Viltskador i lantbruks­grödor 2023

Syfte

I denna statistikrapport redovisas resultat för år 2023 avseende viltskador i spannmål, trindsäd, oljeväxter, potatis och slåttervall. Statistiken baseras på underlag från alla odlingsformer som förekommer i landet.

De djurslag som uppgifter samlades in för var vildsvin, älg, kronhjort, dovhjort, rådjur, tranor, gäss, svanar, duvor, kråkfåglar, grävling, sork, björn samt ”annat vilt”.

Statistiken omfattar endast skador som uppkommit fram till att grödan skördades. Skördeskador som uppkommit efter skörd, till exempel då ensilagebalar skadas av vilt, omfattas inte av uppgiftsinsamlingen.

Andelen av lantbruksföretagen med viltskador i nivå med 2014

Av de lantbrukare som odlar spannmål, trindsäd eller oljeväxter hade närmare 37 % viltskador i en eller flera av grödorna, vilket är i nivå med 2014 och en minskning med 16 procent­enheter jämfört med 2020. Av odlare av mat- och stärkelsepotatis beräknas att 10 respektive 14 % hade viltskador under 2023, vilket är en minskning med 16 respektive 25 procent­enheter jämfört med 2020. Siffran för odlare av slåttervall var 21 %, en minskning med 9 procentenheter jämfört med 2020.

I Södermanlands- och Stockholms län var det omkring 63 % av lantbrukarna som odlar spannmål, trindsäd eller oljeväxter som hade viltskador. Även i Blekinge- och Kalmar län var det en hög andel som redovisade viltskador, 61 respektive 53 %.

12 % av spannmålsarealen var viltskadad

Av den totala spannmålsarealen för tröskning var det 12 % som hade någon form av viltskada, vilket är en minskning med 5 procentenheter jämfört med 2020, se tabell 2. Störst var andelen i Götalands skogsbygder där över 19 % av spannmålsarealen hade viltskador.

Av den totala spannmålsskörden förstördes 142 800 ton under 2023 jämfört med 164 600 ton 2020.

Majs är en begärlig gröda för många olika slags vilt, dock minskade andelen viltskadad areal med 19 procent­enheter till 10 % för majs avsedd för tröskning och med 12 procent­enheter till 14 % för majs till grönfoder jämfört med 2020. Störst andel viltskadad areal för spannmål fanns i grödorna rågvete och blandsäd till tröskning med 21 respektive 17 %. Trots att havre sällan odlas där viltskadorna är som svårast blev omkring 14 % av arealen viltskadad. För spannmålsgrödorna hade höstvete som odlades på störst areal störst total areal med viltskada, 61 500 hektar, och utgjorde över hälften av den totala viltskadade arealen bland spannmålsgrödorna.

Av slåttervallen, som är Sveriges arealmässigt största gröda, hade 118 000 hektar eller över 14 % av arealen någon form av viltskada. Av mat- och stärkelsepotatis­arealerna var 6 respektive 10 % av arealerna viltskadade. Störst areal med skador på matpotatis fanns i Götalands mellanbygder. Svårigheter att uppskatta hur stor areal som skadats av vilt har medfört att uppgifter inte redovisas för riktigt alla grödor.

Skador från vildsvin fortfarande störst

Vildsvin var det djurslag som orsakade störst skada i alla grödor förutom i rågvete och höstraps. Där var det i stället dovhjort respektive gäss som orsakade mest skada. Gällande spannmål och oljeväxter till tröskning så var hjortdjur (älg, kronhjort, dovhjort och rådjur) sammanlagt ett större bekymmer än vildsvin i alla grödor förutom vårvete och vårkorn. Detta skiljer sig jämfört med 2020 då vildsvin stod för mer än 50 % av viltskadorna i alla dessa grödor, förutom höstkorn och oljeväxter. För matpotatis, potatis till stärkelse och slåttervall stod vildsvin för majoriteten av skördebortfallet med 64, 82 respektive 65 % under 2023.

Under 2014 var det havre som var den enda gröda där vildsvin inte dominerade skadorna utan istället älg. Havre är en gröda som älgarna ofta dras till, och på riksnivå orsakade älgarna näst mest skada i havre efter vildsvinen under 2020. Under 2023 var i stället dovhjort det djur som orsakade näst mest skada i havre. I Götalands norra slättbygder stod dovhjort för 47 % av viltskadorna i havre.

I Figur A redovisas viltskador fördelat på olika djurslag för höstvete, havre, ärter och höstraps på riksnivå.

Skadorna av gäss i spannmål har ökat med 54 % och för raps och rybs med 75 % jämfört med 2020. I Götalands södra slättbygder och Götalands mellanbygder stod gäss för 41 respektive
36 % av skördebortfallet i spannmål. Skördebortfallet orsakat av dovhjort var 26 respektive
24 % i dessa områden.

Det finns många kommentarer från lantbrukare om skador från vildsvin, gäss och dovhjort under 2023 och att en del lantbrukare väljer att inte odla vissa grödor till följd av detta.

Nästan halverade vildsvinsskador i spannmål

Sammanlagt för alla spannmålsgrödorna inklusive tröskad majs var det runt 47 800 ton som vildsvinen förstörde år 2023. Det är en minskning med 44 % jämfört med 2020 års siffror och en ökning med 12 % jämfört med 2014 års siffror. Andelen vildsvinsskadad spannmålsskörd minskade på riksnivå från 1,4 % 2020 till 1,1 % under 2023. Under 2014 var denna andel 0,7 %.

I Tablå A redovisas totala kvantiteter av olika spannmålslag som vildsvinen förstörde under 2014, 2020 och 2023.

Av den förväntade skörden av ärter och åkerbönor var det över 2 100 ton som gick åt till vildsvinen, och av oljeväxterna förstörde de över 1 400 ton. Detta är en halvering jämfört med 2020 års nivåer. Det totala skördebortfallet för ensilagegrödorna stråsäd, majs och andra grödor än stråsädesgrödor till grönfoder orsakat av vildsvin var 8 000 ton under 2023. Av matpotatisskörden blev 1 500 ton förstörd av vildsvinen. Den allra största kvantiteten som vildsvinen ödelade var av slåttervall, mer än 119 600 ton torrsubstans.

Skador av dovhjort fortsätter att öka i spannmål och raps

Sammanlagt för alla spannmålsgrödorna inklusive majs trefaldigades skadorna av dovhjort mellan 2014 och 2020, från 9 500 ton till drygt 28 500 ton. I slåttervall ökade skadorna mer än trettonfaldigt, från 3 000 ton till 42 600 ton. Under 2023 ökade skadorna ytterligare till 37 900 ton för alla spannmålsgrödorna orsakade av dovhjort. För slåttervall minskade skördebortfallet till 37 100 ton. För raps och rybs uppgick skördebortfallet till uppemot 3 000 ton under 2023, vilket är en ökning med 22 % jämfört med 2020. I Södermanlands län stod dovhjort för det största skördebortfallet i spannmålsgrödorna, uppemot 45 %.

Skador av gäss och tranor fortsätter också att öka

På riksnivå orsakade dovhjort under 2014 likartat skördebortfall som kronhjort i höstvete. Under 2020 var skördebortfallet i höstvete dubbelt så stort på grund av dovhjort som på grund av kronhjort och 2023 var det drygt tre gånger så stort.

Under 2023 har många lantbrukare berättat om stora flockar av gäss, och tranor som trampar ner och äter av grödorna. Gäss uppges av lantbrukarna orsaka stora skador på höstsådda grödor trots intensivt arbete med skrämselanordningar. För landet som helhet ökade skördebortfallet från gäss med omkring 9 800 ton i höstvete och 1 200 ton i höstraps Skördebortfallet orsakat av tranor ökade med 3 700 ton i höstvete. Gäss är ett större problem i Götalands södra slättbygder och Götalands mellanbygder där 41 respektive 36 % av skördebortfallet i spannmål orsakades av gäss.

Regionalt förstör tranor störst andel av spannmålsskörden i norra Sverige. I Övre- och Nedre Norrland stod tranor för 79 respektive 38 % av det totala skördebortfallet, vilket motsvarar 1 000 respektive 300 ton. Det finns flera kommentarer under 2023 från lantbrukare om ökade problem med tranor som betar och trampar i fälten under större delar av odlingssäsongen.

Annat vilt

Under rubriken annat vilt finns uppgifter om djurslagen ren, mufflonfår, bäver (vållar översvämning), änder, fiskmås, småfåglar, vildkanin och hare redovisade. Förutom ovanstående djurslag redovisas under denna tabellrubrik även beräknat resultat från ett fåtal lantbrukare som svarat ”Vet ej” på frågan vilket djurslag som orsakat viltskadan.

Underskattning av viltskador

Det finns sannolikt en underskattning av viltskador som har flera orsaker. Många lantbrukare har uppgett att det fanns en del vilt i grödorna men ansåg att skadorna inte var ett problem, eftersom en viss mängd viltskador tolereras och uppfattas som normalt.

Väderleken påverkar också andelen viltskador. År med bra skördeförhållanden och tidig skörd blir viltskadorna mindre. När skörden drar ut på tiden ökar risken för omfattande viltskador. Både under 2014 och 2020 var höstvädret generellt sett gynnsamt för skördearbetet och den tidiga skörden för merparten av landet kan ha begränsat problemen med viltskadorna. Under 2023 var väderleken den motsatta, med en utdragen skörd i merparten av landet till följd av höga nederbördsmängder under sensommaren och hösten. Inga kommentarer från lantbrukare gällande ökade viltskador för grödor på grund av senarelagd skörd under 2023 har dock erhållits. Då odlingsåret 2023 var ogynnsamt och ledde till lägre skördar av framför allt vårsådda grödor kan det vara av intresse att beakta de procentuella skördebortfallen och inte enbart de kvantitativa skördebortfallen.

Lantbrukarnas insatser begränsar viltskadorna

Många lantbrukare lägger ner stora resurser på att skydda grödorna mot viltskador. Det kan handla om att sätta elstängsel runt grödorna, jobba med skrämselanordningar, gaskanoner, egna jaktinsatser, bekosta andra jägare, lägga fält nära skogskanterna i träda, senarelagd sådd med mera. Utan dessa åtgärder hade viltskadorna varit betydligt större.

Viltet påverkar valet av grödor

Bland företagen med odling av spannmål, trindsäd och oljeväxter angav 27 % av lantbrukarna att viltet påverkar valet av grödor. Merparten av dem odlar grödorna enbart på vissa ställen av lantbruksföretagets areal, medan 9 % har slutat odla den attraktiva grödan.

Vildsvin är det djur som påverkar flest lantbrukare i deras val av grödor, som bara kan odlas på vissa ställen. Dovhjort påverkar näst mest, och därefter följer förekomsten av älg, gäss och kronhjort.

Vildsvin är även det djurslag som påverkar flest lantbrukare att helt avstå från att odla vissa attraktiva grödor. Dovhjort påverkar näst mest, och därefter följer förekomsten av älg och kronhjort.

Av lantbrukarnas kommentarer framgår det likt 2020 att det framför allt är på grund av vildsvinen som man avstår från ärtodling. Även problem med gäss gör att man avstår ärtodling, men till största delen är det vildsvinen som styr var man kan odla ärter.

Även veteodlingen påverkas till största delen av vildsvin, men även av gäss, tranor och dovhjort. De som avstår från odling av havre har oftast problem med vildsvin. Höstraps undvikes att odlas i områden med framför allt mycket dovhjort och gäss.

Korn, rågvete och råg de spannmålslag som lantbrukarna kommenterar att de kan odla där man har stora problem med vildsvin och klövvilt eftersom de inte är så smakliga, och man byter därför ut höst- och vårvete mot korn och rågvete.

Lantbrukare med nötkötts- och mjölkproduktion väljer i många fall att skörda spannmål som grönfoder i stället för att tröska för att minska viltskadorna, och det finns flera kommentarer under 2023 om att spannmålsgrödor ej kan tas till tröskmognad på grund av framför allt vildsvin.

Många kommentarer som lantbrukarna lämnat handlar också om att man måste planera noga vad och var man ska odla och att det är svårt att få en bra växtföljd när flera grödor inte längre kan odlas.

Omkring hälften av kommentarerna från de lantbrukare som antingen hade viltskador, påverkas av vilka grödor man kan odla eller hade behövt så om några arealer på grund av vilt nämnde vildsvin. Det var över 160 kommentarer från lantbrukare under 2023 som nämnde viltskador eller vilttryck.

Uteblivna viltskador då attraktiva grödor inte odlas

Av landets odlare av spannmål, trindsäd och oljeväxter som angav att de inte hade några viltskador att redovisa var det 13 % som uppgav att viltet påverkar deras val av grödor, vilket kan jämföras med 14 % 2020 och 12 % 2014. Det kan både handla om att helt sluta odla vissa grödor och att alltid odla begärliga grödor intill gården, eller på skiften frånskilda från skogspartier där risken för viltskador från klövvilt är mindre. En del lantbrukare har lämnat kommentarer om att de planerar att övergå till ensidig vallodling på grund av skadetrycket på de övriga grödorna. Odlare som redan gjort detta val finns dock inte med i statistikunderlaget eftersom frågan om viltets påverkan på grödvalet endast riktades till odlare av spannmål, trindsäd och oljeväxter.

Omsådd på grund av viltskador

Nästan 4 % av företagen anger att de under 2023 varit tvungna att så om arealer på grund av viltskador, vilket kan jämföras med 5 % 2020. Den absolut största anledningen till omsådd är när vildsvin bökat upp vall så att den måste sås i eller sås om. Vildsvinen orsakade även i mindre omfattning omsådd av uppbökad höstspannmål och höstoljeväxter samt ärter som fick sås om på grund av uppätet utsäde. Höstraps var efter vall den gröda som flest lantbrukare redovisade som omsådd. I höstraps var det viltskador av kron- och dovhjort, gäss och vildsvin som flest lantbrukare angett som orsak till omsådd.

Olika lantbruksföretag drabbas olika hårt

Variationen mellan olika lantbruksföretag är stor när det gäller förekomsten av viltskador. Många rapporterar att de inte har några viltskador alls medan andra har stora skador. I Tablå B redovisas andelen företag där skördebortfallet var mellan 20 och 100 % av den totala skörden av olika grödor under åren 2014, 2020 och 2023.

Omkring 4 % eller drygt 60 av landets ärtodlare fick mer än hälften av ärtskörden förstörd av vilt under 2023. Bland dessa fanns flera företag som redovisade att hela skörden gick förlorad. Omkring 3 % av landets odlare av havre, höstraps och rågvete fick mer än hälften av vårveteskörden skadad av vilt.

Andel och mängd skördebortfall i olika grödor

Här följer en kort sammanställning av skördebortfallet i ett antal olika grödor.

Höstvete

Omkring 3,4 % eller 92 800 ton höstvete kunde inte skördas på grund av viltskador. Det är en ökning med 18 % jämfört med 2020. Nästintill en tredjedel av skadorna stod vildsvinen för medan skadorna av dovhjort och gäss stod för 27 respektive 23 %. I Götalands södra slättbygder, Götalands mellanbygder och Götalands skogsbygder stod gäss för över 40 % av skördebortfallet. Likt 2020 var Södermanlands län det län med störst andel viltskador i höstvete, och där stod dovhjorten för 41 % av skördebortfallet.

Vårvete

I vårvete stod vildsvinen för merparten av viltskadorna med undantaget i Götalands norra slättbygder där viltskadorna orsakade av vildsvin och dovhjort var lika stora. Skördebortfallet var 3,5 % vilket är i nivå med 2020. Stockholms län var det län med störst andel viltskador i vårvete där över 13 % av skörden blev förstörd. Gässen orsakade betydligt mindre skada än i höstvetet vilket förstås beror på att höstvete finns tillgängligt för gäss både under hösten och den tidiga våren.

Rågvete

Rågvete är en gröda som ofta odlas när vete och havre väljs bort på grund av stora problem med vildsvin. Därför blir rågvete utsatt för förhållandevis stora viltskador även om grödan vanligtvis bedöms vara mindre smaklig för viltet jämfört med vete och havre. Skördebortfallet i rågvete var 6,2 % i riket som helhet vilket är en ökning med 1,7 procent­enheter jämfört med 2020. Dovhjort och vildsvin stod för 47 respektive 37 % av viltskadorna i denna gröda.

Vårkorn

De procentuella skördebortfallet i vårkorn var 2,3 % under 2023, vilket är i nivå med 2020. Vildsvinen stod för 36 % av skadorna, dovhjort för 22 % och tranor för 17 %. Högst skördebortfall var det i Södermanlands- och Norrbottens län med 8,3 respektive 7,2 %. I Södermanlands län stod dovhjort för över häften av skördebortfallet i vårkorn medan vildsvin stod för en tredjedel. I Västerbottens län var tranor det största problemet och de orsakade där över 80 % av skadorna.

Havre

Skördebortfallet för havre var totalt 3,3 %. Störst var bortfallet i Götalands- och Mellersta Sveriges skogsbygder där det var omkring 5 %. Under 2014 var det älg som stod för de största skadorna med 42 %. 2020 hade älgens andel av skadorna minskat till drygt 17 % och vildsvinens skadeandel ökat från 34 % till 52 %. Under 2023 stod vildsvin för 40 % av skördebortfallet, dovhjort 23 % och älg 15 %. I Värmlands län orsakade älg det största skördebortfallet med över en tredjedel av det totala skördebortfallet. Det är en minskning jämfört med 2020 då älg orsakade omkring hälften av det totala skördebortfallet.

Ärter och åkerbönor

I ärter var skördebortfallet på grund av viltskador 5,9 % eller 3 400 ton totalt. I Södermanlands län var det 18 % av ärtskörden som blev förstörd, vilket är mindre än under 2020 då denna andel var 32 %. Vildsvin var det djurslag som förstörde mest i alla län. I Södermanlands län stod även dovhjort för en tredjedel av skadorna.

Vildsvinens andel av skadorna har minskat och var 46 % på riksnivå under 2023. Detta kan jämföras med 59 % 2014 och 70 % 2020. I Götalands norra slättbygder orsakade gäss nästan en fjärdedel av skördebortfallet i ärter.

Ärter är också en av de grödor som många lantbrukare uppgav att de slutat odla på grund av problem med vilt. Flera lantbrukare kommenterar att det inte går att odla ärter vare sig till tröskning eller till grönfoder på grund av problem med vildsvin och gäss.

Skördebortfallet i åkerbönor var 2,4 % eller 1 200 ton, det vill säga mindre än hälften av skördebortfallet i ärter. Även i åkerbönor var vildsvin den största skadegöraren och stod även för denna gröda för 46 % av skadorna på riksnivå.

Höstraps

Skördebortfallet i höstraps var på riksnivå 3,8 % jämfört med 3,6 % 2020. I Stockholms- och Blekinge län var skördebortfallet drygt 13 respektive 12 %. Skördebortfallet i Blekinge län var jämnt fördelat mellan gäss, dovhjort och vildsvin med 25, respektive 23 och 22 % vardera. På riksnivå så stod gäss och dovhjort för över hälften av skördebortfallet med 26 respektive 25 %. De flesta lantbrukare som kommenterat viltskador i höstraps har nämnt problem med kron- och dovhjort, vildsvin och gäss som främsta orsak. En del lantbrukare har uppgett att de sått om arealer med höstraps på grund av viltskador.

Majs till grönfoder

Skördebortfallet i majs till grönfoder minskade till 2,0 % på riksnivå. Under 2014 och 2020 var denna siffra 2,4 respektive 5,1 %. Skador av kråkfåglar som kajor och råkor ökade mellan 2014 och 2020. Under 2020 stod kråkfåglar för 8 % av skadorna. En anledning till detta var att den tidigare betningen med fågelrepellerande medel inte längre är tillåten vilket resulterade i mycket uppätet utsäde. Under 2023 minskade skadorna från kråkfåglar till 5 %. Fortfarande är det dock vildsvin som orsakar den absolut största skadan i majs, närmare 58 %, vilket är en minskning med 15 procent­enheter jämfört med 2020.

Potatis

För matpotatis kunde inte 0,5 % eller 2 300 ton av den förväntade skörden skördas på grund av viltskador vilket är mer än en halvering jämfört med 2020. För landet som helhet stod vildsvin för de mest omfattande skadorna, över 60 %. Tranor och dovhjort stod för 20 respektive 8 %. Ett flertal djurslag utöver dessa rapporterades dock orsaka skördebortfall i matpotatis. Dessa var kronhjort, rådjur, kråkfåglar, älg, gäss och grävling. Dessa djurslag stod dock för mindre än 3 % vardera av skadorna.

För stärkelsepotatis beräknas 0,6 % eller 2 000 ton av den förväntade skörden ha fallit bort på grund av viltskador. I stärkelsepotatisen var det främst vildsvin och till viss del dovhjort som orsakade skador på grödan. För de djurslag som kunde redovisas svarade vildsvinen för 82 % av skadorna, dovhjort för 17 %, kronhjort för 1 % av skadorna.

Förutom skördebortfall orsakar vildsvinen försämrad kvalitet genom att knölar utsätts för ljus när de bökas upp till markytan och blir som följd av det grönfärgade. Tranor gör hackskador och äter upp sättpotatis, men rapporteras även göra skador senare under odlingssäsongen.

Rådjur och hjortar anges främst som problem i färskpotatisodlingar där de förstör odlingsväv och sparkar upp och äter av knölarna under väven. Kråkfåglar uppges hacka i potatisen och även orsaka att knölar grönfärgas.

Slåttervall

Skördebortfallet för slåttervall har beräknats till 4,5 % eller 184 300 ton, vilket är en minskning med 10 300 ton jämfört med 2020. Vildsvin orsakade likt 2020 störst skada och stod under 2023 för 65 % av skördebortfallet i vallodlingen. Skadorna orsakade av dovhjort var 20 % under 2023 och är även de i nivå med 22 % under 2020.

Östergötlands län var det län med allra störst andel skördebortfall, 12 %. I Östergötlands län ökade dovhjortsskadorna mellan 2014 och 2020 till att utgöra 34 % för denna gröda år 2020. Under 2023 ökade denna siffra ytterligare och dovhjort stod för 76 % av det totala skördebortfallet för slåttervall i Östergötlands län.

De angivna viltskadorna är enbart skador i fält och inte skador på balar efter bärgad skörd. Förutom skördebortfallet uppger många lantbrukare att framför allt vildsvinen orsakar stora kvalitetsproblem genom jordinblandning i ensilaget vilket gör att ensilage måste kasseras efter skörd. Dessutom bökas stenar upp som orsakar maskinskador och många vallar måste läggas om tidigare än beräknat.

Större andel skördebortfall vid ekologisk odling utom slåttervall

Uppgifter om viltskador har även samlats in separat för arealer som odlas med ersättning för ekologisk odling. Överlag är viltskadorna större vid ekologisk odling än för landets totala areal där både konventionell och ekologisk odling ingår.

De resultattabeller som finns redovisade i denna rapport avser all odlad areal och alla odlingsformer. I Jordbruksverkets statistikdatabas finns däremot även viltskadorna inom ekologisk odling särredovisade.

I Figur E visas andelen skördebortfall orsakat av viltskador i vårkorn för jordbrukets åtta produktionsområden inom ekologisk odling samt för all odlad areal. I Svealands slättbygder var andelen skördebortfall i vårkorn 12,4 % vid ekologisk odling och 3,6 % totalt, och i Götalands mellanbygder var andelen 2,8 % vid ekologisk odling och 1,6 % totalt. I Götalands skogsbygder, Nedre Norrland och Övre Norrland var andelen skördebortfall tvärtom lägre inom den ekologiska odlingen. I Mellersta Sveriges skogsbygder saknas tillräckligt många observationer för tröskat vårkorn vid ekologisk odling, möjligtvis till följd av ökade andelar oplanerade grönfoderskördar under 2023. På riksnivå var andelen skördebortfall 4,2 % vid ekologisk odling och 2,3 % totalt.

I Figur F jämförs andelen skördebortfall orsakat av viltskador i alla spannmålsgrödorna avsedda för tröskning vid ekologisk odling och för all areal, för de åtta produktionsområdena. Likt för vårkorn så är skadorna i ekologisk odling mycket högre i Svealands slättbygder medan skillnaderna är mindre i övriga produktionsområden. I Götalands mellanbygder var skördebortfallet också högre för ekologisk odling medan det i övriga områden var lägre skördebortfall vid ekologisk odling. För landet som helhet var andelen skördebortfall 4,4 % vid ekologisk odling och 3,2 % baserat på alla odlingsformer.

En av förklaringarna till att andelen viltskador är större vid ekologisk odling kan vara att dessa arealer oftare finns i skogsbygd och norröver, där andelen skördebortfall på grund av viltskador är större. Under 2020 var andelen skördebortfall högre för ekologisk odling i sju av de åtta olika produktionsområdena, men under 2023 var det endast i Svealands slättbygder som andelen skördebortfall var tydligt högre i ekologiskt odlad spannmål än för all spannmål. På riksnivå är dock andelen skördebortfall i spannmål högre vid ekologisk odling både 2020 och 2023.

För ärter och åkerbönor är det mer varierande resultat och redovisning saknas för flera av produktionsområdena. På riksnivå var andelen skördebortfall orsakat av viltskador 6,5 % för ärter och 3,3 % för åkerbönor vid ekologisk odling. För all odlad areal var andelarna 5,9 % för ärter och 2,4 % för åkerbönor under 2023.

I Figur G jämförs andelen skördebortfall orsakat av viltskador för grödgruppen raps och rybs vid ekologisk odling och för all odlad areal för sex produktionsområden. För raps och rybs är andelen skördebortfall vanligen större inom den ekologiska odlingen, undantaget Götalands norra slättbygder och Mellersta Sveriges skogsbygder, där andelen viltskador var större för alla odlingsformer sammantaget. På riksnivå var andelen skördebortfall 5,2 % vid ekologisk odling och 3,7 % för hela den odlade arealen av raps och rybs.

För matpotatis var andelen skördebortfall på grund av viltskador 0,7 % vid ekologisk odling och 0,5 % för hela matpotatisarealen på riksnivå. Underlaget räcker inte för jämförelser på regional nivå.

För slåttervall var andelen skördebortfall på grund av viltskador 4,0 % vid ekologisk odling och 4,5 % för all slåttervallareal på riksnivå. I Figur H redovisas motsvarande uppgifter för de produktionsområden där underlaget räcker till. Andelen skördebortfall är något lägre vid ekologisk odling för Götalands skogsbygder och Götalands norra slättbygder där tillräckligt underlag finns.

Kommentarer till tabellerna

I tabellerna redovisas andel lantbrukare med viltskada fördelat på gröda, andel viltskadad areal, andel och mängd skördebortfall fördelat på djurslag, samt andel lantbrukare som påverkas av vilt vid val av gröda. Dessutom redovisas också medelfel för andel skördebortfall och andel företag med viltskada, relativt medelfel för mängd skördebortfall, viltskadad areal samt antal lantbrukare som har angett viltskada. Medelfelet är ett mått på den beräknade uppgiftens osäkerhet. Ju högre medelfelet är desto mer osäker är den aktuella uppgiften. Se vidare under rubriken ”Statistikens tillförlitlighet”.

För att undvika redovisning av alltför osäkra siffror krävs att redovisade resultat grundar sig på minst 20 företag och att medelfelet är högst 35 %. För redovisning av resultat för enskilda djur krävs att resultaten grundar sig på redovisade viltskador från minst 20 företag. Vid färre företag ersätts skördeuppgiften i tabellen med två prickar (..). När inga observationer finns att redovisa markeras detta med ett streck (-).

De förväntade skördarna baserar sig på den slutliga statistiken om skörd av spannmål, trindsäd, oljeväxter, potatis och slåttervall 2023 som publicerades i april 2024 (JO0601).

Tabeller

Kartor

• Karta över produktionsområden

Kort om statistiken

Statistikens bakgrund

I Sverige har sedan lång tid tillbaka skördar inom jordbruket redovisats varje år. Som anledning till låga skördenivåer har jordbrukarna bland annat angett viltskador av till exempel älg, vildsvin, gäss och tranor. Under 2013 års insamling av skördeuppgifter var det flera lantbrukare som tyckte att SCB borde samla in uppgifter om viltskador samtidigt som skördeuppgifterna samlades in. Efter att förfrågan ställts till Jordbruksverket, bestämde SCB att till skördeundersökningen 2014 bifoga en enkät om viltskador i lantbruksgrödor. Det var första gången en sådan systematisk landsomfattande undersökning gjordes. Under år 2018 skulle uppgifter om viltskador samlas in igen, men på grund av torka och historiskt låga skördar och därmed en stor risk för missvisande viltskadestatistik flyttades undersökningen fram till 2020, som var andra gången statistiken togs fram. Viltskadeundersökningen utfördes för tredje gången under 2023.

Så tar vi fram statistiken

Från jordbruksföretagen samlades uppgifter in om skördebortfall i procent av förväntad totalskörd och om viltskadad areal i hektar av respektive gröda. Viltskadan skulle sedan fördelas på vilka djurslag som orsakat skadan. Jordbrukaren skulle även ange om några grödor inte längre odlas eller enbart på vissa ställen på grund av problem med vilt, och i så fall vilka djurslag det är som påverkar valen av grödor. För att få in viltskador i årets grödor som inte längre finns kvar efterfrågades även information om grödor som körts upp eller såtts om på grund av viltskador. Lantbrukarna hade även möjlighet att lämna kommentarer.

Datainsamlingen skedde samtidigt med insamlingen av skördeuppgifter i den årliga skördeundersökningen. Jordbrukarna lämnar där sina uppgifter på en särskild internetsida eller genom telefonintervjuer utförda av SCB:s intervjuare.

Som urvalsram användes Jordbruksverkets administrativa register för arealbaserade stöd avseende 2023. Här ingår både ekologiskt och konventionellt odlade arealer. Sex olika urval drogs: ett för spannmål, trindsäd och oljeväxter (4 442 företag), ett för matpotatis (667 företag), ett för potatis för stärkelse (158 företag). Urvalet för skörd och viltskador i vall är stratifierat på om gården odlar arealerna ekologiskt eller konventionellt för att öka precisionen i skattningarna. År 2023 ingick totalt 1 270 företag i urvalet, varav 500 företag med ekologisk vallodling. För insamling av uppgifter om skörd och viltskador från ekologiskt odlade arealer drogs två olika urval: ett för spannmål, trindsäd och oljeväxter (1 832 företag) och ett för matpotatis (132 företag). Urvalen drogs bland de jordbruksföretag som år 2023 brukade mer än 5,0 hektar åkermark.

För spannmål omräknas de uppgivna kvantiteterna till 14,0 % vattenhalt. För trindsäd görs omräkning till 15,0 % vattenhalt och för oljeväxter till 9,0 %. För skörd av grönfoder efterfrågas kvantiteternas torrsubstanshalt. De uppgivna kvantiteterna omräknas från och med 2018 till 100 % torrsubstansvikt. Denna förändring har gjorts för att underlätta jämförelserna med skörd av slåttervall, som också redovisas med 100 % torrsubstanshalt från och med 2018. Tidigare omräknades grönfoderkvantiteterna till sin vikt i form av ensilage med 30 % torrsubstanshalt.

Den angivna skördeskadan i procent har använts för att beräkna en förväntad skörd före skada för respektive gröda.

De slutliga skattningarna av totalskördar som utgör underlag för beräkning av förväntad skörd har redovisats i statistikrapporten ”Skörd av spannmål, trindsäd, oljeväxter, potatis och slåttervall 2023”. I den publikationen finns även ytterligare information om hur skördeundersökningen går till. Vid den slutliga skattningen av totalskördar används slutlig statistik om grödarealer publicerad i statistikrapporten ”Jordbruksmarkens användning 2023” (JO 0104), samt grödarealer från LBR för grödor som inte finns redovisade där. Vid redovisning av kärnskörd respektive fröskörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter har dock grödarealerna från den slutliga arealstatistiken i förekommande fall delats upp på areal odlad för tröskning och för grönfoder. För potatis är den slutliga totalskörden som använts för framräkning av förväntad skörd korrigerad för bortsortering och småfallande. Skördeundersökningen för slåttervall omfattar inbärgad skörd. Återväxt som tillvaratagits genom bete eller rena betesvallar ingår inte. I undersökningen om viltskador insamlades dock också uppgifter om viltskadad areal för betesvall och ej utnyttjad vall.

Statistikens tillförlitlighet

I dessa undersökningar kan det förekomma urvalsfel, bortfallsfel, täckningsfel, mätfel och bearbetningsfel. Av dessa fel torde i första hand urvalsfelen, men till viss del även mätfelen, påverka tillförlitligheten i statistiken. Tillförlitligheten redovisas kvantitativt enbart genom precisionen (relativa medelfelet) i skattningarna, som främst avspeglar urvalsfel och effekten av andra slumpmässiga fel, däremot inte systematiska fel såsom mätfel.

Medelfel

Med hjälp av medelfelet kan ett konfidensintervall beräknas på följande sätt. För en skattad viltskada för höstvete på 35 620 ton och ett medelfel på 5 % (det vill säga 1 781 ton) kan man med liten felrisk (5 %) säga att intervallet 35 620 ± 2 x 1 781 (det vill säga 32 058–39 182 ton) omfattar den verkliga skördeskadan.

På motsvarande sätt kan man för en skattad andel viltskada på 16,0 % och ett skattat medelfel på 3,0 procentenheter med liten felrisk (5 %) säga att intervallet 16,0 ± 2 x 3,0 % (det vill säga 10,0–22,0 %) omfattar den verkliga andelen, under förutsättning att de systematiska felen är små.

Bortfall

För undersökningen om viltskador i spannmål, trindsäd och oljeväxter blev bortfallet av jordbruksföretag 9,5 % (422 företag), varav vägrare 5,0 % (220 företag). För motsvarande ekologiska urval blev bortfallet 8,1 % (148 företag). Bortfallet av undersökningsenheter för viltskador i matpotatis var 9,3 % (62 företag), för potatis för stärkelse 7,6 % (12 företag) och för ekologiskt odlad areal av matpotatis 8,3 % (11 företag). För vallundersökningen var bortfallet
13,0 % (165 företag) och bortfallet av de ekologiska vallföretagen 10,6 % (53 företag). Bortfallet bedöms inte leda till några systematiska fel av betydelse.

Övertäckning och undertäckning

Mellan tidpunkten för urvalsramens upprättande och undersökningstillfället sker förändringar i företagsbeståndet. Nystartade företag utgör undertäckning och företag som upphört eller inte odlar grödan utgör övertäckning. Från och med 2001 års undersökning används årets aktuella uppgifter om jordbruksföretagens arealer som underlag för urvalet. Detta medför att undertäckningen minskats till en marginell nivå. För undersökningen om spannmål, trindsäd och oljeväxter var övertäckningen 3,0 % (133 företag) och för den motsvarande ekologiska undersökningen var övertäckningen 1,7 % (32 företag). Övertäckningen var 14,5 % (97 företag) för undersökningen om matpotatis och för potatis för stärkelse 7,6 % (12 företag). För skörd och viltskador från ekologiskt odlad areal av matpotatis blev övertäckningen 5,3 % (7 företag) I övertäckningen inkluderas företag som visar sig ha odlingen utarrenderad, vilket just för potatis är tämligen vanligt. För vallundersökningen var övertäckningen 3,9 % (50 företag). Över- och undertäckningen bedöms påverka resultaten i mycket liten utsträckning.

Arealer på jordbruksföretag som inte ansöker om arealbaserade stöd, och därmed inte ingår i undersökningen, bedöms för de aktuella undersökningsgrödorna vara av marginell betydelse.

Mätning

Många lantbrukare accepterar små viltskador som något normalt och därför är viltskadorna troligtvis underskattade. Många har också svårt att bedöma hur stor areal som är viltskadad, särskilt om skadan inte är så stor. Det är enklare att ange skadan som ett procentuellt skördebortfall. Detta gör att uppgiften om viltskadad areal är mer osäker än den om skördebortfall i ton eller andelar. Därför har också uppgifter om viltskadad areal endast redovisats för ett fåtal grödor. Uppgiftslämnarfel och eventuella intervjuareffekter kan inte kvantifieras.

Bearbetning

De inkomna uppgifterna granskas vid SCB. I samband med detta görs manuella och maskinella kontroller. I vissa fall kan uppgifterna rättas med hjälp av kommentarer som lämnats på blanketterna. I övriga fall tas telefonkontakt med uppgiftslämnarna varvid uppgifterna bekräftas, rättas eller kompletteras. Uppgiftsmaterialet används sedan till de statistiska sammanställningarna. Säkerheten i bearbetningsprocessen bedöms vara god.

Bra att veta

Jämförbarhet

Den slutliga skördestatistiken för 2023 och tidigare år finns tillgänglig i Jordbruksverkets statistikdatabas (åtkomst via www.jordbruksverket.se) och i SCB:s statistikdatabas (åtkomst via www.scb.se). För en del av grödorna finns tidsserier med skördestatistik från och med år 1913. I Jordbruksverkets statistikdatabas finns även statistiken om viltskador för åren 2014, 2020 och 2023.

Annan statistik

Hektar- och totalskördar har redovisats i statistikrapporten ”Skörd av spannmål, trindsäd, oljeväxter, potatis och slåttervall 2023” (JO0601).

Skördeuppgifter för ekologiskt odlad areal har samlats in sedan år 2003. Resultaten för 2023 har redovisats i statistikrapporten JO0608.

Slutlig statistik om jordbruksmarkens användning 2023 har redovisats i statistikrapporten JO0104.

Med skördestatistiken för en lång följd av år som underlag beräknar SCB normskördar. Med normskördar menas den skörd som man kan förvänta sig under normala väderbetingelser. Resultaten redovisas i juni varje år i en statistikrapport, JO0602. Redovisning sker för skördeområden, län, produktionsområden och riket.

Metod och kvalitet

• Kvalitetsdeklaration Pdf, 1.9 MB.
• Statistikens framställning Pdf, 268.7 kB.

Summary in English

This report provides data for the year 2023 on wildlife damage to agricultural crops. The results are presented for counties, production areas and for all of Sweden. Data only shows wildlife damage before harvest. Damage to for example silage bales after harvest is not included in the data. Data on crops that had to be resowed due to early wildlife damage is included in the survey.

The tables show percentage of farms with wildlife damage, wildlife damaged crop area, harvest loss in metric tonnes, harvest loss in percent of the total harvest, and harvest loss in shares of different wildlife species. Tables also show number of farms where wildlife species affect the choice of crops.

Wild boars are causing most damage and damage from fallow deer and geese are increasing

Wild boar is the animal that causes most damage in all crops except triticale and winter rape, where fallow deer and geese cause the greatest harm. Spring wheat, peas, maize for silage, cereals harvested green, table potatoes, potatoes for processing of starch and temporary grasses are crops with large percentage of wild boar damage.

Large proportion of farmers have wildlife damage in their crops

Among farmers who cultivate cereals, dried pulses and oilseeds, 37% had wildlife damage in one or more of their crops. Among the growers of table potatoes and potatoes for processing of starch it was estimated that 10 and 14% had wildlife damage while the figure for growers of temporary grasses is 21%. Södermanland county had a notably large proportion of farmers that had wildlife damage in their crops.

Twelve percent of the area for cereals was damaged by wildlife

Wildlife damage occurred in 12% of the area for cereals. Table potatoes and potatoes for processing of starch had wildlife damage to 6% and 10% of the area, respectively. For temporary grasses about 14% of the area had some form of wildlife damage.

Wildlife affects the choice of the crop

More than a quarter of all farmers indicate that the wildlife affects their choice of crops. Wild boar and fallow deer are the animals that have the greatest influence on what is possible to grow. Peas and oats are crops that many farmers totally refrain from cultivating but also wheat and winter rape are difficult to grow in many places.

Large variations of harvest loss

For the country as a whole, the harvest losses of wildlife damage range between 0.1–6.2% of the total harvest per crop. The variations are large both geographically and among crops. Many farms have no wildlife damage at all while other farmers reported that more than half of the harvest was destroyed.