name implies, cannot be separated from actual agricultural production. The sum of these activities amount to SEK 3.2 billion, 13 % more when compared with the previous year and 108 % more than the year 2020.

Increased costs and entrepreneurial income

Just as the production value increased, so did the total intermediate consumption costs, although not by as much. In 2022 these costs increased by SEK 9.1 billion, or 19 %, to SEK 58.3 billion. As mentioned earlier, the calculated costs for 2021 were revised this year, lowering them by slightly more than 1 billion SEK.

The fixed capital consumption rose in 2022, by 12 %, but the net value added increased in spite of this, by SEK 4.6 billion or 46 %. Other subsidies on production increased markedly, by SEK 2.0 billion. The reason for this is that new subsidies were introduced to counter the effects of the increasing input prices.

In spite of the increased costs, factor income rose by SEK 6.7 billion in 2022, an increase of 33 %. Compensation of employees increased as well, by 3 % to SEK 3.5 billion. Rents and other real estate rental charges also increased, by 4 % or SEK 0.1 billion. Altogether, this resulted in an entrepreneurial income of SEK 17.9 billion. Compared with 2021, it was an increase of SEK 6.1 billion, corresponding to 51 %.