Jordbruksmarkens användning 2024. Slutlig statistik

Jordbruksmarkens fördelning

Av tablå A framgår det att den totala arealen jordbruksmark var 2 980 900 hektar år 2024. Den största delen, 85 %, av jordbruksmarken är åkermark. År 2024 fanns det 2 527 200 hektar åkermark samt 453 700 hektar betesmark och slåtteräng. Areal jordbruksmark, åkermark och betesmark är samtliga i stort sett oförändrade jämfört med 2023.

I tablå A redovisas också åkermarken fördelad på nio grödgrupper. För åren 2023 och 2024 redovisas även hur många företag som odlar grödorna i respektive grupp. Längre ned i rapporten finns ett avsnitt med tabeller. Varje tabell är en länk till Jordbruksverkets statistikdatabas. I tabell 10 redovisas arealer och antal företag fördelade på fler grödor/grödgrupper på åkermark och i tabell 11 redovisas motsvarande uppgifter för betesmark.

Anm. Värdena är avrundade till närmaste 100-tal, förändringar i hektar och procent som redovisas i texten är beräknade på faktiska värden.

1. För 2000 ingår enbart företag med minst 2,0 ha åkermark. Resterande redovisningsår ingår företag enligt kriterier i LBR, se vidare avsnitt ”Kort om statistiken”.
2. För 2010 har definitionen av vilka företag som ingår i LBR ändrats, se vidare avsnitt ”Kort om statistiken”.
3. I spannmålsarealer år 2000 ingår vissa arealer stråsäd till grönfoder och stråsäd/baljväxtblandningar avsedda att skördas som grönfoder.
4. Består av råg, höstrågvete, vårrågvete och blandsäd.
5. Baljväxter består av ärter, åkerbönor m.m., konservärter samt bruna bönor.
6. I vall och grönfoderväxter ingår majs, grönfoder samt slåtter- och betesvall.
7. Vall för fröskörd, oljelin, energiskog, trädgårdsväxter samt alla övriga mindre åkergrödor som inte ingår i ovanstående redovisning. I arealen för trädgårdsväxter ingår fr.o.m. år 2005 kryddväxter och utsäde för grönsaker.
8. Arealer som ej kunnat fördelas per gröda. Information om ospecificerad jordbruksmark finns i avsnitt ”Kort om statistiken”.
9. Areal betesmark och slåtteräng redovisas från 2003.

Det totala antalet jordbruksföretag var 55 400 år 2024. Av dem brukade 54 400 företag jordbruksmark vilket är en minskning med 800 företag (-1 %) jämfört med 2023. Mellan 2010 och 2024 har jordbruksmarken minskat med 104 500 hektar (-3 %) och antalet företag med jordbruksmark minskat med 15 700 (-22 %).

Mellan 2000 och 2024 minskade arealen åkermark med knappt 7 % vilket motsvarar 178 800 hektar. Uppgifter om betesmark och slåtteräng finns från och med 2003. Jämfört med 2003 har arealen med betesmark och slåtteräng minskat med 40 800 hektar (-8 %).

Mellan 2023 och 2024 är den största förändringen i hektar att vete minskar med 37 400 hektar (-7 %) och att raps och rybs minskar med 27 900 hektar (-23 %). Det beror främst på mindre arealer med höstvete och höstraps. Förutom förändringen för raps och rybs är den största procentuella förändringen bland redovisningsgrödorna i tablå A att arealen i träda ökar med 23 % mellan 2023 och 2024. Ökningen motsvarar 26 100 hektar. Den huvudsakliga orsaken till förändringen är att stödreglerna, under 2022 och 2023, tillfälligt tillät odling på träda. Detta undantag kom sent på våren under 2022 och påverkade i mindre utsträckning odlingen under 2022. Till 2023 kunde jordbrukarna planera odling på träda vilket påverkade arealerna i större utsträckning. Under 2023 kunde jordbrukarna därmed fylla i träda i stödansökan för att uppfylla krav för vissa stöd. Jordbrukarna rapporterade också om de odlade spannmål, vall, grönfoder eller oljeväxter på träda. Den areal på träda som användes till odling flyttades i statistiken till respektive gröda eller grödgrupp under 2023. Totalt användes 48 700 hektar till odling på träda under 2023. Under 2024 är det inte längre möjligt att odla på träda och då ökar arealen i träda igen.

Vall och grönfoderväxter upptog 38 % av jordbruksmarken i Sverige 2024 och utgjorde därmed den största grödgruppen. Spannmål var den näst största grödgruppen och svarade för 33 % medan betesmark och slåtteräng täckte 15 % av jordbruksmarken. Totalt odlades raps och rybs på 3 % av jordbruksmarken. Baljväxter odlades på 2 % medan potatis och sockerbetor odlades på 1 % vardera. Övriga växter på åkermark odlades på 2 % av jordbruksmarken och 5 % låg i träda. Det är små skillnader i fördelningen mellan 2023 och 2024.

Av figur A framgår det att den mesta jordbruksmarken finns i Västra Götalands län och i Skåne län. Sammanlagt finns ungefär en tredjedel, 1 009 500 hektar, av jordbruksmarken i dessa län. Drygt 49 % av åkermarken i Sverige finns i de fyra länen med mest åkermark, Uppsala, Östergötlands, Skåne och Västra Götalands län. Kalmar och Västra Götalands län är de län som har störst arealer med betesmark och slåtteräng. Knappt 31 % av Sveriges totala betesmark och slåtteräng finns i dessa två län.

Figur B visar hur andelen åker- respektive betesmark och slåtteräng skiljer sig mellan länen jämfört med riket. Västerbottens län har den procentuellt största andelen åkermark, där 97 % av jordbruksmarken är åkermark. Kalmar län har den procentuellt största andelen betesmark, där 38 % av jordbruksmarken är betesmark. Detta är en liknande fördelning som för de senaste åren.

Åkermarkens fördelning

I figur C visas utvecklingen för de fyra största grödgrupperna på åkermark för åren 2000 till 2024. År 2000 hade spannmål störst arealer, vall och grönfoder var näst störst. År 2005 skiftade de plats som största grödgrupp. I tabell 1 redovisas total åkermark per län och riket för 2000-2024.

I figur D redovisas hur stor andel av åkermarken som var spannmål, raps och rybs, vall och grönfoderväxter, träda respektive övrig åkermark i Sverige och i respektive län under 2024. Vall och grönfoder upptog störst andel av åkermarken i Sverige, totalt 45 %. Men det varierar mycket i landet. I Västernorrlands och Jämtlands län var andelen med vall och grönfoder över 80 % medan det i Uppsala, Skåne och Västmanlands län var mindre än 30 %. I Uppsala och Västmanlands län användes i stället över 50 % av åkermarken till spannmål 2024. I Östergötlands, Gotlands och Skåne län användes över 5 % av åkermarken till raps och rybs. Skåne län var det län med störst andel övrig åkermark. Där användes 15 % av åkermarken till bland annat potatis, sockerbetor och trädgårdsväxter. Stockholms, Västmanlands och Västerbottens län hade över 10 % av åkermarken i träda. Minst andel av åkermark i träda var det i Jönköpings och Kronobergs län. Mindre än 2 % av åkermarken låg i träda i dessa län under 2024. I tabellerna 12–15 redovisas spannmålsarealer, arealer med raps och rybs, vall och grönfoder samt träda per län för åren 2023–2024.

Spannmål

Den totala spannmålsarealen var 997 000 hektar år 2024, vilket är en minskning med 8 800 hektar (-1 %) jämfört med året före. Vete är den dominerande spannmålsgrödan och odlades på 477 700 hektar 2024. Det motsvarar 48 % av den totala spannmålsarealen. Det finns både höstsått och vårsått vete. Ungefär 87 % av vetearealen består av höstvete. Arealen med vete minskade med 37 400 hektar (-7 %) jämfört med 2023. Förändringen beror på att arealen med höstvete minskat med 49 400 hektar och att arealen med vårvete inte har ökat i samma utsträckning.

Korn är den näst största spannmålsgrödan och odlades på 293 000 hektar, vilket är en ökning med 7 % jämfört med 2023. Arealen med korn bestod till 93 % av vårkorn under 2024. Havrearealen ökade också jämfört med 2023. Under 2024 odlades det 163 400 hektar havre vilket motsvarar en ökning med 10 %. Fördelningen mellan spannmålsgrödorna för 2023 och 2024 visas i figur E. I tabell 2 redovisas arealer för respektive spannmålsgröda på riksnivå för åren 2000–2024.

Utvecklingen för spannmål totalt under perioden 2000 till 2024 framgår av figur C. Sedan 2000 har spannmålsarealen minskat med 19 % eller 231 900 hektar. I figur F visas fördelningen inom spannmålsgruppen mellan åren 2000 till 2024. Under den här perioden ökade arealen höstvete med 17 % till 414 600 hektar, även arealen med vårvete ökade. Ökningen för vårvete var 31 % till 63 200 hektar. Detta innebär att arealen vete totalt ökade med 19 % under samma period och att vetets andel av spannmålsarealen ökat från 33 % till 48 %.

Arealen vårkorn minskade med 31 % till 273 000 hektar och arealen höstkorn ökade med 53 % till 19 900 hektar mellan 2000 och 2024. Arealen med korn minskade totalt med 29 % och andelen kornareal av den totala spannmålsarealen minskade från 33 % till 29 %. Korn har under perioden bestått av mer än 90 % vårkorn. Under perioden 2000–2024 minskade andelen havre av spannmålsarealen från 24 % till 16 %. Arealen med havre har under perioden minskat med 45 % till 163 400 hektar.

Baljväxter

Gruppen baljväxter består av tre grödor/grödgrupper. Dessa är ärter, åkerbönor m.m., konservärter samt bruna bönor. Arealer för dessa tre fördelade på län för 2023 och 2024 redovisas i tabell 16. Grödgruppen ärter, åkerbönor m.m. omfattar i sin tur sex olika grödor i stödansökan: ärter (ej konservärter), åkerbönor, sötlupiner, vicker, kikärter samt övriga bönor. Uppgifter om vilka grödor som kan ingå i stödansökan redovisas i ”Statistikens framställning” som finns under avsnitt ”Metod och kvalitet”.

Baljväxter odlades på 49 100 hektar år 2024, vilket är en minskning med 11 % jämfört med 2023. Ärter, åkerbönor m.m. svarar för 87 % av baljväxtarealen och konservärter svarar för ungefär 12 %. Resterande areal, 1 %, används till bruna bönor som odlas på Öland i Kalmar län och i Gotlands län. Ärter (ej konservärter) är den största grödan i grödgruppen ärter, åkerbönor m.m. och odlades på 25 800 hektar 2024.

Arealen med baljväxter har ökat jämfört med både 2000 och 2010. Ökningen har varit 11 900 hektar respektive 3 000 hektar. Ärter, åkerbönor m.m. har ökat med 6 400 hektar till 42 500 hektar sedan 2010. Grödgruppen ärter, åkerbönor m.m. består av ungefär lika stor andel åkerbönor 2024 som det var 2010, 38 %. Det har dock varit variationer åren däremellan. Under 2012–2018 var åkerbönor största grödan i grödgruppen och 2017 odlades den på 31 000 hektar. I tabell 3 redovisas baljväxtarealerna på riksnivå för åren 2000–2024.

Vall och grönfoderväxter

Vall och grönfoderväxter är en sammanslagning av slåtter- och betesvall på åker, grönfoder och majs som redovisas var för sig i databasen. Utvecklingen av dessa tre grödor/grödgrupper för 2000–2024 redovisas i tabell 4.

Vall och grönfoderväxter odlades på 1 133 100 hektar 2024, vilket är en ökning med 1 % jämfört med året före. Arealen vall och grönfoderväxter har ökat med 212 400 hektar sedan 2000. För perioden 2000–2024 var arealen vall och grönfoderväxter som störst år 2011, då den var 1 195 300 hektar, vilket är 6 % större än 2024. I figur C syns utvecklingen av vall och grönfoderväxter för åren 2000–2024.

Slåtter- och betesvall på åker är dominerande i gruppen vall och grönfoderväxter. Totalt användes 1 054 700 hektar till slåtter- och betesvall under 2024, vilket motsvarar 93 % av arealen vall och grönfoderväxter. Grönfoder odlades på 43 200 hektar under 2024. Arealen med slåtter- och betesvall ökade med 1 % medan arealen med grönfoder minskade med 6 % jämfört med 2023. I grönfoderarealen ingår spannmål och oljeväxter som jordbruket redan vid sådd har bestämt ska användas till grönfoder och därmed rapporterat dem som grönfoder i sin stödansökan.

Majs, som i stor utsträckning används till ensilage, odlades på 35 200 hektar under 2024. Det är en ökning med 4 900 hektar jämfört med 2023. Det är den största arealen med majs sedan grödan började redovisas separat 2008.

Sockerbetor och potatis

Arealerna med sockerbetor har minskat med 1 % till 28 500 hektar medan potatisarealen har ökat med 5 % till 23 600 hektar. Potatis består av matpotatis och potatis för stärkelse. Från 2000 till och med 2016 har arealen med matpotatis varit över 70 % av den totala arealen med potatis. De senaste åren har förhållandet mellan matpotatis och potatis för stärkelse ändrats och 2024 svarade matpotatis för 61 % av potatisarealen. Förändringen beror främst på att arealen med matpotatis minskat över tid. Sedan 2000 har arealen med matpotatis minskat med 39 % och arealen med potatis för stärkelse har minskat med 2 %. Sammanlagt har den totala potatisarealen minskat med 28 % jämfört med 2000.

Sett till en längre tidsperiod har även arealerna för sockerbetor minskat påtagligt. Mellan år 2000 och 2024 minskade arealen för sockerbetor med 49 %.

Matpotatis och potatis för stärkelse är särredovisade i databasen. Från och med 2023 finns en grödkod för färskpotatis i stödansökningarna. Under 2024 var drygt 1 000 hektar av matpotatisarealen färskpotatis. Det motsvarar ungefär 7 %. Jämfört med 2023 har arealen med färskpotatis ökat med knappt 400 hektar. I tabell 5 redovisas arealerna för matpotatis, potatis för stärkelse samt sockerbetor på riksnivå för åren 2000–2024.

Raps och rybs

Arealen för raps och rybs upptog 94 700 hektar år 2024, vilket är en minskning med 23 % jämfört med 2023. Orsaken till den stora minskningen är att arealen med höstraps har minskat med 35 300 hektar (-31 %). Drygt 79 % av arealen med raps och rybs består av höstraps, knappt 19 % består av vårraps och resterande knappt 2 % består av höst- och vårrybs. I tabell 13 redovisas arealerna för respektive gröda fördelade på län 2023–2024.

I figur C ser man att arealen för raps och rybs har ökat jämfört med 2000. Figur G visar utvecklingen sedan 2000 för de fyra grödor som ingår i gruppen raps och rybs. Sedan 2000 har den totala arealen raps och rybs nästan fördubblats och med undantag för 2003 och 2005 har höstraps svarat för störst andel av arealen raps och rybs. Andelen med höstraps har varierat; 2003 var den lägst med 40 %, och 2019 var den högst med 94 %. Utvecklingen för höstraps påverkar arealen med raps och rybs mest. Andelen av marken som har använts till vårraps har minskat från 25 %, men var som mest 47 % av arealen med raps och rybs. Jämfört med 2000 har även arealen med vårraps ökat; ökningen är 47 %. Tabell 6 innehåller uppgifter för åren 2000-2024 för respektive gröda på riksnivå.

Vårrapsarealen har varierat under perioden 2000–2024. År 2013 var vårrapsarealen 50 900 hektar, vilket är den största arealen vårraps hittills under 2000-talet. Till 2014 minskade arealen vårraps kraftigt vilket delvis berodde på att det blev förbjudet i EU att använda betat utsäde med effekt mot jordloppor i våroljeväxter. Många jordbrukare valde då att inte odla vårraps. Vid betning av utsäde för vårraps har neonikotinoider använts, vilket var det som blev förbjudet.

Resterande åkermark, inklusive träda

Här nedan redovisas uppgifter om åkermark som ligger i träda, grödor/grupper av grödor som odlas i mindre utsträckning samt åkermark där vi saknar uppgifter om vad som odlas.

Träda

Träda är när åkermark inte används till produktion av jordbruksprodukter. Det innebär vanligtvis att marken inte används till odling, skörd eller bete av djur. Träda kan vara svart (obevuxen) eller bevuxen med sådant som inte skördas till mat och endast i undantagsfall skördas som foder. Arealen var 141 900 hektar år 2024. Det innebär en ökning med 23 % jämfört med 2023.

En stor del av förändringen beror på att det enligt stöden 2023 var tillåtet att odla på träda. Det påverkade arealen i träda för 2023. I stödansökan uppgav jordbrukarna om de odlat spannmål, oljeväxter, vall eller grönfoder på träda. Totalt var det 48 700 hektar som var odling på träda och som i den här statistiken fördelades till respektive gröda eller grödgrupp under 2023. Den arealen motsvarar nästan hela minskningen av träda mellan 2022 och 2023. Under 2024 är det inte längre tillåtet att odla på träda. Justeringen av träda till annan gröda eller grödgrupp beskrevs i dokumentationen för Jordbruksmarkens användning 2023. Areal i träda fördelad på län redovisas i tabell 15.

År 2000 var arealen i träda 247 700 hektar. Mellan 2000 och 2024 har arealen i träda minskat med 43 %. Den största minskningen skedde mellan 2007 och 2008. Då försvann EU-kravet på att en del areal måste ligga i träda. Detta syns tydligt i figur C.

Övriga växtslag

Övriga växtslag är en sammanslagning av vall för fröskörd, oljelin, energiskog, trädgårdsväxter samt övriga mindre åkergrödor som inte ingår i någon annan grupp. Arealen övriga växtslag var 48 600 hektar 2024. Vall för fröskörd är sedan 2016 största gruppen och odlades på 35 % av arealen 2024. Jämfört med 2000 har arealen med vall för fröskörd mer än fördubblats till 17 100 hektar. Trädgårdsväxter och energigrödor svarade 2024 för 29 % respektive 14 % av arealen.

Energiskog odlades på 6 700 hektar 2024. Det är nästan en halvering jämfört med 2010. Energiskog består av energigräs, salix, poppel och hybridasp. Salix är den största grödan inom gruppen energigrödor och odlades på 3 600 hektar år 2024, vilket motsvarar 54 % av den totala arealen med energiskog.

Arealen övriga växtslag har varierat mellan åren. Jämfört med 2000 har arealen minskat med 12 %. Dock har arealen varierat mellan 42 400 hektar och 67 200 hektar under perioden 2000–2024. Även fördelningen mellan grödorna i gruppen har varierat sedan 2000. I början av 2000-talet var energiskog största grödan och svarade för 27–34 % av arealen. Nu är den näst minst. Den minsta grödan inom övriga växtslag 2024 var oljelin som odlades på 2 200 hektar. Det är en minskning med 39 % jämfört med 2023. I tabell 7 redovisas arealerna för respektive gröda för åren 2000–2024.

Ospecificerad åkermark

Ospecificerad åkermark är areal som ej kan specificeras per gröda och tillhör företag som inte söker något EU-stöd. Arealen ospecificerad åkermark var 10 700 hektar 2024. Det är en minskning med 5 % jämfört med 2023. Under perioden 2000–2024 har arealen ospecificerad åkermark minskat med 87 %. Under ”Det här beskriver statistiken” i avsnittet ”Kort om statistiken” beskrivs skillnader mellan olika år.

Betesmark och slåtteräng

Betesmark och slåtteräng är ett samlingsnamn för betesmark, slåtteräng, skogsbete, fäbodbete, alvarbete, mosaikbete och ospecificerad betesmark. Den totala arealen betesmark och slåtteräng var 453 700 hektar 2024. Det är oförändrat jämfört med 2023.

År 2024 svarade betesmark för 82 % av all betesmarks- och slåtterängsareal. Alvarbete, som endast finns i Kalmar län och Gotlands län, upptog 6 % av arealen betesmark och slåtteräng. Fäbodbete och skogsbete upptog 3 % vardera av den totala betesmark- och slåtterängsarealen under 2024. Slåtterängsarealen och mosaikbetesmark upptog 2 % vardera av den totala arealen med betesmark och slåtteräng. Fäbodbete finns endast i Värmlands län och norrut. Det är små förändringar jämfört med 2023. I tabell 8 redovisas arealerna för 2003–2024 fördelade på respektive betesslag.

Arealen betesmark har ändrats genom åren, vilket framgår i figur H. Förändringarna kan till viss del förklaras av hur stödsystemen har definierat begreppet betesmark. År 2010 har definitionen på vilka företag som ingår i Lantbruksregistret (LBR) ändrats, se vidare avsnittet ”Kort om statistiken”. Detta får till följd att arealen betesmark år 2010 ökar med 29 200 hektar jämfört med arealen enligt den gamla definitionen av LBR. År 2015 ändrades definitionen av vad som är betesmark i stödansökningar, vilket medför att det numera är mer arealer som räknas som betesmark.

Antal jordbruksföretag med jordbruksmark

Totalt var det 54 400 företag som brukade åker- och/eller betesmark under 2024. Flertalet av dem, knappt 52 600 företag, hade åkermark och knappt 31 600 företag hade betesmark. I tablå A redovisas hur många företag som odlade olika grödor på åkermark. Ungefär 84 % av alla som hade jordbruksmark hade något som ingår i vall och grönfoder. Antal företag med jordbruksmark minskar över tid. Jämfört med 2023 är det drygt 800 färre företag och jämfört med 2010 har antalet minskat med knappt 15 700 företag.

Företagen kan delas upp baserat på hur stora arealer med åkermark de har. Av figur I framgår att flest företag med åkermark fanns i gruppen ”5,1–10 hektar”, 24 %. Det motsvarar drygt 12 400 företag. Mest åkermark brukades av företagen i gruppen ”100,1–200 hektar”, 21 % av åkermarken. Totalt brukades drygt 64 % av åkermarken av de 13 % av företagen med över 100 hektar åkermark.

Det var drygt 1 % av alla företag som brukade mer än 400 hektar åkermark. Dessa företag brukade 19 % av den totala åkermarken. I tabell 21 redovisas hur stora åkermarksarealer som brukas per storleksgrupp samt hur många företag som ingår i respektive storleksgrupp. Där är gruppen ”över 100,0 hektar” delad i flera grupper.

Av figur J framgår att länen med flest jordbruksföretag är Västra Götaland och Skåne. Åkermarken i Västra Götalands län brukades av knappt 10 300 företag och åkermarken i Skåne län brukades av knappt 6 600 företag. Värt att notera är att ett och samma företag kan förekomma flera gånger i figuren om företaget hade mark i fler än ett län och/eller hade både åkermark och betesmark i ett län. Det är antal jordbruksföretag som brukade åkermark respektive betesmark och slåtteräng i respektive län som avses, inte hur många företag som hade sitt brukningscentrum i respektive län. Av företagen med åkermark var det knappt 2 % som har åkermark i fler än ett län.

Antal hektar åkermark per jordbruksföretag

Karta B visar att genomsnittet av antal hektar åkermark per jordbruksföretag skiljer sig åt i landet på kommunnivå. I fem kommuner brukade företagen i snitt mer än 100 hektar åkermark. Det var i Salem och Upplands-Bro i Stockholms län, Vadstena i Östergötlands län, Trelleborg i Skåne län samt Västerås i Västmanlands län. Totalt fanns det 43 kommuner i Sverige där företagen i genomsnitt brukade mer än 65 hektar åkermark. Det är liknande som för 2023 och 2020. I Skåne län återfinns 13 av dessa kommuner och i Västra Götalands län är det 8 kommuner. Det skiljer totalt knappt 22 300 hektar och knappt 3 700 företag mellan Västra Götalands län och Skåne län. Detta innebär att företagen i Skåne län i genomsnitt brukade 21 hektar mer åkermark än företagen i Västra Götalands län.

I genomsnitt brukade ett jordbruksföretag i Sverige 47 hektar åkermark. Liksom 2023 så brukade företagen i Gotlands län flest hektar i genomsnitt (73 hektar). Även i Östergötlands län och i Västmanlands län brukade företagen mer än 70 hektar i genomsnitt. Företagen i Kronobergs län har i genomsnitt minst hektar (24 hektar).

I de flesta län finns kommuner där genomsnittligt antal hektar per företag var under 25 hektar. Undantagen var Södermanlands, Östergötlands, Gotlands och Gävleborgs län där företagen brukade mer än 25 hektar i snitt i samtliga kommuner. Beräkningarna är baserade endast på företag som har åkermark. Om ett företag exempelvis har åkermark i Västerbottens och Norrbottens län är det med i beräkningarna två gånger, både vid beräkning av antal hektar per företag i Västerbottens län och i Norrbottens län.

Antalet företag minskar och företagen brukar i genomsnitt större arealer

År 2010 fanns det totalt knappt 71 100 jordbruksföretag inom jordbruk, skötsel av lantbruksdjur eller trädgårdsodling. Till 2024 har antalet minskat med 22 % till 55 400 företag. Antal företag med åkermark har under samma period minskat från knappt 68 300 till knappt 52 600 företag. Det motsvarar en minskning med 23 %.

Figur K visar utvecklingen av hur stor andel av företag med åkermark som fanns inom respektive storleksgrupp åker. I figur L visas hur stor andel av åkermarken i landet som brukades av företag i respektive storleksgrupp åker.

Sedan 2010 återfinns störst andel av företagen i gruppen som har 5,1–10,0 hektar åkermark. De senaste tolv åren har 22–24 % av företagen tillhört den storleksgruppen. Den storleksgruppen tillsammans med storleksgruppen över 100 hektar åkermark har ökat mest andelsmässigt jämfört med 2010. De har båda ökat med 3 procentenheter. Totalt utgjorde företag med 2,1–20,0 hektar 58 % av alla företag med åkermark.

I figur L syns det att 2020 var det första året som företag med mer än 100 hektar åkermark brukade över 60 % av all åkermark och till 2024 har den andelen ökat till 64 %. Detta är en ökning sedan 2010 då det var cirka 48 % av åkermarken som brukades av företagen i den gruppen.

År 2024 finns det drygt 6 700 företag i Sverige som brukade mer än 100 hektar åkermark. Ungefär 50 % av dessa företag är fördelade på fyra län. I Västra Götalands län finns 18 %, i Skåne län 17 %, i Östergötlands län 9 % och i Uppsala 7 %. Tre län har 1 % vardera av företagen med över 100 hektar åkermark. Det är Kronobergs, Blekinge och Norrbottens län.

Tabeller

• All vår statistik om jordbruksmarkens användning finns i Jordbruksverkets statistikdatabas

Kort om statistiken

Här följer en kortfattad beskrivning av statistikens omfattning, hur den tas fram och dess kvalitet. Mer detaljerad information finns i dokumenten "Statistikens framställning" och "Kvalitetsdeklaration" som finns under avsnittet "Metod och kvalitet”.

Definitioner och förklaringar

Åkermark definieras som mark som används till växtodling eller är i sådant tillstånd att den kan användas till växtodling. Marken ska kunna användas till växtodling utan någon annan förberedelse än användande av vanliga jordbruksmetoder och jordbruksmaskiner. Exempelvis är mark med många stora stenar oftast inte lämplig att använda till växtodling och räknas därmed inte som åkermark. Mark som används till fruktodling eller som plantskola samt mark med odling av energiskog räknas också som åkermark. Åkermark kan också användas till bete.

Betesmark och slåtteräng är mark som används till bete och som inte är lämplig att plöja. På betesmark ska det växa tillräckligt med gräs och örter av det slag som duger till foder för djuren. Betesmark och slåtteräng är ett samlingsnamn för betesmark, slåtteräng, skogsbete, fäbodbete, alvarbete, mosaikbete och ospecificerad betesmark.

Det här beskriver statistiken

Sedan lång tid tillbaka genomförs årliga statistiska undersökningar i Sverige för att redovisa jordbrukets struktur i juni månad. Undersökningarnas omfattning varierar. Vissa år berörs samtliga jordbruksföretag av undersökningarna medan enbart ett urval av jordbruksföretagen berörs andra år. Uppgifterna som samlas in ställs, tillsammans med data från register, årligen samman i Lantbruks­registret, LBR. Med jordbruksföretag avses en inom jordbruk, skötsel av lantbruksdjur och/eller trädgårdsodling bedriven verksamhet under en och samma driftsledning.

Fram till och med 1999 hämtades uppgifter från jordbruksföretagen in via pappers­enkäter från SCB. Från och med år 2000 är Jordbruksverket ansvarig myndighet. I och med det har även administrativa register börjat användas för att hämta in vissa uppgifter. Jordbrukarna behöver på så sätt inte lämna vissa uppgifter mer än en gång.

Från och med år 2010 har definitionen för vilka företag som ingår i LBR ändrats. Detta för att ta hänsyn till EU:s avgränsningar, som inte fullt ut stämmer överens med de svenska. Från och med 2010 är därför LBR:s avgränsningar en sammanslagning av de gamla svenska avgränsningarna i LBR samt EU:s avgränsningar. Detta gör att uppgifterna för år 2010 och senare inte är fullt jämförbara med 2009 och tidigare.

Den största skillnaden mellan den gamla svenska definitionen av LBR och EU:s avgränsningar gäller arealer. Medan man i de gamla, svenska avgräns­ningarna hade en gräns på mer än 2,0 hektar åkermark har man i EU:s avgränsningar en gräns på minst 5,0 hektar jordbruksmark. Från och med 2010 används därför en avgränsning på mer än 2,0 hektar åkermark eller minst 5,0 hektar jordbruksmark i LBR.

Med de gamla, svenska avgränsningarna innehöll LBR 68 150 företag 2010. Med den nya avgränsningen innehöll LBR 71 091 företag. Således gör den nya avgränsningen att LBR ökade med cirka 3 000 företag för 2010. Dessa företag återfinns i stort sett bara i storleksklassen företag med 2,0 hektar åkermark eller mindre.

Den population som statistiken ska belysa utgörs av samtliga jordbruksföretag i landet vilka ingår i LBR. De företag som ingick i LBR 2024 uppfyllde något av följande kriterier:

• brukade mer än 2,0 hektar åkermark
• brukade sammanlagt minst 5,0 hektar jordbruksmark
• bedrev yrkesmässig trädgårdsodling omfattande minst 2 500 kvadratmeter frilands­areal
• bedrev yrkesmässig trädgårdsodling omfattande minst 200 kvadratmeter växthusyta
• innehade djurbesättning som omfattade minst 10 nötkreatur, eller minst 10 suggor, eller minst 50 grisar, eller minst 20 får och lamm, eller minst 1 000 fjäderfä (inklusive kycklingar). Räkningsdatum för 2024 var den 5 juni.

Redovisning sker för riket totalt, uppdelat på företagsstorlek efter areal åkermark samt viss uppdelning på län. I Jordbruksverkets statistikdatabas är statistiken uppdelad på företagsstorlek efter areal åkermark respektive areal jordbruksmark samt uppdela på län, produktionsområde och kommun.

Produktionsområdeskarta

Följande uppdelning görs för åkermark och betesmark:

• Spannmål: höstvete, vårvete, råg, höstkorn, vårkorn, havre, höstrågvete, vårrågvete, blandsäd.
• Baljväxter: ärter, åkerbönor m.m., konservärter, bruna bönor.
• Grönfoder och vall: majs, grönfoder, slåtter- och betesvall.
• Potatis och sockerbetor: matpotatis, potatis för stärkelse och sockerbetor.
• Raps, rybs och oljelin: höstraps, vårraps, höstrybs, vårrybs, oljelin.
• Träda och övriga grödor på åkermark: vall för fröskörd, energiskog, trädgårdsväxter, andra växtslag, träda, ospecificerad åker.
• Betesmark och slåtteräng (ej åker): betesmark, slåtteräng, skogsbete, fäbodbete, alvarbete, mosaikbetesmark, ospecificerad betesmark.

Ospecificerad mark

Ospecificerad mark är sådan mark som jordbruksföretagen inte söker stöd för och utgör ungefär 0,5 % av den totala jordbruksmarken. I statistiken har ospecificerad åkermark funnits från och med 2000, då stödansökta arealer började användas i stället för att jordbrukarna skulle svara på en årlig undersökning. I samband med en undersökning till samtliga jordbruksföretag 2013 gjordes en extra undersökning till flera företag som inte sökt stöd. Företagen fick svara på vilka grödor de odlar på åkermark. Resultatet visade att drygt 85 % av marken var slåtter- och betesvall på åker och cirka 10 % var träda. Resterande åkermark användes till bland annat spannmål, raps och rybs samt trädgårdsväxter.

Undersökningen innebar att drygt 50 % av all ospecificerad åkermark för åren 2013–2015 fördelades på olika grödor. För 2012 och tidigare samt 2016 och senare redovisas all mark som inte är stödansökt som ospecificerad areal. Detta innebär att ospecificerad mark inte är helt jämförbar mellan åren.

Så tar vi fram statistiken

Statistiken i denna statistikrapport baseras på arealer i Lantbruksregistret, LBR. Uppgifterna om arealer i LBR bygger i första hand på uppgifter i Jordbruksverkets administrativa register för arealbaserade stöd (IAKS) avseende 2024, men även i mindre grad på uppgifter från en undersökning enligt följande:

• För de jordbruksföretag som ansökte om arealbaserade stöd år 2024 används de ansökta arealerna i IAKS.
• För de jordbruksföretag som inte ansökte om arealbaserade stöd år 2024 används främst uppgifter från två undersökningar gällande 2023. Den ena undersökningen gällde samtliga jordbruksföretag 2023, medan den andra gällde samtliga företag med trädgårdsodling 2023. Även urvalsundersökningar avseende trädgårdsproduktion för andra år har använts.
  Arealinformationen som hämtas från dessa undersökningar är den areal som benämns ospecificerad åkermark respektive ospecificerad betesmark och är ungefär 0,5 % av den totala jordbruksmarksarealen.
  I undersökningen till samtliga jordbruksföretag 2023 lämnade företagen information om den totala åkermarksarealen och den totala betesmarksarealen. Detta innebär att vi inte vet vilka grödor de odlade om de inte söker stöd.

Statistikens tillförlitlighet

I denna statistik förekommer täckningsfel, bortfallsfel, mätfel och bearbetningsfel. Dessa fel bedöms sammantaget ha liten inverkan på statistikens tillförlitlighet. Urvalsfel förekommer inte, eftersom denna statistik baseras på uppgifter från samtliga jordbruksföretag i den statistiska ramen. I kvalitetsdeklarationen finns mer information om statistikens tillförlitlighet i avsnitt 2 Tillförlitlighet.

För enstaka arealer har grödan ändrats jämfört med i stödansökan. Det beror på vad som är rimligt att odla i norra Sverige och att vissa typer av betesmark inte kan finnas i hela landet. För 2024 ändrades grödan för mindre än 43 hektar. Ändringarna beskrivs i dokument ”Statistikens framställning”, avsnitt 2.5 Bearbetningar.

Jordbrukarnas redovisning av fäbodbeten bygger i vissa fall på behovet av betesmarksareal för nötkreatur i stödsammanhang. Jämförelser av fäbodbeten mellan åren bör göras med försiktighet.

Företag brukar inte alltid exakt den mark de söker stöd för. Exempelvis så byter potatisodlare mark med andra odlare för att få en bra växtföljd. Detta medför bland annat att uppgifterna om antalet företag som odlar vissa grödor kan överskattas, medan statistiken om hektar per gröda stämmer.

Bra att veta

Annan statistik

Det finns även annan statistik som visar hur stora arealer som används till olika grödor/grödgrupper. I statistikrapporten Jordbruksmarkens användning 2024, preliminär statistik redovisades preliminära uppgifter om jordbruksmarkens användning för 2024; i maj 2024 publicerades en statistikrapport med ekologiska arealer för 2023; hösten 2023 redovisades hur stora arealer som såddes under hösten 2023 och som beräknas skördas 2024.

Våren 2025 redovisas slutliga skördar av spannmål, trindsäd, oljeväxter, potatis och slåttervall 2024, även hur stora arealer som skördats med mera redovisas samtidigt.

Det finns också årlig statistik om trädgårdsodling. Senaste rapporten är Trädgårdsproduktion 2023.

I Jordbruksverkets rapport, Exploatering av jordbruksmark 2016–2020 redovisas hur mycket åker- och betesmark som har exploaterats respektive år, på länsnivå och kommunnivå.

Metod och kvalitet

• Kvalitetsdeklaration Pdf, 199.8 kB.

• Statistikens framställning Pdf, 305.9 kB.

Summary in English

The total area of arable land is almost the same as in 2023

The total area of arable land was 2 527 200 hectares in 2024, a slight decrease by 2 600 hectares compared with 2023. Since 2010, the area of arable land has decreased by 106 300 hectares (‑4 %).

The area with cereals and the area of oilseeds has decreased

The total area of cereals was 997 000 hectares in 2024. It is a decrease by 8 800 hectares (-1 %) compared with 2023 and an increase by 34 300 hectares compared with 2010. Wheat is the largest crop of cereals and the total area of wheat was 477 700 hectares in 2024.

The area of barley was 293 000 hectares in 2024. It is an increase by 7 % compared with 2023 and a decrease by 8 % compared with 2010. The area of oats was 163 400 hectares in 2024, an increase by 10 % compared with 2023 and a decrease by 1 % compared with 2010.

The area of rape and turnip rape was 94 700 hectares in 2024, a decrease by 23 % compared with 2023. Since 2010, the area of rape and turnip rape has decreased by 14 %.

The area of pasture is almost the same as in 2023

The total area of pasture and meadow was 453 700 hectares in 2024. This is almost the same as both in 2023 and in 2010.

The number of holdings with utilised agricultural area has decreased by 22 % compared with 2010

There were more 54 400 agricultural holdings in 2024 which had arable land and/or pasture and meadow. This is 800 holdings less than in 2023. In 2024, there were almost 52 600 holdings with arable land and almost 31 600 holdings with pasture and meadow.