Skördeprognos för spannmål och oljeväxter 2025

Syfte

I denna statistikrapport redovisas resultatet av skördeprognoser avseende spannmål och oljeväxter för 2025. Preliminär skördestatistik för 2025 kommer att redovisas på riksnivå i november och på länsnivå i december i år. Slutlig skördestatistik redovisas våren 2026.

Skördeprognosen omfattar nio spannmålsgrödor: höstvete, vårvete, råg, höstkorn, vårkorn, havre, blandsäd, höstrågvete och vårrågvete samt de fyra oljeväxtgrödorna höstraps, vårraps, höstrybs och vårrybs. För varje gröda prognostiseras hektarskörd och totalskörd. Dessutom prognostiseras totalskördar för spannmål totalt och oljeväxter totalt. Jordbruksverkets metod för att uppskatta skörden bygger på statistiska regressionsmodeller där skördarna för olika grödor uppskattas utifrån väderdata och tidigare års skördar.

Procentuella skillnader mellan tidigare års prognoser av hektar- och totalskördar enligt slutlig skördestatistik redovisas i tablå E och F i avsnittet Statistikens tillförlitlighet under Kort om statistiken. Redovisning sker per gröda för åren 2020–2024.

Totalskördar

Spannmålsskörden förväntas i år bli större än förra årets skörd. I figur A visas den totala spannmålsskörden för åren 2000–2024 samt prognosen för 2025.

Spannmålsskörden uppskattas bli 5,9 miljoner ton för 2025, vilket är en ökning med 14 % jämfört med förra årets skörd. Att spannmålsskörden förväntas öka jämfört med förra året beror på att arealerna för höstsådda spannmålsgrödor, som har en större avkastning, förväntas bli större. De största procentuella ökningarna står de höstsådda grödorna för.

Höstvete väntas svara för 57 % av den totala spannmålsskörden och beräknas få en totalskörd på 3,3 miljoner ton. Det är 23 % mer än förra årets skörd och en ökning med 17 % jämfört med genomsnittet för 2020–2024. Att årets prognos av höstvete är större än femårssnittet beror främst på att arealen av höstvete förväntas bli rekordstor i år. Den näst största grödan är vårkorn som förväntas få en totalskörd på 1,1 miljoner ton. Det är en minskning med 3 % jämfört med 2024 och i nivå med genomsnittet för de fem senaste åren. Havre förväntas öka med 4 % jämfört med genomsnittet för 2020–2024 till 0,6 miljoner ton. Totalskörden för höstrågvete förväntas ha den största procentuella ökningen av spannmålsgrödorna och ökar med 58 % jämfört med 2024 och 33 % jämfört med genomsnittet för 2020–2024. Det beror på att de odlade arealerna förväntas öka. Vårrågvete, som är den minsta spannmålsgrödan i prognosen utgör 0,1 % av den totala spannmålsskörden och förväntas öka med 20 % jämfört med 2024.

Totalskörden av oljeväxter uppskattas bli 0,34 miljoner ton vilket är 21 % större än 2024 och i nivå med genomsnittet för åren 2020–2024. Ökningen jämfört med förra året förklaras med att arealerna för oljeväxter förväntas öka. Höstraps förväntas svara för 91 % av oljeväxtskörden och beräknas få en totalskörd på 0,31 miljoner ton. Totalskörden av höstraps förväntas öka med 31 % jämfört med förra året. Ökningen beror främst på ökade arealer. Vårraps förväntas minska med 34 % jämfört med 2024.

1. Enligt Jordbruksverkets administrativa register, 2024-08-11. Arealerna kan skilja sig jämfört med de arealer
som redovisas i Jordbruksmarkens användning 2025, preliminär statistik (produktkod JO0104). Detta beror på att viss bearbetning av underlaget genomförs till JO0104 samt att den publikationen avser arealer på företag som ingår i Lantbruksregistret medan här avses all stödansökt areal vid tidpunkten.
2. Genomsnittet är beräknat utifrån den slutliga statistiken för skördeuppskattningarna år 2020–2024.

Hektarskördar

Höstvete är den spannmålsgröda som förväntas få störst hektarskörd 2025. Enligt prognosen blir den 7 030 kg/hektar vilket är en ökning med 7 % jämfört med 2024 och en ökning med 5 % jämfört med genomsnittet för 2020–2024, se tablå B nedan. Vårkorn beräknas få en hektarskörd på 4 730 kg/hektar vilket är en ökning med 8 % jämfört med både föregående år och med genomsnittet för 2020–2024. Höstkorn förväntas öka med 8 % och havre förväntas öka med 7 % jämfört med föregående år. Bara vårrågvete förväntas att få en lägre hektaravkastning i år jämfört med föregående år. Det är också den spannmålsgröda med lägst förväntad hektaravkastning för 2025 med 3 370 kg/hektar.

Bland oljeväxterna uppskattas hektarskörden för höstraps till 3 270 kg/hektar. Det är en ökning med 3 % jämfört med förra året och en ökning med 1 % jämfört med genomsnittet för 2020–2024. Vårraps beräknas få en hektaravkastning för 2025 på 1 960 kg/hektar vilket är 12 % lägre en genomsnittet för 2020–2024.

Väder

Tablå C och D visar hur temperaturen och nederbörden varit under 2025 jämfört med genomsnittet under de senaste 30 åren. För att få jämförbarhet mellan olika typer av väderdata beskrivs dessa i formeln (v‑m)/s där v är årets väderdata, m är medelvärdet över de senaste 30 åren och s är standardavvikelsen. Värdet 0 betyder att variabeln i år är lika med genomsnittet under de senaste 30 åren. Positiva värden betyder att årets variabelvärde är större än normalt medan negativa värden betyder att årets variabelvärde är mindre än normalt. Höga värden (över 1,5 under -1,5) ger en indikation på att skillnaden jämfört med genomsnittet är relativt stor.

Tilläggas bör att om till exempel den normerade skillnaden i temperatur är lika för två län så betyder det inte nödvändigtvis att båda länen har haft exakt lika stor skillnad gentemot genomsnittstemperaturen mätt i grader. Detta eftersom skillnaden mellan årets temperatur och genomsnittstemperaturen divideras med hur stor variationen i temperaturen varit under dessa 30 år. Denna variation skiljer sig åt mellan varje region.

I tablå C kan man se hur temperaturerna 2025 har varit jämfört med normalt. För januari till april var varmare eller mycket varmare än normalt i hela landet. För maj och juni var det kallare än vanligt för i stort sett hela landet. I juli var det varmare än normalt i stora delar av landet.

Tablå D visar hur nederbörden har varierat i landet jämfört med normalt på respektive mätplats. Vad som är utmärkande för nederbörden är att i februari och mars så var den mycket lägre än normalt för i stort sett hela landet. Nederbörden i maj och juni var mer varierande medan juli var övervägande regnigt.

Tabeller

All vår statistik om skördar finns i Jordbruksverkets statistikdatabas

• Tabell 1. Prognos totalskördar för spannmål och oljeväxter, ton
• Tabell 2. Prognos hektarskördar för spannmål och oljeväxter, kg/ha

Kort om statistiken

Kort om statistiken

Mer ingående beskrivningar om statistikens framtagning och dess kvalitet och tillförlitlighet beskrivs i "Kvalitetsdeklaration" samt "Statistikens framställning" under rubriken "Metod och kvalitet”.

Det här beskriver statistiken

Jordbruksverkets prognosmetod prognostiserar skörden av vanliga lantbruksgrödorna utifrån väderdata och tidigare års skördar. Metoden bygger på statistiska regressionsmodeller där skördarna beskrivs som funktioner av olika mått på väder. Modellerna bygger på skörde- och väderdata från januari 1965 till och med sommaren 2025. De grödor som skördeprognosen omfattar är: höstvete, vårvete, råg, höstkorn, vårkorn, havre, blandsäd, höstrågvete, vårrågvete, höstraps, vårraps, höstrybs och vårrybs.

Så tar vi fram statistiken

Som underlag för prognoserna har skördedata på länsnivå och väderdata från en station per län använts, samt stödansökta arealer 2025. Väderdata för månaderna januari-oktober 1965–2024 och januari–juli 2025 utgörs av:

För varje län och för varje gröda som odlas i någorlunda omfattning i respektive län tas en regressionsmodell fram som beskriver det statistiska sambandet mellan väderdata och hektarskörd. Dessa prognoser viktas sedan samman till en genomsnittlig hektarskörd för hela riket. Resultat presenteras enbart på riksnivå då prognoserna på länsnivå är alltför osäkra för att redovisas separat. Eftersom väderdata för månaderna augusti till oktober innevarande år inte finns tillgängliga vid pro­gnos­tillfället tas medelvärdet för de senaste 30 åren.

Prognosen för den totala skörden av respektive gröda beräknas genom att multiplicera den prognostiserade hektarskörden med den totala grödarealen. De arealer som används är preliminära och hämtades från Jordbruksverkets administrativa stödregister den 11 augusti 2025 och avser all stödansökt grödareal vid tidpunkten.

Sambandet mellan skörd och väder är komplext. Data­analyser visar att de vädervariabler som statistiskt sett har störst samband med skörden av höstsådda grödor är vädret i början på året (februari och mars) och då främst medeldygnstemperaturen. De variabler som förklarar variationer i avkastning av de vårsådda grödorna är framförallt temperaturen i mars, juni och juli och nederbörden från april till och med juli. Om det är relativt torrt och varmt i mars/april så påverkas såtidpunkten för vårgrödorna, vilket i sin tur bidrar till hur lång tillväxttid grödan får. Lång tillväxttid ger historiskt sett en större hektarskörd.

Statistikens tillförlitlighet

Precis som för de flesta andra prognoser finns det problem och källor för osäkerhet även i denna prognosmetod. Några av dessa är:

• De gjorda prognoserna bygger på verkliga uppgifter av väderdata fram till och med juli aktuellt år. För efterföljande månader har årets väderdata satts till normalvärden, vilket gör att prognoserna kan slå fel om årets väder i augusti och september skiljer sig markant från normalåret.
• Varje län motsvarar en väderstation vilket kan påverka resultaten betydligt då förhållandena kan skilja sig åt inom ett län. Vissa stationer har lagts ner och vissa har tillkommit sedan 1965 vilket gör att alla tidsserier inte utgörs av data från en station utan har tagits fram utifrån olika stationer.

Bra att veta

Föregående års prognoser

För att belysa osäkerheten i skördeprognoserna redovisas i tablåerna E och F den procentuella skillnaden mellan publicerade prognoser och utfallet av den slutliga skördestatistiken för åren 2020–2024. Påpekas bör att i de slutliga skördeuppskattningarna exkluderas arealer som valts att skördas som grönfoder. Prognosen tar ingen hänsyn till detta vilket bidrar till en systematisk överskattning av totalskördarna. Storleken på denna överskattning varierar från år till år beroende på hur stor andel som skördas som grönfoder.

Positivt värde betyder att prognosen för hektarskörd respektive totalskörd var större än den slutliga skördeuppskattningen och negativt värde betyder på motsvarande vis att prognosen var mindre än den slutliga skördeuppskattningen. Tablå E visar att förra årets prognos överskattade hektarskördarna främst för vårvete, höstrågvete och havre. Vårrågvete var den enda spannmålsgröda som underskattades. För oljeväxter överskattades främst vårraps.

Tablå F visar att prognosen för totalskörden av spannmål 2024 överskattade spannmålsskörden med 5 %. För de enskilda grödorna så överskattades samtliga spannmålsgrödorna förutom blandsäd. Störst överskattning var för vårvete. Prognosen för totalskörden av oljeväxter låg på samma nivå som de slutliga skördeuppskattningarna.

1. I summa oljeväxter ingår även vårrybs och höstrybs.

För höstkorn, höstrågvete, vårrågvete, blandsäd, vårrybs och höstrybs baseras inte prognoserna direkt på väderdata då det inte finns tillräckligt långa tidsserier med skördestatistik för att kunna skapa tillförlitliga modeller. Prognoserna för dessa grödor baseras istället på vilka samband de har med andra grödor. Detta förstärker avvikelserna för just dessa grödor. Tilläggas bör också att den prognostiserade totalskörden av blandsäd systematiskt underskattas. Orsaken till detta är att prognosen, till skillnad från de slutliga skördeuppskattningarna, inte tar hänsyn till att vissa arealer baljväxt/stråsädesblandningar skördas som grönfoder istället för gröda.

Annan statistik

Den 14 november publiceras preliminära skörderesultat på riksnivå.

Preliminär skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter med redovisning på län publiceras den 12 december.

Slutliga resultat från skördeundersökningar år 2025 publiceras under andra kvartalet 2026.

Metod och kvalitet

• Kvalitetsdeklaration Pdf, 149.7 kB.
• Statistikens framställning Pdf, 274.4 kB.

Summary in English

Crop production forecast for cereals and oilseed crops in 2025

This report provides forecasts concerning yields per hectare and total production of cereals and oilseed crops for the year 2025. The results are presented at the national level.

Yield per hectare

Winter wheat is expected to have the highest yield per hectare with 7 030 kg/hectares. This is an increase with 7 % compared with last year. Yields per hectare are estimated to increase for all the other cereals except spring triticale compared with 2024. One of the crops with the highest expected increase in yield compared with 2024 is spring wheat (22 %).

Yield of winter rape is expected to increase with 3 % compared to last year (3 270 kg/hectares) and the yield of spring rape is estimated to decrease with 18 % (1 960 kg/hectares).

Total production

The forecast shows that the total production of cereals is estimated to be 5.9 million tonnes in 2025, which is 14 % more than 2024 and 12 % more than as the average for the years 2020–2024. The main reason for the higher total production of cereals is that the area of winter wheats is expected to be largest area of winter wheat ever in Sweden.

This year’s harvest of oilseeds is estimated to be 0.34 million tonnes, which is 21 % more than in 2024. Compared with the average total production of oilseeds for the last five years, the estimation of the production in 2025 is 1 % higher. The area cultivated with winter rape is expected to be 86 % of the total area for oilseeds.