Skörd för ekologisk och konventionell odling 2023

Totalt för riket odlades knappt 17 % av åkerarealen ekologiskt under 2023.

Störst andel ekologiskt odlad åkerareal på länsnivå fanns under år 2023 i Värmlands län, följt av Jämtlands, Gävleborgs och Dalarnas län. I dessa län odlades 26 % eller mer av åkerarealen ekologiskt. I Skåne län var andelen ansluten areal minst, se figur B och karta 2.

På produktionsområdesnivå var andelen ekologiskt odlad åkerareal störst i Mellersta Sveriges skogsbygder och i Nedre Norrland, med 26 % respektive 24 % ekologiskt odlad åkerareal. I Götalands södra slättbygder var andelen minst, nästan 5 %. Se även karta 3. Karta 1 visar jordbrukets åtta produktionsområden, som delar in landet efter de naturliga förutsättningarna för jordbruk.

Ekologisk produktion godkänd för försäljning med ekologisk märkning

Grödor som odlats enligt reglerna för ekologisk odling är inte automatiskt godkända för försäljning som ekologiska. För att få märka och marknadsföra produkter som ekologiska måste produktionen kontrolleras och godkännas av ett godkänt kontrollorgan. Under 2023 var Kiwa Certification AB, SMAK Certifiering AB och HS Certifiering AB godkända kontrollorgan inom jordbruksområdet i Sverige.

Produktionen måste certifieras enligt EU:s gemensamma regler för ekologisk produktion, som är en grundnivå för att få sälja produkterna som ekologiska och få använda EU-märket för ekologisk produktion. Dessutom kan produktionen certifieras enligt KRAV:s eller Demeterförbundets regler, som i vissa avseenden är mer långtgående än EU-reglerna. Då får även KRAV:s respektive Demeterförbundets märke användas.

Följande begrepp används parallellt inom området ekologisk odling och kan därmed behöva förtydligas.

Omställd ekologisk areal: Från dessa arealer är produktionen godkänd för försäljning med ekologisk märkning.

Omställningsareal eller karensareal: Detta är arealer som brukats enligt certifieringsreglerna, men inte länge nog för att produkterna ska få säljas med ekologisk märkning. Under omställningstiden sker kontroll precis som för den omställda arealen.

Uppgifterna om ”total skörd från certifierad areal” och ”certifierad ekologisk skörd” i Statistiska meddelanden (SM) om Skörd för ekologisk och konventionell odling för åren 2003–2008 är jämförbara med ”total skörd från omställd areal” respektive ”ekologisk skörd godkänd för försäljning” i motsvarande SM och statistikrapporter från och med 2009.

Konventionell odling

Åkerareal för vilken det inte sökts ersättning för ekologisk odling har vid bearbetningen betecknats som konventionell odling. Bland dessa odlingar finns arealer som ligger nära den ekologiska odlingen vad gäller insatser av produktionsmedel.

Jämförelser mellan ekologisk och konventionell odling

De skattningar som gjorts i denna statistikrapport avser den faktiska odlingen och redovisas både för riket totalt och regionalt uppdelat. Inom forsknings- och försöksverksamheten försöker man undvika skillnader som beror av belägenhet, jordartsskillnader, markstruktur med mera då olika typer av odlingssystem jämförs i planerade fältförsök. Så är inte fallet i denna redovisning eftersom uppgifterna avser den faktiska odlingen.

Inte bara odlingsmetoden påverkar skörderesultaten

Förutom de skillnader som finns i avkastning mellan de två odlingssystemen ekologisk och konventionell odling finns några andra aspekter som är värda att beakta när man ska analysera skillnader i skördenivå mellan ekologiskt och konventionellt odlade grödor i praktisk odling.

Vid jämförelse av odlingens belägenhet framgår det att arealerna med ekologisk odling i något större utsträckning finns i skogsbygd. Eftersom skördenivån normalt är lägre i skogsbygd än i slättbygd kan belägenheten medverka till en skillnad i skördenivå mellan odlingsmetoderna.

På samma sätt inverkar förhållandet att norra Sverige vanligen har en större andel areal med ekologisk odling än de södra delarna av landet, se figur B. En tendens under senare år är dock att andelen ekologisk odling ökat i en del slättbygdsregioner, till exempel i Östergötlands och Skåne län.

En annan aspekt som påverkar skördenivån i såväl konventionell som ekologisk odling är odlingens struktur. Hektarskörden ökar oftast med ökad odlingsstorlek. För potatis är odlingsarealen per gård vanligen mindre vid ekologisk odling än vid konventionell.

Spannmål

Hektarskördarna av höstsådda spannmålsgrödor minskade

Samtliga höstsådda spannmålsgrödor gav på riksnivå lägre avkastningsnivåer än föregående års låga hektarskördar. För landet som helhet blev hektarskörden av ekologiskt odlat höstvete 17 % lägre, och det konventionellt odlade höstvetet 21 % lägre än motsvarande nivåer under 2022.

Samtliga län hade signifikant lägre hektarskörd av ekologiskt odlat höstvete jämfört med 2022 års låga nivåer. Vid konventionell odling var hektarskördarna av höstvete under 2023 allra högst i Skåne, Blekinge, Västra Götalands och Hallands län.

Hektarskördarna av råg blev 10 % lägre än föregående år inom den ekologiska och 17 % lägre vid den konventionella odlingen. Hektarskörden för ekologiskt odlat höstrågvete blev 25 % lägre än under 2022. Samma tendens finns för konventionellt odlat höstrågvete, med 27 % lägre hektarskörd.

Förutsättningarna under hösten 2022 var överlag goda och ledde i kombination med dispens om odling på miljöytor till att rekordstora arealer höstsåddes. Ogynnsamt senvinter- och vårväder orsakade framför allt utglesade bestånd och en del av dessa arealer kördes upp under våren och ersattes av vårsådda grödor. Det har även rapporterats om utvintringsskador och bärgningssvårigheter som orsak till låga skördenivåer av höstsådda grödor.

Låga hektarskördar av vårsådd spannmål

De vårsådda spannmålsgrödorna uppvisar ännu lägre hektarskördar jämfört med 2022. De är även lägre än femårsgenomsnitten där torråret 2018 och även låga hektarskördar år 2021 drar ner nivån. På riksnivå och i Skåne län var hektarskördarna av ekologiskt odlat vårkorn 39 % respektive 52 % lägre jämfört med 2022. I stora delar av landet drabbades vårsådden av svår försommartorka under 2023.

Inom den konventionella odlingen minskade hektarskörden av vårkorn i Västmanlands län med 62 % och i Skåne län med 47 % jämfört med 2022.

Hektarskörden av ekologiskt odlat vårvete för landet var 38 % lägre jämfört med föregående år. För vårkorn var motsvarade minskning 39 %, för havre 37 % och för blandsäd 34 %.

För konventionellt odlad vårspannmål var minskningen på riksnivå jämfört med 2022 års hektarskördar 45 % för vårvete, 43 % för vårkorn, 39 % för havre, 47 % för vårrågvete och 32 % för blandsäd.

Ekologiskt odlade spannmålsskörden 34 % lägre än under 2022

Den totala tröskade spannmålsskörden från ekologiskt odlade arealer uppgick under 2023 till 283 900 ton, vilket motsvarar en minskning med 34 % jämfört med 2022. Jämfört med genomsnittet för perioden 2018–2021, där den låga skörden under torråret 2018 påverkar, är det en minskning med 26 %.

Alla totalskördar av ekologiskt odlade spannmålsgrödor minskade jämfört med föregående år, undantaget råg vars totalskörd ökade med 33 %. Orsaken var ökad odlingsareal med ca 1 900 hektar.

Totalskörden av ekologiskt odlat blandsäd minskade allra mest med 11 700 ton, vilket motsvarar en minskning med 60 % jämfört med fjolårets totalskörd. Minskningen är främst en följd av att arealen minskade, men beror också på att hektarskörden minskade med en tredjedel eller ca 1 110 kg/hektar.

Den ekologiskt odlade höstveteskörden för riket har beräknats till 121 500 ton. Jämfört med fjolårsskörden är det en minskning med 12 %. I den ekologiskt odlade höstveteskörden ingår en stor andel av lågavkastande vetearter såsom dinkel, lantvetesorter, med flera.

Konventionellt odlade spannmålsskörden en fjärdedel mindre än under 2022

Den tröskade spannmålsskörden från konventionellt odlade arealer uppgick till 4 042 800 ton, en minskning med 25 % jämfört med 2022 och en minskning med 17 % jämfört med femårsgenomsnittet.

Spannmålsskörden från konventionellt odlat vårkorn minskade med 586 200 ton jämfört med 2022. Den konventionella havreskörden minskade med 259 600 ton, och höstvete med 363 500  ton.

Närmare 7 % av spannmålsskörden från ekologiskt odlade arealer

Totalt för riket motsvarade den tröskade skörden av spannmål från arealer med ekologisk odling 6,6 % av den totala tröskade spannmålsskörden i landet under 2023. Det är en lägre andel än under 2022. Andelen har varierat mellan 6,6 och 7,7 % under de tre föregående åren.

Vanligaste spannmålsgrödorna vid ekologisk odling är havre och höstvete

Fram till och med 2018 var havre den enskilda spannmålsgröda som det odlades mest av inom den ekologiska odlingen. Men under 2019, med de stora höstsådda arealerna, var de ekologiskt odlade arealerna av höstvete och havre avsedda för tröskning i samma storleksordning. Under 2020, 2021 och 2022 var havre återigen den spannmålsgröda som dominerade den totala ekologiskt odlade spannmålsarealen. År 2023 odlades höstvete på 32 500 hektar, vilket var något större än den ekologiska havrearealen på 29 400 hektar. Totalskörden av ekologiskt odlat höstvete var större än totalskörden av ekologiskt odlad havre både under 2022 och 2023.

Totalskörden av höstvete motsvarar 43 %, havre 22 % och vårkorn 15 % av den totala ekologiskt odlade spannmålsskörden under 2023.

I tablå A visas totalskördar för olika spannmålsgrödor vid ekologisk odling, samt andelarna av motsvarande totala produktion. Tröskad majs hade inga observationer 2023 och redovisas därför inte separat.

Utifrån de kommentarer till skördeuppgifterna som lantbrukarna lämnar framgår det att ovanliga och mer lågavkastande sorter förekommer oftare inom den ekologiska odlingen än inom den konventionella. Det gäller förutom dinkel även till exempel enkornsvete, Ölandsvete, emmer och nakenhavre. I råg ingår även midsommarråg.

Ekologisk spannmål godkänd för försäljning minskade med 34 %

Den ekologiska spannmålsskörden godkänd för försäljning med ekologisk märkning blev 271 600 ton år 2023, och motsvarar 6 % av den totala spannmålsskörden. Den är 34 % lägre än under 2022 och 22 % lägre än femårsgenomsnittet 2018–2022, där missväxtåret 2018 är ett av de fem åren.

I tablå A visas uppgifter för olika spannmålsgrödor avseende ekologiska totalskördar godkända för försäljning med ekologisk märkning under 2023. Höstvete gav störst totalskörd bland spannmålsgrödorna när det gäller kvantiteter godkända för försäljning med ekologisk märkning. Skörden per hektar av det ekomärkningsgodkända höstvetet var på riksnivå 3 750 kilo per hektar, vilket är 37 % lägre än skördeutfallet för konventionellt odlat höstvete.

De totala arealerna med spannmål som var godkända för produktion av grödor som kan säljas med ekologisk märkning minskade med 11 460 hektar eller 10 % jämfört med föregående års areal. Jämfört med genomsnittsarealen för perioden 2018–2022 är 2023 års areal i stället 6 % lägre.

Vid rangordning av de ekomärkningsgodkända spannmålsgrödornas totalskördar efter andelen av den totala skörden av respektive gröda blir turordningen som följer: blandsäd, havre, råg, vårvete, höstrågvete, vårkorn, höstvete, höstkorn och vårrågvete.

Uppgifterna om omställda ekologiska grödarealer baseras på information från kontrollorganen. Dessa arealer har dock reducerats med skattade arealer skördade som grönfoder.

Utvecklingen av den ekologiska spannmålsproduktionen för försäljning

Den omställda ekologiska spannmålsproduktionens andel av den totala spannmålsskörden har under de fyra närmast föregående åren varit mellan 6 och 7 %. I tablå B redovisas utvecklingen för olika grödor under åren 2019–2022.

Ekologisk spannmål godkänd för försäljning mindre än 2022

Totalskörden av certifierad och omställd spannmål har ökat under en följd av år, undantaget missväxtåret 2018. Under 2021 och 2023 bröts den uppåtgående trenden. År 2023 minskade den certifierade och omställda spannmålsskörden, och tangerar 2015 års resultat.

I figur C visas en tidsserie med den totala ekologiskt odlade spannmålsproduktionen där storleken av den certifierade och omställda spannmålsproduktionen också framgår. Den låga totalskörden under 2018 orsakades främst av låga hektarskördar, på grund av torkan och värmen under växtodlingssäsongen.

En förklaring till att andelen omställd produktion ökat efter år 2010 kan vara att ersättningen till ekologisk odling differentierades från och med år 2007. Ändringen innebar att certifierad ekologisk produktion från och med år 2007 gav högre ersättning än så kallad kretsloppsinriktad produktion, som också odlades enligt reglerna för ekologisk odling, men som inte kontrollerades och certifierades av de godkända kontrollorganen. Under åren som följde efter ändringen ökade andelen certifierade ekologiskt odlade arealer. Ersättningen till kretsloppsinriktad produktion upphörde efter år 2017.

I figur C framgår att 2020 och 2022 är de år då de största kvantiteterna spannmål godkänd för försäljning med ekologisk märkning skördades. Under 2021 minskade däremot den totala spannmålsskörden godkänd för försäljning med ekologisk märkning med 26 % jämfört med 2020. Den del av skörden som ligger under omställning till ekologisk odling (ej godkänd för försäljning med ekologisk märkning) minskade också. Även 2022 hade samma låga totala spannmålsskörd under omställning till ekologisk odling. Spannmålsarealen avsedd för tröskning som låg under omställning till ekologisk odling uppgick till runt 5 000 hektar under 2022, vilket är den minsta arealen som uppmätts. År 2023 uppgick arealen under omställning till 12 300 hektar.

För år 2007 saknas arealunderlag för beräkning av certifierad och omställd spannmålsproduktion.

Lägre avkastning vid ekologisk odling

Skördeutbytet per hektar är vanligen lägre för den ekologiska odlingen än för den konventionella. Det beror bland annat på att kemiska växtskyddsmedel och syntetiskt framställda mineralgödselmedel inte används inom ekologisk odling. Som exempel kan nämnas att hektarskörden av vårkorn under 2023 var 29 % lägre vid ekologisk odling i Götalands norra slättbygder än vid motsvarande konventionella odling i området.

Skillnaderna är ofta större i slättbygderna än i skogsbygderna

För vårkorn, som är vanligt förekommande i alla delar av landet, brukar skillnaderna i skördenivå mellan ekologisk och konventionell odling vara större i slättbygderna än i skogsbygderna, och större i de södra delarna av landet än i de norra. Denna tendens gäller även för år 2023, se figur D, där hektarskördarna för vårkorn enligt de två odlingsformerna jämförs i de åtta produktionsområdena.

I Götalands södra slättbygder är hektarskörden för vårkorn 37 % lägre vid ekologisk odling än vid konventionell odling. I Svealands slättbygder är den ekologiska hektarskörden av vårkorn 34 % lägre. Motsvarande skillnader i Götalands skogsbygder är 22 %, 14 % i Nedre Norrland och 23 % i Övre Norrland. Skillnaderna i avkastningsnivåerna vid ekologisk och konventionell odling av vårkorn är statistiskt signifikanta för alla de åtta produktionsområdena.

I skogsbygderna bedrivs den konventionella odlingen vanligen mindre intensivt, med mindre mängd växtskyddsmedel och syntetiska mineralgödselmedel. En av förklaringarna till att skillnaderna för vårkorn är mindre i skogsbygdsområdena och i norrlandsområdena kan vara att de två odlingsmetoderna är mer lika varandra i dessa regioner.

Skillnaderna mellan odlingsmetodernas hektarskördar påverkas av odlingarnas belägenhet

Då skördenivåer vid ekologisk respektive konventionell odling jämförs bör arealernas belägenhet för de olika odlingsmetoderna beaktas. Särskilt på riksnivå påverkas sådana jämförelser starkt av var i landet den ekologiska respektive den konventionella odlingen huvudsakligen är belägen. Det är därför lämpligt att samtidigt studera kolumnen ”Andel av total grödareal” samt areal konventionell odling för de olika länen och produktionsområdena.

Som exempel kan ges att om det finns ett område med omfattande odling, där andelen ekologiskt odlad areal är liten samtidigt som den konventionellt odlade arealen är stor, påverkas kvoten av ekologisk och konventionell hektarskörd för hela riket i hög grad av den konventionella hektarskörden för grödan i det aktuella länet eller produktionsområdet. Även inom län och produktionsområden har arealernas belägenhet betydelse då hektarskördar vid ekologisk respektive konventionell odling jämförs.

Större andel ekologisk odling i skogsbygderna och i norra Sverige

De senaste tre åren har andelen ekologiskt odlad spannmålsareal stagnerat eller minskat i en del av de åtta produktionsområdena. Minskningen har varit störst i Mellersta Sveriges skogsbygder och i Götalands skogsbygder. Generellt är fortfarande andelen ekologiskt odlad spannmålsareal lägre i söder och högre i de mellersta och norra delarna av landet. Vid rangordning efter andelen ekologiskt odlad spannmålsareal har turordningen mellan produktionsområdena varit densamma under de fyra åren 2020–2023.

Under 2023 var andelen ekologiskt odlad spannmålsareal störst i Mellersta Sveriges skogsbygder och i Nedre Norrland, där andelarna för båda områdena var 21 %. Minst var andelen i Götalands södra slättbygder, med 2,9 %.

Variationen mellan år lika för ekologisk och konventionell odling

Under de år då det funnits skördestatistik för ekologisk odling har de ekologiska och konventionella skördenivåerna ofta följts åt. År med bra avkastning inom den konventionella odlingen har vanligen gett bra hektarskörd även för den ekologiska odlingsformen.

De olika odlingsmetoderna följs åt även under år med låga skördenivåer. Exempel på det visas i figur E för grödorna vårvete och havre. Årsmånen i form av nederbörd, torka och värme påverkar ekologisk och konventionell odling på liknande sätt. De låga hektarskördarna under 2018 och 2021 var främst en följd av för torrt sommarväder.

Konventionell hektarskörd högre än ordinarie officiell hektarskörd

För grödor som har en stor arealandel med ekologisk odling är hektarskörden för konventionell odling ofta högre än hektarskörden enligt den ordinarie officiella statistiken. Den ordinarie skördestatistiken baseras på uppgifter från ekologisk och konventionell odling utifrån den fördelning av odlingsformerna som finns i landet.

I figur F jämförs hektaravkastningen för konventionell odling av havre med motsvarande ordinarie officiella statistik för de län där det finns tillräckligt med observationer för både ordinarie och konventionell hektarskörd. I Gävleborgs och Värmlands län var 30 % av havrearealen ekologiskt odlad. Motsvarande siffra för Skåne län var 16 %. Generellt gäller tendensen, liksom tidigare år, att för flertalet av länen är de konventionella hektarskördarna högre än motsvarande hektarskördar enligt den ordinarie officiella statistiken.

Blandsäden blir ofta grönfoder

Den totala tröskade skörden av blandsäd från ekologisk odling har beräknats till 7 700 ton. De redovisade skördeuppgifterna för blandsäd innefattar stråsädesblandningar och stråsäd/baljväxtblandningar till mognad.

Ungefär 55 % av landets blandsädesareal som var avsedd att tröskas odlades ekologiskt. Nästan 71 % av den totala ekologiskt odlade blandsädesarealen skördades som grönfoder under 2023. Arealer som skördats som grönfoder redovisas separat.

Majs odlas mest med konventionella produktionsmetoder

Majs är en gröda som under senare år odlas alltmer. Den totala arealen uppgick under 2023 till 25 750 hektar, varav endast cirka 380 hektar odlades ekologiskt. Hela den ekologiska majsarealen skördades som ensilage. Inget av företagen med ersättning för ekologisk odling som var med i skördeundersökningen hade tröskat majs 2023.

Merparten av majsarealen skördas som grönfoder, men 1 950 hektar av den konventionella majsarealen tröskades under 2023. Kärnmajs odlas framför allt i södra Sverige. I Skåne uppgick avkastningen av konventionellt odlad tröskad majs och kolvmajs till 8 210 kilo per hektar.

Trindsäd

Minskad hektarskörd och totalskörd av ekologiskt odlade ärter

För landet som helhet blev 2023 års skördeavkastning av ärter från ekologisk odling 1 600 kilo per hektar, vilket är lägre än den låga hektarskörden från missväxtåret 2018. Den är 45 % lägre än föregående års låga nivå, och 35 % lägre än femårsgenomsnittet 2018–2022.

Den totala skörden av ärter från ekologisk odling uppgick till 6 400 ton, vilket är 45 % mindre än under 2022. Jämfört med femårsgenomsnittet är det en minskning med 34 %. Ungefär 15 % av arealen ärter för tröskning odlades ekologiskt under 2023. Den totala produktionen av ärter godkänd för försäljning med ekologisk märkning har för år 2023 skattats till 6 200 ton, se tablå C.

Arealerna med ekologiskt odlade ärter var störst i Västra Götalands län, med 930 hektar eller 23 % av motsvarande areal på riksnivå. Arealerna med konventionellt odlade ärter var störst i Västra Götalands län. Skillnaden i hektarskörd mellan ekologisk och konventionell odling är ofta något mindre för ärter och åkerbönor än för de övriga grödorna.

Totalskörden av ekologiskt odlade åkerbönor minskade

Hektarskörden av ekologisk odlade åkerbönor har på riksnivå beräknats till 2 010 kilo per hektar. Den är 35 % lägre än under 2022 och 20 % lägre än femårsgenomsnittet, där den låga hektarskörden från 2018 ingår i beräkningsunderlaget.

Odlingsarealen av ekologiska åkerbönor minskade med drygt 1 600 hektar eller 14 % jämfört med 2022. Drygt 53 % av den totala arealen odlades ekologiskt. Regionalt fanns de största arealerna i Västra Götalands län, där 28 % av den ekologiska och 32 % av den konventionella arealen med åkerbönor odlades under 2023.

Totalskörden av ekologiskt odlade åkerbönor har skattats till 21 300 ton. Den konventionella totalskörden uppgick till 26 700 ton under 2023. Den ekologiska totalskörden var 43 % lägre och den konventionella 35 % lägre än under 2022. I figurerna G och H visas utvecklingen av trindsädesgrödorna inom ekologisk respektive konventionell odling från år 2003 och framåt. Åkerbönor har ingått i skördestatistiken sedan år 2004.

Totalskörden av de ekologiskt odlade åkerbönorna utgjorde 44 % av den totala skörden av åkerbönor under 2023. Den ekologiska skörden av åkerbönor godkänd för försäljning med ekologisk märkning har beräknats till 20 500 ton. I tablå C visas totalskördar på riksnivå för ekologiskt odlade ärter och åkerbönor samt andelarna av motsvarande totala produktion.

Oljeväxter

Minskad areal av ekologiskt odlad höstraps

Den ekologiskt odlade höstrapsarealen minskade med 35 % jämfört med 2022 och blev 6 470 hektar. Hektarskörden av höstraps från ekologiskt odlade arealer har för landet som helhet beräknats till 1 730 kilo per hektar, vilket är 10 % lägre än under 2022. Jämfört med genomsnittet för de fem föregående åren är det en minskning med 10 %. En del av höstrapsarealen utvintrade och fick ersättas av vårsådda grödor. Det har även rapporterats om svaga bestånd, vårfrostskador, torka och obärgade arealer som orsaker till låga skördenivåer av höstraps. Flera rapporter från lantbrukare om omblomning och högt ogrästryck förekom även under 2023. Växtsäsongens ogynnsamma väder med försommartorka och nederbördsrik höst orsakade låga skördenivåer. I Skåne län var den 44 % lägre och i Västra Götalands län 3 % lägre jämfört med fjolåret. I Östergötlands län var dock hektarskörden av ekologiskt odlad höstraps 4 % högre än föregående år.

Totalskörden av ekologisk raps och rybs 40 % lägre än fjolåret

Totalskörden av raps och rybs från arealer med ekologisk odling har beräknats till 12 400 ton. Den är därmed 40 % lägre än totalskörden under 2022, och 24 % lägre än femårsgenomsnittet, där den låga skörden under 2018 ingår i genomsnittsberäkningen. I figur I visas utvecklingen av den totala produktionen av ekologiskt odlad höstraps samt summan av raps- och rybsproduktionen från ekologiskt odlade arealer sedan starten av undersökningen år 2003.

Den ekologiskt odlade arealen av de fyra raps- och rybsgrödorna var under 2023 totalt 7 670 hektar, vilket är 32 % lägre än fjolårets areal och tangerar arealen för 2020.

I tablå D visas ekologiska totalskördar på riksnivå för höstraps, höstrybs, vårrybs och för raps och rybs sammantaget, samt andelarna av motsvarande totala produktion. Vårraps har för få observationer och redovisas därför inte separat. Den totala skörden från arealer med ekologisk odling motsvarar 4,1 % av den totala skörden av raps och rybs. Nästan hela den ekologiskt odlade skörden var också certifierad och omställd och kan därför säljas med ekologisk märkning.

För höstraps som är den dominerande grödan, minskade totalskörden som var omställd och godkänd för försäljning med ekologisk märkning med 7 900 ton, eller 42 %, mellan 2022 och 2023. Det berodde framför allt på ogynnsamt väder men också på att arealen minskade med 3 510 hektar, eller 35 %, jämfört med 2022. Totalskörden blev 11 100 ton.

För den totala arealen av ekologiskt odlad höstraps finns förutom redovisningen på riksnivå och produktionsområdesnivå också redovisning av skörd på länsnivå för Östergötlands, Skåne och Västra Götalands län. Störst omfattning hade den ekologiska odlingen av höstraps i Västra Götalands län under 2023. Där odlades 36 % av arealen.

Oljelinarealen som odlats ekologiskt uppgick till 40 hektar totalt i landet, vilket motsvarar omkring 1 % av den totala oljelinarealen. Antalet företagsuppgifter är inte tillräckligt för redovisning av skörderesultat.

Grönfoder

Arealerna med skörd av ekologiskt odlat grönfoder minskade

Arealerna av ekologiskt odlade ettåriga grödor som skördades som grönfoder var 30 % större än under 2022. Under 2023 skördades 16 % av den ekologiskt odlade spannmålsarealen som grönfoder, det var drygt 6 000 hektar mer än under 2022. Av den konventionellt odlade majsarealen skördades över 92 % som grönfoder under 2022, vilket är i samma storleksordning som de tre föregående åren.

Hektarskördar och totalskördar av ettåriga grönfoderväxter

Skördeuppgifter för ettåriga grödor skördade som grönfoder redovisas från och med 2018 med 100 % torrsubstanshalt (ts-halt), vilket ökar möjligheten till jämförelser av kvantiteter mellan olika foderslag. Grönfoder benämns även ensilage och helsäd, men avser alltid skörd av hela växten till grovfoder eller energi.

Skördestatistik redovisas för Majs, Andra ettåriga stråsädesgrödor och Andra grödor än stråsädesgrödor skördade som grönfoder. Överlag gäller att 2023 års hektarskördar var något lägre än under 2022 vid ekologisk odling av Andra ettåriga stråsädesgrödor och Andra grödor än stråsädesgrödor skördade som grönfoder. Undantaget var ekologiskt odlad grönfodermajs som gav torrsubstansskörden 10 140 kilo per hektar, vilket är en ökning med 34 % jämfört med 2022 års hektarskörd.

Den totala grovfoderskörden består både av skörd från slåttervall och ettåriga grönfoderväxter. Den totala skörden av ettåriga ekologiskt odlade grönfoderväxter svarade under 2023 för 10,0 % av den totala ekologiskt odlade grovfoderskörden. Den konventionellt odlade skörden av ettåriga grönfoderväxter motsvarade 13,0 % av den konventionellt odlade totala grovfoderskörden.

Inom den ekologiska odlingen kom de största kvantiteterna av ettåriga grönfoderväxter från grödgruppen Stråsädesgrödor (exklusive majs). Inom den konventionella odlingen är det i stället majs till grönfoder som dominerar kvantitetsmässigt, framför allt på grund av högre skördeutbyte per hektar, och stora arealer konventionell grönfodermajs i södra Sverige.

Till grödgruppen Andra grödor än stråsädesgrödor räknas ärter, åkerbönor och oljeväxter som skördats som grönfoder. Grödgruppen består dock mest av skörd från arealer som lantbrukarna i sina ansökningar om arealersättning redovisat som just ”Grönfoder” (grödkod 80). Det saknas information om vilka grödor det är specifikt inom den ekologiska odlingen. Av den totala arealen med ”Grönfoder” (grödkod 80) – som omfattar både ekologisk och konventionell odling – var 56 % blandsäd under 2023.

Skörden av ettåriga grönfoderväxter från arealer som var certifierade och omställda för ekologisk odling uppgick under 2023 till 75 400 ton torrsubstans.

Potatis

Totalskörden av matpotatis från arealer med ekologisk odling svarade för 7 % av rikets totala skörd

Totalskörden av matpotatis från arealer med ekologisk odling beräknas för riket till 29 900 ton. Det är 10 % lägre än 2022 års resultat. Jämfört med femårs­genom­snittet är årets skörd 16 % lägre. När undersökningen om skörd från arealer med ekologisk odling infördes 2003 svarade den ekologiskt odlade matpotatisen för omkring 2–3 % av rikets totala skörd. Från och med 2016 är den ekologiska matpotatisproduktionens andel av rikets totala skörd högre och svarar numera för 6–8 % (år 2023 för 6,5 %) av rikets totala skörd.

Till matpotatis räknas förutom färskpotatis och höst- och vinterpotatis för direkt konsumtion även potatis för tillverkning av mos, chips, pommes frites med mera samt foderpotatis och utsädesodlingar av matpotatissorter. Skörd från husbehovsodlingar, kolonilotter och liknande ingår inte i denna statistik.

I tablå E redovisas totalskörden som avser den kvantitet som bärgats på arealer med ekologisk odling respektive totalskörd beräknad för omställd ekologisk areal. För matpotatis kan nästan hela den ekologiskt odlade skörden säljas med ekologisk märkning. De olika totalskörderesultaten beror till stor del på att det finns matpotatisodlingar på arealer under omställning, men också på osäkerheter i arealunderlagen och på att skörderesultaten, som totalskördarna baseras på, delvis kommer från olika företag.

Matpotatisarealen som odlades ekologiskt minskade med 220 hektar jämfört med 2022 och uppgick till 1 250 hektar totalt i landet. Det motsvarade cirka 9 % av den totala arealen av matpotatis i Sverige. Störst omfattning hade odlingen i Västra Götalands och Gotlands län med 310 hektar vardera.

För riket redovisas en skörd per hektar på 23 940 kilo för arealer med ekologisk odling. Den ekologiska hektarskörden är i nivå med 2022. För konventionellt odlad areal skattas hektarskörden för riket till 32 450 kilo per hektar, vilket är 7 % lägre än år 2022.

Skillnaden i skörd per hektar mellan den ekologiskt och den konventionellt odlade arealen har flera orsaker. För både ekologiska och konventionella odlingssystem ökar skörden per hektar med ökad odlingsstorlek. De ekologiska odlingarna är ofta mindre än de konventionella även om odlingsstorleken har ökat på senare år. För matpotatis är en mycket viktig faktor hur stora angreppen av bladmögel blir under växtsäsongen. Starka angrepp av bladmögel leder till att odlingen måste avbrytas i förtid med lägre skörd per hektar som följd. Även för den konventionella odlingen kan bladmögelangrepp vara ett bekymmer, men för den ekologiska odlingen är det bladmögelangrepp som man ofta hänvisar till som orsak till en låg skörd per hektar. En större andel av de ekologiska odlingarna får då lämnas obärgade än för de konventionella odlingarna.

Drygt 2 % av den ekologiskt odlade arealen utgörs av färskpotatis, medan nästan 12 % av den konventionellt odlade matpotatisen skördas som färskpotatis. Avkastningsnivån för färskpotatis är normalt lägre än vid odling av höst- och vinterpotatis och detta medför att skillnaden i avkastningsnivå mellan de olika odlingssystemen minskar.

Potatis för stärkelse ingår inte

Potatis för stärkelse ingår inte i undersökningen om ekologisk skörd eftersom odlingens omfattning har varit begränsad. År 2023 odlades cirka 70 hektar stärkelsepotatis ekologiskt.

Vall

Totalskörden av ekologiskt odlad slåttervall en femtedel lägre än 2022

Den totala bärgade skörden av slåttervall från ekologiskt odlade arealer uppgick 2023 till 724 400 ton, varav förstaskörden till 328 000 ton och återväxten till 396 400 ton. Det är en femtedel lägre än skörden 2022.

Samtliga skördeuppgifter för slåttervall redovisas från och med 2018 med 100 % torrsubstanshalt för att förbättra jämförbarheten med andra grödor som tillvaratas som grönfoder.

Det är bara skördad vall från slåttervallar som har beräknats. Skörd från vallar som enbart betas samt återväxt som tillvaratas som bete ingår inte i undersökningen.

Av landets totala slåttervallskörd kom 20,0 % från ekologiskt odlade arealer. I tablå F redovisas totalskörden som avser den kvantitet som bärgats på arealer med ersättning för ekologisk odling.

Hektarskörden av ekologisk vall motsvarade 84 % av den konventionella hektarskörden

Hektarskörden av ekologisk slåttervall var på riksnivå 4 130 kilo torrsubstans per hektar, lägre än 2022. Den konventionella hektarskörden skattades till 4 940 kilo per hektar.

Skillnaden i hektarskörd mellan ekologisk och konventionell odling varierade mellan olika delar av landet. På länsnivå och på produktionsområdesnivå var det ingen signifikant skillnad i hektarskörd. På riksnivå var den ekologiskt odlade slåttervallens hektarskörd 84 % av den konventionella.

Skillnaden i avkastning mellan ekologisk och konventionellt odlad slåttervall är liten jämfört med många andra grödor. I slåttervall används normalt inte kemiska växtskyddsmedel, vare sig vid ekologisk eller vid konventionell odling. Avkastningen av ekologisk vall påverkas därför inte på samma sätt som avkastning av ekologisk spannmål av förbudet mot att använda kemiska växtskyddsmedel. Hög andel klöver och tillgång till stallgödsel kan också kompensera för att kväve från syntetiskt framställda mineralgödselmedel inte används inom ekologisk odling.

22 % av slåtter- och betesvallen odlades ekologiskt

Vall är också en gröda där en stor andel av arealen odlas ekologiskt. Ungefär 22 % av den totala slåtter- och betesvallarealen i Sverige odlades ekologiskt 2023. Den skattade arealen ekologisk slåttervall uppgick 2023 till 175 300 hektar, betesvallen till 45 680 hektar samt den outnyttjade vallen till 11 580 hektar. Skattningen har gjorts utifrån uppgifter lämnade i undersökningen. Den totala arealen ekologisk slåtter- och betesvall minskade med drygt 29 100 hektar jämfört med 2022. Den areal som redovisas som ej utnyttjad vall är dels arealer som bara slås av för att hålla landskapet öppet eller används för gröngödsling men också viltskadade arealer som blivit så förstörda att de inte varit möjliga att skörda.

Odlingsbetingelser

Förutsättningarna under höstbruket 2022 var överlag goda och stora arealer höstsåddes med vete och raps. Kraftiga väderomslag under vintermånaderna ledde dock till betydande arealer utvintring av höstvete och höstraps. En del arealer ersattes av vårsådda grödor som fick en dålig etablering i stora delar av landet. Detta till följd utav ett senarelagt vårbruk på grund av en utdragen vårvinter i kombination med en efterföljande försommartorka. Efter midsommar blev vädret generellt mer omväxlande i stora delar av landet. I sydöstra och nordvästra delen av landet kvarstod dock det torra vädret. Under sensommaren var vädret mycket ostadigt och stora mängder nederbörd föll i framför allt Örebro län, Västmanlands län, Hallands län, södra Västra Götalands län och södra Gävleborgs län. En betydande andel lantbrukare har uppgett att fält förblivit obärgade på grund av översvämning, dålig etablering av grödan, eller en kombination av båda.

Obärgade arealer

Av den ekologiskt odlade spannmålsarealen blev 3,8 % eller 3 900 hektar obärgad på riksnivå. Regionalt var andelen obärgad areal störst i Gävleborgs län och Västernorrlands län, där 12,7 % respektive 10,6 % av den ekologiskt odlade spannmålsarealen förblev otröskad.

Andelen obärgad areal av den konventionella spannmålsarealen var 2,2 % eller 19 380 hektar.

För ärter var andelen obärgad areal 11,7 % inom den ekologiska och 5,6 % inom den konventionella odlingen. Åkerbönorna blev obärgade på 4,7 % av den ekologiska och på 2,6 % av den konventionella arealen.

När det gäller raps och rybs beräknas 5,4 % av den ekologiska arealen ha blivit obärgad. Motsvarande uppgift för den konventionellt odlade arealen var 2,1 %. Andelen obärgad areal är ofta större inom den ekologiska odlingen än inom den konventionella.

Av de arealer som skulle skördas som grönfoder blev 3,3 % obärgade inom den ekologiska och 3,6 % inom den konventionella odlingen på riksnivå. Mer detaljerad statistik än så redovisas inte på grund av en betydande osäkerhet i beräkningsunderlaget.

För matpotatis beräknas den obärgade arealen till 4,3 % för den ekologiska och 4,8 % för den konventionellt odlade arealen på riksnivå.

Statistiken om obärgade arealer speglar en skillnad i odlingssäkerhet mellan ekologisk och konventionell odling. En del av förklaringen till skillnaden mellan odlingsmetoderna kan också vara att andelen obärgad areal vanligen är större i skogsbygderna och i norra Sverige, där den ekologiska odlingen för en del av grödorna är mer frekvent.

Problem med viltskador

I samband med insamlingen av skördeuppgifter har även undersökningen ”Viltskador i lantbruksgrödor” utförts under 2023. Skador orsakas framför allt av vildsvin, hjortdjur, tranor och gäss. En redovisning av undersökningen sker under juni 2024.

Kommentarer till tabellerna

I tabellerna redovisas bärgad skörd per hektar, medelfel för hektarskörd, grödareal med ekologisk odling, andel av total grödareal, total skörd och medelfel för den totala skörden, samt kvoten mellan hektarskörd från ekologiskt odlad och hektarskörd från konventionellt odlad areal.

Medelfelet är ett mått på den beräknade skördens osäkerhet. Ju högre medelfelet är desto mer osäker är den aktuella uppgiften. Se vidare under rubriken ”Statistikens tillförlitlighet”.

För att undvika redovisning av alltför osäkra skörderesultat krävs att redovisad hektarskörd grundar sig på minst 20 företag och att medelfelet är högst 35 %. Vid färre företag eller högre medelfel ersätts skördeuppgifterna i tabellen med två prickar (..). När inga observationer finns att redovisa markeras detta med ett streck (-). När arealuppgiften är för osäker för att anges markeras areal och total skörd med två prickar (..).

Uppgifter om obärgade arealer och arealer skördade som grönfoder redovisas i separata tabeller. Förekomst av obärgade arealer gör att hektarskörd och totalskörd blir lägre för den aktuella grödan. Uppgifterna om obärgade arealer och arealer skördade som grönfoder är mycket osäkra, vilket indikeras av de höga medelfelen, som dock i sig är osäkra. Osäkerheten är en följd av att förekomsten ofta är liten och varierar kraftigt mellan olika jordbruksföretag och regioner. Uppgifter om obärgade arealer och arealer skördade som grönfoder redovisas om de grundar sig på information från minst 20 företag.

När det gäller fördelningen av vallarealen mellan slåttervall, betesvall och ej utnyttjad vall är uppgifterna för ej utnyttjad vall mycket osäkra. Osäkerheten är en följd av att förekomsten varierar kraftigt mellan olika jordbruksföretag och regioner. Uppgifter om fördelningen av vallarealen redovisas om de grundar sig på information från minst 20 företag med vall.

Kort om statistiken

Det här beskriver statistiken

Sedan 2003 genomförs årligen undersökningar om skörd från arealer med ersättning för ekologisk odling. Genom specialbearbetning av underlaget från de ordinarie skördeundersökningarna beräknas även skörd från konventionell odling.

Skördeuppgifterna i tabellerna avser skörd från arealer med ekologisk och konventionell odling under 2023. Hur stor del av den ekologiskt odlade arealen som dessutom är omställd och därmed godkänd för produktion av grödor för försäljning med ekologisk märkning varierar från gröda till gröda.

Så tar vi fram statistiken

Den population som statistiken för ekologisk odling ska belysa utgörs av jordbruksföretag med ersättning för ekologisk odling under 2023. Den population som statistiken för konventionell odling ska belysa utgörs av jordbruksföretag med konventionell odling under 2023. Areal för vilken det inte sökts ersättning för ekologisk odling har vid bearbetningen betraktats som konventionell odling.

Skördestatistiken baseras på uppgifter från urval av jordbruksföretag. Som urvalsram för undersökningarna om skörd från ekologiskt odlade arealer av spannmål, trindsäd, oljeväxter och potatis användes Jordbruksverkets administrativa register för ersättning för ekologisk odling avseende 2023. Två olika urval drogs: ett för spannmål, trindsäd och oljeväxter (1 832 företag) och ett för matpotatis (132 företag). Den ekologiskt respektive konventionellt odlade skörden av slåttervall beräknas från och med 2015 utifrån samma urval som den ordinarie skörden. Urvalet är stratifierat på om gården odlar arealerna ekologiskt eller konventionellt för att öka precisionen i skattningarna. Totalt ingick under 2023 1 270 företag i urvalet, varav 500 företag med ekologisk vallodling.

Vid insamling av uppgifter och vid beräkning av resultat har samma metoder använts som vid den ordinarie officiella skördestatistiken. Jordbrukarna har lämnat sina skördeuppgifter på en särskild internetsida eller genom telefonintervjuer utförda av SCB:s intervjuare. Från varje jordbruksföretag samlades information in om total bärgad kvantitet alternativt skörden per hektar av varje gröda. För kärnskörd respektive fröskörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter efterfrågas kvantiteternas vattenhalt. För spannmål omräknas de uppgivna kvantiteterna till 14,0 % vattenhalt. För trindsäd görs omräkning till 15,0 % vattenhalt och för oljeväxter till 9,0 %. För skörd av grönfoder och slåttervall efterfrågas kvantiteternas torrsubstanshalter. De uppgivna skördarna omräknas från och med 2018 till 100 % torrsubstanshalt. Denna förändring har gjorts för att underlätta jämförelserna av skördarna från ettåriga grönfoderväxter och slåttervall. Tidigare omräknades grönfoderkvantiteterna till sin vikt i form av ensilage med 30,0 % torrsubstanshalt och slåttervallskvantiteterna till sin vikt i form av hö med 83,5 % torrsubstanshalt.

Med ledning av varje företags grödarealer framräknades för granskning företagets hektarskörd alternativt totalskörd för varje gröda. Arealuppgifterna är i regel desamma som lantbrukaren redovisat i sin ansökan om ersättning för ekologisk odling tidigare under året. På basis av skattade hektarskördar per redovisningsområde och aktuella ekologiskt odlade grödarealer har totala skördar beräknats.

För beräkning av totalskörd för den ekologiska odlingen har ekologiskt odlade grödarealer enligt de tre godkända kontrollorganen, Kiwa Certification AB, HS Certifiering AB och SMAK Certifiering AB använts. Vid redovisning av kärnskörd respektive fröskörd för spannmål, trindsäd och oljeväxter har dessa grödarealer minskats med arealer skördade som grönfoder.

För matpotatis framräknas reducerade hektarskördar, som erhålls genom att korrigera den totala hektarskörden för bortsortering och småfallande knölar. Reduceringarna sker med hjälp av standardtal, som baseras på uppgifter från 1987–1998 års ordinarie objektiva skördeuppskattningar där både ekologiska och konventionella odlingar ingick. Samma standardtal har använts för både konventionell och ekologisk odling eftersom det inte finns något underlag för beräkning av standardtal för respektive odlingssystem. För matpotatis görs inte någon korrigering för småfallande knölar när potatisen skördats som färskpotatis. Hela skörden av färskpotatis betraktas som säljbar.

För slåttervall har undersökningen begränsats till att endast omfatta slåttervall, det vill säga första skörd samt återväxt på slåttervallen. Återväxt som tillvaratagits genom bete eller rena betesvallar ingår inte. Det är alltså inbärgad skörd som skattats. Redovisning sker av hektarskörd och total första skörd, hektarskörd och total skörd av återväxt samt hektarskörd och total skörd för hela den inbärgade vallskörden. Vid flera återväxtskördar är dessa sammanslagna och redovisas som en återväxtskörd. Dessutom redovisas den totala ekologiskt odlade vallarealen med uppdelning på slåttervall, betesvall respektive ej utnyttjad vall.

Statistikens tillförlitlighet

För att belysa den osäkerhet som finns i resultaten på grund av att beräkningarna grundar sig på uppgifter från ett urval av företag redovisas i tabellerna relativa medelfel för skattade hektarskördar, totalskördar, obärgade arealer och grönfoderarealer. I dessa undersökningar kan det förekomma urvalsfel, bortfallsfel, täckningsfel, mätfel och bearbetningsfel. Av dessa fel torde i första hand urvalsfelen, men till viss del även mätfelen, påverka tillförlitligheten i statistiken. Tillförlitligheten redovisas kvantitativt enbart genom precisionen (medelfelet) i skattningarna, som främst avspeglar urvalsfel och effekten av andra slumpmässiga fel, däremot inte systematiska fel såsom exempelvis systematiska mätfel.

Medelfel

Med hjälp av medelfelet kan ett konfidensintervall beräknas på följande sätt. För en skattad hektarskörd för potatis på 35 000 kg per hektar och ett skattat relativt medelfel på 1,5 % (det vill säga 525 kg per hektar) kan man med liten felrisk (5 %) säga att intervallet 35 000 ± 2 x 525 (det vill säga 33 950–36 050 kg per hektar) omfattar den verkliga hektarskörden, under förutsättning att de systematiska felen är små.

På motsvarande sätt kan man för en skattad andel obärgad areal på 16,0 % och ett skattat medelfel på 3,0 procentenheter med liten felrisk (5 %) säga att intervallet 16,0 ± 2 x 3,0 % (det vill säga 10,0–22,0 %) omfattar den verkliga andelen, under förutsättning att de systematiska felen är små. Medelfelen för obärgade arealer och för arealer skördade som grönfoder är dock ofta osäkra i sig. Om de relativa medelfelen överstiger 35 % eller anges till 0 % kan de inte användas för att beräkna konfidensintervall.

För potatis är den procentuella medelfelsskattningen för hektar- och totalskörd identisk. För kärnskörd respektive fröskörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter samt för skörd av grönfoder är medelfelet för totalskörden ofta större än medelfelet för hektarskörden. Anledningen är en osäkerhet i justeringen av grödans areal för arealer skördade som grönfoder. För slåttervall är medelfelet för totalskörden oftast större än medelfelet för hektarskörden beroende på en osäkerhet i uppdelningen av vallarealen på slåttervall, betesvall och ej utnyttjad vall.

Bortfall

För undersökningen om spannmål, trindsäd och oljeväxter från ekologiskt odlade arealer blev bortfallet av jordbruksföretag 8,1 % (148 företag), varav vägrare 3,5 procentenheter (64 företag). Bortfallet av undersökningsenheter för ekologiskt odlad areal av matpotatis var 8,3 % (11 företag). För ekologiskt odlad vall var bortfallet 10,6 % (53 företag). Bortfallet bedöms inte leda till några systematiska fel.

Övertäckning och undertäckning

Mellan tidpunkten för urvalsramens upprättande och undersökningstillfället sker förändringar i företagsbeståndet. Nystartade företag utgör undertäckning, och företag som upphört eller inte odlar grödan utgör övertäckning. I och med att årets aktuella uppgifter om jordbruksföretagens arealer används som underlag för urvalet blir både övertäckningen och undertäckningen begränsade. För undersökningen om spannmål, trindsäd och oljeväxter för ekologiskt odlade arealer var övertäckningen 1,7 % (32 företag). Övertäckningen var 7,8 % (10 företag) för undersökningen om matpotatis. För vallundersökningen om skörd från ekologiskt odlade arealer var övertäckningen 2,4 % (12 företag). Över- och undertäckningen bedöms påverka resultaten i mycket liten utsträckning.

Vid jordbruksföretag som inte ansöker om ersättning för ekologisk odling kan det förekomma odlingar som ligger mycket nära den ekologiska odlingen vad gäller brukningssätt. Dessa arealer ingår i skattningarna för konventionell odling.

Mätning

Många jordbrukare uppger att det är svårt att bedöma skördens storlek för grödor som används som foder på den egna gården. Även för avsalugrödor kan det vara svårt för jordbrukaren att lämna säkra uppgifter i de fall grödan ännu inte sålts vid intervjutillfället. Uppgiftslämnarfel och eventuella intervjuareffekter kan inte kvantifieras.

Bearbetning

De inkomna uppgifterna granskas vid SCB. I samband med granskningen görs manuella och maskinella kontroller. I vissa fall kan uppgifterna rättas med hjälp av kommentarer som lämnats. I övriga fall tas telefonkontakt med uppgiftslämnarna, varvid uppgifterna bekräftas, rättas eller kompletteras. Uppgiftsmaterialet används sedan till de statistiska sammanställningarna. Säkerheten i bearbetningsprocessen bedöms vara god.

Jämförbarhet

Den redovisade statistiken baseras på den faktiska odlingen. Vid jämförelser av hektarskördar för olika odlingsformer bör man tänka på att även andra aspekter än själva odlingstekniken kan ha inverkat på skillnaden i skördenivå.

I och med att den ekologiskt odlade arealen i något större utsträckning är belägen i skogsbygd jämfört med den konventionella odlingen, kan en del av skillnaden i skördenivå förklaras av att skogsbygderna i allmänhet visar en lägre skördeavkastning än slättbygderna. En annan faktor som samvarierar med skördenivån är odlingsarealen. För potatis finns en tendens att odlingsarealen vid ekologisk odling är mindre än vid konventionell odling, vilket också bör vägas in då hektarskördarna från de olika odlingsformerna jämförs.

Metod och kvalitet

• Kvalitetsdeklaration Pdf, 1.4 MB.

• Statistikens framställning Pdf, 287.4 kB.

Summary in English

This report provides final data for the year 2023 for organic and non-organic farming on yield per hectare and total production of cereals, dried pulses, oilseed crops, annual plants harvested green, table potatoes and temporary grasses. The methods used for the crop production surveys for organic farming are the same as for the ordinary crop production surveys. The results are presented for counties, production areas and for the whole of Sweden. The production areas are shown in Map 1.

The tables show yield per hectare in kilogram (kg), total production in metric tonnes, crop areas, the share of the organic crop area compared with the total crop area, and the quota of the yield from organic farming and the yield from non-organic farming. Standard errors are given for yield per hectare and total production, unharvested areas and areas harvested as green fodder.

Cereals, dried pulses and oilseed crops

The total production of cereal crops for the whole country from areas with organic farming is estimated at 283 900 tonnes. This is 6.6% of the total production of cereals.

The total production of winter wheat from areas with organic farming is estimated at 121 500 tonnes or 4.6% of the total production of winter wheat. For oats the corresponding estimates are 61 700 tonnes and 15.0%. Among the cereals, winter wheat and oats are the crops with the highest total production from the area with organic farming.

The total production of peas from areas with organic farming is estimated at 6 400 tonnes. The total production of field beans from areas with organic farming is estimated at 21 300 tonnes. For peas, this production corresponds to 11.7% of the total production of peas. For field beans, the organic share of the total production is 44.1%.

The 2023 total harvest of rape and turnip rape from areas with organic farming is estimated at 12 400 tonnes, which is 4.1% of the total production of rape and turnip rape.

Statistics on crop yields for cereals, dried pulses and oilseed crops have been based on an interview survey. The farmers can also use the Internet as a tool for data delivery to Statistics Sweden.

The sample of the 2023 survey for organic farming consists of 1 832 farmers. The survey was carried out in October and November. Information was requested for total farm production in tonnes of these crops and their average moisture content. Yields per hectare at the farm level are calculated by dividing the production by the crop area of the farm. Unharvested crop areas are included and will lower the yield per hectare. Crop area statistics have been calculated from data on areas that follow EU regulations for organic production and are verified by an approved inspection. Crop areas cut as green fodder have been excluded when it comes to areas to produce grain. Unharvested areas and areas cut as green fodder are presented in separate tables.

Potatoes

The total production of table potatoes from areas with organic farming is estimated at 29 900 tonnes. This is 7% of the total production of table potatoes. The potato results are based on a survey with a sample of 132 holdings.

The tables show the reduced yields per hectare in kg and total production in metric tonnes. Standard errors are also presented. Unharvested areas are shown in a separate table. The yield per hectare is reduced for small, blighted and green potatoes. These reductions are made with standard values. Adjustments in the yields have also been made for unharvested areas, which have lowered the yield per hectare.

Temporary grasses

The total production of temporary grasses from areas with organic farming is estimated at 724 400 tonnes dry matter. The production from areas with organic farming is about 20% of the total production. The yield per hectare is 84% for the organic farming compared with the non-organic farming. The results are based on a survey with a sample size of 500 holdings.

The survey covers only temporary grasses harvested as hay, hay-silage or silage, and includes regrowth. It does not cover temporary grazings or regrowth from temporary grasses that are grazed