Bevattning och dränering av jordbruksmark 2023
Sammanfattning
Jordbrukarnas tillgång till bevattningsutrustning och deras möjlighet att bevattna jordbruksmarken har varit relativt konstant, med en svagt nedåtgående trend under de senaste 20 åren. Cirka 5 % av jordbruksmarken i Sverige skulle kunna bevattnas med den bevattningsutrustning och den normala vattentillgången som jordbruksföretagen har tillgång till. Det motsvarar ca 146 000 hektar. Den areal som faktiskt bevattnades under 2023 var knappt 3 % och då mestadels i Götaland.
De grödor som i störst utsträckning bevattnas är jordgubbar, frukt och bär, potatis och grönsaker. Vanligast är att använda ytvatten från sjöar och dammar även om det i vissa regioner är vanligare att vatten som används kommer från grundvattnet.
Sedan senaste undersökningarna om dränering så har andelen av åkermarken som är systemtäckdikad minskat något och var 2023 uppskattningsvis 43 %. Andelen av åkermarken som jordbrukarna upplevde som tillfredsställande dränerad har minskat ganska mycket och var 2023 crika 61 % jämfört med 77 % år 2016.
Syfte
Bevattning
Bevattning och möjlighet att bevattna jordbruksmark är en viktig komponent i jordbruket, framför allt vid odling av vissa grödor såsom potatis, grönsaker och jordgubbar. Sedan 2003 har möjligheten att bevattna, faktiskt bevattnad areal samt bevattningsmetoder och bevattningskällor undersökts på olika sätt och i olika omfattning. Det har skett i samband med de Strukturundersökningar som görs utifrån EU-direktiv med vissa års mellanrum. Betydelsen av bevattningsmöjligheter ökar också i takt med de vädervariationer som varit under de senaste åren. Undersökningarna har gjorts på olika sätt och med olika omfattning över tid och jämförelser mellan år ska göras med försiktighet. Definitioner har förändrats över tid vilket gör att endast jämförelser med tidigare år görs för de uppgifters som anses vara jämförbara definitionsmässigt.
Resultaten från bevattningsundersökningar har aldrig publicerats som officiell statistik. Däremot har resultaten legat till grund för modellberäkningar av den volym vatten som använts vid bevattning, där resultaten publicerats av SCB i samband med rapportering av vattenuttag och vattenanvändning i Sverige. I denna redovisning är jordbruket en del och de volymer av bevattningsvatten som anges och bygger på modeller där arealer är hämtade från Strukturundersökningarna. Den senaste rapporten avser 2020 och finns här.
Undersökningen för bevattning 2023 gjordes i två steg. I samband med Strukturundersökningen frågades om jordbrukaren hade möjlighet att bevattna sin jordbruksmark. Senare gjordes en uppföljande undersökning till ett urval på de som hade möjlighet att bevattna.
Dränering
All åkermark behöver en god dränering för att kunna fungera bra till jordbruksproduktion. Vissa marker är naturligt dränerade medan andra behöver anlagda diken för att kunna användas för odling. Självdränerande mark är mark som är så pass genomsläpplig att den inte behöver några åtgärder för att förbättra dräneringen, och ge goda förutsättningar för växtodling. Täckdikning innebär att rör grävs ner och för bort vatten från jorden till stamledningar och vidare till brunnar, vattendrag och öppna diken och är det vanligaste sättet att dränera åkermark när behovet finns. Behovsdränerad mark är mark med enstaka dräneringsledningar på utsatta delar. Systemtäckdikad mark är mark med dräneringsledningar i regelbundet mönster över hela arealen.
Resultaten för 2023 bygger på en urvalsundersökning som genomfördes i samband med Strukturundersökningen under sommaren 2023. Under 2013 och 2016 genomfördes mer omfattande nationella undersökningar avseende dränering i jordbruket. Upplägget på hur undersökningarna genomfördes har inte varit exakt detsamma vilket kan påverka jämförelserna mellan de olika åren. En del av frågorna bygger på hur uppgiftslämnaren vid svarstillfället upplevde behov och planer för dränering.
Omfattningen i antalet undersökta variabler för 2023 års undersökning har avseende dränering varit mycket mindre än tidigare undersökningar så endast en liten del av resultaten från 2016 har varit med avseende 2023. Resultaten från den mer omfattande undersökningen 2016 finns att läsa här.
Bevattnade arealer
Areal jordbruksmark som kan och har bevattnats
Areal jordbruksmark som kan bevattnas respektive har bevattnats har regelbundet undersökts i samband med de Strukturundersökningar som görs. För mer information om detta läs i avsnittet "Så här tar vi fram statistiken" respektive i Kvalitetsdeklarationen och i Statistikens Framställning som finns kopplade till denna rapport.
Arealen som kan bevattnas är beroende av den bevattningsutrustning och den normala vattentillgången som jordbruksföretaget har tillgång till. Över tid så har arealerna som kan bevattnas minskat och 2023 kan knappt 5 % av befintlig jordbruksmark i Sverige bevattnas. 20 år tidigare var motsvarande siffra cirka 6 %.
Arealen som verkligen har bevattnats under senaste året har dock ökat över tid men är naturligtvis också en effekt av väderförhållanden respektive år. År 2020 och 2023 är de år som mest jordbruksmark har bevattnats av de år som undersökts, vilket framkommer av tablå A.
Tablå A. Total areal jordbruksmark och areal jordbruksmark som kan och har bevattnats 2003-2023, hektar
Som andel av den totala jordbruksmarken har den faktiskt bevattnade arealen ökat över tid, vilket redovisas i figur A. I undersökningen för 2023 frågades även efter den genomsnittliga arealen som bevattnats de senaste tre åren. För åren 2021-2023 uppskattas den genomsnittlig bevattnade arealen till cirka 75 400 hektar jordbruksmark.
Figur A. Andel av jordbruksmarken som kan respektive har bevattnats 2003-2023, procent
Antal jordbruksföretag som kan och har bevattnat jordbruksmark
Antalet jordbruksföretag minskar kontinuerligt och så gäller även antalet jordbruksföretag som kan bevattna sin jordbruksmark. Jordbruksföretagen blir samtidigt i allmänhet större och den genomsnittliga jordbruksmarken per företag ökar kontinuerligt. Sedan 2010 har andelen jordbruksföretag som kan bevattna sin jordbruksmark ökat något. Detsamma gäller andelen företag som har bevattnat sin jordbruksmark under undersökningsåret. Det går dock inte att avgöra om det beror på väderförhållandena under undersökningsåren eller om det beror på att man i högre utsträckning faktiskt bevattnar markerna.
Figur B. Antal jordbruksföretag som kan och har bevattnat jordbruksmark 2003-2023
Bevattningsbara arealer och bevattnad areal per produktionsområde, 2023
I figur B framkommer att näst intill all areal (90 %) som kan bevattnas, alltså arealer på jordbruk med bevattningsutrustning, ligger i Götaland. Som andel av den totala jordbruksmarken så är det på riksnivå 5 % som kan bevattnas medan det i Götalands södra slättbygder och i Götalands mellanbygder är 13 % som kan bevattnas. I Götalands norra slättbygder är det 4 % av jordbruksmarken som kan bevattnas medan det i övriga områden inte är mer än max 2 % av jordbruksmarken som kan bevattnas.
Den areal som faktiskt bevattnas motsvarar ca 2,7 % på riksnivå 2023 enligt figur B. Precis som arealen som kan bevattnas är det företrädesvis i Götaland som det verkligen har bevattnats under 2023.
Figur C. Andel jordbruksmark som kan bevattnas och har bevattnats 2023 per produktionsområde
Bevattnade arealer per gröda 2023
Behovet av bevattning varierar mellan grödor, och vilka grödor som odlas varierar regionalt. Naturligtvis varierar även behovet av bevattning med de väderförhållanden som varit under året. På nationell nivå är det dock tydligt att de grödor som i högst utsträckning bevattnades 2023 var potatis, jordgubbar och grönsaker. Även sockerbetor är en gröda som bevattnas i relativt hög utsträckning. På företag som har bevattningsmöjligheter så bevattnades cirka 75 % av arealerna för jordgubbar och potatis.
Figur D. Andel bevattnad areal per gröda, 2023
Bevattningsmetoder
Den metod som används för bevattning är övervägande med bevattningsmaskin. På nationell nivå var det 96 % av arealerna som bevattnades med bevattningsmaskin. Vissa regionala skillnader förekommer och i framför allt Götalands norra slättbygder och i Svealands slättbygder är ett ytbevattningssystem något vanligare där 9 respektive 10 % av arealerna bevattnades på det sättet. I figur E visas resultaten på riksområden då vissa av produktionsområdena inte har signifikanta resultat. I statistikdatabasen finns de signifikanta resultaten på produktionsområden.
Figur E. Andel av den bevattnade arealen per bevattningsmetod 2023 per produktionsområde
Anm. Då vissa uppgifter för produktionsområden inte är signifikanta presenteras här resultaten här på riksområden. I databasen finns signifikant resultat på produktionsområden redovisade.
Bevattningskällor
Figur F visar var vattnet tas ifrån mätt som en andel av den volym som använts vid bevattning 2023. Det är ganska stora regionala skillnader där det i de södra delarna av Sverige (Götalands södra slättbygder och Götalands mellanbygder) är betydligt vanligare att vattnet kommer från grundvattenkällor medan det i övriga regioner är betydligt vanligare att vattnet tas som ytvatten från sjöar eller dammar. På nationell nivå tas cirka 40 % av volymen från grundvatten medan 56 % tas från ytvatten på sjöar och dammar.
Figur F. Andel av bevattnad volym från olika bevattningskällor per produktionsområde, 2023
Bevattningens tekniska parametrar
Vatten från en sjö, damm, tank eller annat vattenmagasin som lagrat vatten från vintersäsongen
Av företag som bevattnat sina jordbruksmarker under 2023 så är det knappt hälften på riksnivå som använt vatten från en sjö, damm, tank eller annat vattenmagasin som lagrat vatten från vintersäsongen. I Götalands södra slättbygder liksom i Svealands slättbygder respektive övre och nedre Norrland är det mindre än 50 % av företagen som använt vatten från vattenmagasin medan det i övriga produktionsområden är mer än 50 %.
Figur G. Andel företag som under 2023 använt vatten från en sjö, damm, tank eller annat vattenmagasin som lagrat vatten från vintersäsongen. Av företag som bevattnat 2023.
Underhållsarbete senaste tre åren
Underhåll av bevattningsanläggningen är högst avgörande för dess funktionalitet. Det finns mellan regioner ett ganska starkt samband mellan underhållsarbete och hur mycket man bevattnar. Regioner där mer bevattning görs genomför i allmänhet mer underhållsarbete.
Figur H. Andel jordbruk med bevattningsanläggning som gjort underhållsarbete på bevattningsanläggningen senaste 3 åren per produktionsområde
Mätning av mängd bevattningsvatten
Möjligheten att mäta mängden bevattningsvatten varierar mellan regionerna. Företag i regioner där större andel av jordbruksmarken bevattnas har i allmänhet större möjligheter att mäta vattenmängden. På nationell nivå är det 48 % av företagen som inte kan mäta hur mycket vatten som används. På regional nivå varierar denna siffra från 38 % i Götalands mellanbygder till 86 % i Övre Norrland.
Figur I. Hur företag mäter mängden bevattningsvatten per produktionsområde, %
Styrning av bevattningen
Styrningen av bevattningsutrustningen varierar men i alla regioner är det manuell styrning som är vanligast. I Götalands södra slättbygder och Götalands mellanbygder är dock automatisk styrning vanligare än i övriga. Precisionsstyrning är relativt ovanligt men förekommer till viss del i samtliga regioner.
Figur J. Styrning av bevattningen, andel företag per produktionsområde
Anm. Jordbruksföretagen kan styra sin bevattning på flera sätt, därför summeras inte staplarna till 100 % i produktionsområdena
Betalning för vatten
I Sverige är det ganska ovanligt att man betalar direkt för det vatten som används vid bevattning. Naturligtvis betalas el med mera men vanligtvis inte för den vattenmängd som går åt. På nationell nivå utgör denna andel 93 % av alla jordbruksföretag som kan bevattna. De regionala variationerna är ganska små men i Götalands norra slättbygder är det lite vanligare att jordbrukarna betalar utifrån den volym som används.
Figur L. Hur jordbruksföretagen betalar för vatten per produktionsområde, andel
Dränering av åkermark
Tillfredsställande dränering
Dränering av åkermark har undersökts vid ett antal tillfällen och undersökningarna har sett olika ut och genomförts på olika sätt. Under 2023 ställdes ett mindre antal frågor. Jordbrukaren fick själv möjlighet att bedöma hur mycket av åkermarken som var tillfredsställande dränerad. Med detta menas alltså mark som oavsett om det fanns en markavvattningsanläggning eller inte var "så pass genomsläpplig att den fungerade". Denna fråga ställdes även i samband med de mer omfattande undersökningarna 2013 och 2016. Andelen av åkermarken som var tillfredsställande dränerad var betydligt lägre 2023 än 2016 och 2013. Den har gått från 77-78 % till 61 %. Om det är en effekt av att undersökningarna genomfördes på olika sätt eller om det faktiskt är en reell förändring kan vi inte avgöra.
Andelen av åkermarken som är systemtäckdikad har också minskat, dock inte i samma omfattning och redan mellan 2013 och 2016 fanns en mätbar förändring. 2023 uppskattas det att 43 % av åkermarken är systemtäckdikad medan samma uppgift 2016 var 47 %. Regionalt så är det vanligare att åkermarken är systemtäckdikad i slättbygderna i Götaland och Svealand.
Figur M. Andel åkermark med tillfredsställande dränering och systemtäckdikad åkermark av total åkermark per produktionsområde
Kort om statistiken
Här följer en kortfattad beskrivning av statistikens omfattning, hur den tas fram och dess kvalitet. Mer detaljerad information finns i dokumenten "Statistikens framställning" och "Kvalitetsdeklaration" som finns under avsnittet "Metod och kvalitet”.
Det här beskriver statistiken
Statistiken om bevattning beskriver areal jordbruksmark som kan bevattnas, alltså arealer som finns på jordbruk där man har tillgång till bevattningsutrustning och där utrustningen kan användas i jordbruket. Statistiken beskriver också arealerna som har bevattnats under 2023. Behovet av att bevattna styrs av vilka grödor som odlas, hur väderleken varit och naturligtvis om man har möjlighet att bevattna där grödorna odlas.
Statistiken beskriver även vilka metoder som använts för bevattning samt vilka källor som använts. Dessutom beskriver statistiken olika tekniska aspekter avseende bevattning.
Statistiken om dränering är kortfattad och beskriver areal åkermark som jordbrukaren bedömer som tillfredsställande dränerad och areal jordbruksmark som är systemtäckdikad.
Statistiken omfattar bevattning och dränering på svenska jordbruksföretag. Hur ett jordbruksföretag definieras framgår av kvalitetsdeklarationen.
Så här tar vi fram statistiken
Över tid så har areal jordbruksmark som kan bevattnas respektive har bevattnats undersökts vid varje Strukturundersökning sedan 2003. Frågeställningarna har varit relativt oförändrade men undersökningarna har gjorts på olika sätt, i vissa fall som del i en urvalsundersökning och i vissa fall som del i en totalundersökning. Under 2023 efterfrågades arealen som kan bevattnas i samband med Strukturundersökningen i juni 2023. Till ett urval av de som angav att man kunde bevattna gjordes sedan en uppföljande större undersökning på hösten avseende arealen som har bevattnats där även en del andra frågeställningar avseende bevattningsmetoder, bevattningskälla, olika tekniska parametrar avseende bevattning med mera inkluderats i undersökningen. Det innebär att arealerna som har bevattnats 2023 avser kalenderåret 2023. Undersökningarna tidigare år avser areal som har bevattnats från juni året före till och med maj månad innevarande år. 2003 års areal som har bevattnats motsvarar alltså areal som har bevattnats mellan juni 2002 och maj 2003 och så vidare.
För 2023 års undersökning avseende bevattning finns ett visst slumpmässigt fel eftersom den genomfördes som en urvalsundersökning. Detta fel redovisas som ett relativt medelfel i statistikdatabasen. För tidigare år har omfattningen av undersökningen varit olika. Ibland har det varit en totalundersökning och ibland en urvalsundersökning.
För dränering har det under den senaste 10-årsperioden gjorts nationella undersökningar 2013 och 2016. I samband med Strukturundersökningen 2023 inkluderades någon fråga om dränering även i den av EU reglerade undersökningen. För att få en jämförbarhet mellan resultaten 2013 och 2016 inkluderades då även två variabler för nationella ändamål i 2023 års Strukturundersökning.
Statistikens tillförlitlighet
Uppgifter om bevattning och dränering bygger på urvalsundersökningar till jordbrukare. I dessa undersökningar förekommer täckningsfel, urvalsfel, bortfallsfel, mätfel och bearbetningsfel. Av dessa fel bedöms urvalsfel och mätfel i störst omfattning påverka resultaten. Tillförlitligheten mäts kvantitativt enbart genom redovisning av precisionen i värdena, vilka främst avspeglar urvalsfelet. Medelfelet är tämligen lågt, särskilt på riksnivå, och uppfyller de krav EU ställer.
Mätfel förekommer i den grad uppgifterna på enkätundersökningens svarsblanketter är felaktiga. I enkätundersökningen görs kontroller dels av inlästa värden genom verifiering, dels i efterhand av avvikelser från förväntade värden. I vissa fall där svar saknas för enskilda frågeställningar har imputering gjorts. Omfattningen av imputeringen varierar från frågeställning till frågeställning.
Jämförbarheten med tidigare statistik är för bevattning god vad gäller arealer som kan och har bevattnats. För övriga frågeställningar saknas jämförbarhet därför att de inte undersökts tidigare eller undersökts på annat sätt. För dränering torde jämförbarheten vara god. Att undersökningarna genomförts på olika sätt vid olika tillfällen gör dock att eventuella förändringar kan bero på undersökningsmetoden eller en faktisk förändring eller en kombination av bägge.
Bra att veta
Statistik om bevattning har samlats in från 2003 i samband med Strukturundersökningarna som genomförts utifrån EU-direktiv. Insamlingen har sett olika ut för olika år. Vissa år har mer omfattande frågeställningar inkluderats. Vissa år bygger resultaten på urvalsundersökningar och vissa år på totalundersökningar av de efterfrågade variablerna.
Täckdikning och dränering i jordbruket har undersökts sedan slutet av 1800-talet. Täckdikningens omfattning följdes med stort intresse i flera jordbruksräkningar mellan 1920 och 1950-talet men har under andra halvan av 1900-talet endast undersökts 2 gånger. Mellan 1927 och 1951 undersöktes täckdikningen vid jordbruksräkningarna och då definierades jordbruksföretag som brukande minst 0,25 hektar mark. 1973 och 1981 definierades jordbruksföretag som brukande av minst 2 hektar mark. 1973 undersöktes täckdikningen i samband med jordbruksinventeringen och 1982 i samband med de objektiva skördeuppskattningarna. Omfattningen för 2023 års undersökning har avseende dränering varit mycket mindre än tidigare undersökningar så endast en liten del av resultaten från 2016 har varit med avseende 2023. Resultaten från den mer omfattande undersökningen 2016 finns att läsa här.
Annan statistik
SCB redovisar med viss regelbundenhet statistik om vattenuttag och vattenanvändning i Sverige. I denna redovisning är jordbruket en del och de volymer av bevattningsvatten som anges bygger på modeller där arealer är hämtade från Strukturundersökningarna. Den senaste rapporten avser 2020 och finns här.
Jordbruksmarkens användning i övrigt publiceras årligen som officiell statistik.
Summary in English
Irrigation of agricultural land
Agricultural holdings' access to irrigation equipment and their ability to irrigate farmland has been relatively constant, with a slight downward trend over the past 20 years. About 5 % of the agricultural land in Sweden could theoretically be irrigated, which corresponds to about 146,000 hectares. The area that was actually irrigated in 2023 was barely 3 % and then mostly in Götaland. The crops that are irrigated to the greatest extent are strawberries, fruit and berries, potatoes and vegetables. An overwhelming majority of farmers have irrigated the agricultural land with an irrigation machine. For the most part, the water is taken from surface water on lakes and ponds, although in in some regions is more common that the water used comes from groundwater.
Drainage of arable land
Since the last surveys on drainage, the proportion of arable land that is tile drained has decreased somewhat and was estimated to be 43 % in 2023. The proportion of arable land that farmers perceived as satisfactorily drained has decreased quite a lot and was approximately 61 % in 2023 compared with 77 % 2016.