Jordbruksmarkens användning 2023. Slutlig statistik

Jordbruksmarkens fördelning

Av tablå A framgår det att den totala arealen jordbruksmark var 2 982 800 hektar år 2023. Det är första året som jordbruksmarksarealen är mindre än 3 miljoner hektar. Den största delen, 85 %, av jordbruksmarken är åkermark. År 2023 fanns det 2 529 800 hektar åkermark samt 453 000 hektar betesmark och slåtteräng. Arealen med jordbruksmark har minskat med 19 000 hektar (-1 %) jämfört med 2022. Åkermarken har minskat med ungefär 8 100 hektar och betesmarken har minskat med ungefär 10 900 hektar jämfört med 2022. Det är främst arealen med slåtteräng i Norrbottens län som ändrats de senaste åren och som påverkar utvecklingen för den totala arealen med betesmark och slåtteräng.

I tablå A redovisas också åkermarken fördelad på nio grödgrupper. För åren 2022 och 2023 redovisas även hur många företag som odlar grödorna i respektive grupp. Längre ned i rapporten finns ett avsnitt med tabeller. Varje tabell är en länk till Jordbruksverkets statistikdatabas. I tabell 10 redovisas arealer och antal företag fördelat på fler grödor/grödgrupper på åkermark och i tabell 11 redovisas motsvarande uppgifter för betesmark.

Anm. Värdena är avrundade till närmaste 100-tal, förändringar i hektar och procent som redovisas i texten är beräknade på faktiska värden.

1. För 2000 ingår enbart företag med minst 2,0 ha åkermark. Resterande redovisningsår ingår företag enligt kriterier i LBR, se vidare avsnitt ”Kort om statistiken”.
2. För 2010 har definitionen på vilka företag som ingår i LBR ändrats, se vidare avsnitt ”Kort om statistiken”.
3. I spannmålsarealer år 2000 ingår vissa arealer stråsäd till grönfoder och stråsäd/baljväxtblandningar avsedda att skördas som grönfoder.
4. Består av råg, höstrågvete, vårrågvete och blandsäd.
5. Baljväxter består av ärter, åkerbönor m.m., konservärter samt bruna bönor.
6. I vall och grönfoderväxter ingår majs, grönfoder samt slåtter- och betesvall.
7. Vall för fröskörd, oljelin, energiskog, trädgårdsväxter samt alla övriga mindre åkergrödor som inte ingår i ovanstående redovisning. I arealen för trädgårdsväxter ingår fr.o.m. år 2005 kryddväxter och utsäde för grönsaker.
8. Arealer som ej kunnat fördelas per gröda. Information om ospecificerad jordbruksmark finns i avsnitt ”Kort om statistiken”.
9. Areal betesmark och slåtteräng finns sedan 2003.

Det totala antalet jordbruksföretag var knappt 56 200 år 2023. Av dem brukade 55 200 företag jordbruksmark vilket är en minskning med 1 500 företag (-3 %) jämfört med 2022. Även om arealen med spannmål har ökat mellan 2022 och 2023 har antal företag som odlar spannmål minskat. Under 2023 var det 700 (-3 %) färre företag som odlade spannmål jämfört med 2022.

Mellan 2000 och 2023 minskade arealen åkermark med knappt 7 % vilket motsvarar 176 200 hektar. Uppgifter för betesmark och slåtteräng finns från och med 2003. Jämfört med 2003 har arealen med betesmark och slåtteräng minskat med 41 400 hektar (-8 %).

Totalt har jordbruksmarken minskat med drygt 3 %, motsvarande 102 600 hektar, mellan 2010 och 2023. Sedan 2010 har den totala jordbruksmarksarealen utgjorts av 85 % åkermark.

Den största procentuella förändringen mellan 2022 och 2023 är att arealen i träda minskar med 29 %, vilket motsvarar 46 700 hektar. Den huvudsakliga orsaken till förändringen är att stödreglerna, under 2023, tillfälligt tillät odling på träda. Jordbrukarna kunde därmed fylla i träda i stödansökan för att uppfylla krav för vissa stöd och odla på marken. Jordbrukarna som odlat på träda 2023 rapporterade också om de odlade spannmål, vall, grönfoder eller oljeväxter på träda. Totalt är det 48 700 hektar som användes till odling på träda. Det motsvara nästan hela förändringen i areal jämfört med 2022. Den areal på träda som användes till odling har i statistiken för 2023 flyttats till respektive gröda eller grödgrupp. Hur stora arealer som flyttats till respektive gröda eller grödgrupp redovisas under respektive avsnitt nedan.

Vall och grönfoderväxter upptog 37 % av jordbruksmarken i Sverige 2023 och utgjorde därmed den största grödgruppen. Spannmål var den näst största grödgruppen och svarade för 34 % medan betesmark och slåtteräng täckte 15 % av jordbruksmarken. Totalt odlades raps och rybs på 4 % av jordbruksmarken och lika stor andel låg i träda. Baljväxter odlades på 2 % medan potatis och sockerbetor odlades på 1 % vardera. Övriga växter på åkermark odlades på 2 % av jordbruksmarken. Det är små skillnader i fördelningen mellan 2022 och 2023.

Av figur A framgår det att den mesta jordbruksmarken finns i Västra Götalands län och i Skåne län. Sammanlagt finns ungefär en tredjedel, 1 010 800 hektar, av jordbruksmarken i dessa län. Drygt 49 % av åkermarken i Sverige finns i de fyra länen med mest åkermark, Uppsala, Östergötlands, Skåne och Västra Götalands län. Kalmar och Västra Götalands län är de län som har störst arealer med betesmark och slåtteräng. Ungefär 31 % av Sveriges totala betesmark och slåtteräng finns i dessa två län.

Figur B visar hur andelen åker- respektive betesmark och slåtteräng skiljer sig mellan länen jämfört med riket. Västerbottens län har den procentuellt största andelen åkermark, där 97 % av jordbruksmarken är åkermark. Kalmar län har den procentuellt största andelen betesmark, där 38 % av jordbruksmarken är betesmark. Detta är en liknande fördelning som för de senaste åren.

Åkermarkens fördelning

I figur C visas utvecklingen för de fyra största grödgrupperna på åkermark för åren 2000 till 2023. År 2000 hade spannmål störst arealer, vall och grönfoder var näst störst. År 2005 skiftade de plats som största grödgrupp. Under 2023 var första gången som det användes större arealer till raps och rybs än till träda. Det beror på undantag i stödsystemet 2023 som tillåter odling på träda. I tabell 1 redovisas total åkermark per län och riket för 2000‑2023.

I figur D redovisas hur stor andel av åkermarken som var spannmål, raps och rybs, vall och grönfoderväxter, träda respektive övrig åkermark i Sverige och i respektive län under 2023. Vall och grönfoder upptog störst andel av åkermarken i Sverige, men det varierar mycket i landet. I Västernorrlands och Jämtlands län var andelen med vall och grönfoder över 80 % medan det i Uppsala, Skåne och Västmanlands län var mindre än 30 %. I Uppsala, Västmanlands samt Örebro län användes i stället över 50 % av åkermarken till spannmål 2023. I Östergötlands, Gotlands och Skåne län användes över 5 % av åkermarken till raps och rybs. Skåne län var det län med störst andel övrig åkermark. Där användes över 10 % av åkermarken till bland annat potatis, sockerbetor och trädgårdsväxter. Stockholms och Västerbottens län hade över 10 % av åkermarken i träda. Minst andel av åkermark i träda var det i Jönköpings, Kronobergs och Skåne län. Mindre än 2 % av åkermarken låg i träda i dessa län under 2023. I tabellerna 12–15 redovisas spannmålsarealer, arealer med raps och rybs, vall och grönfoder samt träda per län för åren 2022–2023.

Spannmål

Den totala spannmålsarealen var 1 005 800 hektar år 2023, vilket är en ökning med 43 300 hektar (+5 %) jämfört med året innan. Ungefär 2 % (24 300 hektar) av spannmålsarealen var spannmålsodling på träda enligt stödansökan och har flyttats till spannmål i bearbetningen till den här slutliga statistiken. Dessa arealer har fördelats på olika spannmålsgrödor, vilket beskrivs i dokument ”Statistikens framställning” som finns under avsnitt ”Metod och kvalitet”.

Vete är den dominerande spannmålsgrödan och odlades på 515 100 hektar 2023, det motsvarar 51 % av den totala spannmålsarealen. Det är första året någonsin som den totala vetearealen är över 500 000 hektar. Det finns både höstsått och vårsått vete. Under 2023 odlades det höstvete på 464 000 hektar, vilket är den största arealen med höstvete någonsin. Arealen med vete ökade med 52 200 hektar (+11 %) jämfört med 2022.

Korn är den näst största spannmålsgrödan och odlades på 274 400 hektar, vilket är en minskning med 2 % jämfört med 2022. Arealen med korn bestod till 93 % av vårkorn under 2023. Havrearealen minskade jämfört med 2022 till 149 200 hektar, minskningen var 6 %. Fördelningen mellan spannmålsgrödorna för 2022 och 2023 visas i figur E. I tabell 2 redovisas arealer för respektive spannmålsgröda på riksnivå för åren 2000‑2023.

Utvecklingen för spannmål totalt under perioden 2000 till 2023 framgår av figur C. Sedan 2000 har spannmålsarealen minskat med 18 % eller 223 100 hektar. I figur F visas fördelningen inom spannmålsgruppen mellan åren 2000 till 2023. Under den här perioden ökade arealen höstvete med 31 % till 464 000 hektar även arealen med vårvete ökade. Ökningen för vårvete var 6 % till 51 200 hektar. Detta innebär att arealen vete totalt ökade med 28 % under samma period och att vetets andel av spannmålsarealen ökat från 33 % till 51 %.

Arealen vårkorn minskade med 36 % till 254 900 hektar och arealen höstkorn ökade med 50 % till 19 500 hektar mellan 2000 och 2023. Arealen med korn minskade totalt med 33 % och andelen kornareal av den totala spannmålsarealen minskade från 33 % till 27 %. Korn har under perioden bestått av mer än 90 % vårkorn. Under perioden 2000–2023 minskade andelen havre av spannmålsarealen från 24 % till 15 %. Arealen med havre har under perioden halverats till 149 200 hektar.

Baljväxter

Gruppen baljväxter består av tre grödor/grödgrupper. Dessa är ärter, åkerbönor m.m., konservärter samt bruna bönor. Arealer för dessa tre fördelat på län för 2022 och 2023 redovisas i tabell 16. Grödgruppen ärter, åkerbönor m.m. omfattar i sin tur sex olika grödor i stödansökan: ärter (ej konservärter), åkerbönor, sötlupiner, vicker, kikärter samt övriga bönor. Uppgifter om vilka grödor som kan ingå i stödansökan redovisas i dokument ”Statistikens framställning” som finns under avsnitt ”Metod och kvalitet”.

Baljväxter odlades på 55 000 hektar år 2023, vilket är en ökning med 1 % jämfört med 2022. Ärter, åkerbönor m.m. svarar för 88 % av baljväxtarealen och konservärter svarar för ungefär 11 %. Resterande areal, 1 %, används till bruna bönor som odlas på Öland i Kalmar län och i Gotlands län. Ärter (ej konservärter) är den största grödan i grödgruppen ärter, åkerbönor m.m. och odlades på 27 700 hektar 2023.

Arealen med baljväxter har ökat jämfört med både 2000 och 2010. Ökningen har varit 17 800 hektar respektive 8 900 hektar. Ärter, åkerbönor m.m. har ökat med 12 400 hektar till 48 500 hektar sedan 2010. Det har också skett en del förändringar inom grödgruppen ärter, åkerbönor m.m. År 2010 bestod den av 63 % ärter (ej konservärter) och 37 % åkerbönor samt liten andel resterande grödor. År 2023 består den av 57 % ärter (ej konservärter) och 42 % åkerbönor samt en liten andel resterande grödor. I tabell 3 redovisas baljväxtarealerna på riksnivå för åren 2000–2023.

Vall och grönfoderväxter

Vall och grönfoderväxter är en sammanslagning av slåtter- och betesvall på åker, grönfoder och majs som redovisas var för sig i databasen. Utvecklingen av dessa tre grödor/grödgrupper för 2000–2023 redovisas i tabell 4.

Vall och grönfoderväxter odlades på 1 117 100 hektar 2023, vilket är en ökning med 1 % jämfört med året innan. Arealen vall och grönfoderväxter har ökat med 196 300 hektar sedan 2000. För perioden 2000–2023 var arealen vall och grönfoderväxter som störst år 2011, då den var 1 195 300 hektar, vilket är 7 % större än 2023. I figur C syns utvecklingen av vall och grönfoderväxter för åren 2000–2023.

Slåtter- och betesvall på åker är dominerande i gruppen vall och grönfoderväxter. Totalt användes 1 040 600 hektar till slåtter- och betesvall under 2023, vilket motsvarar 93 % av arealen vall och grönfoderväxter. Grönfoderarealen odlades på 46 100 hektar under 2023. Ungefär 2 % av slåtter- och betesvallen och 2 % av grönfoderarealen var enligt stödansökan odling på träda och har flyttats över till dessa grödgrupper i samband med bearbetning av data till den här statistiken. Både arealen med slåtter- och betesvall och grönfoder är i stort sett oförändrad jämfört med 2022. I grönfoderarealen ingår spannmål och oljeväxter som jordbruket redan vid sådd har bestämt ska användas till grönfoder och därmed rapporterat det som grönfoder i sin stödansökan.

Grönfoder är i statistiken en sammanslagning av sju olika grödor i stödansökan. En av de grödorna består i sin tur av totalt 16 underkategorier. Mer information om grödor och underkategorier finns i ”Statistikens framställning”. Till och med 2022 har alla arealer för de sju grödorna som ingår i grönfoder, oavsett underkategori, tillhört grönfoderarealen i statistiken. En av underkategorierna är majs. Från och med 2023 ingår arealerna i underkategorin majs som en del av redovisningsvariabeln majs i statistiken. Detta innebär att ungefär 4 600 hektar som tidigare skulle redovisats som grönfoder nu istället ingår i majsarealen. Majs som underkod till grönfoder har sedan 2018 ökat från 2 700 hektar. Majs används i stor utsträckning till ensilage.

Arealen med majs ökade med 8 100 hektar till 30 300 hektar jämfört med 2022. Det är den största arealen med majs sedan grödan började redovisas separat 2008. En del av ökningen beror på hur vissa grödor i stödansökan ingår redovisningsvariablerna i statistiken. Men även om de 4 600 hektar som flyttats från grönfoder i år inte skulle ha inkluderats hade det varit den största majsarealen sedan 2008.

Sockerbetor och potatis

Arealerna med sockerbetor och potatis har minskat jämfört med 2022. Sockerbetsarealen minskade med 2 % till 28 800 hektar och potatisarealen med 4 % till 22 500 hektar. Potatis består av matpotatis och potatis för stärkelse. Från 2000 till och med 2016 har arealen med matpotatis varit över 70 % av den totala arealen med potatis. De senaste åren har förhållandet mellan matpotatis och potatis för stärkelse ändrats och 2023 svarade matpotatis för 64 % av potatisarealen. Förändringen beror främst på att arealen med matpotatis minskat över tid. Sedan 2000 har arealen med matpotatis minskat med 39 % och arealen med potatis för stärkelse har minskat med 13 %. Sammanlagt har den totala potatisarealen minskat med 32 % jämfört med 2000.

Sett till en längre tidsperiod har även arealerna för sockerbetor minskat påtagligt. Mellan år 2000 och 2023 minskade arealen för sockerbetor med 48 %.

Matpotatis och potatis för stärkelse särredovisade i databasen. Från och med 2023 finns en grödkod för färskpotatis i stödansökningarna. Under 2023 var knappt 700 hektar av matpotatisarealen färskpotatis. Det motsvarar ungefär 5 %. I tabell 5 redovisas arealerna för matpotatis, potatis för stärkelse samt sockerbetor på riksnivå för åren 2000-2023.

Raps och rybs

Arealen för raps och rybs upptog 122 600 hektar år 2023, vilket är en minskning med 4 % jämfört med 2022. Ungefär 2 % (2 300 hektar) av den totala arealen med raps och rybs var oljeväxtodling på träda enligt stödansökan och har flyttats till raps och rybs i bearbetningen till den här statistiken. Dessa arealer har fördelats på olika grödor av raps och rybs, vilket beskrivs i dokument ”Statistikens framställning” som finns under avsnitt ”Metod och kvalitet”.

Knappt 89 % av arealen med raps och rybs består av höstraps, knappt 10 % består av vårraps och resterande knappt 2 % består av höst- och vårrybs. I tabell 13 redovisas arealerna för respektive gröda fördelat på län 2022-2023.

I figur C ser man att arealen för raps och rybs har ökat jämfört med 2000. Figur G visar utvecklingen sedan 2000 för de fyra grödor som ingår i gruppen raps och rybs. Sedan 2000 har den totala arealen raps och rybs mer än fördubblats och med undantag för 2003 och 2005 har höstraps svarat för störst andel av arealen raps och rybs. Andelen höstraps har ökat från ungefär 50 % till ungefär 90 % under perioden. Det beror främst på att arealen med höstraps har ökat med 83 700 hektar. Andelen av marken som har använts till vårraps har minskat från 25 %, men var som mest 47 % av arealen med raps och rybs. Jämfört med 2000 har även arealen med vårraps ökat; ökningen är 1 %. Tabell 6 innehåller uppgifter för åren 2000-2023 för respektive gröda på riksnivå.

Vårrapsarealen har varierat under perioden 2000–2023. År 2013 var vårrapsarealen 50 900 hektar, vilket är den största arealen vårraps hittills under 2000-talet. Till 2014 minskade arealen vårraps kraftigt vilket delvis berodde på att det blev förbjudet i EU att använda betat utsäde med effekt mot jordloppor i våroljeväxter. Vid betning av utsäde för vårraps har neonikotinoider använts, vilket var det som blev förbjudet.

Resterande åkermark, inklusive träda

Här nedan redovisas uppgifter om åkermark som ligger i träda, grödor/grupper av grödor som odlas i mindre utsträckning samt åkermark där vi saknar uppgifter om vad som odlas.

Träda

Träda är när åkermark inte används till produktion av jordbruksprodukter. Det innebär att marken vanligtvis inte används till odling, skörd eller bete av djur. Träda kan vara svart (obevuxen) eller bevuxen med sådant som inte skördas till mat och endast i undantagsfall skördas som foder. Arealen var 115 800 hektar år 2023. Det innebär en minskning med 29 % jämfört med 2022.

En stor del av minskningen beror på att det under 2023 var tillåtet att odla på träda. I stödansökan har jordbrukarna angett om de odlat spannmål, oljeväxter, vall eller grönfoder på träda. Totalt är det 48 700 hektar som är odling på träda och som i den här statistiken fördelats till respektive gröda eller grödgrupp. Den arealen motsvarar nästan hela minskningen av träda jämfört med 2022. Ungefär 50 % av arealen odling på träda ingår i spannmålsodling i statistiken, 46 % ingår i vall och grönfoder medan 5 % ingår i raps och rybs. Justeringen av träda till annan gröda eller grödgruppp beskrivs mer ingående i dokument ”Statistikens framställning” som finns under avsnitt ”Metod och kvalitet”.

År 2000 var arealen i träda 247 700 hektar. Mellan 2000 och 2023 har arealen i träda mer än halverats. Den största minskningen skedde mellan 2007 och 2008. Då försvann EU-kravet på att en del areal måste ligga i träda. Detta syns tydligt i figur C.

Övriga växtslag

Övriga växtslag är en sammanslagning av vall för fröskörd, oljelin, energiskog, trädgårdsväxter samt övriga mindre åkergrödor som inte ingår i någon annan grupp. Arealen övriga växtslag var 50 900 hektar 2023. Vall för fröskörd är sedan 2016 största gruppen och odlades på 38 % av arealen. Jämfört med 2000 har arealen med vall för fröskörd ökat med 131 % till 19 500 hektar. Trädgårdsväxter och energigrödor svarade 2023 för 27 % respektive 14 % av arealen.

Energiskog odlades på 6 900 hektar 2023. Det är en minskning med 6 200 hektar sedan 2010. Energiskog består av energigräs, salix, poppel och hybridasp. Salix är den största grödan inom gruppen energigrödor och odlades på 3 900 hektar år 2023, vilket motsvarar 56 % av den totala arealen med energiskog.

Arealen övriga växtslag har varierat mellan åren. Jämfört med 2000 har arealen minskat med 8 %. Dock har arealen varierat mellan 42 400 hektar och 67 200 hektar under perioden 2000‑2023. Även fördelningen mellan grödorna i gruppen har varierat sedan 2000. I början av 2000-talet var energiskog största grödan och svarade för 27–34 % av arealen. Nu är den näst minst. Den minsta grödan inom övriga växtslag var oljelin som odlades på 3 600 hektar. Det är en minskning med 30 % jämfört med 2022. I tabell 7 redovisas arealerna för respektive gröda för åren 2000-2023.

Ospecificerad åkermark

Ospecificerad åkermark är areal som ej kan specificeras per gröda och tillhör företag som inte söker något EU-stöd. Arealen ospecificerad åkermark var 11 300 hektar 2023. Det är en ökning med 4 % jämfört med 2022. Under perioden 2000–2023 har arealen ospecificerad åkermark minskat med 86 %. Under ”Det här beskriver statistiken” i avsnittet ”Kort om statistiken” beskrivs skillnader mellan olika år.

Betesmark och slåtteräng

Betesmark och slåtteräng är ett samlingsnamn för betesmark, slåtteräng, skogsbete, fäbodbete, alvarbete, mosaikbete och ospecificerad betesmark. Den totala arealen betesmark och slåtteräng var 453 000 hektar 2023, vilket är en minskning med 10 900 hektar (-2 %) jämfört med 2022. Minskningen beror till störst del på att arealen med slåtteräng har halverats till 8 900 hektar. Det är främst i Norrbottens län som slåtterängsarealen har minskat.

Under några år har det funnits ett stöd som bidragit till att mer slåtterängsareal, främst i Norrbottens län, har inkluderats i stödansökningarna. Därmed har vi fått kännedom om marken och den har inkluderats i statistiken. År 2009 fanns det 200 hektar slåtteräng i Norrbottens län. Därefter har arealen ökat gradvis till 9 500 hektar år 2022. På grund av ändringar i stöden går det inte att få stöd i samma utsträckning från och med 2023. Det innebär att slåtterängsarealen i Norrbottens län minskar med 9 000 hektar mellan 2022 och 2023 och var 400 hektar under 2023. Ökningen och sedan minskningen av arealen med slåtteräng beror alltså på ändringar i stödsystemet. Det har troligen inte medfört att mer, och sedan mindre, slåtterängsareal är i bruk.

År 2023 svarade betesmark för 83 % av all betesmarks- och slåtterängsareal. Alvarbete, som endast finns i Kalmar län och Gotlands län, upptog 6 % av arealen betesmark och slåtteräng. Fäbodbete och skogsbete upptog 3 % vardera av den totala betesmark- och slåtterängsarealen under 2023. Slåtterängsarealen motsvarade 2 % av totala arealen med betesmark och slåtteräng. Fäbodbete finns endast i Värmlands län och norrut. Förutom att arealen med slåtteräng har minskat är det små förändringar jämfört med 2022. I tabell 8 redovisas arealerna för 2003-2023 fördelat på respektive betesslag.

Arealen betesmark har ändrats genom åren, vilket framgår i figur H. Förändringarna kan till viss del förklaras av hur stödsystemen har definierat begreppet betesmark. År 2010 har definitionen på vilka företag som ingår i Lantbruksregistret (LBR) ändrats, se vidare avsnittet ”Kort om statistiken”. Detta får till följd att arealen betesmark år 2010 ökar med 29 200 hektar jämfört med arealen enligt den gamla definitionen av LBR. År 2015 ändrades definitionen av vad som är betesmark i stödansökningar, vilket medför att det numera är mer arealer som räknas som betesmark. År 2023 är betesmarksarealen i nivå med hur det var 2010.

Antal jordbruksföretag med jordbruksmark

Totalt var det drygt 55 200 företag som brukade åker- och/eller betesmark under 2023. Flertalet dem, drygt 53 300 företag, hade åkermark och drygt 32 000 företag hade betesmark. I tablå A redovisas hur många företag som odlade olika grödor på åkermark. Ungefär 84 % av alla som hade jordbruksmark hade något som ingår i vall och grönfoder. Antal företag med jordbruksmark minskar över tid. Jämfört med 2022 är det drygt 1 500 färre företag och jämfört med 2010 har antalet minskat med knappt 14 900 företag.

Företagen kan delas upp baserat på hur stora arealer med åkermark de har. Av figur I framgår att flest företag fanns i gruppen ”5,1‑10 hektar”, 23 %. Det motsvarar knappt 12 500 företag. Mest åkermark brukades av företagen i gruppen ”100,1‑200 hektar”, 21 % av åkermarken. Totalt brukades drygt 63 % av åkermarken av de 13 % av företagen med över 100 hektar åkermark.

Det var drygt 1 % av alla företag som brukade mer än 400 hektar åkermark. Dessa företag brukade 19 % av den totala åkermarken. I tabell 21 redovisas hur stora åkermarksarealer som brukas per storleksgrupp samt hur många företag som ingår i respektive storleksgrupp. Där är gruppen ”över 100,0 hektar” delad i flera grupper.

Av figur J framgår att länen med flest jordbruksföretag är Västra Götaland och Skåne. Åkermarken i Västra Götalands län brukades av drygt 10 400 företag och åkermarken i Skåne län brukades av drygt 6 700 företag. Värt att notera är att ett och samma företag kan förekomma flera gånger i figuren om företaget hade mark i fler än ett län och/eller hade både åkermark och betesmark i ett län. Det är antal jordbruksföretag som brukade åkermark respektive betesmark och slåtteräng i respektive län som avses, inte hur många företag som hade sitt brukningscentrum (adress) i respektive län. Av företagen med åkermark var det knappt 2 % som har åkermark i fler än ett län.

Antal hektar åkermark per jordbruksföretag 2023

Karta B visar att genomsnittet av antal hektar åkermark per jordbruksföretag skiljer sig åt i landet på kommunnivå. I fyra kommuner brukade företagen i snitt mer än 100 hektar åkermark. Det var i Salem och Upplands-Bro i Stockholms län, Vadstena i Östergötlands län samt i Trelleborg i Skåne län. Totalt fanns det 43 kommuner i Sverige där företagen i genomsnitt brukade mer än 65 hektar åkermark. Det är liknande som för 2022. I Skåne län återfinns 11 av dessa kommuner och i Västra Götalands län finns 8 kommuner. Det skiljer totalt drygt 21 900 hektar och drygt 3 700 företag mellan Västra Götalands län och Skåne län. Detta innebär att företagen i Skåne län i genomsnitt brukade 21 hektar mer åkermark än företagen i Västra Götalands län.

I genomsnitt brukade ett jordbruksföretag i Sverige 47 hektar åkermark. Liksom 2022 så brukade företagen i Gotlands län flest hektar i genomsnitt (72 hektar). Även i Östergötlands län brukade företagen mer än 70 hektar i genomsnitt. Företagen i Kronobergs län har i genomsnitt minst hektar (23 hektar).

I de flesta län finns kommuner där genomsnittligt antal hektar per företag var under 25 hektar. Undantagen var Södermanlands, Östergötlands och Gävleborgs län där företagen brukade mer än 25 ha i snitt i samtliga kommuner. Beräkningarna är baserade endast på företag som har åkermark. Om ett företag exempelvis har åkermark i Västerbottens och Norrbottens län är det med i beräkningarna två gånger, både vid beräkning av antal hektar per företag i Västerbottens län och i Norrbottens län.

Antalet företag minskar och företagen brukar i genomsnitt större arealer

År 2010 fanns det totalt knappt 71 100 jordbruksföretag inom jordbruk, skötsel av lantbruksdjur eller trädgårdsodling. Till 2023 har antalet minskat med 21 % till drygt 56 200 företag. Antal företag med åkermark har under samma period minskat från knappt 68 300 till drygt 53 300 företag. Det motsvarar en minskning med 22 %.

Figur K visar utvecklingen av hur stor andel av företag med åkermark som fanns inom respektive storleksgrupp åker. I figur L visas hur stor andel av åkermarken i landet som brukades av företag i respektive storleksgrupp åker.

Sedan 2010 återfinns störst andel av företagen i gruppen som har 5,1‑10,0 hektar åkermark. De senaste elva åren har 22–23 % av företagen tillhört den storleksgruppen. Den storleksgruppen tillsammans med storleksgruppen över 100 hektar åkermark har ökat mest andelsmässigt jämfört med 2010. De har båda ökat med 3 procentenheter. Totalt utgjorde företag med 2,1‑20,0 hektar 58 % av alla företag med åkermark.

I figur L syns det att under 2020 var det första året som företag med mer än 100 hektar åkermark brukade över 60 % av all åkermark och till 2023 har den andelen ökat till 63 %. Detta är en ökning sedan 2010 då det var cirka 48 % av åkermarken som brukades av företagen i den gruppen.

År 2023 finns det drygt 6 700 företag i Sverige som brukade mer än 100 hektar åkermark. Ungefär 50 % av dessa företag är fördelade på fyra län. I Västra Götalands län finns 18 %, i Skåne län 17 %, i Östergötlands län 9 % och i Uppsala 7 %. Tre län har 1 % vardera av företagen med över 100 hektar åkermark. Det är Kronobergs, Blekinge och Norrbottens län.

Tabeller

• All vår statistik om jordbruksmarkens användning finns i Jordbruksverkets statistikdatabas

Kort om statistiken

Här följer en kortfattad beskrivning av statistikens omfattning, hur den tas fram och dess kvalitet. Mer detaljerad information finns i dokumenten "Statistikens framställning" och "Kvalitetsdeklaration" som finns under avsnittet "Metod och kvalitet”.

Det här beskriver statistiken

Sedan lång tid tillbaka genomförs årliga statistiska undersökningar i Sverige för att redovisa jordbrukets struktur i juni månad. Undersökningarnas omfattning varierar. Vissa år berörs samtliga jordbruksföretag av undersökningarna medan enbart ett urval av jordbruksföretagen berörs andra år. Uppgifterna som samlas in ställs, tillsammans med data från register, årligen samman i Lantbruks­registret, LBR. Med jordbruksföretag avses en inom jordbruk, skötsel av lantbruksdjur och/eller trädgårdsodling bedriven verksamhet under en och samma driftsledning.

Fram till och med 1999 hämtades uppgifter från jordbruksföretagen in via pappers­enkäter från SCB. Från och med år 2000 är Jordbruksverket ansvarig myndighet. I och med det har även administrativa register börjat användas för att hämta in vissa uppgifter. Jordbrukarna behöver på så sätt inte lämna vissa uppgifter mer än en gång.

Från och med år 2010 har definitionen för vilka företag som ingår i LBR ändrats. Detta för att ta hänsyn till EU:s avgränsningar, som inte fullt ut stämmer överens med de svenska. Från och med 2010 är därför LBR:s avgränsningar en sammanslagning av de gamla svenska avgränsningarna i LBR samt EU:s avgränsningar. Detta gör att uppgifterna för år 2010 och senare inte är fullt jämförbara med 2009 och tidigare.

Den största skillnaden mellan den gamla svenska definitionen av LBR och EU:s avgränsningar gäller arealer. Medan man i de gamla, svenska avgräns­ningarna hade en gräns på mer 2,0 hektar åkermark har man i EU:s avgränsningar en gräns på minst 5,0 hektar jordbruksmark. Från och med 2010 används därför en avgränsning på mer än 2,0 hektar åkermark eller minst 5,0 hektar jordbruksmark i LBR.

Med de gamla, svenska avgränsningarna innehöll LBR 68 150 företag 2010. Med den nya avgränsningen innehöll LBR 71 091 företag. Således gör den nya avgränsningen att LBR ökade med cirka 3 000 företag för 2010. Dessa företag återfinns i stort sett bara i storleksklassen företag med 2,0 hektar åkermark eller mindre.

Den population som statistiken ska belysa utgörs av samtliga jordbruksföretag i landet vilka ingår i LBR. De företag som ingick i LBR 2023 uppfyllde något av följande kriterier:

• brukade mer än 2,0 hektar åkermark
• brukade sammanlagt minst 5,0 hektar jordbruksmark
• bedrev yrkesmässig trädgårdsodling omfattande minst 2 500 kvadratmeter frilands­areal
• bedrev trädgårdsodling omfattande minst 200 kvadratmeter växthusyta
• innehade djurbesättning som omfattade minst 10 nötkreatur, eller minst 10 suggor, eller minst 50 grisar, eller minst 20 får och lamm, eller minst 1 000 fjäderfä (inklusive kycklingar). Räkningsdatum för 2023 var den 1 juni.

Redovisning sker för riket totalt, uppdelat på företagsstorlek efter areal åkermark samt viss uppdelning på län. I Jordbruksverkets statistikdatabas är statistiken uppdelad på företagsstorlek efter areal åkermark respektive areal jordbruksmark samt uppdelat på län, produktionsområde och kommun.

Produktionsområdeskarta

Följande uppdelning görs för åkermark och betesmark:

• Spannmål: höstvete, vårvete, råg, höstkorn, vårkorn, havre, höstrågvete, vårrågvete, blandsäd.
• Baljväxter: ärter, åkerbönor m.m., konservärter, bruna bönor.
• Grönfoder och vall: majs, grönfoder, slåtter- och betesvall.
• Potatis och sockerbetor: matpotatis, potatis för stärkelse och sockerbetor.
• Raps, rybs och oljelin: höstraps, vårraps, höstrybs, vårrybs, oljelin.
• Träda m.m.: vall för fröskörd, energiskog, trädgårdsväxter, andra växtslag, träda, ospecificerad åker.
• Betesmark (ej åker): betesmark, slåtteräng, skogsbete, fäbodbete, alvarbete, mosaikbetesmark, ospecificerad betesmark.

Ospecificerad mark

Ospecificerad mark är sådan mark som jordbruksföretagen inte söker stöd för och utgör ungefär 0,5 % av den totala jordbruksmarken. I samband med undersökning till samtliga jordbruksföretag 2013 gjordes en extra enkät till flera företag som inte sökt stöd. Företagen fick svara på vilka grödor de odlar på åkermark. Resultatet var att drygt 85 % av marken var slåtter- och betesvall på åker och cirka 10 % var träda. På resterande åkermark var det bland annat spannmål, raps och rybs samt trädgårdsväxter.

Undersökningen innebar att drygt 50 % av all ospecificerad åkermark för åren 2013–2015 fördelades på olika grödor. För 2012 och tidigare samt 2016 och senare redovisas all mark som inte är stödansökt som ospecificerad areal. Detta innebär att ospecificerad mark inte är helt jämförbar mellan åren.

Så tar vi fram statistiken

Statistiken i denna statistikrapport baseras på arealer i Lantbruksregistret, LBR. Uppgifterna om arealer i LBR bygger i första hand på uppgifter i Jordbruksverkets administrativa register för arealbaserade stöd (IAKS) avseende 2023, men även i mindre grad på uppgifter från en undersökning enligt följande:

• För de jordbruksföretag som ansökte om arealbaserade stöd år 2023 används de ansökta arealerna i IAKS.
• För de jordbruksföretag som inte ansökte om arealbaserade stöd år 2023 används främst uppgifter från en undersökning genomförd år 2023 och som avsåg samtliga jordbruksföretag i landet samt från en undersökning för 2020 avseende trädgårdsproduktion. Även urvalsundersökningar avseende trädgårdsproduktion för andra år har använts.
  Areal­informationen som hämtas från dessa undersökningar är den areal som benämns ospecificerad åkermark respektive ospecificerad betesmark och är ungefär 0,5 % av den totala jordbruksmarksarealen.
  I undersökningen 2023 angav företagen den totala åkerarealen och den totala betesarealen som de använde. Detta innebär att vi inte vet vilka grödor de odlar om de inte söker stöd.
  Det har i statistiken funnits ospecificerad åkermark från och med 2000, då vi började använda stödansökta arealer i stället för att skicka ut en årlig enkät.

Statistikens tillförlitlighet

I denna statistik förekommer täckningsfel, bortfallsfel, mätfel och bearbetningsfel. Dessa fel bedöms sammantaget ha liten inverkan på statistikens tillförlitlighet. Urvalsfel förekommer inte, eftersom denna statistik baseras på uppgifter från samtliga jordbruksföretag i den statistiska ramen. I kvalitetsdeklarationen finns mer information om statistikens tillförlitlighet i avsnitt 2 Tillförlitlighet.

Vissa mindre justeringar av redovisade grödarealer har gjorts. För 2023 ändrades grödan för mindre än 50 hektar. Ändringarna beskrivs i dokument ”Statistikens framställning”, avsnitt 2.5 Bearbetningar.

Jordbrukarnas redovisning av fäbodbeten bygger i vissa fall på behovet av betesmarksareal för nötkreatur i stödsammanhang. Jämförelser av fäbodbeten mellan åren bör göras med försiktighet.

Företag brukar inte alltid exakt den mark de söker stöd för. Exempelvis så byter potatisodlare mark med andra odlare för att få en bra växtföljd. Detta medför bland annat att antalet företag som odlar potatis överskattas, medan arealen stämmer.

Bra att veta

Annan statistik

Det finns även annan statistik som visar hur stora arealer som används till olika grödor/grödgrupper. I statistikrapporten Jordbruksmarkens användning 2023, preliminär statistik redovisades preliminära uppgifter om jordbruksmarkens an­vändning för 2023; i maj 2023 publicerades en statistikrapport med ekologiska arealer för 2022; hösten 2023 redovisades hur stora arealer som såddes under hösten 2023 och som beräknas skördas 2024.

Våren 2024 redovisas slutliga skördar av spannmål, trindsäd, oljeväxter, potatis och slåttervall 2023, även hur stora arealer som skördats med mera redovisas samtidigt.

I Jordbruksverkets rapport, Exploatering av jordbruksmark 2016-2020 redovisas hur mycket åker- och betesmark som har exploaterats respektive år, på länsnivå och kommunnivå.

Metod och kvalitet

• Kvalitetsdeklaration Pdf, 197.3 kB.

• Statistikens framställning Pdf, 367.5 kB.

Summary in English

The total area of arable land is almost the same as in 2022

The total area of arable land was 2 529 800 hectares in 2023, a slight decrease by 8 100 hectares compared with 2022. Since 2010, the area of arable land has decreased by 103 600 hectares (‑4 %).

The area with cereals has increased and the area of oilseeds has decreased

The total area of cereals was 1 005 800 hectares in 2023. It is an increase by 43 300 hectares (+5 %) compared with 2022 and an increase by 43 000 hectares compared with 2010. Wheat is the largest crop of cereals and the total area of wheat was 515 100 hectares in 2023.

The area of barley was 274 400 hectares in 2023. It is a decrease by 2 % compared with 2022 and a decrease by 14 % compared with 2010. The area of oats was 149 200 hectares in 2023, a decrease by 6 % compared with 2022 and a decrease by 9 % compared with 2010.

The area of rape and turnip rape was 122 600 hectares in 2023, a decrease by 4 % compared with 2022. Since 2010, the area of rape and turnip rape has increased by 11 %.

The area of pasture has decreased

The total area of pasture and meadow was 453 000 hectares in 2023. This is a decrease by 10 900 hectares (-2 %) compared with 2022 and almost the same as in 2010.

The number of holdings with utilised agricultural area has decreased by 21 % compared with 2010

There were more than 55 200 agricultural holdings in 2023 which had arable land and/or pasture and meadow. This is 1 500 holdings less than in 2022. In 2023, there were almost 53 300 holdings with arable land and more than 32 000 holdings with pasture and meadow.