Skörd av vall efter driftsinriktning, 2022–2024

Vallskörd kan delas upp i två kategorier. I statistiken särskiljs den vall som skördas för första gången på arealen varje år och den skörd som tas på samma areal efter den första skörden. Den skörd av vall som tas efter den första skörden kallas i statistiken för återväxt. Återväxtskörd kan tas flera gånger per år medan första skörd enbart kan tas en gång per år per odlingsyta.

I tablå 1 visas hur stor andel av totalskörden som tas som förstaskörd. Småbruk och får är de driftsinriktning där störst del av vallskörden skördas som förstaskörd. Mjölkor är den driftsinriktning där minst del av totalskörden skördas vid förstaskörden.

Anm: Ett prickat fält (..) innebär att medelfelet i skattningen är hög och osäkerheten därmed stor. Skattningen bedöms så osäker att den inte kan redovisas.

Skillnaderna mellan driftsinriktningarna vad gäller totalskörden vall kan ha flera förklaringar. Beroende på den foderstat jordbrukaren vill ge djuren finns en avvägning mellan ett näringsinnehåll och kvantitet i vallskörden. En tidig förstaskörd och flera skördar under odlingssäsongen ger ett högre näringsinnehåll i den vall som skördas men lägre kvantitet. Jordbrukaren kan också välja att beta återväxten. Det innebär att en mindre andel av återväxten skördas och sammantaget leder det till en totalskörd för återväxten. Hur odlingen bedrivs spelar också roll till exempel hur väl gödslingen är avvägd för vallens behov och om skörden kan göras snabbt och vid gynnsam väderlek. Vallarealer som brukas ekologiskt ger också i genomsnitt lägre skörd än konventionell odling av vall.

Nötkreatursföretagens totalskörd av vall

Sett till de olika driftsinriktningarna Mjölkkor och Köttkor ses att i majoriteten av produktionsområdena bärgar driftsinriktningen Mjölkkor mer torrsubstansvikt slåttervall än driftsinriktningen Köttkor. Enbart i produktionsområde Götalands skogsbygder bärgar driftsinriktningen Köttkor mer slåttervall än driftsinriktningen Mjölkkor.

Förhållandet mellan första skörd och återväxt skiljer sig åt mellan driftsinriktningarna Mjölkkor och Köttkor. I Övre Norrland och i Nedre Norrland var andelen första skörd av totalskörd störst för inriktningen Köttkor, 62 % respektive 66 % i genomsnitt under perioden 2022–2024. Sett till genomsnittet över hela perioden utgjorde första skörden mer än 50 % av vallskörden i alla produktionsområden för driftsinriktning Köttkor.

För jordbruksföretagen med driftsinriktning Mjölkkor var det vanligare att vallskörden till större del utgjordes av återväxt. I två av produktionsområdena hade driftsinriktningen Mjölkkor en lite större andel första skörd än återväxt. I Nedre Norrland utgjorde återväxten enbart 49 % av vallskörden i genomsnitt. I Götalands mellanbygder var samma andel 48 %.

Den största återväxtandelen av vallskörden fanns, för inriktningen Mjölkkor, i produktionsområde Götalands norra slättbygder. I genomsnitt under perioden utgjorde återväxten 59 % av den totala vallskörden.

Anm. Då det inte finns någon tillförlitlig statistik för produktionsområde Götalands södra slättbygder är produktionsområdet utelämnat från figuren. I produktionsområde Mellersta Sveriges skogsbygder saknas tillförlitligt statistik om driftsinriktningen Mjölkkor.

Hektaravkastning från vallodling

Hur mycket vall som skördats per odlad hektar skiljer sig åt för driftsinriktningarna. Sett till hela perioden var den genomsnittliga hektaravkastningen för vall 5 060 kilogram per odlad hektar. I figur 3 presenteras den årliga hektaravkastningen inräknat både första skörd och återväxt från vallodlingen för respektive driftsinriktning.

År 2024 var den genomsnittliga avkastningen från vallodlingen 5 600 kilogram per hektar. Två av driftsinriktningar hade en högre hektaravkastning än genomsnittet. Störst hektaravkastning från vallodlingen hade inriktningen Mjölkkor, 7 400 kilogram per hektar. Företag med inriktning Blandat jordbruk hade näst högst hektarskörd år 2024, 6 100 kilogram per hektar. Lägst hektaravkastning från vallodlingen år 2024 hade driftsinriktningen Småbruk, 2 500 kilogram per hektar. Även driftsinriktningen Får hade en låg hektaravkastning jämfört med övriga inriktningar, 2 600 kilogram per hektar.

Majoriteten av driftsinriktningarna har haft en ökande hektaravkastning från vallodlingen under perioden 2022–2024. Enbart inom driftsinriktningarna Får och Jordbruksväxter minskade hektaravkastningen mellan 2022 och 2024.

Störst ökning av hektaravkastningen, under perioden, har driftsinriktningen Blandat jordbruk haft, 29 %. Störst minskning av hektaravkastningen har driftsinriktningen Jordbruksväxter haft, hektaravkastningen har för denna driftsinriktning minskat med 14 %.

Anm. För driftsinriktningen Övriga är medelfelet och osäkerheten i skattningen hög. Statistik kan därför inte redovisas för åren 2022 och 2023.

År 2022 hade alla driftsinriktningar en bättre hektaravkastning från första skörden än återväxten. Inom driftsinriktningarna Jordbruksväxter och Köttkor var hektaravkastningen från första skörden två och en halv gång större än återväxten år 2022.

Inom driftsinriktningarna Får och Småbruk var hektaravkastningen från den första skörden betydligt större än hektaravkastningen från återväxt. Överlag hade dessa driftsinriktningar en låg hektaravkastning vid både första skörd och återväxt jämfört med övriga driftsinriktningar. Hektaravkastningen från återväxt översteg aldrig 1 000 kilogram per hektar något år för driftsinriktningarna Småbruk och Får.

Driftsinriktningen Mjölkkor skiljer sig från de övriga driftsinriktningarna. Alla driftsinriktningar, förutom Mjölkkor, har vid minst två av tre observationsår haft en högre hektaravkastning från första skörden än från återväxten. För driftsinriktningen Mjölkkor gäller motsatsen, där har hektaravkastningen från återväxten varit större än hektaravkastningen från första skörden vid två av tre tillfällen. År 2023 var hektaravkastningen från återväxt 72 % större än hektaravkastningen från första skörd. 3 900 kilogram per odlad hektar togs som återväxt det året, medan första skörden avkastade 2 300 kilogram per odlad hektar. År 2024 var hektaravkastningen från återväxten 4 100 kilogram per hektar, vilket var 22 % högre än hektaravkastningen från första skörd, 3 400 kilogram per hektar.

Skillnaderna mellan driftsinriktningarna för hektarskördarnas storlek kan ha flera förklaringar. Beroende på den foderstat jordbrukaren vill ge djuren finns en avvägning mellan ett näringsinnehåll och kvantitet i vallskörden. En tidig förstaskörd och flera skördar under odlingssäsongen ger ett högre näringsinnehåll i den vall som skördas men lägre kvantitet. Jordbrukaren kan också välja att beta återväxten. Det innebär att en mindre andel av återväxten skördas och sammantaget leder det till en lägre hektarskörd för återväxten. Hur odlingen bedrivs spelar också roll till exempel hur väl gödslingen är avvägd för vallens behov och om skörden kan göras snabbt och vid gynnsam väderlek. Vallarealer som brukas ekologiskt ger också i genomsnitt lägre skörd än konventionell odling av vall.

Anm: Ett prickat fält (..) innebär att medelfelet i skattningen är hög och osäkerheten därmed stor. Skattningen bedöms så osäker att den inte kan redovisas.

Nötkreaturföretagens hektarskörd

För driftsinriktningarna Mjölkkor och Köttkor kan vi bryta ner statistiken på produktionsområdesnivå. Den högsta hektarskörden noterades för båda driftsinriktningarna i Götalands mellanbygder år 2024. År 2024 var hektarskörden 10 280 kilogram per hektar för driftsinriktningen Mjölkkor och 7 020 kilogram per hektar för driftsinriktningen Köttkor i Götalands mellanbygder. Det innebar att hektarskörden var 20 % respektive 22 % högre för driftsinriktningarna Mjölkkor och Köttkor i Götalands mellanbygder, jämfört med produktionsområdet med den näst högsta hektarskörden år 2024.

För driftsinriktningen Köttkor fanns den högsta avkastningen från vallodlingen i Götalands mellanbygder år 2023 och år 2024. År 2022 var hektarskörden högst i Götalands norra slättbygder. Lägst hektaravkastning från vallodlingen fanns år 2022 och år 2023 i Övre Norrland medan den lägsta hektarskörden år 2024 fanns i Nedre Norrland.

För driftsinriktningen Mjölkkor varierade den högsta årliga hektaravkastningen mellan produktionsområden och år. Den högsta hektaravkastningen fanns år 2022 i Svealands slättbygder, år 2023 i Götalands norra slättbygder och år 2024 i Götalands mellanbygder. Lägst hektaravkastning från vallodlingen återfanns i Övre Norrland år 2022 och 2024 och i produktionsområde Nedre Norrland år 2023.

Jämförs de två driftsinriktningarna ses att driftsinriktningen Mjölkkor hade en högre årlig hektaravkastning för vallodlingen i vart och ett av produktionsområdena. Förutom i Övre Norrland där driftsinriktningen Köttkor hade en högre hektaravkastning än driftsinriktningen Mjölkkor år 2024.

Anm: Ett prickat fält (..) innebär att medelfelet i skattningen är hög och osäkerheten därmed stor. Skattningen bedöms så osäker att den inte kan redovisas.

Användning av vall

Vallodlingen kan brukas på fler sätt. Den vall som skördas för att användas som foder benämns slåttervall. Om en vall skördas en gång och därefter betas benämns den slåttervall och den är därmed med i beräkningarna för totalskördar och hektarskördar. Den vall som inte bärgas utan istället används som betesmark för jordbrukets djur benämns betesvall. En viss andel av vallen som odlas varken skördas eller betas av djur och kallas i statistiken för ej utnyttjad vall.

Inom alla driftsinriktningar var det vanligast att vallen brukades som slåttervall. Exkluderat driftsinriktningen Småbruk, brukades minst två tredjedelar av arealen vall som slåttervall under periodens alla år inom alla driftsinriktningar. Störst andel av vallodlingen som användes till slåttervall fanns inom jordbruksföretagen med driftsinriktningen Mjölkkor. I genomsnitt användes 88 % av arealerna till slåttervall under perioden. Även för driftsinriktningarna Köttkor och Blandat jordbruk var andelen slåttervall hög, över åtta tiondelar.

Driftsinriktningen Får var den driftsinriktning där mest areal av vallodlingen användes som betesvall år 2022 och 2023. Ungefär en fjärdedel av vallodlingen användes till betesmark inom driftsinriktningen. År 2024 var det driftsinriktningen Småbruk som hade den högsta andelen betesvall, 35 %. Andelen betesvall var lägst inom driftsinriktningen Mjölkkor; mellan 11 och 12 % av vallodlingen användes till bete under perioden.

Medan majoriteten av driftsinriktningar har låg årlig variation mellan proportionerna av slåttervall, betesvall och ej utnyttjad vall hade driftsinriktningen Småbruk en större årlig variation i hur vallarealerna är fördelade.

Störst andel outnyttjad vall fanns inom driftsinriktningen Småbruk. År 2022 förblev 36 % av vallarealen outnyttjad. Den ej utnyttjade arealen vall sjönk därefter till drygt 20 % för driftsinriktningen. För jordbruksföretagen inom driftsinriktningen Jordbruksväxter förblev mellan 13–15 % av arealerna vall outnyttjad.

Lägst andel ej utnyttjad vall fanns bland jordbruksföretagen inom driftsinriktningarna Köttkor och Mjölkkor där den ej utnyttjade arealen vall aldrig översteg 1 % under perioden. Även andra driftsinriktningar som inkluderar djurhållning, Får och Blandat jordbruk, hade en låg andel ej utnyttjad vall. Driftsinriktningen Får hade år 2022 och 2024 mindre än 1 % ej utnyttjad vall, medan för inriktningen Blandat jordbruk var andelen ej utnyttjad vall mellan 2–3 % under hela perioden.

Anm: Ett prickat fält (..) innebär att medelfelet i skattningen är hög och osäkerheten därmed stor. Skattningen bedöms så osäker att den inte kan redovisas. I tablån är procenttalet avrundat till närmsta heltal. Därför betyder värdet 0 % att andelen är < 0,5 %, för värdet 1 % är den faktiska andelen någonstans mellan 0,5 och 1,5 %.

Nötkreatursföretagens användning av vall

För nötkreaturen kan vi dela upp användningen av vallarealerna på produktionsområden. I alla produktionsområden är den ej utnyttjade arealen av vall mindre än 1 % för båda driftsinriktningarna.

I nästan alla produktionsområden har företagen med inriktning Mjölkkor en större andel arealer slåttervall än inriktningen Köttkor. Endast i produktionsområde Övre Norrland hade driftsinriktningen Köttkor en högre andel slåttervall än driftsinriktningen Mjölkkor, sett till de genomsnittliga arealerna under perioden.

För driftsinriktningen Mjölkkor utgjorde slåttervall, i genomsnitt under perioden, minst 80 % av den totala vallarealen i alla produktionsområden. Lägst andel slåttervall av den totala vallodlingen för dessa företag fanns i produktionsområde Svealands slättbygder, 84 %. Högst andel av vallarealerna som brukades som slåttervall återfanns, för driftsinriktningen Mjölkkor, i Götalands mellanbygder, 92 %.

Liknande mönster syns hos jordbruksföretagen med driftsinriktning Köttkor. Precis som för driftsinriktningen Mjölkkor brukades lägst andel av arealerna vall som slåttervall i produktionsområde Götalands norra slättbygder där tre fjärdedelar av vallodlingen brukades som slåttervall. Högst andel slåttervall återfanns för driftsinriktningen Köttkor i Övre Norrland. I produktionsområde Övre Norrland brukades 92 % av vallodlingen som slåttervall i genomsnitt under perioden.

Anm. Då det saknas tillförlitlig statistik för produktionsområde Götalands södra slättbygder är produktionsområdet ej inkluderat i figuren. För driftsinriktning Mjölkkor saknas statistik i produktionsområde Mellersta Sveriges skogsbygder.

Bärgningsmetod av vall

För åren 2017 och 2019 finns statistik tillgänglig för vilken metod som har använts vid bärgning av vallskörd. De två vanligaste bärgningsmetoderna var att bärga vallen som hö eller som ensilage.

Den dominerande metoden för att bärga vall 2017 och 2019 var genom ensilering. År 2017 bärgades 97 % av vallen med ensilering, för år 2019 var samma andel 96 %.

I tablå 5 visas hur mycket av vallskörden som är höskörd respektive ensilerad skörd per produktionsområde för år 2017 och 2019. I produktionsområde Götalands skogsbygder användes nästintill uteslutande ensilering som metod vid vallskörden. År 2017 utgjorde den ensilerade vallskörden 98 % av den totala skördevikten i ts. År 2019 var samma andel i produktionsområde Götalands skogsbygder 97 %.

Höskörden i ton ts är ungefär lika stor i Svealands slättbygder och i Götalands skogsbygder. Däremot är den totala skördevikten ts vall betydligt högre i Götalands skogsbygder. År 2017 skördades 1,4 miljoner ton ts vall i Götalands skogsbygder medan skörden i Svealands slättbygder uppgick till 510 000 ton ts. För år 2019 var den totala skördenav vall vall 1,4 miljoner ton ts respektive 720 000 ton ts.

Andelen vall som skördades i höskörd utgjorde därför en större andel av den totala skörden i Svealands slättbygder än i Götalands skogsbygder. I Svealands slättbygder utgjorde höskörden 5 % respektive 6 % av den totala skörden vall år 2017 och 2019. I Götalands skogsbygder var samma andel 2 % respektive 3 %.

Anm: Ett prickat fält (..) innebär att medelfelet i skattningen är hög och osäkerheten därmed stor. Skattningen bedöms så osäker att den inte kan redovisas.

Tabeller

Tabeller över vallskörd år 2022–2024 och bärgningsmetod år 2017, 2019 Excel, 97.5 kB.

Kartor

Karta över Sveriges produktionsområden

Kort om statistiken

Det här beskriver statistiken

Statistiken ämnar beskriva hur arealerna odlad vall brukas i jordbruket utefter jordbruksföretagens driftsinriktning. Uppgifterna i rapporten bygger på en bearbetning av den statistik som samlas in i Statistiska Centralbyråns (SCB) årliga undersökning om skörd av spannmål, trindsäd, oljeväxter, potatis och slåttervall.

Så tar vi fram statistiken

Statistiken om vallskörd som nämns i rapporten bygger på en bearbetning av de skattningar som Statistiska Centralbyrån gör av vallskörden årligen. Datainsamlingen görs genom en frivillig urvalsundersökning där svar samlas in digitalt och genom intervjuer.

Urvalet till enkätundersökningen är ett stratifierat urval. Rampopulationen utgörs av jordbruksföretag med minst 5,0 hektar åkermark varav minst 0,5 hektar odlas med någon av undersökningsgrödorna. Årligen inkluderas 1 270 företag i urvalet.

I samband med datainsamlingen av uppgifter om skörden av slåttervall insamlas även uppgifter om den totala vallarealen med uppdelning på slåttervall, betesvall och ej utnyttjad vall. Skördeundersökningen har begränsats till att endast omfatta slåttervall, första skörd samt återväxt på slåttervallen. Återväxt som tillvaratagits genom bete eller rena betesvallar ingår inte. Det är alltså inbärgad skörd som skattats. Redovisning sker av hektarskörd och total första skörd, hektarskörd och total skörd av återväxt samt hektarskörd och total skörd för hela den inbärgade vallskörden. Vid flera återväxtskördar är dessa sammanslagna och redovisas som en återväxtskörd. Insamlade kvantitetsuppgifter omräknas från och med 2018 till 100 % torrsubstansvikt.

I alla skattningar finns en osäkerhet, detta kan förekomma genom urvalsfel, bortfallsfel, täckningsfel, mätfel och bearbetningsfel. För att belysa osäkerheten i skattningen räknas ett relativt medelfel fram. I rapportens tabeller finns medelfelet redovisat för alla skattningsvariabler. Medelfelet är uttryckt som en andel av skattningen. Med hjälp av medelfelet kan ett konfidensintervall räknas fram för skattningen.

För driftsinriktningen Mjölkkor skattas den totala inbärgade första skörden av slåttervall till 674 400 ton. Skattningens medelfel är 3,1 %. Ett konfidensintervall kan med hjälp av informationen framräknas. Konfidensintervallet beräknas enligt formeln 674 400 ± 674 400 * 0,031 * 1,96. Konfidensintervallet är därför [633 400 – 715 400]. Förutsatt att det systematiska felet är litet kan vi säga att den korrekta skördevikten för jordbruksföretagen med driftsinriktning Mjölkkor, med 95 % säkerhet, ligger inom spannet 633 400–715 400.

Då andelar skattas redovisas medelfelet som procentenheter. För företagen inom driftriktningen Mjölkkor skattas andelen betesvall utgöra 11,8 % av den totala arealen odlad vall. Medelfelet för skattningen är 0,7 procentenheter. Konfidensintervallet beräknas då genom formeln 11,8 ± 0,7 * 1,96. Vi kan då med 95 procent säkerhet säga att andelen för hela populationen av företag med driftsinriktning Mjölkkor ligger mellan 10,4 och 13,2 %.

För skattningar där medelfelet överstiger 35 % bedöms skattningen vara för osäker för att redovisas och exkluderas därför från text, tabeller och diagram.

Driftsinriktning

Indelningen i driftsinriktningar bygger på en beräkning av standardiserad arbetstid, standardtimmar, i företagen. Beräkningen av den standardiserade arbetstiden bygger på jordbruksmarkens storlek och antalet djur i företaget.

Jordbruksföretag som har en standardiserad arbetstid som understiger 400 timmar årligen klassificeras som Småbruk.

Jordbruksföretag som har en standardiserad arbetstid som överstiger 400 timmar och där minst två tredjedelar av den standardiserade arbetstiden tas upp av växtodling eller ett specifikt djurslag klassificeras i denna rapport inom någon av driftsinriktningarna: Köttdjur, Mjölkkor, Får och Jordbruksväxter.

Jordbruksföretag som har en standardiserad arbetstid som överstiger 400 timmar, men där varken en typ av växtodling eller ett djurslag tar upp minst två tredjedelar av den standardiserade arbetstiden klassificeras företagen in i driftsinriktningen Blandat jordbruk.

Annan statistik

Statistiken i rapporten bygger på den statistik som SCB varje år samlar in i arbetet med att presentera skördestatistik. Den senaste publicerade rapporten är: Skörd av spannmål, trindsäd, oljeväxter, potatis och slåttervall 2024 Slutlig statistik.

Information om driftsinriktningar och indelningen finns i rapporten Jordbruksföretagens driftsinriktning 2023. Svensk typologi.

Summary in English

This statistical report presents data on the use of ley in Swedish agricultural holdings in the period of 2022–2024. It includes yield of ley, cultivated area, yield per hectare and method of harvesting. The data primarily covers agricultural holdings, with the following types of farming included in the report: Dairy cows, Beef cows, Sheep, Mixed farming, Small sized holdings, Agricultural crops and Others.

Agricultural holdings with cattle farming had the highest yield from ley

During the period 2022–2024 the yearly yield from ley was between 3.9 and 4.7 million ton. Between 1.0 and 1.1 million hectares were used to grow ley.

More than half of the yearly total yield from ley was yielded by holdings within the Dairy cow or Beef cow category.

The type of farming that yielded the highest amount of ley was holdings within the dairy cow category. In 2022, the yield from ley from this type of farming amounted to 1.3 million tons. In 2024, the yield of ley had grown to 1.9 million tons.

Agricultural holdings with animal husbandry had a lower share of unused area of ley.

Agriculture holdings who had animals in their production, which includes the type of farming of: Dairy cows, Beef cows, Sheep and Mixed farming, had a lower share of unused area of ley than other agricultural holdings.

The share of unused area of ley was lower than 1 % each year between 2022 and 2024 for Dairy cows and Beef cows’ types of farming.

Agricultural holdings that mostly had sheep in their production had a share of unused areal of lay under 1 % in two of three observation years. For holdings within the Mixed farming category, the share of unused area of ley was between 2 and 3 % during the period.

In contrast, for the type of farming focused on Agricultural plants the share of unused area of ley was between 13 and 15 % during the observation period.

Agricultural holdings with sheep had a higher share of temporary grazing.

The cultivated area of ley can be divided in to two types of ley. The ley that is harvested is defined as temporary grassing and the ley that is used as grazing land is defined as temporary grazing.

When the proportions between temporary grassing and temporary grazing are studied, holdings within the sheep farming category had a particular high share of temporary grazing compared to other types of farming. Around one quarter of the area of ley were made up of temporary grazing in agricultural holdings with sheep. For other type of farming, the share of temporary grazing was between 11 and 17 %. Only in 2024 one type of farming had a higher share of temporary grazing than holdings with sheep. In 2024, the Small sized holding’s share of temporary grazing was 35 %.