Vattenbruk 2023

Syfte

I denna rapport redovisas statistik över produktion, saluvärde, odlingstekniker samt sociala och ekonomiska förhållanden inom svenskt vattenbruk. Statistiken baseras på en enkätundersökning som SCB genomfört på uppdrag av Jordbruksverket avseende referensår 2023. Officiell statistik om vattenbruk har tagits fram årligen sedan 1983. Referensår 2023 är det fjärde året som uppgifter om sociala och ekonomiska förhållanden ingår i den officiella statistiken.

Vattenbrukets produktion redovisas uppdelat på fisk för konsumtion (matfisk, matkräftor och blötdjur) och fisk för utsättning (sättfisk och sättkräftor). Även produktion av rom och yngel redovisas.

Med produktion av matfisk, matkräftor och blötdjur (ostron, musslor och alger) avses vad som under året tagits ut ur matfiskodlingar av konsumtionsfärdig fisk. Fisk, kräftor och blötdjur som hållits kvar i odling, det vill säga förts över till kommande produktionsår, ingår inte i statistiken.

Sättfisk och sättkräftor är fisk och kräftor som har satts ut i naturvatten eller in på en annan odling för att växa till. Den här produktionen avser den del som levererats utanför matfiskproduktionen. Fisk och kräftor som hållits kvar i odling, överförts till annan odling eller förts över till nästa produktionsår, ingår inte i statistiken.

Vattenbruksstatistiken innehåller systematiska och slumpmässiga osäkerheter. Rådet till statistikanvändarna är därför att tolka förändringar mellan enstaka år med försiktighet. Fokus bör snarare ligga på den långsiktiga utvecklingen.

Aktiva anläggningar

En anläggning räknas som aktiv om det förekommit produktion till försäljning under referensåret. Anläggningar som endast använts för egen konsumtion ingår inte i statistiken. Antalet aktiva anläggningar 2023 skattas till 157. Antalet företag är dock färre eftersom ett företag kan ha flera aktiva anläggningar. Under 2023 uppgick antalet företag till 89.

I tablå A visas antalet aktiva anläggningar efter produktionsinriktning (dvs. den huvudsakliga inriktningen som anläggningen har) uppdelat enligt NUTS1 och för riket totalt 2023. Av de aktiva anläggningarna är 54 huvudsakligen verksamma inom matfiskproduktion. Antalet anläggningar med sättfiskproduktion som sin huvudsakliga produktion skattas till 55.

Vidare finns en anläggning som har matkräftor som sin huvudsakliga produktionsinriktning och en anläggning som har sättkräftor som produktionsinriktning. Det finns 23 aktiva anläggningar som producerar musslor och fyra anläggningar med ostronproduktion. Utöver dessa anläggningar i tablå A finns elva anläggningar med produktionsinriktning rom och yngel samt åtta anläggningar som har produktionsinriktning alger.

I Östra Sverige (SE 1) ingår följande län: Stockholm, Uppsala, Södermanland, Östergötland, Örebro, Västmanland. I Södra Sverige (SE 2) ingår följande län: Jönköping, Kronoberg, Kalmar, Gotland, Blekinge, Skåne, Halland, Västra Götaland. I Norra Sverige (SE 3) ingår följande län: Värmland, Dalarna, Gävleborg, Västernorrland, Jämtland, Västerbotten, Norrbotten.

I tabell 1 visas antalet matfiskanläggningar uppdelat på odlad art. Eftersom en anläggning kan producera flera arter så kan en anläggning förekomma flera gånger i tabellen. Den fiskarten som förekommer på flest anläggningar är regnbåge med 41 anläggningar. Den näst vanligaste matfisken är röding som odlas på fem anläggningar.

I tabell 1 ser vi att antalet matfiskanläggningar har minskat under 2000-talet. Exempelvis har antalet anläggningar som producerar regnbåge varierat mycket under åren. Flest anläggningar fanns år 2001 med 128 anläggningar och minst under 2022 med 30 anläggningar.

År 2023 skattas antalet matkräftanläggningar till tre, att jämföra med i början av 2000-talet då det fanns ett 100-tal. Antalet anläggningar med musselodlingar uppgick under 2023 till 23, vilket är lika många som året innan. Antalet anläggningar med musselodlingar har under 2000-talet varierat mellan fem som lägst och 33 som flest. Under 2023 fanns även elva anläggningar som producerar alger.

Precis som för antalet matfiskanläggningar ser vi en minskning av antalet sättfiskanläggningar under 2000-talet, dock inte lika stor minskning. I tabell 2 visas antalet anläggningar uppdelat på odlad art. Även vad gäller sättfiskanläggningar så är regnbåge med 27 anläggningar den vanligaste arten. Det innebär en minskning med sex anläggningar sedan året innan. Vidare ser vi att 23 anläggningar odlar öring och tio anläggningar har en produktion av lax.

Produktion

I tablå B visas produktionen av matfisk, sättfisk och musslor avrundat till 100-tal ton, uppdelat enligt NUTS1. Av sekretesskäl redovisas inte geografiska fördelningen av matkräftor och sättkräftor. Av samma skäl kan inte den geografiska fördelningen redovisas på samtliga områden vad gäller sättfisk.

Den totala produktionen av matfisk skattas till 9 700 ton i beräknad hel färskvikt. 8 500 ton, eller ungefär 87 procent har producerats i norra Sveriges 39 anläggningar. Den totala produktionen av sättfisk skattas till nästan 1 200 ton. För att inte röja uppgifter om enskilda anläggningar kan endast produktionen i östra Sverige redovisas vilken uppgår till 200 ton. Den totala produktionen av musslor skattas till 1 700 ton, och har producerats på de 23 anläggningarna belägna i södra Sverige.

Produktion av matfisk, matkräftor och blötdjur

I tabell 3 redovisas produktion av matfisk, matkräftor och blötdjur uppdelat på odlad art. Regnbåge är precis som tidigare den dominerande arten och uppgår till 8 500 ton i beräknad hel färskvikt. Det innebär en ökning med nästan 400 ton eller fyra procent sedan året innan.

Efter regnbåge är den största produktionen röding och ål. Därefter följer övrig matfisk där bland annat lax, karp, clarias och tilapia ingår. Produktionen av ål uppgick till 52 ton. På grund av sekretess går det inte att redovisa hur stor produktionen var av vare sig röding eller övrig matfisk. Produktionen av musslor skattas till nästan 1 700 ton, vilket innebär en minskning med 28 procent sedan året innan. Det förekommer även produktion av ostron och alger, men på grund av sekretess kan den totala produktionen inte redovisas.

Av den totala produktionen av regnbåge så odlades 7 900 ton eller 93 procent i sötvatten. Utöver regnbåge så odlades all ål i sötvatten. Det odlades även röding och övrig matfisk i sötvatten.

Knappt 600 ton, motsvarande sju procent av regnbågen odlades i havet (salt eller bräckt vatten). Det innebär en ökad produktion på fem procent jämfört med föregående år. Hela musselskörden på 1 700 ton odlades i havet (salt eller bräckt vatten). Se tabell 4.

Odlingsteknik för odling av matfisk

Det vanligaste sättet att odla matfisk är i så kallade kassar. Det innebär att fisken odlas i stora eller mindre nätkassar i en sjö eller vid en kust. För 2023 skattas antalet kassar till 380 med en total volym på ungefär 560 000 m3. Se tabell 5.

Matfisk odlas även på land i bassänger eller i recirkulerande system (RAS). Antal bassänger uppgick till 102 med en total volym på 2 000 m3. Det innebär en minskning med 14 bassänger jämfört med föregående år. Antalet RAS skattas till 53, vilket innebär en ökning med 12 sedan året innan. Den totala volymen av RAS uppgår till 3 000 m3, vilket däremot är på samma nivå som året innan.

Odlingsteknik för odling av matkräftor

Matkräftor odlas i grävda dammar. Antalet dammar uppgår till 39, vilket är en mer än året innan. Den totala volymen på dammarna uppgår till 51 000 m3, vilket däremot innebär en minskning på 18 000 m3 sedan året innan. Se tabell 6.

Produktion av sättfisk och sättkräftor

Odling av sättfisk innebär att man odlar fisk som ska sättas ut i naturvatten eller in på en annan odling för att växa till. Regnbåge svarar för den största produktionen med 485 ton. Efter regnbåge är öring den största produktionen, men på grund av sekretess kan vi inte redovisa hur stor produktionen var för öring. Det odlades även lax vilket uppgick till drygt 100 ton.

Vidare uppgick produktionen av röding till drygt 43 ton. Det förekommer även produktion av övrig sättfisk (sik, harr, gös och karp). Även här hindrar sekretessen från att redovisa hur stor produktionen var av dessa arter. Den totala sättfiskproduktionen skattas till nästan 1 190 ton, vilket är drygt 330 ton mer än året innan.

Odlingsteknik för odling av sättfisk och sättkräftor

Sättfisk kan, precis som matfisk, odlas i kassar, dammar, bassänger eller i recirkulerande system (RAS). I tabell 8 redovisas statistik över odlingstekniker för sättfisk.

Antalet kassar skattas till 203 med en total volym på 170 000 m3. Detta är en minskning med 80 odlingsenheter sedan året innan.

När det kommer till odling på land så uppgick antalet bassänger till 1 752 med en total volym på 41 000 m3. Det innebär drygt 20 fler bassänger jämfört med året innan. Antalet RAS skattas till 156 med en total volym på 4 000 m3. Även antalet RAS har ökat sedan föregående år.

Saluvärde

För båda verksamhetsinriktningarna (produktion för konsumtion respektive utsättning) efterfrågades saluvärden (exkl. moms). Uppgifter om saluvärdet av produktionen lämnades av de flesta odlare, dock inte av alla. Totala produktionsvärden för vissa anläggningar har därför imputerats genom att kvantitetsuppgifter multiplicerats med genomsnittligt saluvärde per ton utifrån faktiskt redovisade uppgifter.

Det framräknade totala saluvärdet av produktionen för konsumtion uppgick till 566 miljoner kronor, vilket är en minskning med nästan 70 miljoner jämfört med året innan. Detta trots en viss produktionsökning under 2023. Saluvärdet för regnbåge uppgick till 414 miljoner kronor, därefter kommer röding som hade ett saluvärde på 91 miljoner. Försäljningsvärdet för ål uppgick till sex miljoner kronor. För övriga arter uppgick saluvärdet till 54 miljoner. I övriga arter ingår lax, öring, kräftor, ostron, musslor och alger.

Det framräknade totala saluvärdet av sättfisk- och sättkräftproduktionen uppgick till 72 miljoner kronor, vilket är på samma nivå som föregående år. Av de 72 miljoner kronorna uppgick saluvärdet för regnbåge till 42 miljoner kronor. Saluvärdet för produktionen av öring uppgick till 10 miljoner kronor. Även saluvärdet för övrig sättfisk uppgick till 10 miljoner kronor.

I undersökningen ingår även ett antal företag med kompensationsodlingar. Företagen är ålagda att ersätta fisket (främst lax och öring) för det produktionsbortfall som utbyggnaden av vattenkraften inneburit. De företagen odlar mycket fisk för utsättning, men de har oftast inga intäkter för detta.

Fisk som hållits kvar i odling eller överförts till annan odling, det vill säga förts över till produktionsåret 2024, ingår inte i siffrorna. Se tabell 10.

Sociala och ekonomiska förhållanden

Undersökningen om vattenbrukets sociala och ekonomiska förhållanden har sedan 2018 samordnats med den officiella statistiken om svenskt vattenbruk. Från och med referensår 2020 så är även denna statistik officiell och ingår därmed i denna rapport och finns även i statistikdatabasen.

Statistiken om vattenbrukets sociala och ekonomiska förhållanden omfattar antal sysselsatta fördelat på kön, avlönad respektive oavlönad, företagare/ägare respektive övriga sysselsatta, ålder, utbildningsnivå samt medborgarskap. Även ekonomiska uppgifter såsom energikostnader, reparationer och underhållskostnader, inköp av levande vattenbruksorganismer, inköp av fiskfoder, övriga driftskostnader samt extraordinära intäkter och kostnader ingår i statistiken.

Statistiken redovisas per segment. Vid segmenteringen delas företagen in i olika grupper (segment) baserat på vilka arter som odlas och vilka odlingstekniker som används. Om flera arter eller odlingstekniker används på ett företag så placeras företaget i det segment vars verksamhet har störst intäkter. Segmenteringen är enligt tabell 11 i Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2021/1167:

• Lax – Kläckerier och yngelanläggningar
• Öring – Kläckerier och yngelanläggningar
• Andra sötvattensfiskar – Dammar
• Andra sötvattensfiskar – Tankar och bassänger
• Andra sötvattensfiskar – Recirkulerande system
• Andra sötvattensfiskar – Kassar
• Andra sötvattensfiskar – Kläckeri och yngelanläggningar
• Musslor (även alger)
• Ostron
• Kräftdjur.

Sysselsättning

Antal sysselsatta på vattenbruksföretag uppgick år 2023 till 523 personer. Detta är en ökning med drygt 100 personer jämfört med året innan och därmed ligger antalet sysselsatta nu på samma nivå som år 2021. Av totala antalet sysselsatta är ungefär 80 procent män och 20 procent kvinnor.

Flest sysselsatta, 231 personer, återfanns på företag som odlar fisk i kassar. Näst flest sysselsatta, 101 personer, återfanns på företag som odlar musslor eller ostron. Vidare fanns 75 personer sysselsatta på kläckerier och yngelanläggningar. 67 personer var sysselsatta på företag som odlar fisk i tankar, bassänger eller i RAS. Företag som odlar fisk i dammar sysselsatte 43 personer. Sex personer var verksamma inom segmentet kräftdjur.

Statistiken visar även att av totala antalet sysselsatta är 23 procent företagare. Vidare är 48 procent mellan 40–64 år och 32 procent har en universitetsutbildning.

Ekonomiska uppgifter

I tablå C visas statistik över kostnader för energi, reparationer och underhåll, inköp av levande vattenbruksorganismer, inköp av foder och övriga driftskostnader för år 2022 och 2023.

Energikostnader skattas till nästan 48 miljoner 2023, vilket är en ökning med drygt 60 procent sedan året innan. Den största utgiften är inköp av foder som skattas till drygt 237 miljoner kronor. Vilket är något högre än året innan. Övriga driftkostnader uppgick till ungefär 86 miljoner, vilket är en minskning jämfört med året innan då samma post uppgick till 150 miljoner kronor.

Energikostnader varierar mellan segmenten och var som störst bland företag som odlar musslor, ostron och alger. Kostnaden skattas till nästan 21 miljoner kronor. Bland företag som odlar fisk i kassar uppgick energikostnaderna till drygt 12 miljoner kronor. Se tabell 12.

Vad gäller inköp av foder så uppgick den totala mängden till drygt 13 000 ton, varav den största delen 11 000 ton, köptes in av företag som odlar fisk i kassar. Inköpt mängd levande vattenbruksorganismer uppgick till drygt 700 ton, vilket nästan motsvarar en fördubbling sedan året innan.

Tabeller

• Tabell 1. Antal aktiva anläggningar med matfisk, efter odlad art, 2010–2023
• Tabell 2. Antal aktiva anläggningar med sättfisk, efter odlad art, 2010–2023
• Tabell 3. Produktion av matfisk, matkräfta och mussla efter odlad art, 2010–2023
• Tabell 4. Produktion av matfisk i salt respektive sötvatten, efter odlad art, 2010–2023
• Tabell 5. Odlingstekniker för matfisk, 2010–2023
• Tabell 6. Odlingsteknik för matkräftor, 2010–2023
• Tabell 7. Produktion av sättfisk och sättkräfta, efter odlad art, 2010–2023
• Tabell 8. Odlingstekniker för sättfisk, 2010–2023
• Tabell 9. Saluvärde för produktion av matfisk, löpande priser, 2010–2023
• Tabell 10. Saluvärde för produktion av sättfisk, löpande priser, 2010–2023
• Tabell 11. Sysselsättning per segment, 2023
• Tabell 12. Ekonomiska uppgifter per segment, 2023

Kort om statistiken

Det här beskriver statistiken

Statistiken i denna rapport ingår i Sveriges officiella statistik. De statistiska målstorheter (de storheter som statistikvärden tas fram för) som primärt skattas är:

• Antal aktiva anläggningar och företag
• Produktion och produktionsbortfall i ton för fisk, kräftor och blötdjur
• Produktion av rom och yngel i antal
• Saluvärde i miljoner kronor (mnkr)
• Antal anläggningar med olika odlingstekniker och storlek för dessa i meter (m), kvadratmeter (m2) och kubikmeter (m3)
• Uppgifter om sysselsättning fördelat på antal personer, antal arbetade timmar samt kostnader
• Ekonomiska uppgifter fördelat på energikostnader, kostnad för reparationer och underhåll, inköp av levande vattenbruksorganismer och fiskfoder, övriga driftskostnader samt extraordinära intäkter och kostnader.

Så tar vi fram statistiken

Vattenbruksstatistiken baseras på uppgifter från en enkät som under våren 2024 skickades ut till samtliga vattenbruksföretag i Sverige. Uppgifter om företagen hämtades från Jordbruksverkets centrala vattenbruksregister (CVR). CVR utgörs av företag med länsstyrelsernas tillstånd att bedriva vattenbruk. Vi lägger även till företag som har produktion av alger.

Direktinsamling tillämpas i undersökningen. Ingen alternativ datakälla finns. I CVR finns det visserligen uppgifter om vad företagen har tillstånd att odla och vilka odlingstekniker som förekommer. Dessa uppgifter används som stöd vid imputeringar och vid mikrogranskning, men de kan inte ersätta direktinsamling.

Undersökningen genomförs årligen. Den första kontakten med uppgiftslämnarna sker genom utsändning av ett missiv. Missivet skickades ut i februari 2024 och innehöll inloggningsuppgifter till undersökningen på SCB:s webbplats. Företag som ej skickat in enkäten påminns antingen via post, e-post eller telefon.

För matfisk anger uppgiftslämnarna produktionen i slaktad vikt, det vill säga vikten av den urtagna fisken i kilogram. Redovisning sker sedan i hel färskvikt genom att multiplicera skattad mängd matfisk med faktorn 1,18.

De olika målstorheterna i undersökningen skattas genom enkel summering av uppgiftslämnarnas inrapporterade uppgifter samt imputerade uppgifter för ej inkomna företag. I samband med tabelleringen görs en röjandekontroll för att säkerställa att ingen enskilds uppgifter kan utläsas direkt eller indirekt utan dennes samtycke. Tabellceller som kan leda till röjanderisk undertrycks, det vill säga ersätts med prickar (..).

Mer information om hur vi tagit fram statistiken finns i ”Statistikens framställning” under rubriken ”Metod och kvalitet”.

Statistikens tillförlitlighet

Resultaten har både systematiska och slumpmässiga osäkerheter. Rådet till statistikanvändarna är därför att tolka förändringar mellan enstaka år med försiktighet. Fokus bör snarare ligga på den långsiktiga utvecklingen. Tillförlitligheten bedöms ändå sammantaget vara relativt god.

Mätfel är den osäkerhetskälla som bedöms ha störst inverkan på statistikens kvalitet. Mätfel kan uppstå exempelvis då frågeformuläret inte fyllts i som avsett eller då det missförståtts. Det finns uppgiftslämnare som har svårt att lämna exakta siffror. Det finns även uppgiftslämnare som missförstår vissa instruktioner och definitioner i undersökningen, vilket brukar uppdagas i samband med återkontakt med uppgiftslämnaren vid granskning. Detta medför en osäkerhet, och resultatet bör därför tolkas med viss försiktighet. Osäkerheten bedöms vara av både slumpmässig och systematisk karaktär.

Tidigare år har bortfallet bedömts vara den osäkerhetskälla som haft störst inverkan på statistikens kvalitet. Detta eftersom bortfallsandelen varit relativt hög och imputeringen av de företag som inte kommit in är förenad med osäkerhet, bland annat på grund av att företag kan ändra sin produktion mellan åren. Sedan undersökningsomgången avseende 2020 har bortfallet märkbart minskat, från 35 procent till ungefär elva procent på objektnivå. Anledningen till det minskade bortfallet beror på att Jordbruksverket införde uppgiftsplikt på undersökningen 2020. Därmed bedöms bortfallet inte längre ha lika stor inverkan på statistikens kvalitet.

Mer information om statistikens kvalitet finns i Kvalitetsdeklarationen under rubriken ”Metod och kvalitet”.

Metod och kvalitet

• Kvalitetsdeklaration Pdf, 226.6 kB.
• Statistikens framställning Pdf, 668.9 kB.

Summary in English

The production in Swedish aquaculture in 2023 was 9 700 metric tonnes, in live weight, of fish for consumption. The dominating species was rainbow trout (8 500 tonnes in live weight), 87 percent of the total production of fish for consumption. Furthermore, there were about 1 700 tonnes of cultivated mussels.

The total value of the aquaculture production of fish for consumption, including crayfish and mussels, amounted to about SEK 566 million.

The total production of fish for stocking was about 1 190 tonnes. The dominating species of fish for stocking was rainbow trout with 485 tonnes. The total value of the aquaculture production of fish for stocking amounted to SEK 72 million.

The number of persons employed in Swedish aquaculture was estimated at 523.