Skörd av spannmål, trindsäd, oljeväxter, potatis och slåttervall 2024 Slutlig statistik

Syfte

I denna statistikrapport redovisas slutlig statistik på regional nivå om 2024 års skörd av spannmål, trindsäd, oljeväxter, potatis och slåttervall. Statistikens huvudsyfte är att vara grundkälla för beräkning av vegetabilieproduktionens storlek. Skördestatistiken används av myndigheter och näringsliv framför allt inom områdena jordbruk, ekonomi och miljö.

Statistiken med kommentarer

5,1 miljoner ton spannmål tröskades under 2024

Totalt för riket har spannmålsskörden beräknats till 5 149 800 ton. Den är 19 % större än under föregående år. Jämfört med femårsgenomsnittet är spannmålsskörden 5 % mindre.

Till följd av den nederbördsrika sensommaren och hösten 2023 så uteblev höstsådden i större omfattning än vanligt. Arealerna med de högavkastande höstsådda spannmålsgrödorna som tröskades under 2024 uppgick till omkring 483 000 hektar, vilket var den minsta arealen sedan 2020. Arealminskningen i kombination med ett ofta försenat vårbruk och försommartorka i merparten av maj månad ledde, trots generellt goda tröskningsförhållanden, till en mindre totalskörd än femårsgenomsnittet.

Vanliga kommentarer av lantbrukare under 2024 som orsaker till skördeminskningen var en för blöt höst och vinter, senarelagd sådd, försommartorka och viltskador.

I figur A visas hur den totala spannmålsskörden har varierat sedan 1995. Den låga totalskörden under 2018 berodde på extremt torrt sommarväder.

Utebliven höstsådd och ett senarelagt vårbruk

Vädret under sensommaren och hösten 2023 var mycket ostadigt med stora nederbördsmängder. Dessa stora nederbördsmängder försvårade höstbruket samt ledde till utebliven höstsådd. Nederbördsmängderna gav även höga vattenstånd och vattenmättade fält under vintern. Detta i kombination med en utdragen vårvinter med lokalt sent snöfall medförde att vårbruket sedan försenades.

Tröskad majs och höstvete var de spannmålsgrödor som hade högst avkastning per hektar på riksnivå. Uppemot 53 % av den totala spannmålsskörden utgjordes av höstvete, vilket var en minskning med 8 procentenheter jämfört med föregående år. Den totala höstveteskörden uppgick till 2 708 400 ton, vilket däremot var 3 % större än under föregående år till följd av de noterbart låga hektarskördarna under 2023. Jämfört med femårsgenomsnittet var den totala höstveteskörden 8 % mindre.

Den totala spannmålsarealen avsedd för tröskning ökade med 1 %. De vårsådda spannmålsgrödorna vårkorn, havre och vårvete ökade med över 54 000 hektar. Till skillnad från de föregående två odlingssäsongerna så var arealen som tröskats större för vårsådda än höstsådda spannmålsgrödor. År 2024 utgjorde de vårsådda spannmålsgrödorna (vårkorn, havre, vårvete, vårrågvete, majs och blandsäd) uppemot 51 % den tröskade spannmålsarealen.

En farhåga är att en del lantbrukare inte har meddelat ändrad grödfördelning, så att för stora arealer med höstsådda grödor kvarstår inom den slutliga statistiken gällande grödarealer för 2024.

Jämför även med normskördarna

I femårsgenomsnitten är de låga hektarskördarna från 2023 ett av de fem åren som ingår i underlaget till beräkningen. Det kan därför vara relevant att jämföra 2024 års hektarskördar med normskördarna också, som SCB beräknar utifrån en längre tidsserie av tidigare års hektarskördar och en trendfaktor.

Lägre hektarskördar än femårsgenomsnitten för höstsådda grödor

På riksnivå har hektarskörden av höstvete beräknats till 6 540 kilo per hektar. Den var 14 % högre än förra årets hektarskörd men 8 % lägre än normskörden. Hektarskörden av höstrågvete var en fjärdedel högre än föregående år. För råg och höstkorn var hektarskördarna 9 % respektive 8 % högre. Hektarskördarna för samtliga höstsådda grödor var mellan 5 och 7 % lägre än femårsgenomsnitten.

Många lantbrukare kommenterade att den undermåliga höstetableringen till följd av höga nederbördsmängder samt den blöta vårvintern sänkte skördeutfallet för höstsådda grödor. Den efterföljande försommartorkan anges också som möjlig orsak. Rikstäckande kommentarer om viltskador anges också, likt tidigare år, som orsak till lägre skördeutfall.

I figur B redovisas en tidsserie med hektarskördar för de höstsådda spannmålsgrödorna på riksnivå.

Avkastningen för vårsådda spannmålsgrödor ökade med en tredjedel

De vårsådda spannmålsgrödorna påverkades negativt av både vattenmättade fält från den föregående höstens stora nederbördsmängder och den generellt senarelagda vårsådden som efterföljdes av försommartorrt väder. Många lantbrukare rapporterade om låga rymdvikter på framför allt havre och vårkorn samt sämre grobarhet på utsädet. Viltskador anges också, likt tidigare år, som orsak till skördebortfall. Även med dessa förutsättningar blev avkastningsnivåerna för de vårsådda grödorna högre än föregående års låga nivåer.

På riksnivå blev hektarskörden av vårkorn 4 360 kilo per hektar under 2024. Den var 38 % högre än föregående års låga hektarskörd men 4 % mindre än femårsgenomsnittet. Både hektarskörden av havre respektive vårvete blev 34 % högre än föregående års låga nivåer. De var däremot 3 % respektive 10 % lägre än femårsgenomsnitten. Utfallen var snarlika för vårrågvete. Hektarskörden av blandsäd blev 21 % högre än föregående år.

I figur C redovisas en tidsserie på riksnivå med hektarskördar för de mest odlade vårsådda spannmålsgrödorna. År 2018 var det extrem sommartorka som drog ner skördenivåerna.

Vårvete, havre och blandsäd är grödor som sedan början av 2000‑talet haft en hög andel ekologisk odling, vilket bör beaktas när trenden för de senare åren analyseras för dessa grödor. Jämförelser av skördenivåer för ekologiskt respektive konventionellt odlade arealer redovisas i statistikrapporter benämnda ”Skörd för ekologisk och konventionell odling”.

Kärnmajs och kolvmajs samredovisas

Den totala arealen redovisad som majs i lantbrukarnas ansökningar om arealersättning uppgick under 2024 till drygt 35 240 hektar. Merparten av arealen skördades som grönfoder, men 2 290 hektar tröskades eller skördades som kolvmajs. Andelen av arealen där hela majskolvar skördas och används som foder har ökat de senaste åren. Detta sätt att skörda klassas inte som grönfoder utan redovisas tillsammans med kärnmajs. Sockermajs för humankonsumtion räknas som en grönsak och ingår inte.

Kärnmajs och kolvmajs odlas framför allt i Skåne, Kalmar och Hallands län. Hektarskörden av tröskad majs, som är en mer värmekrävande och torktålig gröda, blev 6 760 kilo per hektar vilket var 15 % lägre än under föregående år och 9 % lägre än femårsgenomsnittet. I Skåne län blev avkastningen 7 010 kilo per hektar år 2024.

I figur D redovisas en tidsserie på riksnivå med hektarskördar för tröskad majs från och med 2007, det år då skördestatistik för grödan började föras. År 2018 var det extrem sommartorka som drog ner skördenivåerna.

Låg avkastning av ärter på riksnivå – högre i Mälardalen

Hektarskörden av ärter på riksnivå beräknas till 2 890 kilo per hektar under 2024, vilket var 41 % högre än föregående års låga hektarskörd men 3 % lägre än femårsgenomsnittet. Jämfört med normskörden var 2024 års hektarskörd 13 % lägre.

Störst areal ärter under 2024 fanns, likt det två föregående åren, i Uppsala och Västra Götalands län. I Skåne län odlades 730 hektar ärter till tröskning, vilket var den minsta arealen sedan 2014. Höga hektarskördar observerades i Mälardalen. I Örebro län var hektarskörden 3 290 kilo per hektar, vilket är 14 % högre än riksnivån. Även i Uppsala län och Västmanlands län var hektarskördarna över 3 000 kilo per hektar.

Den totala skörden av ärter har beräknats till 74 000 ton, vilket var en ökning med 35 % jämfört med föregående år, och en ökning med 9 % jämfört med femårsgenomsnittet. Arealen med ärter som tröskades var 25 360 hektar under 2024, vilket var 10 % större än femårsgenomsnittet.

Under 2024 angav flera lantbrukare vattenskador och torka som orsaker till skördenedsättningar och även rapporter om rotröta förekom. Flera lantbrukare rapporterade också viltskador i ärterna på grund av framför allt vildsvin. Det finns även lantbrukare som avstår från att odla ärter på grund av problemen med viltskador.

Åkerbönorna gav högre avkastning än femårsgenomsnittet

Hektarskörden av åkerbönor på riksnivå beräknas till 3 190 kilo per hektar under 2024. Det var 32 % högre än under 2023 och 9 % högre än femårsgenomsnittet. Kommentarer av lantbrukare om gynnsamma tröskningsförhållanden och goda skörderesultat förekom. Likaså om skördenedsättningar till följd av vattenskador, torka och viltskador.

I Västra Götalands län var hektarskörden 4 % högre än riksnivån och 14 % högre än femårsgenomsnittet i länet. I detta län fanns också likt tidigare år den största arealen åkerbönor, 5 660 hektar under 2024.

Jämfört med det trimmade tioårsmedelvärdet var årets hektarskörd av åkerbönor 2 % högre. Det trimmade tioårsmedelvärdet motsvarar medelvärdet av de senaste tio årens hektarskördar frånsett den lägsta och den högsta hektarskörden under perioden.

Totalskörden av åkerbönor har beräknats till 51 700 ton. Den var 7 % större än föregående år men 12 % mindre än femårsgenomsnittet. På riksnivå minskade, likt föregående år, den tröskade arealen med åkerbönor. Den tröskade arealen åkerbönor var 16 210 hektar under 2024, vilket var den minsta arealen sedan 2011.

I figur E redovisas hur totalskördarna av ärter och åkerbönor har varierat under senare år. Ärter har ingått i skördestatistiken sedan år 1996, medan åkerbönor har varit med sedan 2004.

Hektarskörden av höstraps en fjärdedel högre än föregående år

På riksnivå blev hektarskörden av höstraps 3 190 kilo per hektar. Jämfört med föregående års låga hektarskörd var den 25 % högre, men jämfört med femårsgenomsnittet och normskörden var hektarskörden av höstraps dock 5 % lägre.

I länen kring Mälardalen noterades höga hektarskördar av höstraps. I Uppsala län var hektarskörden 23 % högre än riksnivån och 38 % högre än femårsgenomsnittet i länet. För Stockholms län var motsvarande siffror 7 % respektive 26 % och för Södermanlands län 9 % respektive 18 %. Lägre skördar noterades i Götaland. I Västra Götalands län var hektarskörden av höstraps i stället 13 % läge än riksnivån och 22 % lägre än femårsgenomsnittet i länet.

Flera kommentarer från lantbrukare om senarelagd sådd och vattenskador under höstetableringen ges som orsaker till skördenedsättningar. Även viltskador från framför allt gäss ges som orsak. Obärgade arealer till följd av flera orsaker så som viltskador, rapsbaggar, utvintring samt både för blöta och för torra förhållanden som hämmade groning rapporterades.

Hektarskörden av vårraps blev 2 400 kilo per hektar på riksnivå. För landet som helhet var denna hektarskörd 13 % högre än föregående år och 14 % högre än femårsgenomsnittet. Jämfört med normskörden var den 21 % högre. Regionalt är hektarskördarna likt föregående år särskilt höga i vårrapsens nordliga odlingsområde, där möjligen en del höstraps funnits kvar och ökat på skördeutfallet.

Mindre totalskörd av raps och rybs på grund av mindre arealer

Totalskörden av raps och rybs har beräknats till 283 800 ton, vilket var 7 % mindre än föregående år och 21 % mindre än femårsgenomsnittet.

Totalt odlades det raps och rybs till tröskning på 94 550 hektar under 2024. Det är en minskning med 27 610 hektar jämfört med föregående år. Den arealmässigt dominerande grödan i denna grödgrupp är höstraps och är även den gröda som ger högst avkastning per hektar. Till följd av den nederbördsrika sensommaren 2023 så uteblev en betydande andel planerad höstrapssådd i framför allt Svealand. Den totala höstrapsarealen på riksnivå uppgick till 75 110 hektar under 2024, vilket var den minsta arealen sedan 2013. Den uteblivna sådden av höstraps medföljde att arealen med vårraps ökade betydligt. Arealen med vårraps till tröskning uppgick till 17 860 hektar under 2024, vilket var den största arealen sedan 2013.

I figur F redovisas hur den totala raps- och rybsskörden har varierat sedan år 1995.

Hektarskörden av oljelin två tredjedelar högre än föregående år

Hektarskörden av oljelin blev 1 840 kilo per hektar på riksnivå under 2024, vilket var den högsta sedan 2019. Den var 66 % högre än föregående års låga nivå och 17 % högre än femårsgenomsnittet. Jämfört med normskörden var hektarskörden av oljelin 9 % högre.

Totalskörden av oljelin har beräknats till 4 000 ton, vilket var samma totalskörd som föregående år. Det förklaras av att arealen med oljelin uppgick till 2 190 hektar under 2024, vilket var den minsta arealen sedan 2019 då den också uppgick till 2 190 hektar.

Merparten av oljelinarealen odlades likt föregående år i Östergötlands län och under 2024 odlades 37 % av oljelinarealen i detta län.

I figur G redovisas hur den totala skörden av oljelin har varierat. Oljelin har ingått i skördestatistiken sedan år 1996. Den höga totalskörden under år 1999 berodde på att arealen då nådde en rekordnivå på mer än 34 000 hektar.

Arealer skördade som grönfoder under 2024

Grönfoder benämns även helsäd, men avser alltid skörd av hela växten till grovfoder eller energi.

Av de arealer som redovisats som spannmålgrödor vid lantbrukarnas ansökningar om gårdsstöd skördades uppemot 6 % som grönfoder under 2024. Det kan jämföras med föregående år då över 7 % skördades som grönfoder. Under 2018 var denna andel 11 %, då ovanligt stora arealer av de ettåriga grödorna skördades som grönfoder för att lindra den grovfoderbrist som uppstod på grund av torkan. Under 2024 var det försommartorka i merparten av maj månad. Det finns kommentarer från lantbrukare under 2024 om oplanerade grönfoderskördar av ettåriga grödor på grund av försommartorka. Viltskador av vildsvin och angrepp av skadedjur uppgavs också som orsak till att ettåriga grödor skördades som grönfoder i stället för att tröskas. Lantbrukare uppgav också att ett högt vilttryck förhindrar att grödor kan tas vid tröskmognad.

För ärter var andelen grönfoderskördad areal 0,6 %, jämfört med 3,2 % under föregående år och för åkerbönor var 2024 års andel 0,3 %, jämfört med 1,5 % under 2023. Motsvarande andel för raps och rybs var 0,1 % 2024 och 0,3 % föregående år. Av 2024 års oljelinodling skördades likt föregående år ingen areal som grönfoder.

Skörd från ettåriga grönfodergrödor

Skörd av ettåriga grönfoderväxter ingick för första gången i skördestatistiken under år 2011. De grödor och grödgrupper som redovisas är ”Stråsäd (exklusive majs) till grönfoder”, ”Majs till grönfoder” samt ”Andra ettåriga grödor till grönfoder”.

Skördeuppgifter för ettåriga grödor skördade som grönfoder redovisades tidigare som ensilage med 30 % torrsubstanshalt (ts‑halt), men från och med 2018 i stället med 100 % ts‑halt. Ändringen underlättar jämförelser av kvantiteter mellan olika foderslag som tillvaratas som grönfoder.

Den totala grovfoderskörden består både av skörd från slåttervall och ettåriga grönfoderväxter. Den totala skörden av ettåriga grönfoderväxter svarade under 2024 för 11 % av årets totala grovfoderskörd. Andelen total skörd av ettåriga grönfoderväxter av den totala grovfoderskörden har tidigare år varierat mellan 7 och 13 %. Den högsta noteringen på 13 % var under 2023, då det var väldigt vanligt med oplanerad grönfoderskörd av ettåriga växter till följd av försommartorka.

Andelen total skörd av ettåriga grönfoderväxter av den totala grovfoderskörden var störst i Gotlands och Skåne län, med 24 % respektive 19 % ettåriga grönfoderväxter. Stora andelar fanns också i Kalmar och Hallands län, med 17 % respektive 15 %. Det är i dessa län som grönfodermajs odlas i stor utsträckning.

På riksnivå kom de största grönfoderkvantiteterna från majs som skördats som grönfoder. Totalt skördades 314 600 ton torrsubstans under 2024, vilket var den största mängden sedan mätningarna påbörjades. Arealen med grönfodermajs var 27 810 hektar, den högsta sedan mätningarna påbörjades och en ökning med 17 % jämfört med 2023. Skörden av stråsädesgrödor exklusive majs till grönfoder blev 121 000 ton torrsubstans, en minskning med över en fjärdedel jämfört med föregående år. Skörden från andra ettåriga grödor som skördats som grönfoder har beräknats till 125 000 ton torrsubstans, vilket är första gången i statistiken som grönfoderskörden av dessa grödor varit större än stråsädesgrödor exklusive majs.

I figur H redovisas hur de totala grönfoderskördarna har varierat under de fjorton år som skörd av ettåriga grönfoderväxter ingått i skördestatistiken. Det har varit en uppåtgående trend för majs under hela tidsserien. Exklusive majs har det för stråsädesgrödor varit en uppåtgående trend till och med missväxtåret 2018, och därefter en nedåtgående trend. Ökningen 2023 kan delvis förklaras av ökade arealer på grund av oplanerade grönfoderskördar av spannmål.

Den totala skörden av ettåriga grönfoderväxter uppgick under 2024 till 560 600 ton torrsubstans, vilket motsvarar 1 868 700 ton ensilage med 30 % ts‑halt.

Information om grödor inom grödgruppen Grönfoder (grödkod 80)

Liksom tidigare består uppgifterna om Andra ettåriga grödor till grönfoder bland annat av skörden från de arealer som lantbrukarna redovisat som ärter, åkerbönor, raps, rybs och oljelin, och som skördats som grönfoder.

Den största andelen av skörden av Andra ettåriga grödor till grönfoder kommer under 2024, på samma sätt som under de föregående åren, dock från de arealer som lantbrukarna redovisat som just ”Grönfoder” (grödkod 80) i sina ansökningar om gårdsstöd.

Från och med år 2018 finns information om vilka grödor som ingår i grödgruppen grönfoder (grödkod 80). Grödarealerna för 2024 redovisas i Tablå A. Störst var arealen med blandsäd (blandningar av stråsäd och baljväxter), därefter följer i storleksordning majs, vårkorn och havre.

Vid beräkningen av totalskördar har grödarealerna från grödgruppen grönfoder (grödkod 80) inte flyttats till sin ifrågakommande gröda. I gruppen Andra ettåriga grödor till grönfoder, ingår därför även den spannmåls- och majsodling som inte kunnat särskiljas för att tillhöra grödgruppen Stråsädesgrödor exklusive majs, respektive gruppen majs.

Totala matpotatisskörden blev 4 % högre än i fjol

Totalskörden av matpotatis var 476 500 ton för riket. Det var en ökning med 17 600 ton (4 %) jämfört med 2023 års slutliga totalskörd. Jämfört med femårsgenomsnittet var årets skörd dock 4 % lägre. Tidig plockning, kraftig lokal nederbörd och bladmögel kan vara några faktorer som orsakade att totalskörden blev lägre än femårsgenomsnittet.

Till matpotatis räknas, förutom färskpotatis och höst- och vinterpotatis för direkt konsumtion, även potatis för tillverkning av mos, chips, pommes frites med mera, samt foderpotatis och utsädesodlingar av matpotatissorter. Skörd från husbehovsodlingar och kolonilotter ingår inte i denna statistik. Vid beräkningen av totalskörden används den reducerade hektarskörden, som räknats ned för den del som inte är konsumtionsduglig, det vill säga för bortsortering och småfallande potatis.

Fyra län dominerade odlingen av matpotatis: Skåne, Östergötlands, Hallands och Västra Götalands län. Tillsammans stod de för 79 % av landets totala matpotatisskörd.

Hektarskörden av matpotatis inklusive färskpotatis var 32 900 kilo per hektar år 2024. Det var 4 % högre än 2023 års slutliga hektarskörd. Skillnaden i hektarskörden mellan 2024 och femårsgenomsnittet är inte statistiskt säkerställd.

Hektarskörden för färskpotatis beräknas även separat. På riksnivå beräknas den till 21 870 kilo per hektar. Omkring 10 % av matpotatisarealen i landet var färskpotatisodlingar.

När hektarskörden beräknas ingår eventuell obärgad areal i skattningen. Stora obärgade arealer sänker därför den skattade hektarskörden.

År 2024 odlades 14 480 hektar matpotatis i landet. Det är i nivå med 2023, då matpotatisarealen nådde den lägsta nivån som någonsin redovisats i statistiken.

Totalskörden av potatis för stärkelse historiskt hög

Den totala skörden av potatis för stärkelse var 404 000 ton år 2024. Det var en ökning av skörden med 53 000 ton (15 %) jämfört med 2023 års slutliga totalskörd och en ökning med 17 % jämfört med femårsgenomsnittet. Totalskörden för stärkelsepotatis närmar sig därmed nivån på totalskörden för matpotatis. Potatis för stärkelse odlas främst i Skåne, Blekinge och Kalmar län.

Hektarskörden för riket skattas till 44 400 kilo per hektar. Någon skillnad i hektarskörd jämfört med 2023 eller femårsgenomsnittet är inte statistiskt säkerställd.

År 2024 odlades 9 100 hektar potatis för stärkelse. Det var en ökning med 1 060 hektar, eller 13 %, jämfört med 2023 och den största odlingsytan på de senaste 24 åren.

Utöver den skörd av potatis för stärkelse som redovisas här kan det tillkomma kvantiteter som redovisats som matpotatis, men som i stället kommit att användas för produktion av potatisstärkelse. I hektar- och totalskördar ingår även utsädesodlingar.

Mycket bra skörd av vall i södra Sverige

På riksnivå har den totala bärgade skörden av slåttervall beräknats till 4 666 800 ton torrsubstans. Förstaskörden har beräknats till 2 603 600 ton och återväxten till 2 063 200 ton.

Hektarskörden blev 5 610 kilo torrsubstans, vilket var den högsta uppmätta siffran på 2000‑talet. Den första hektarskörden var cirka 7 % högre och återväxten cirka 17 % högre än femårsgenomsnittet för 2019–2023. Det milda sommarvädret där regelbundna regnskurar varvades med uppehåll, kombinerat med en varm höst, bidrog till en hög och jämn tillväxt för vallen. Under 2024 var både hektarskördens och totalskördens återväxt 21 % lägre än första skörden.

I produktionsområdena Götalands mellanbygder och Götalands norra slättbygder var hektarskörden 38 % och 25 % högre än femårsmedelvärdet för respektive område. På länsnivå stod Kalmar län ut med skördar på totalt 9 330 kilo per hektar, vilket låg 75 % över femårsmedel 2019–2023 och ca 40 % över normskördenivån. I produktionsområde Övre Norrland låg årets samtliga skördar under femårsmedel. I Norrbottens län uppgick den totala hektarskörden till 2 000 kilo per hektar, vilket var ungefär hälften av femårsmedel och drygt hälften av normskördenivån. En orsak till detta var den långa kalla våren som hämmade tillväxten och förkortade växtsäsongen.

Samtliga skördeuppgifter för slåttervall redovisas från och med 2018 med 100 % torrsubstanshalt för att förbättra jämförbarheten med andra grödor som tillvaratas som grönfoder.

Det är bara skördad vall från slåttervallar som har beräknats. Skörd från vallar som enbart betas samt återväxt som tillvaratas som bete ingår inte i undersökningen.

De skattade arealerna under 2024 uppgick till:

• Slåttervall 832 310 hektar
• Betesvall 173 920 hektar
• Ej utnyttjad vall 49 450 hektar

Det innebär en ökning av den totala arealen slåtter- och betesvall med 14 090 hektar sedan 2023.

Den areal som redovisas som ej utnyttjad vall är dels arealer som bara slås av för att hålla landskapet öppet eller används för gröngödsling, dels viltskadade arealer som blivit så förstörda att de inte varit möjliga att skörda.

Stora skördeskillnader mellan olika typer av företag

I figur I visas hektarskörden i medeltal för riket samt hektarskörden uppdelad på fem olika driftsinriktningar. Alla uppgiftslämnande företag har delats upp utifrån sin huvudsakliga produktion enligt Jordbruksverkets typologi som redovisas i statistikrapporten ”Jordbruksföretagens driftsinriktning 2023” (JO 0105).

För småbruk uppgick hektarskörden av slåttervall 2024 till en tredjedel av skörden för företag med mjölkproduktion. För företag med övriga nötkreatur och spannmål blev skörden tre fjärdedelar respektive 55 % av mjölkföretagens hektarskörd.

Mjölkföretagen stod för cirka en tredjedel av den totala skördade mängden vall, företagen med övriga nötkreatur för 40 % och företagen med spannmål för 17 %. Småbruk och företag med blandad husdjursskötsel stod för sammanlagt 5 % av den totala bärgade skörden.

Kategorin spannmål är företag som i huvudsak har spannmålsodling samt vallodling utöver eget behov. Här finns bland annat gårdar med hästar och gårdar som producerar vallfoder för försäljning eller vall till biogasproduktion. I kategorin blandad husdjursskötsel ingår till exempel gårdar med får och getter. Småbruk är företag där den beräknade arbetstiden i lantbruksföretaget understiger 400 timmar/år.

Odlingsbetingelser

Vädret under sensommaren och hösten 2023 var mycket ostadigt med stora nederbördsmängder. Förutsättningarna för höstbruket försvårades och etableringen av höstsådda grödor antingen försenades eller uteblev helt i större omfattning än vanligt. Etableringen av höstoljeväxter uteblev helt i betydande omfattning i Svealand. Under vintermånaderna var det vanligt med höga vattenstånd och vattenmättade fält. Detta i kombination med en utdragen vårvinter med lokalt sent snöfall och mer nederbörd än normalt försenade vårbruket i framför allt Svealand och Götaland. Flertalet lantbrukare rapporterade om ett senarelagt vårbruk och det förekom oftare än vanligt att lantbrukare blev klara med vårbruket först i maj månad. I Norrland orsakade den långa kalla våren att tillväxten av slåttervall hämmades och växtsäsongen förkortades. Merparten av maj månad dominerades sedan av försommartorka. Efter ett generellt svalare väder i juni blev sommarvädret mer omväxlande efter midsommar. Många potatisodlare har rapporterat skördenedsättningar på grund av för mycket nederbörd, ruttnade knölar eller en kombination av båda. Även rapporter om problem med bladmögel förekom under 2024. Några potatisodlare belyste problem med viltskador, särskilt från vildsvin. Sensommaren och den tidiga hösten blev varmare och torrare än normalt vilket gav goda tröskningsförhållanden av spannmål, trindsäd och oljeväxter. Fler lantbrukare än vanligt berättade om svampsjukdomar i spannmål.

Obärgade arealer

Det varma och torra vädret under sensommar och tidig höst gav goda tröskningsförhållanden vilket underlättande bärgningen av de tröskmogna grödorna. I genomsnitt för hela landet beräknas att 0,7 % av spannmålsarealen förblev obärgad under 2024, vilket är 0,3 procentenheter mindre än genomsnittet för de fem föregående åren. Jämfört med 2023, då skördeperioden påverkades negativt av höga nederbördsmängder, blev den obärgade spannmålsarealen 1,6 procentenheter mindre. För raps och rybs blev den obärgade arealen 0,9 % under 2024 och för ärter och åkerbönor blev den obärgade arealen på riksnivå 1,1 % respektive 0,7 %.

Av de ettåriga grödarealerna som var avsedda att skördas som grönfoder blev 1 740 hektar, eller 1,9 %, obärgade. Mer detaljerad statistik än så redovisas inte på grund av en betydande osäkerhet i beräkningsunderlaget.

Obärgade arealer för matpotatis beräknas totalt uppgå till 240 hektar. Genomsnittet för de föregående fem åren var 270 hektar. För stärkelsepotatis beräknas mindre än 10 hektar av arealen vara obärgad.

Problem med viltskador

Många lantbrukare lämnar spontana kommentarer när det varit särskilda omständigheter som påverkar skörderesultatet. Skador orsakade av vildsvin, hjortdjur och gäss förekommer, likt tidigare år, ofta som en förklaring till låga skördenivåer eller obärgade arealer.

Kommentarer till tabellerna

I tabellerna redovisas bärgad skörd per hektar, medelfel för hektarskörd, grödareal, total skörd samt medelfel för den totala skörden.

Medelfelet är ett mått på den beräknade skördens osäkerhet. Ju högre medelfelet är desto mer osäker är den aktuella uppgiften.

För att undvika redovisning av alltför osäkra skörderesultat krävs att redovisad hektarskörd grundar sig på minst 20 företag och att medelfelet är högst 35 %. Vid färre företag eller högre medelfel ersätts skördeuppgiften i tabellen med två prickar (..). När arealuppgiften är för osäker för att anges markeras areal och skörd också med två prickar. När inga observationer finns att redovisa markeras detta med ett streck (-).

Uppgifter om obärgade arealer och arealer skördade som grönfoder redovisas i separata tabeller. Förekomst av obärgade arealer gör att hektarskörd och totalskörd blir lägre för den aktuella grödan. Uppgifterna om obärgade arealer och arealer skördade som grönfoder är mycket osäkra, vilket indikeras av de höga medelfelen, som dock i sig är osäkra. Osäkerheten är en följd av att förekomsten ofta är liten och varierar kraftigt mellan olika jordbruksföretag och regioner. Uppgifter om obärgade arealer och arealer skördade som grönfoder redovisas om de grundar sig på information från minst 20 företag.

När det gäller fördelningen av vallarealen mellan slåttervall, betesvall och ej utnyttjad vall är uppgifterna för ej utnyttjad vall mycket osäkra. Osäkerheten är en följd av att förekomsten varierar kraftigt mellan olika jordbruksföretag och regioner. Uppgifter om fördelningen av vallarealen redovisas om de grundar sig på information från minst 20 företag med vall.

Grödarealerna baseras på den slutliga statistiken om jordbruksmarkens användning som publicerades i oktober 2024 (JO0104) och grundar sig på uppgifter från Jordbruksverkets administrativa register för arealbaserade stöd. De spannmåls-, trindsäds- och oljeväxtarealer avsedda för tröskning som redovisas i denna statistikrapport har dock minskats med skattade arealer skördade som grönfoder.

Tabeller

Kartor

Karta 1. Produktionsområden (PO8)

Kort om statistiken

Det här beskriver statistiken

Sedan lång tid tillbaka har årliga uppskattningar av skördar inom jordbruket i Sverige redovisats. Skördeuppskattningar enligt den så kallade objektiva metoden infördes i början av 1960‑talet, genomfördes av SCB och utformades då främst för skördeskadeskyddets behov av statistik som beräkningsunderlag. Därigenom uppfylldes i huvudsak även andra behov av skördestatistik. Det statliga skördeskadeskyddet upphörde efter 1987 års skörd då ansvaret övertogs av Lantbrukarnas Riksförbund (LRF). När även detta skydd avvecklades 1995 åtog sig staten ett övergripande ansvar för skördeskador av naturkatastrofkaraktär.

Under andra hälften av 1990‑talet förändrades undersökningsmetoderna och den så kallade objektiva metoden med provtagningar i fält upphörde. För spannmål, trindsäd och oljeväxter baseras skördestatistiken från och med 1998, för potatis från och med 1999, på insamling av uppgifter från jordbrukarna. Skördestatistiken för vall upphörde 1998 och återinfördes igen 2002 och baseras sedan dess också på insamling av uppgifter från jordbrukarna.

Skördestatistiken ingår i Sveriges officiella statistik. Denna statistik är till stor del EU-reglerad eftersom uppgifter om skördar för olika grödor ska redovisas till EU enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 543/2009 av den 18 juni 2009 om skördestatistik samt kommissionens delegerade förordning 2015/1557 av den 13 juli 2015 om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 543/2009 om skördestatistik.

Så tar vi fram statistiken

Skördestatistiken baseras på uppgifter från fyra olika urval av jordbruksföretag. Som urvalsram används Jordbruksverkets administrativa register för arealbaserade stöd. Urvalen drogs bland de jordbruksföretag som år 2024 brukade mer än fem hektar åkermark. Här ingår både ekologiskt och konventionellt odlade arealer.

Datainsamlingen sker genom att jordbrukarna lämnar sina skördeuppgifter på en särskild internetsida eller genom telefonintervjuer utförda av SCB:s intervjuare.

Från varje jordbruksföretag samlas information in om total bärgad kvantitet av varje gröda. För kärnskörd respektive fröskörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter efterfrågas även kvantiteternas vattenhalt. För spannmål omräknas de uppgivna kvantiteterna till 14,0 % vattenhalt. För trindsäd görs omräkning till 15,0 % vattenhalt och för oljeväxter till 9,0 %. För skörd av grönfoder efterfrågas kvantiteternas torrsubstanshalt. De uppgivna kvantiteterna omräknas från och med 2018 till 100 % torrsubstansvikt. Denna förändring har gjorts för att underlätta jämförelserna med skörd av slåttervall, som också redovisas med 100 % torrsubstanshalt från och med 2018. Tidigare omräknades grönfoderkvantiteterna till sin vikt i form av ensilage med 30 % torrsubstanshalt.

Vid skattningen av totalskördar används slutlig statistik om grödarealer publicerad i statistikrapporten ”Jordbruksmarkens användning 2024” (JO0104), samt grödarealer från Lantbruksregistret för grödor som inte finns redovisade där. Vid redovisning av kärnskörd respektive fröskörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter har dock grödarealerna från den slutliga arealstatistiken minskats med arealer skördade som grönfoder.

För potatis framräknas reducerade hektarskördar, som erhålls genom att korrigera ned den totala hektarskörden för bortsortering och småfallande (knölar mindre än 35 mm i diameter). Reduceringarna sker med hjälp av standardtal, som baseras på uppgifter från 1987–1998 års objektiva skördeuppskattningar. För matpotatis görs ingen korrigering för småfallande när potatisen skördats som färskpotatis. För potatis för stärkelse görs inte heller någon korrigering för småfallande.

I samband med datainsamlingen av uppgifter om skörden av slåttervall insamlas även uppgifter om den totala vallarealen med uppdelning på slåttervall, betesvall och ej utnyttjad vall. Skördeundersökningen har begränsats till att endast omfatta slåttervall, första skörd samt återväxt på slåttervallen. Återväxt som tillvaratagits genom bete eller rena betesvallar ingår inte. Det är alltså inbärgad skörd som skattats. Redovisning sker av hektarskörd och total första skörd, hektarskörd och total skörd av återväxt samt hektarskörd och total skörd för hela den inbärgade vallskörden. Vid flera återväxtskördar är dessa sammanslagna och redovisas som en återväxtskörd. Insamlade kvantitetsuppgifter omräknas från och med 2018 till 100 % torrsubstansvikt. Tidigare omräknades kvantiteterna till sin vikt i form av hö med 83,5 % torrsubstanshalt.

Vid beräkning av hektarskördar tas hänsyn till obärgade arealer på så sätt att skörden från dessa arealer sätts till noll. Stora obärgade arealer sänker alltså hektarskörden. Säkerheten i bearbetningsprocessen bedöms vara god.

För län, produktionsområden och riket görs skattningar utifrån det underlag som finns tillgängligt inom respektive region. De redovisade uppgifterna för riket är således inte en summa av skattningarna för länen eller produktionsområdena, utan utgör en egen skattning, som kan skilja sig från summan.

Statistikens tillförlitlighet

För att belysa den osäkerhet som finns i resultaten på grund av att beräkningarna grundar sig på uppgifter från ett urval av företag redovisas i tabellerna relativa medelfel för skattade hektarskördar, totalskördar, obärgade arealer och grönfoderarealer. I dessa undersökningar kan det förekomma urvalsfel, bortfallsfel, täckningsfel, mätfel och bearbetningsfel. Av dessa fel torde i första hand urvalsfelen, men till viss del även mätfelen, påverka tillförlitligheten i statistiken. Tillförlitligheten redovisas kvantitativt enbart genom precisionen (medelfelet) i skattningarna, som främst avspeglar urvalsfel och andra slumpmässiga fel, däremot inte systematiska fel såsom exempelvis systematiska mätfel.

Med hjälp av medelfelet kan ett konfidensintervall beräknas på följande sätt. För en skattad hektarskörd på 4 500 kg/ha och ett medelfel på 3,0 % (det vill säga 135 kg/ha) kan man med liten felrisk (5,0 %) säga att intervallet 4 500 ± 2 x 135 (det vill säga 4 230–4 770 kg/ha) omfattar den verkliga hektarskörden, under förutsättning att de systematiska felen är små.

På motsvarande sätt kan man för en skattad andel obärgad areal på 16,0 % och ett skattat medelfel på 3,0 procentenheter med liten felrisk (5 %) säga att intervallet 16,0 ± 2 x 3,0 % (det vill säga 10,0–22,0 %) omfattar den verkliga andelen, under förutsättning att de systematiska felen är små. Medelfelen för obärgade arealer och för arealer skördade som grönfoder är dock ofta osäkra i sig. Om de relativa medelfelen överstiger 35 % eller anges till 0 % kan de inte användas för att beräkna konfidensintervall.

Medelfelet för totalskörden kan vara större än medelfelet för hektarskörden. Anledningen är att arealjusteringen för grödor skördade som grönfoder är osäker.

För undersökningen om spannmål, trindsäd och oljeväxter blev bortfallet av jordbruksföretag 10,4 %, varav vägrare 5,6 procentenheter. Bortfallet av undersökningsenheter för matpotatis var 10,4 % och för potatis för stärkelse 11,9 %. För vallundersökningen var bortfallet 13,3 %. Bortfallet bedöms inte leda till några systematiska fel av betydelse.

Metod och kvalitet

• Kvalitetsdeklaration (JO0601) Pdf, 1017.1 kB.

• Kvalitetsdeklaration (JO0603) Pdf, 658.1 kB.

• Kvalitetsdeklaration (JO0606) Pdf, 579.1 kB.

• Statistikens framställning (JO0601) Pdf, 352 kB.

• Statistikens framställning (JO0603) Pdf, 323.2 kB.

• Statistikens framställning (JO0606) Pdf, 325.7 kB.

Summary in English

This report provides final data for the year 2024 on the yield per hectare and total production of cereal crops, dried pulses, oilseed crops, annual plants harvested green, potatoes and temporary grasses. The results are presented for counties, production areas and for all of Sweden.

Cereals, dried pulses and oilseed crops

The total harvest of cereal crops for the whole country was estimated at 5 149 800 tonnes. This is 19% more than in 2023 but 5% less than the average for the preceding five years.

The total production of winter wheat is estimated at 2 708 400 tonnes which was a decrease of 8% compared with the five‑year average.

The total production of peas was estimated at 74 000 tonnes, which was 35% more than last year’s harvest. The total production of field beans (Vicia faba L.) was estimated at 51 700 tonnes.

The 2024 harvest of oilseed rape and oilseed turnip rape was estimated at 283 800 tonnes. This was 21% less than the five-year average. The total production of oil flax was estimated at 4 000 tonnes.

Since 1998, statistics on crop yields for cereals, dried pulses and oilseed crops have been based on an interview survey. Beginning in 2005, the farmers can also use data transfer by Internet for data delivery to Statistics Sweden.

The sample of the 2024 survey consists of 4 427 holdings. The survey was primarily carried out in October and November. Information was requested for total farm production in tonnes of these crops and their average moisture content. Yields per hectare at the farm level are calculated by dividing the production by the crop area of the farm. Unharvested crop areas are included and will lower the yield per hectare. Crop area statistics have been calculated from final statistics on usage of arable land. The figures on areas are based on data from the Swedish administrative database for agricultural subsidies, IACS. Crop areas cut as green fodder have been excluded when it comes to areas to produce grain. Unharvested areas and areas cut as green fodder are presented in separate tables.

Potatoes

The results are presented for table potatoes and potatoes for processing of starch. The yield per hectare for table potatoes for the entire country was estimated at 32 900 kg and the total production was estimated at 476 500 tonnes. The corresponding figures on potatoes for processing of starch were 44 400 kg per hectare and 404 000 tonnes, respectively.

The results for 2024 are based on a survey with a sample of 655 holdings for table potatoes and a sample of 160 holdings for potatoes for processing starch. The areas are based on statistics from IACS.

The tables show the total and reduced yields per hectare in kg and total production in metric tonnes. Relative standard errors are given for the yield per hectare and total production. Unharvested areas are presented in separate tables. As for the reduced yield, the yield per hectare of table potatoes is reduced for small, blighted, and green potatoes. The reduction for potatoes for processing of starch is made only for blighted potatoes. These reductions are made with standard values. When calculating the yields, unharvested areas are considered, which decrease the yield per hectare and consequently also decrease the estimated production. The unharvested area in 2024 was estimated to be nearly 2% for table potatoes.

Temporary grasses

The total production of temporary grasses is estimated at 4 666 800 tonnes and the yield per hectare at 5 610 kg dry matter per hectare (0% moisture content).

The results are based on a sample of 1 270 holdings.

The survey covers only temporary grasses harvested as hay, haylage or silage including regrowth. It does not cover temporary grazings or regrowth from temporary grasses which are grazed.