EAA – Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn. Prognos för utvecklingen 2022–2023
Sammanfattning
År 2022 var ett rekordår för svenskt jordbruk med en företagsinkomst på närmare 18 miljarder kronor. De under året kraftigt ökade kostnaderna för bland annat insatsvaror och tjänster möttes upp av stigande avräkningspriser. Produktionsvärdet steg, med något undantag, för i princip alla jordbrukets produkter. Ökningarna av produktionsvärdet för spannmål och mjölk stack ut och dessa båda produkter stod för mer än hälften av jordbrukets ökade produktionsvärde.
Under 2023 har läget förändrats. Avräkningspriserna för till exempel spannmål och oljeväxter har sjunkit samtidigt som spannmålsskördarna är avsevärt mindre än 2022. Detta kompenseras i viss utsträckning av lägre priser på insatsvaror och tjänster men samtidigt har stigande räntor bidragit till ökade räntekostnader som bedöms påverka resultatet i större omfattning än tidigare år. I prognosen för 2023 uppskattas företagsinkomsten till 9,1 miljarder kronor vilket är i stort sett en halvering jämfört med 2022, mätt i löpande priser. Det är dock över den nivå som rådde före 2021.
Prognosens förutsättningar
Vi inleder med en kort beskrivning av förutsättningarna för prognosen.
I EAA (Economic Accounts for Agriculture) beräknas intäkterna för vegetabilier på skördeår, augusti till juli. Det innebär att avräkningspriserna för skördeåret 2023/2024 på till exempel spannmål måste skattas ända fram till juli 2024. Bedömningen av prisutvecklingen under skördeåret är baserade på tillgänglig information i mitten av november 2023. Vid fastställandet av prognosen fanns preliminära uppgifter om skördar av spannmål, oljeväxter, ärter och åkerbönor tillgängliga. Skördarna av till exempel vall, potatis och trädgårdsväxter baseras däremot på ett mer bristfälligt underlag. När det gäller animalieproduktionen finns ett bättre underlag för att bedöma utvecklingen 2023 eftersom värdet beräknas på kalenderår.
De senaste årens stora prisförändringarna för såväl jordbrukets produkter som de av jordbruket använda produktionsmedlen gör prognosen osäker. Det råder betydande osäkerhet om hur jordbrukarna agerat i den situation som rått vad gäller bland annat inköpsvolymer av insatsvaror. Det bör nämnas att prognosen tagit hänsyn till den höjda återbäringen av dieselskatten som infördes 2022 och som förlängts. I oktober 2022 beslutade regeringen om ett elstöd till företag. I prognosen för 2023 har en uppskattning av stödet hanterats som en minskning av kostnaderna för el genom en sänkning av dess pris.
Sammanfattning av 2023 års resultat
I prognosen bedöms jordbrukssektorns totala produktionsvärde 2023 uppgå till 79 miljarder kronor, en minskning med 7,7 miljarder kronor eller 9 % jämfört med 2022. Värdet av vegetabilieproduktionen bedöms minska med 7,8 miljarder kronor eller 19 % och värdet av animalieproduktionen förväntas minska med 0,5 miljarder kronor eller drygt 1 % jämfört med 2022.
Kostnaderna för insatsvaror och tjänster prognosticeras sjunka med 2,8 miljarder kronor, eller 5 % jämfört med 2022, och uppgå till 55,5 miljarder kronor. Kostnaderna ökar för bland annat posterna utsäde och andra varor och tjänster, men de minskar för energi, gödsel och foder. Vidare uppskattas kapitalförslitningen öka med 0,8 miljarder kronor och räntekostnaderna bedöms öka med närmare 1,7 miljarder kronor, eller 76 %.
Posten övriga produktionssubventioner, som innefattar större delen av stöden och ersättningarna till jordbruket, beräknas sjunka med knappt 1,6 miljarder kronor, till totalt 10,4 miljarder kronor. Dock är, som nämnts tidigare, elstödet inte inräknat i detta belopp. Elstödet har istället räknats som en prissänkning på energi vilket minskat kostnaden för insatsvaror och tjänster.
Sammantaget görs bedömningen att faktorinkomsten, som ska täcka kostnader för löner, arrenden, räntor, eget arbete och eget kapital, minskar med 27 %, motsvararande 7,3 miljarder kronor jämfört med 2022. Företagsinkomsten, som ska täcka kostnader för eget arbete och eget kapital, förväntas bli 9,1 miljarder kronor. Det motsvarar en minskning på 8,9 miljarder kronor eller 49 %.
Resultaten är osäkra. Prognosen för företagsinkomsten har under de senaste fem åren legat i genomsnitt cirka 28 % från resultaten i den slutliga statistiken.
Syfte
Den Ekonomiska kalkylen för jordbrukssektorn (EAA) avser att belysa den ekonomiska utvecklingen inom jordbrukssektorn och används bland annat som underlag för jordbrukspolitiska bedömningar. Beräkningarna görs enligt regler som fastställts av EU:s statistikmyndighet Eurostat och kalkylerna tas fram av samtliga EU-länder.
I denna rapport redovisas en prognos för jordbrukets ekonomiska resultat 2023. Preliminära beräkningar publiceras i början av februari 2024 och slutliga resultat publiceras i början av oktober 2024. Mer information om rapporterna och de begrepp som används finns i avsnittet Kort om statistiken.
Prognosen för jordbrukets ekonomiska resultat 2023
I tablå A redovisas Jordbruksverkets prognos för jordbrukets ekonomiska resultat 2023 jämfört med år 2022. Resultaten kommenteras i avsnitten efter tablån.
Prognosen baseras till stor del på preliminära uppgifter och bedömningar, särskilt på kostnadssidan, vilket innebär att den i normalfallet har en hög grad av osäkerhet. Mer information om prognosens tillförlitlighet hittar du under avsnittet ”Kort om statistiken”.
Tablå A: Jordbrukssektorns produktionsvärde och kostnader 2022 samt prognos för 2023 i miljoner kronor. Utvecklingen mellan åren delas upp i volym- och priseffekt redovisat som index, 2022=100. Notera att prickade värden inte beräknas.
Minskade skördar och sjunkande priser sänker värdet av vegetabilieproduktionen
Värdet av vegetabilieproduktionen uppskattas till 34,0 miljarder kronor 2023, en minskning med 7,8 miljarder kronor eller 19 % jämfört med 2022.
Den totala spannmålsskörden, exklusive majs, uppskattas preliminärt till 4,2 miljoner ton, en minskning med 29 % jämfört med 2022. Orsaken var ogynnsamma väderförhållanden med viss utvintring av höstsådda grödor följt av försommartorka och därefter stora regnmängder under skördeperioden. Samtidigt har priserna på spannmål sjunkit. För skördeåret 2023/2024 (augusti 2023–juli 2024) bedömer vi att priserna blir drygt 17 % lägre än för skördeåret 2022/2023. Totalt innebär det att värdet av spannmålsproduktionen förväntas minska med 6,6 miljarder kronor eller 41 % jämfört med skördeåret 2022/2023.
Värdet av industrigrödor förväntas minska med 1,3 miljarder kronor eller 34 % under 2023. I denna grupp av grödor står oljeväxter för det största produktionsvärdet. Skörden av raps och rybs uppskattas preliminärt ha minskat med 27 % jämfört med 2022. Samtidigt bedöms avräkningspriserna sjunka med 24 % under skördeåret 2023/2024 jämfört med föregående skördeår.
Värdet av fodergrödor uppskattas minska med 0,7 miljarder kronor eller 6 %. I EAA-kalkylen värderas även företagens egen grovfoderproduktion. Värdet av foderproduktionen som används inom sektorn återkommer sedan som en kostnad i kalkylen. Värdet av skörden, men också hela kostnaden för förbrukningen av 2023 års skörd, finns med i kalkylen för år 2023.
Produktionsvärdet av köks- och plantskoleväxter förväntas öka med 0,8 miljarder kronor eller 12 % under 2023. Det uppskattade skördeutfallet och prisförändringarna varierar mellan de olika ingående grödorna men i stort uppskattas produktionsvolymen minska med drygt 1 % medan avräkningspriserna förväntas bli närmare 13 % högre än föregående år. Värdet av potatisproduktionen bedöms bli 0,2 miljarder lägre än föregående år till följd av lägre skördar. När det gäller frukt och bär förväntas produktionsvärdet öka med 0,1 miljarder kronor. Orsaken är högre priser men lägre skörd priser jämfört 2022.
Blandad utveckling inom animalieproduktionen
Produktionsvärdet för den sammanlagda animalieproduktionen prognostiseras bli e Avräkningspriserna har gått åt olika håll inom de olika produktionsgrenarna medan produktionsvolymen varit relativt oförändrad totalt sett för animalieproduktionen.
Produktionsvärdet för nötkreatur beräknas öka med knappt 9 % år 2023 jämfört med 2022. Priserna bedöms öka med drygt 5 %, och den slaktade kvantiteten med 3 %. Produktionsvärdet för gris förväntas bli närapå oförändrat under 2023 jämfört med året innan, då priserna stigit med nära 8 % samtidigt som produktionen sjunkit med drygt 7 %. Produktionsvärdet för fjäderfä beräknas också bli nästan oförändrat.
Invägningen av mjölk förväntas öka med knappt 3 % år 2023, samtidigt som mjölkproducenterna fått mindre betalt och avräkningspriset uppskattas sjunka med 9 %. Sammantaget gör det att värdet av mjölkproduktionen beräknas minska med knappt 7 % jämfört med 2022. Äggproduktionens värde förväntas minska även det, med knappt 6 %. Priserna har stigit med drygt 7 %, men produktionsvolymen har sjunkit med 12 % efter att producenter drabbats av salmonella och tvingats slakta ut sina besättningar. I sammanhanget kan det vara värt att minnas produktionsbortfallet som skedde 2021 på grund av fågelinfluensan. Detta följdes sedan av mer än en återhämtning år 2022, när produktionsvärdet steg med 48 %. Den prognosticerade nedgången 2023 för produktionsvärdet tillbaka till liknande nivåer som 2019 och 2020, trots salmonellautbrottet.
För övriga animalieprodukter beräknas däremot produktionsvärdet öka med 17 %. Minknäringen har kunnat starta upp igen efter att Covid 19 -restriktionerna släppts och det är förklaringen till ökningen. Dess produktionsvärdet är dock alltjämt lågt jämfört med före restriktionerna.
Prognostiserat resultat 2023
Jordbrukssektorns totala produktionsvärde i löpande baspriser förväntas minska med 9 % eller 7,7 miljarder kronor år 2023 jämfört med 2022 och uppgå till 79 miljarder kronor.
Kostnaderna för insatsvaror och tjänster uppskattas till 55,5 miljarder kronor 2023, en minskning med knappt 5 % eller motsvarande 2,8 miljarder kronor jämfört med 2022. Kostnaderna för foder uppskattas minska med 7 % och gödningsmedel med 40 %. Energikostnaderna har sjunkit med 19 %, främst på grund av lägre elpriser samt elstödet. Samtidigt har andra poster stigit, såsom kostnaderna för underhåll, jordbrukstjänster och utsäde. Jordbrukets utgifter för utsäde har ökat med 17 %.
Förädlingsvärdet brutto, vilket motsvarar värdet av jordbrukssektorns produktion minus kostnaderna för insatsvaror och tjänster, uppskattas sjunka med närmare 5 miljarder kronor eller drygt 17 % jämfört med 2022. Förädlingsvärdet netto, där hänsyn tagits även till kapitalförslitningskostnader, förväntas minska än mer, med drygt 39 % eller 5,7 miljarder kronor år 2023.
Posten övriga produktionssubventioner, som innefattar större delen av stöden och ersättningarna till jordbruket, beräknas minska med knappt 1,6 miljarder kronor, eller 13 %. Den huvudsakliga anledningen är att 2023 års väderrelaterade krisstöd om 0,2 miljarder är betydligt mindre än det krisstöd om 1,9 miljarder kronor som betalades ut under 2022.
Faktorinkomsten, som ska täcka kostnader för löner, arrenden, räntor, eget arbete och eget kapital, förväntas minska med 27 %, motsvararande 7,3 miljarder kronor jämfört med 2022. Faktorinkomsten uppskattas till 19,3 miljarder kronor år 2023.
Lönekostnaderna beräknas öka med 4 % och arrende-och hyreskostnader med 2 %. De högre räntorna gör dock att räntekostnaderna bedöms öka avsevärt mer, med 76 % under 2023. Sammantaget leder detta till att företagsinkomsten, som ska täcka kostnader för eget arbete och eget kapital, minskar med 49 %, motsvarande 8,9 miljarder kronor. Det betyder att företagsinkomsten uppskattas till 9,1 miljarder kronor år 2023.
Resultaten är osäkra. Prognosen för företagsinkomsten har under de senaste fem åren legat i genomsnitt cirka 28 % från resultaten i den slutliga statistiken. Variationen i precision är dock stor mellan åren. Under år med mer normala förhållanden som åren 2019 och 2020 har prognosen avvikit från den slutliga statistiken med 6 % eller mindre. För 2018, då värmen och torkan hade stor inverkan på jordbruket, underskattade prognosen det slutliga resultatet kraftigt. Även 2021 och 2022 underskattades resultatet. År 2021 berodde underskattningen främst på spannmålsprisernas utveckling under skördeåret. År 2022 var underskattningen av resultatet en följd av att kostnaderna för insatsvaror och tjänster överskattades.
Real faktorinkomst per årsarbetskraft, Indikator A
Jordbruksverket har levererat denna preliminära beräkning av inkomstutvecklingen i Sverige till EU:s statistikmyndighet Eurostat. Den så kallade Indikator A, som beskriver förändringen i real faktorinkomst per årsarbete, är det mått som brukar användas vid jämförelse mellan medlemsländerna. Faktorinkomsten beräknas som produktionsvärdet (inklusive stöd och ersättningar) minus kostnader för insatsvaror och tjänster och kapitalförslitning. Med antaganden om en nästan oförändrad total arbetsinsats (-0,4 %) och att prisökningens del i värdeförändringen av bruttonationalprodukten är 5,6 % kommer indikator A för Sverige att minska med 32 % jämfört med föregående år. Dock är denna prognos som sagt osäker och det slutliga utfallet kan komma att skilja sig avsevärt härifrån.
Utvecklingen av indikator A för tidigare år finns redovisad i indexform i Jordbruksverkets statistikdatabas. I Eurostats databas finns uppgifter för samtliga medlemsstater och under december månad kommer Eurostat att publicera prognostiserade uppgifter för 2023.
Kort om statistiken
Det här beskriver statistiken
EAA (Economic Accounts for Agriculture) är ett system av statistiska beräkningar av värdet av jordbrukssektorns produktion och kostnader för denna produktion. Beräkningarna görs enligt regler som fastställts av EU:s statistikmyndighet Eurostat.
I EAA ingår alla företag som bedriver växtodling på friland (inklusive trädgårdsodling) eller i växthus, skötsel av lantbruksdjur, uppfödning av hästar eller sällskapsdjur (dock ej för eget bruk), biodling, renskötsel, pälsdjursskötsel, uppfödning av vilt i hägn eller entreprenadtjänster åt andra jordbruksföretag. Utöver detta kan verksamheter ingå vars intäkter- och/eller kostnader inte kan skiljas från jordbruksverksamheten i statistiken. Sådana verksamheter benämns Sekundära icke-jordbruksaktiviteter. För Sverige ingår här till exempel maskintjänster utanför sektorn, såsom snöröjning åt kommuner.
Definitioner och förklaringar
I EAA förekommer ett antal begrepp som kan vara bra att känna till samt en beräkningsgång för hur olika resultatmått tas fram. Produktionsvärden redovisas både till producentpris och till baspris. EAA till baspris innefattar produktstöd, vilka inte innefattas i EAA till producentpris. Dessa stöd betalas ut för produktion av exempelvis ett visst djurslag eller för en viss odling. Ett exempel på ett produktstöd är det nationella stödet för mjölk.
De stöd och ersättningar som inte kan relateras till en specifik produkt benämns produktionsstöd. De ges till mottagaren oavsett vad som produceras eller som ersättning för kostnader som uppstår för de åtgärder som ersättningen omfattar. Produktionsstöden, såsom miljöersättningar, kompensationsbidrag och gårdsstöd redovisas under posten Övriga produktionssubventioner.
De i EAA ingående resultatmåtten till baspriser tas fram på följande sätt (inom parenteserna visas den kod som används i Jordbruksverkets statistikdatabas):
+ Värdet av vegetabilieproduktionen (10000)
+ Värdet av animalieproduktionen (13000)
+ Intäkter från jordbrukstjänster (15000)
+ Intäkter från sekundära icke-jordbruksaktiviteter (17000)
= Jordbrukssektorns totala produktionsvärde (18000)
- Kostnader för insatsvaror och tjänster (19000)
= Förädlingsvärde brutto till baspris (20000)
- Kapitalförslitning (21000)
= Förädlingsvärde netto till baspris (22000)
+ Övriga produktionssubventioner (25000)
= Faktorinkomst (26000)
- Löner och kollektiva avgifter (23000)
= Driftsöverskott (27000)
- Arrende- och hyreskostnader (28000)
- Nettoräntekostnader (30000-29000)
= Företagsinkomst netto (31000)
Utöver detta redovisar Eurostat vid inkomstanalyser följande tre så kallade inkomstindikatorer:
- Indikator A: Index över real faktorinkomst per årsverke totalt
- Indikator B: Index över real företagsinkomst per oavlönat årsverke
- Indikator C: Real företagsinkomst
Så tar vi fram statistiken
EAA bygger till största delen på sammanställningar och bearbetningar av redan befintligt statistikunderlag, såsom lantbruksregistret (LBR), skördeuppskattningar, prisstatistik, slaktstatistik och bokföringsuppgifter. Det primärmaterial som särskilt tas fram inom ramen för denna statistik är intäkter för trädgårdsnäringen och investeringar i maskiner och redskap.
Statistikens tillförlitlighet
Jordbruksverket publicerar årligen en prognos för jordbrukssektorns intäkter och kostnader i december. Prognosen baseras till stor del på preliminära uppgifter och bedömningar, särskilt på kostnadssidan, vilket innebär att den i normalfallet har en hög grad av osäkerhet. Mer information om osäkerheten finns i Kvalitetsdeklarationens andra avsnitt kallat Tillförlitlighet.
Produktionsvärdet för vegetabilier avser skördeåret 2023/2024. Vid tiden för prognosen finns preliminära uppgifter över skördarna av spannmål, oljeväxter, ärter och åkerbönor tillgängliga. Avsaknaden av uppgifter om skördar av bland annat slåttervall, potatis, frukt och grönsaker gör dessa uppskattningar osäkra. Vidare finns uppgifter om avräkningspriser endast tillgängliga för en begränsad del av skördeåret. Det bör även påpekas att EAA-kalkylen inte tar hänsyn till eventuella prissäkringar av 2023 års skörd. På animaliesidan finns ett betydligt bättre underlag av både volymer och priser för att göra uppskattningar av produktionsvärdet.
När det gäller kostnadsutvecklingen är underlaget bristfälligt vid tidpunkten för prognosen. Uppskattningarna av prisutvecklingen på insatsvaror och tjänster bedöms vara av god kvalitet men volymförändringarna är betydligt svårare att skatta.
Bra att veta
I Eurostats databas finns EAA-statistik för EU:s medlemsstater.
Summary in English
This report forecasts the economic results of the Swedish agricultural industry in 2023. Preliminary results will be published in February 2024, followed by final results in October 2024. While 2022 was characterised by unusually volatile prices and costs for farmers and a record result for the Swedish agricultural industry, much has changed in 2023. Prices for milk and crops have dropped and the harvest has shrunk. The costs are estimated to have decreased as well, but it is still hard to predict how farmers have acted in these turbulent times. Therefore, there is a greater than usual uncertainty in these estimates and thus in the forecast as a whole as well.
Output forecast
According to the forecast, the output value of the agricultural industry will be 79 billion SEK in 2023. This is 7.7 billion SEK less than in 2022, a decrease of 9 %. The total crop output value is estimated to 34 billion SEK, 19 % less than in 2022. The output values of cereals, industrial crops and forage plants are all expected to decrease. The reasons are multiple; draught in early summer was followed by excessive rains during harvest, lowering the produced volumes, and prices have dropped by as much as 17 % since last year. Output values of vegetables and horticultural products, on the other hand, are expected to increase.
The total animal output value is expected to decrease somewhat as well, by 1 %, or 0.5 billion, to 36.8 billion SEK. Results are mixed in 2023, after marked price increases lead to rising production values for most kinds of animal production the previous year. The value of milk production, the largest of all types of animal production, is expected to drop by 1.1 billion SEK following receding prices. Cattle production has the biggest value increase, by 0,6 billion SEK, or just short of 9 %, following an increase in both prices and production volumes. Although less significant in terms of value, the category Other animal products had the sharpest increase, up 17 %. The main reason was that the fur industry has been allowed to resume operations, as restrictions following the Covid 19 pandemic have been lifted.
Costs and results
According to the forecast, the costs for intermediate consumption will decrease by 2.8 billion SEK, or 5 %, in 2023. The main reasons are projected decreases in expenditures for feed, energy and fertilisers, although costs for maintenance, services and seeds and planting stock have risen. Meanwhile, the subsidies and financial support for the agricultural industry, excluding the electricity subsidy, are also expected to decrease, by 13 % or roughly 1.6 billion SEK.
The factor income, covering costs for compensation of employees, rents, interest payments, non-salaried labour and capital, will decrease by 27 % or 7.3 billion SEK compared with the year 2022, according to the forecast. Finally, the net entrepreneurial income covers costs for labour and capital and what is left is the profit. For 2023, it is estimated to 9,1 billion SEK. This corresponds to a 49 % or 8.9 billion SEK decrease when compared with 2022.
Indicator A, the development in real factor income per annual working unit, is usually used to compare EU member countries with each other. In 2023, it is expected to decrease by 32 % in Sweden's case, but this is still an uncertain prediction. The final estimate will be published in October 2024.