Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter 2024. Preliminär statistik för län och riket

Sammanfattning

Lägre skördar i Götaland och högre i Norrland

På riksnivå blev hektarskördarna av höstvete och vårkorn 14 respektive 38 % högre än förra årets låga hektarskördar, men samtidigt 6 respektive 4 % lägre än genomsnittsskördarna för de fem föregående åren (femårsgenomsnitten). Hektarskördarna av höstvete var lägre än normskördarna för alla län med odling av grödan, och speciellt låg i Jönköpings län där den var 26 % lägre. I Norrland, med undantaget Västerbottens län, blev hektarskördarna av vårkorn mellan 6 och 25 % högre än normskördarna för dessa län.

Den totala spannmålsskörden beräknas preliminärt uppgå till 5 143 100 ton, vilket är 19 % större än förra året. Jämfört med femårsgenomsnittet, där ett av åren är missväxtåret 2023, är årets spannmålsskörd 6 % mindre.

Höga hektarskördar av höstraps i Mälardalen men låga i sydväst

Totalskörden av raps och rybs beräknas preliminärt till 282 500 ton, vilket är 7 % mindre än förra årets skörd. Den mindre totalskörden beror främst på att arealen med den dominerande grödan höstraps på omkring 75 000 hektar är den lägsta sedan 2013. Hektarskörden av höstraps är 24 % högre än
förra årets låga hektarskörd och 5 % lägre än femårs‑genomsnittet. I Uppsala och Stockholms län var hektarskördarna av höstraps noterbart höga. Där var hektarskördarna 32 respektive 21 % högre än normskördarna för dessa län. I Västra Götalands och Hallands län var hektarskördarna i stället låga. Där var hektarskördarna 25 respektive 14 % lägre än normskördarna för dessa län.

Låga hektarskördar av ärter i Götaland

Den totala skörden av ärter beräknas till 73 700 ton, vilket är 34 % mer än fjolårsskörden och 9 % mer än femårsgenomsnittet. I Götaland var hektarskördarna av ärter lägre än både normskörd och femårsgenomsnitt för respektive län i denna del av riket. Hektarskörden i Östergötlands län var noterbart låg, 22 % lägre än femårsgenomsnittet och 30 % lägre än normskörden i länet. För länen i Mälardalen var hektarskördarna i nivå med normskördarna för respektive län.

Etableringsproblem och försommartorka minskade årets skörd

Etableringen av de höstsådda grödorna 2023 utmärktes av försvårande förhållanden till följd av stora nederbördsmängder. Vårsådden 2024 blev senarelagd i stora delar av landet till följd av ihållande vårvinterväder och vattenmättade fält. En efterföljande period av nederbördsfattigt väder i merparten av maj månad minskade avkastningspotentialen.

Syfte

I denna statistikrapport redovisas preliminära uppgifter på regional nivå om 2024 års skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter. Statistikens huvudsyfte är att vara grundkälla för beräkning av vegetabilieproduktionens storlek. Skördestatistiken används av myndigheter och näringsliv framför allt inom områdena jordbruk, ekonomi och miljö.

Jämför med både normskördarna och femårsgenomsnitten

Det bör noteras att i femårsgenomsnitten är de låga hektarskördarna från 2023 ett av de fem åren som ingår i beräkningen. Det kan därför vara relevant att jämföra årets hektarskördar även med normskördarna, som Statistiska centralbyrån (SCB) beräknar utifrån en längre tidsserie av tidigare års hektarskördar och en trendfaktor.

Spannmål

Den blöta hösten påverkade de höstsådda grödorna negativt

På riksnivå har årets hektarskörd av höstvete beräknats till 6 540 kilo per hektar, vilket är 14 % högre än förra årets hektarskörd men 6 % lägre än femårsgenomsnittet och 8 % lägre än normskörden. Hektarskörden av råg är 9 % högre än i fjol men 6 % lägre än femårsgenomsnittet och 10 % lägre än normskörden.

Hektarskörden av höstkorn är 8 % högre än förra året men 7 % lägre än femårsgenomsnittet och 9 % lägre än normskörden. Hektarskörden av höstrågvete är 25 % högre än i fjol men 5 % lägre än femårsgenomsnittet och 8 % lägre än normskörden.

Till en följd av det mycket ostadiga och nederbördsrika vädret under höstbruket 2023 så blev höstsådden på flera håll antingen undermålig, försenad eller helt utebliven. En del av dessa arealer utvintrade till följd av höga vattenstånd och översvämmade fält under vintern och vårvintern och fick ersättas av vårsådda grödor. Det har rapporterats mycket från lantbrukarna att undermåliga etableringar på grund av det blöta höstvädret bidragit till låga skördenivåer av de höstsådda grödorna.

En farhåga är att en del lantbrukare inte har meddelat den ändrade grödfördelningen, så att för stora arealer med höstsådda grödor kvarstår i den slutliga statistiken gällande grödarealer för 2024.

Lägst hektarskörd av höstvete i Jönköpings län

I figur A redovisas 2024 års hektarskördar av höstvete jämfört med femårsgenomsnitten och normskördarna för de län där det funnits tillräckligt med observationer under de aktuella åren.

Hektarskördarna av höstvete var lägre än normskördarna för alla län med odling av grödan, och speciellt låg i Jönköpings län där den var 26 % lägre. I Värmlands län var hektarskörden 15 % lägre än normskörden i länet.

Jämfört med femårsgenomsnitten för respektive län så var hektarskördarna av höstvete högre i tre län. I Dalarnas, Gotlands och Kalmar län var hektarskördarna 7, 6 respektive 5 % högre än femårsgenomsnitten för dessa län. Det finns många kommentarer från lantbrukare om skördenedsättningar till följd av undermålig etablering av grödan samt viltskador från framför allt gäss, vildsvin och hjortdjur.

Högst andel obärgat höstvete på länsnivå var i Stockholms län där den beräknats till 2,1 % av höstvetearealen inom länet. Lägst andel obärgad areal höstvete var i Skåne län där 20 hektar eller 0,0 % av arealen i länet beräknats obärgad. På riksnivå är andelen obärgad areal höstvete 0,3 %. Det är en procentuell halvering jämfört med föregående år.

Förstora bilden

Figur A. Höstvete, preliminära hektarskördar 2024. Jämförelse med genomsnitten för 2019–2023 och normskördarna, kg/hektar. Anm. Vattenhalt 14,0 %. Län med uppgifter från minst 20 jordbruksföretag under åren 2019-2024.

Försommartorka minskade avkastningen för vårsådda grödor

För de vårsådda spannmålsgrödorna finns många kommentarer från lantbrukarna om att försommartorka, viltskador och vattenskadade fält drog ner skördenivåerna betydligt. Flera rapporter om dålig grobarhet samt låg kärnmatning var också vanligt. I både nordväst och sydöst i områdena omkring Vänern rapporterade dock flera lantbrukare om högre avkastningsnivåer.

På riksnivå är årets hektarskörd av vårvete 34 % högre än fjolårsresultatets rekordlåga nivå men 10 % lägre än femårsgenomsnittet och 12 % lägre än normskörden. För vårkorn är hektarskörden 38 % högre än förra årets låga resultat men 4 % lägre än femårsgenomsnittet och 10 % lägre än normskörden. Hektarskörden av havre är 34 % högre än förra årets låga hektarskörd men 3 % lägre än femårsgenomsnittet och 7 % lägre än normskörden. Minskningarna är snarlika även för vårrågvete. Hektarskörden av blandsäd är 22 % högre än fjolårsresultatet, 2 % mindre än femårsgenomsnittet och 3 % lägre än normskörden.

Låga hektarskördar av vårkorn i Götaland och höga i Norrland

I figur B jämförs 2024 års hektarskördar av vårkorn med motsvarande femårsgenomsnitt och normskördar på länsnivå. En utdragen vårvinter med lokalt sent snöfall medförde att det efterföljande vårbruket blev senarelagt i stora delar av Svealand och Götaland. Hektarskördarna av vårkorn blev i dessa delar av riket lägre än normskördarna för samtliga län med undantagen Dalarnas och Örebro län. I Norrland, med undantaget Västerbottens län, blev hektarskördarna av vårkorn mellan 6 och 25 % högre än normskördarna för dessa län.

Jämfört med normskördarna var hektarskördarna i Gotlands och Västmanlands län noterbart låga. Där var hektarskördarna 35 respektive 26 % lägre än normskördarna för länen.

Gotlands län var också det län med den största procentuella minskningen jämfört med femårsgenomsnittet på 20 %. Även Uppsala och Västmanlands län hade noterbart höga procentuella minskningar jämfört med femårsgenomsnittet på 16 respektive 14 %.

Förstora bilden

Figur B. Vårkorn, preliminära hektarskördar 2024. Jämförelse med genomsnitten för 2019–2023 och normskördarna, kg/hektar. Anm. Vattenhalt 14,0 %. Län med uppgifter från minst 20 jordbruksföretag under åren 2019-2024.

Skörd av kolvmajs

Den totala arealen redovisad som majs i lantbrukarnas ansökningar om arealersättning uppgick under 2024 till drygt 35 200 hektar. Merparten av arealen skördades som grönfoder, men 2 210 hektar tröskades eller skördades som kolvmajs.

På riksnivå blev hektarskörden av tröskad majs och kolvmajs preliminärt 6 370 kilo per hektar, men den uppgiften är osäker eftersom majsen skördas sent, och skördeuppgifter ännu inte finns tillgängliga från alla majsodlare.

Obärgade arealer på grund av vilt- och vattenskador

På riksnivå beräknas preliminärt 0,7 % eller 6 780 hektar av spannmålsarealen förbli obärgad. Detta främst orsakat av viltskador, vattenmättade fält eller dålig grödetablering.

Högst andel obärgad areal var i produktionsområdet Övre Norrland där 2,8 % av den totala spannmålsarealen förblev obärgad. Lägst andel var i Götalands södra slättbygder där 0,2 % förblev obärgad.

5,1 miljoner ton spannmål har tröskats under 2024

Totalt för riket beräknas spannmålsskörden preliminärt till 5 143 100 ton, vilket är 19 % mer än under 2023. Jämfört med genomsnittsskörden för de fem föregående åren är det en minskning med 6 %.

Arealerna med de högavkastande höstsådda grödorna var mindre än föregående års stora nivåer till följd av den ofördelaktigt nederbördsrika hösten. Jämfört med 2023 så var arealerna som tröskades 9 % mindre totalt för grödorna höstvete, råg, höstrågvete och höstkorn. Ogynnsamma förhållanden med nederbördsrikt väder under hösten försämrade eller försvårade etableringen av höstsådda grödor i stora delar av landet. En efterföljande försommartorka under kärnmatningen drog sedan ner skördeutfallet för både höstsådda och vårsådda grödor.

Totalskörden av höstvete har beräknats till 2 704 100 ton, vilket motsvarar en ökning med 68 200 ton eller 3 % jämfört med i fjol. Över hälften av den totala spannmålsskörden utgörs av höstvete i år.

Totalskörden av vårkorn har preliminärt beräknats till 1 151 500 ton, vilket är 394 100 ton eller 52 % mer än förra årets totalskörd. Vårkornsarealen ökade med 23 600 hektar jämfört med föregående år, och en del vårkorn såddes efter utvintrad höstraps. Över 22 % av den totala spannmålsskörden utgörs av vårkorn.

Havrearealen ökade med 17 980 hektar, och totalskörden av havre ökade med 210 900 ton, till totalt 622 400 ton. Det motsvarar en ökning med 51 % jämfört med förra året. Totalskörden av havre är dock 2 % mindre än femårsgenomsnittet. Årets havreskörd utgör 12 % av den totala spannmålsskörden.

Trindsäd

Hektarskörden av ärter 13 % lägre än normskörden

På riksnivå beräknas årets hektarskörd av ärter vara 40 % högre än under 2023. Den är 4 % lägre än femårsgenomsnittet där den låga hektarskörden från 2023 ingår, och 13 % lägre än normskörden.

I figur C visas 2024 års hektarskördar av ärter tillsammans med femårsgenomsnitten och normskördar för de län där det funnits tillräckligt med observationer under de aktuella åren. I Götaland var hektarskördarna av ärter lägre än både respektive normskörd och femårsgenomsnitt för alla län i denna del av riket. Hektarskörden i Östergötlands län var noterbart låg, 22 % lägre än femårsgenomsnittet och 30 % lägre än normskörden i länet. För länen i Mälardalen var hektarskördarna i nivå med normskördarna för respektive län.

Förstora bilden

Figur C. Ärter, preliminära hektarskördar 2024. Jämförelse med genomsnitten för 2019–2023 och normskördarna, kg/hektar. Anm. Vattenhalt 15,0 %. Län med uppgifter från minst 20 jordbruksföretag under åren 2019-2024.

Den totala skörden av ärter beräknas till 73 700 ton, vilket är 34 % mer än fjolårsskörden och 9 % mer än femårsgenomsnittet.

Hektarskörden av åkerbönor 2 % högre än tioårsmedelvärdet

Årets hektarskörd av åkerbönor blev 32 % högre än under 2023, och 9 % högre än femårsgenomsnittet, där de låga hektarskördarna från 2021 och 2023 är två av de fem åren. Jämfört med det trimmade tioårsmedelvärdet är årets hektarskörd av åkerbönor 2 % högre. Det trimmade tioårsmedelvärdet motsvarar medelvärdet av de senaste tio årens hektarskördar frånsett den lägsta och den högsta hektarskörden under perioden.

I figur D visas 2024 års hektarskördar av åkerbönor tillsammans med femårsgenomsnitten och de trimmade tioårsmedevärdena för de län där det funnits tillräckligt med observationer under de aktuella åren. För åkerbönor redovisas trimmade tioårsmedelvärden, eftersom den långa tidsserie av hektarskördar som behövs för att beräkna normskördar enligt regressionsmetoden saknas.

9Figur D. Åkerbönor, preliminära hektarskördar 2024. Jämförelse med genomsnitten för 2018–2023 och de trimmade tioårsmedelvärdena, kg/hektar

Förstora bilden

Figur D. Åkerbönor, preliminära hektarskördar 2024. Jämförelse med genomsnitten för 2019–2023 och de trimmade tioårsmedelvärdena, kg/hektar. Anm. Vattenhalt 14,0 %. Län med uppgifter från minst 20 jordbruksföretag under åren 2019-2024.

Totalskörden av åkerbönor beräknas till 51 600 ton, vilket är 7 % mer än i fjol och 12 % mindre än femårsgenomsnittet. Hektarskörden av åkerbönor i Västra Götalands län var 14 % högre än det trimmade tioårsmedelvärdet i länet. I detta län odlades likt föregående år även störst areal åkerbönor, 5 660 hektar under 2024.

Oljeväxter

Hektarskörden av höstraps 24 % högre än under 2023

På riksnivå blev hektarskörden av höstraps 24 % högre än fjolårsresultatet men 5 % lägre än femårsgenomsnittet och 6 % lägre än normskörden.

Sådden av höstoljeväxter uteblev på flera håll under höstbruket och i Örebro och Västmanlands län minskade höstrapsarealen med över 80 % jämfört med föregående år. I Skåne län, där över hälften av den totala höstrapsarealen odlades, var arealminskningen 12 % jämfört med föregående år. En del av höstrapsarealen i riket utvintrade och fick ersättas av vårsådda grödor. Den obärgade arealen höstraps beräknas till 0,6 % på riksnivå.

I figur E jämförs 2024 års hektarskördar av höstraps med femårsgenomsnitten och normskördarna för de län där det funnits tillräckligt med observationer under de aktuella åren. I Uppsala och Stockholms län var hektarskördarna av höstraps noterbart höga. Där var hektarskördarna 32 respektive 21 % högre än normskördarna för dessa län. I Västra Götalands och Hallands län var hektarskördarna i stället låga. Där var hektarskördarna 14 respektive 25 % lägre än normskördarna för dessa län.

Förstora bilden

Figur E. Höstraps, preliminära hektarskördar 2024. Jämförelse med genomsnitten för 2019–2023 och normskördarna, kg/hektar. Anm. Vattenhalt 9,0 %. Län med uppgifter från minst 20 jordbruksföretag under åren 2019-2024.

Totalskörden av raps och rybs 7 % mindre än i fjol

Totalskörden av raps och rybs beräknas preliminärt till 282 500 ton vilket är 7 % mindre än förra årets resultat, 21 % mindre än femårsgenomsnittet och den minsta sedan missväxtåret 2018.

Den minskade totalskörden beror främst på att höstrapsarealen minskade med 31 % jämfört med 2023 års areal till omkring 75 000 hektar, vilket är den minsta arealen höstraps sedan 2013. Höstraps är den arealmässigt dominerande grödan i grödgruppen raps och rybs, och är även den gröda som ger högst avkastning per hektar.

Totalskörden av höstraps uppgår preliminärt till 238 100 ton vilket är 14 % mindre än förra årets totalskörd och 30 % mindre än femårsgenomsnittet.

Hektarskörden av vårraps är preliminärt 12 % högre än fjolårets nivå och 13 % högre än femårsgenomsnittet. Den skattas preliminärt till 2 380 kilo per hektar. I vissa fall har vårraps såtts i arealer med utvintrad höstraps.

Högsta hektarskörden av oljelin sedan 2019

Årets hektarskörd av oljelin är för landet som helhet 66 % högre än i fjol, 17 % högre än femårsgenomsnittet, 9 % högre normskörden och den högsta sedan 2019. Under 2024 odlades 37 % av oljelinarealen i Östergötlands län.

Odlingsarealen av oljelin minskade med 1 390 hektar jämfört med 2023, och uppgår under 2024 till 2 190 hektar. Totalskörden har preliminärt beräknats till 4 000 ton.

Odlingsbetingelser

Väderförhållanden

Höstbruket 2023 blev till följd av höga nederbördsmängder utdraget, och sådden av framför allt höstoljeväxter uteblev helt på flera håll. De höga nederbördsmängderna medförde etableringsproblem på en betydande andel av arealerna. Höga vattenstånd och översvämningar under vintermånaderna ledde till att arealer stod under vatten. En utdragen vårvinter med lokalt sent snöfall medförde sedan att vårbruket blev senarelagt i stora delar av Svealand och Götaland. Detta efterföljdes av en nederbördsfattig och torr försommar. Vädret under högsommaren var över lag svalare och blötare. Sensommaren och den tidiga hösten blev generellt varmare och torrare än normalt vilket gav goda förutsättningar vid skörd. Många lantbrukare uppger de blöta förhållandena under höstetableringen samt försommartorka som orsaker till skördeminskningar. Flera har också rapporterat att kärnmatningen, det vill säga storleken på de tröskade kärnorna, varit mindre än förväntat.

Obärgade arealer

I genomsnitt för hela landet beräknas preliminärt 0,7 % av spannmålsarealen vara obärgad. För raps och rybs är den obärgade arealen 0,9 %. För ärter och åkerbönor är den obärgade arealen på riksnivå 1,0 respektive 0,7 %.

Problem med viltskador

Många lantbrukare lämnar spontana kommentarer när det varit särskilda omständigheter som påverkar skörderesultatet. Skador orsakade av vildsvin, hjortdjur och gäss förekommer, likt tidigare år, ofta som en förklaring till låga skördenivåer eller obärgade arealer.

Kommentarer till tabellerna

I tabellerna redovisas bärgad skörd per hektar, medelfel för hektarskörd, grödareal, total skörd samt medelfel för den totala skörden. Förekomst av obärgade arealer gör att hektarskörd och totalskörd blir lägre för den aktuella grödan.

Medelfelet är ett mått på den beräknade skördens osäkerhet. Ju högre medelfelet är desto mer osäker är den aktuella uppgiften. Se vidare under rubriken ”Statistikens tillförlitlighet”.

För att undvika redovisning av alltför osäkra skörderesultat krävs att redovisad hektarskörd grundar sig på minst 20 företag och att medelfelet är högst 35 %. Vid färre företag eller högre medelfel ersätts skördeuppgiften i tabellen med två prickar (..). När inga observationer finns att redovisa markeras detta med ett streck (-). När arealuppgiften är för osäker för att anges markeras areal och skörd med två prickar (..). För att statistiken om obärgade arealer och arealer skördade som grönfoder ska redovisas finns ingen begränsning med avseende på medelfel.

Vid denna preliminära beräkning av totalskördar används slutliga grödarealer från Jordbruksverkets statistikrapport ”Jordbruksmarkens användning 2024. Slutlig statistik (JO0104)”. De grödarealer som redovisas i föreliggande statistikrapport har dock minskats med arealer skördade som grönfoder.

Tabeller

Obärgade arealer

Areal skördad som grönfoder

Kort om statistiken

Det här beskriver statistiken

I denna statistikrapport redovisas preliminära uppgifter om 2024 års skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter för län, produktionsområden och riket. Resultaten baseras på en rikstäckande undersökning där 4 427 lantbrukare tillfrågats om skördeutfallet för spannmål, trindsäd och oljeväxter.

Slutliga resultat för 2024 kommer att redovisas under våren 2025. Skördestatistiken baseras på underlag från alla odlingsformer som förekommer i landet. I juni 2025 redovisas också skörderesultat för ekologisk respektive konventionell odling.

Sedan lång tid tillbaka har årliga uppskattningar av skördar inom jordbruket i Sverige redovisats. Skördeuppskattningar enligt den så kallade objektiva metoden infördes i början av 1960-talet, genomfördes av SCB och utformades då främst för skördeskadeskyddets behov av statistik som beräkningsunderlag. Därigenom uppfylldes i huvudsak även andra behov av skördestatistik. Det statliga skördeskadeskyddet upphörde efter 1987 års skörd då ansvaret övertogs av Lantbrukarnas Riksförbund (LRF). När även detta skydd avvecklades 1995 åtog sig staten ett övergripande ansvar för skördeskador av naturkatastrofkaraktär.

Under andra hälften av 1990-talet förändrades undersökningsmetoderna och den så kallade objektiva metoden med provtagningar i fält upphörde. För spannmål, trindsäd och oljeväxter baseras skördestatistiken från och med 1998 på insamling av uppgifter från jordbrukarna.

Undersökningen om skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter ingår i Sveriges officiella statistik. Denna statistik är till stor del EU-reglerad eftersom uppgifter om skördar för olika grödor ska redovisas till EU enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 543/2009 av den 18 juni 2009 om skördestatistik samt kommissionens delegerade förordning 2015/1557 av den 13 juli 2015 om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 543/2009 om skördestatistik.

Så tar vi fram statistiken

Skördestatistiken baseras på uppgifter från ett urval av jordbruksföretag. Som urvalsram används Jordbruksverkets administrativa register för arealbaserade stöd. Urvalet drogs bland de jordbruksföretag som år 2024 brukade mer än fem hektar åkermark. Här ingår både ekologiskt och konventionellt odlade arealer.

Datainsamlingen sker genom att jordbrukarna lämnar sina skördeuppgifter på en särskild internetsida eller genom telefonintervjuer utförda av SCB:s intervjuare.

Från varje jordbruksföretag samlas information in om total bärgad kvantitet av varje gröda och dess vattenhalt. För spannmål omräknas de uppgivna kvantiteterna till 14,0 % vattenhalt. För trindsäd görs omräkning till 15,0 % vattenhalt och för oljeväxter till 9,0 %. Arealuppgifterna är i regel desamma som lantbrukaren redovisat i sin ansökan om arealersättning tidigare under året. På basis av skattade hektarskördar per redovisningsområde och aktuella grödarealer beräknas totala skördar.

Vid beräkning av hektarskördar tas hänsyn till obärgade arealer på så sätt att skörden från dessa arealer sätts till noll. Obärgade arealer sänker alltså hektarskörden. Säkerheten i bearbetningsprocessen bedöms vara god.

För län, produktionsområden och riket görs skattningar utifrån det underlag som finns tillgängligt inom respektive region. De redovisade uppgifterna för riket är således inte en summa av skattningarna för länen eller produktionsområdena, utan utgör en egen skattning, som kan skilja sig från summan.

Statistikens tillförlitlighet

För att belysa den osäkerhet som finns i resultaten på grund av att beräkningarna grundar sig på uppgifter från ett urval av företag redovisas i tabellerna relativa medelfel för skattade hektarskördar, totalskördar, obärgade arealer och grönfoderarealer. I dessa undersökningar kan det förekomma urvalsfel, bortfallsfel, täckningsfel, mätfel och bearbetningsfel. Av dessa fel torde i första hand urvalsfelen, men till viss del även mätfelen, påverka tillförlitligheten i statistiken. Tillförlitligheten redovisas kvantitativt enbart genom precisionen (medelfelet) i skattningarna, som främst avspeglar urvalsfel och andra slumpmässiga fel, däremot inte systematiska fel såsom exempelvis systematiska mätfel.

Med hjälp av medelfelet kan ett konfidensintervall beräknas på följande sätt. För en skattad hektarskörd på 4 500 kg/hektar och ett medelfel på 3,0 % (det vill säga 135 kg/hektar) kan man med liten felrisk (5,0 %) säga att intervallet 4 500 ± 2 x 135 (det vill säga 4 230–4 770 kg/hektar) omfattar den verkliga hektarskörden, under förutsättning att de systematiska felen är små.

På motsvarande sätt kan man för en skattad andel obärgad areal på 16,0 % och ett skattat medelfel på 3,0 procentenheter med liten felrisk (5 %) säga att intervallet 16,0 ± 2 x 3,0 % (det vill säga 10,0–22,0 %) omfattar den verkliga andelen, under förutsättning att de systematiska felen är små. Medelfelen för obärgade arealer och för arealer skördade som grönfoder är dock ofta osäkra i sig. Om de relativa medelfelen överstiger 35 % eller anges till 0 % kan de inte användas för att beräkna konfidensintervall.

Medelfelet för totalskörden kan vara större än medelfelet för hektarskörden. Anledningen är att arealjusteringen för grödor skördade som grönfoder är osäker.

För undersökningen om spannmål, trindsäd och oljeväxter blev bortfallet av jordbruksföretag 11,3 %, varav vägrare 5,1 procentenheter. Bortfallet bedöms inte leda till några systematiska fel av betydelse.

Metod och kvalitet

Summary in English

This report provides preliminary results for the year 2024 on the yield per hectare and total production of cereals, dried pulses and oilseed crops. The results are presented for counties, production areas and for all of Sweden.

Cereals, dried pulses and oilseed crops

The total harvest of cereal crops for the whole country is estimated at 5 143 100 tonnes. This is 19 % more than in 2023 but 6 % less than the average for the previous five years 2019–2023.

Total production of winter wheat is estimated at 2 704 100 tonnes and the total production of spring barley is estimated at 1 151 500 tonnes.

Total production of peas is estimated at 73 700 tonnes, which is 34 % more than last year’s harvest. The total production of field beans (Vicia faba L.) is estimated at 51 600 tonnes.

The 2024 harvest of rape and turnip rape is estimated at 282 500 tonnes. This is 7 % less than in 2023 and 21 % less than the average for the last five years. The total production of oil flax is estimated at 4 000 tonnes.

Since 1998, statistics on crop yields for cereals, dried pulses and oilseed crops have been based on an interview survey. Since 2005, the farmers can also use the Internet for data delivery to Statistics Sweden.

The sample of the survey for 2024 consists of 4 427 survey units. The selected farms are a random sample from the whole country. The survey was carried out in October and November. Information was requested for total farm production in tonnes of these crops and their average moisture content. Yields per hectare at farm level are calculated by dividing the total production by the crop areas of the farm. The total production was calculated from regional data on yield per hectare; area statistics are calculated from final data on usage of arable land in 2024. These area data are based on figures from the administrative database for agricultural subsidies, IACS. Crop areas cut as green fodder have been excluded. The statistics on yields correspond with yield per hectare of sown areas minus areas cut as green fodder. Yields per hectare on harvested areas are not published. Unharvested areas and areas cut as green fodder are presented in separate tables.

The tables show crop areas, production in metric tonnes and yields per hectare in kilograms. Standard errors are given for the yield per hectare, total production, unharvested areas and areas harvested as green fodder.

Länk till sidan:
https://jordbruksverket.se/27234.html
Sidan uppdaterades senast 2024-12-13.

Läs qr-koden med mobilen för att öppna sidan