Totalskörden av spannmål beräknas preliminärt till 6,3 miljoner ton under 2025. Den är därmed den största sedan 1984. Spannmålsskörden är också 23 % större än föregående år och 21 % större än genomsnittet för de föregående fem åren (femårsgenomsnittet). Hektarskördarna av de tre största grödorna höstvete, vårkorn och havre beräknas preliminärt till 12, 23 respektive 21 % högre än femårsgenomsnitten.
Årets skörd av raps och rybs beräknas preliminärt till 405 400 ton vilket är den näst största totalskörden hittills. Väldigt gynnsam väderlek i kombination med en höstrapsareal på över 95 000 hektar bidrog till den höga totalskörden. Hektarskörden av höstraps beräknas preliminärt till 3 850 kilo per hektar och är den näst högsta efter rekordnoteringen 2015. Hektarskörden är också 21 % högre än föregående år och 19 % högre än femårsgenomsnittet.
Den totala skörden av ärter har beräknats till 85 100 ton, vilket är 15 % större än fjolårsresultatet och 24 % större än femårsgenomsnittet. Totalskörden av åkerbönor beräknas preliminärt till 56 300 ton, vilket är 9 % större än förra årets totalskörd och i nivå med femårsgenomsnittet. Hektarskördarna av ärter och åkerbönor blev 26 respektive 30 % högre än femårsgenomsnittet.
Väderförutsättningarna under hösten 2024 för etableringen av höstsådda grödor var goda och den totala arealen höstvete som tröskats under 2025 är den största någonsin, 470 150 hektar. Det efterföljande vårbruket kunde påbörjas tidigt till följd av torra, snöfattiga förhållanden och det torra vädret höll sedan i sig under resten av våren. Trots en nederbördsfattig vår så bidrog det svala vädret i framför allt maj månad med efterföljande nederbörd under senvåren och försommaren till ökade avkastningsnivåer för både höstsådda och vårsådda grödor.
I denna statistikrapport redovisas preliminära uppgifter på riksnivå om 2025 års skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter. Statistikens huvudsyfte är att vara grundkälla för beräkning av vegetabilieproduktionens storlek. Skördeuppgifter för oljelin, vårrybs, höstrybs, majs och vårrågvete kan inte redovisas i den preliminära statistiken eftersom tillräckligt många lantbrukare ännu inte har kunnat lämna uppgifter om årets skörd.
Skördestatistiken används av myndigheter och näringsliv framför allt inom områdena jordbruk, ekonomi och miljö.
I tablå A redovisas preliminära uppgifter för 2025 års tröskade hektarskördar samt genomsnitt för de fem föregående åren och normskördar för de aktuella grödorna. Årets hektarskördar är preliminärt högre än femårsgenomsnittet, normskörden och förra årets hektarskördar. Det gäller för samtliga redovisade grödor i tablå A.
Femårsgenomsnittet är baserat på åren 2020–2024. År 2023 var det relativt låga hektarskördar. Det kan därför vara av intresse att jämföra årets hektarskördar med normskördarna, som är beräknade utifrån en längre tidsserie av tidigare års hektarskördar och en trendfaktor. I tablån visar vi även medelfel för hektarskördarna. Medelfelet är ett mått på osäkerheten i våra skattningar; ju högre medelfelet är, desto mer osäker är den preliminära hektarskörden för 2025. Se vidare under rubriken ”Statistikens tillförlitlighet”.
Förstora bildenTablå A. Hektarskördar 2025. Preliminära uppgifter för riket.
1) Vattenhalt: 14,0 % för spannmål, 15,0 % för trindsäd och 9,0 % för oljeväxter.
2) Underlaget till normskörden avser för åren fram till och med år 2014 höstrågvete inklusive vårrågvete.
3) Istället för normskörd redovisas ett trimmat tioårsmedelvärde.
I figur A redovisas en tidsserie med hektarskördar för de vårsådda spannmålsgrödorna. Jämfört med föregående år är 2025 års hektarskördar av de vårsådda spannmålsgrödorna mellan 15 och 34 % högre. Jämfört med femårsgenomsnittet är de mellan 15 och 25 % högre. Den preliminära hektarskörden av vårkorn på 5 540 kilo per hektar på riksnivå är den högsta någonsin. Åren 2006, 2018, 2021 och 2023 var det framför allt sommartorka som drog ner skördenivåerna.
Blandsäd, havre och vårvete är grödor som sedan början av 2000-talet haft en hög andel ekologisk odling. Det bör beaktas när trenden för de senare åren analyseras för dessa grödor. Jämförelser av skördenivåer för ekologiskt respektive konventionellt odlade arealer redovisas i statistikrapporter benämnda ”Skörd för ekologisk och konventionell odling” samt i statistikdatabasen om Ekologisk skörd.
Förstora bildenFigur A. Hektarskördar av vårsådda spannmålsgrödor 1995-2025.
Anmärkning. Vattenhalt: 14,0 %
Av figur B framgår det att även de höstsådda spannmålsgrödornas hektarskördar är höga sett ur ett längre perspektiv. Jämfört med femårsgenomsnittet varierar ökningen av årets hektarskördar med mellan 5 och 25 %. Den preliminära hektarskörden av höstkorn på 7 240 kilo per hektar på riksnivå är det högsta någonsin.
Förstora bildenFigur B. Hektarskördar av höstsådda spannmålsgrödor 1995-2025.
Anmärkning. Vattenhalt: 14,0 %. Höstrågvete avser höstrågvete inklusive vårrågvete under åren 1995–2014 och höstrågvete under åren 2015–2024
Årets hektarskörd av ärter är 26 % högre än både fjolårsnivån och femårsgenomsnittet. Hektarskörden av åkerbönor blev 18 % högre än föregående år och 30 % högre än femårsgenomsnittet.
Hektarskörden av höstraps är preliminärt beräknat till 3 850 kilo per hektar, vilket är den näst högsta noteringen efter rekordåret 2015. Den är också 21 % högre än fjolårsresultatet och 19 % högre än femårsgenomsnittet.
I tablå B redovisas preliminära tröskade totalskördar för de grödor som ingår i undersökningen. I tablån redovisas även de procentuella skillnaderna mellan 2025 års totalskördar och motsvarande genomsnitt för de fem senaste åren. De mindre skillnaderna ligger vanligen inom felmarginalen.
Förstora bildenTablå B. Totalskördar 2025. Preliminära uppgifter för riket.
1) Vattenhalt: 14,0 % för spannmål, 15,0 % för trindsäd och 9,0 % för oljeväxter.
2) Procentuell skillnad mellan preliminär total skörd och genomsnittet för åren 2020–2024.
3) Innefattar även skörd av vårrågvete och majs.
4) Innefattar även skörd av höstrybs och vårrybs.
Totalt för riket beräknas spannmålsskörden preliminärt till 6 333 100 ton, vilket är den största skörden sedan 1984. Den är också 23 % större än förra årets spannmålsskörd. Jämfört med femårsgenomsnittet är årets totalskörd 21 % större. Goda, torra förutsättningar under hösten 2024 ledde till att etableringen av de högavkastande höstsådda grödorna blev rekordstor.
Totalskörden av höstvete är den största någonsin på 3 543 800 ton och är nästan 300 000 ton större än den tidigare toppnoteringen från 2019. Höstveteskörden är också 31 % större jämfört med ifjol och 25 % större jämfört med femårsgenomsnittet. Spannmålsskörden utgörs till 56 % av höstvete 2025. Den stora totalskörden av höstvete beror på både största sådden av höstvete någonsin samt höga hektaravkastningar.
Totalskörden av vårkorn har preliminärt beräknats till 1 271 900 ton, en ökning med 10 % jämfört med förra året och 4 % över femårsgenomsnittet. Den totala spannmålsskörden utgörs till 20 % av vårkorn.
Totalskörden av havre ökade med 11 % jämfört med föregående år och 10 % jämfört med femårsgenomsnittet till 687 900 ton trots att arealen med havre minskade med 11 000 hektar jämfört med 2024. Årets havreskörd utgör uppemot 11 % av den totala spannmålsskörden.
Figur C visar hur spannmålsskördarna har varierat sedan år 1995. Årets totala spannmålsskörd är den största i tidsserien.
Förstora bildenFigur C. Spannmål. Totalskördar 1995-2025.
Anmärkning. Vattenhalt: 14,0 %
Den totala skörden av ärter uppgår till 85 100 ton enligt denna preliminära statistik på riksnivå. Den är 15 % större än fjolårsskörden och 24 % större än femårsgenomsnittet.
Den totala skörden av åkerbönor har preliminärt beräknats till 56 300 ton, vilket är 9 % större än förra årets totalskörd och i nivå med femårsgenomsnittet. Den odlade arealen med åkerbönor som tröskades på 14 900 hektar är den minsta sedan 2010.
Totalskörden av raps och rybs har preliminärt beräknats till 405 400 ton, vilket är den näst störta uppmätta skörden hittills. Den är också 43 % större än föregående år och 19 % större än femårsgenomsnittet.
I figur D redovisas hur den totala raps- och rybsskörden har varierat sedan år 1995.
Odlingsarealen av höstraps, som är den i särklass mest högavkastande grödan i denna grödgrupp, ökade med över 20 000 hektar jämfört med förra årets areal. Höstraps är den dominerande grödan i denna grödgrupp.
Arealen med vårraps minskade med 18 % jämfört med 2024. Totalskörden av vårraps blev 35 100 ton, vilket är 38 % större än femårsgenomsnittet. Totalskörden för raps och rybs inkluderar även höst- och vårrybs. Drygt 1 % av arealen med raps och rybs utgörs av höst- och vårrybs och påverkar därmed totalskörden av raps och rybs i liten utsträckning.
Förstora bildenFigur D. Raps och rybs. Totalskördar 1995-2025.
Anmärkning. Vattenhalt: 9,0 %
Torra väderförutsättningar under både skörd och höstbruk under föregående år lade grunden för en rekordstor höstsådd av spannmålsgrödor. En relativt torr och snöfattig vinter bidrog till att övervintringen av de höstsådda grödorna var god. De lägre vattennivåerna ledde till att vårbruket påbörjades tidigare än vanligt i stora delar av landet och det torra vädret höll i sig under resten av våren. Trots en nederbördsfattig vår så bidrog det svala vädret i framför allt maj månad till att förmildra torkstress hos grödorna. Under senvåren och tidig sommar så blev vädret mer omväxlande och nederbördsrikt. Det följdes av en period av högsommarvärme i juli månad. Tröskningssäsongen i Götaland kunde komma i gång ovanligt tidigt till följd av det utdragna uppehållsvädret. I början av september drabbades däremot framför allt Västernorrlands län av regnoväder och översvämningar som senarelade, eller omöjliggjorde skörd. Flera lantbrukare i Norrland har rapporterat om vattenmättade fält.
Många lantbrukare lämnar spontana kommentarer när det varit särskilda omständigheter som påverkar skörderesultatet. De vanligaste kommentarerna som förklaring till antingen låga skördenivåer eller obärgade arealer under 2025 är viltskador. Skador orsakade av vildsvin, hjortdjur, gäss och tranor förekommer, likt tidigare år, ofta som en förklaring till låga skördenivåer.
Dessa preliminära resultat redovisas enbart på riksnivå. I tabellerna redovisas bärgad skörd per hektar, medelfel för hektarskörd, grödareal, total skörd samt medelfel för den totala skörden. För jämförelse med tidigare år i denna rapport avses slutliga resultat för de föregående åren. Förekomst av obärgade arealer gör att hektarskörd och totalskörd blir lägre för den aktuella grödan.
Medelfelet är ett mått på den beräknade skördens osäkerhet. Ju högre medelfelet är, desto mer osäker är den aktuella uppgiften. Denna preliminära beräkning för år 2025 baseras på ett mindre antal jordbruksföretag än de slutliga resultaten för åren 2020–2024. Som en följd är medelfelen för de preliminära uppgifterna avseende 2025 ofta högre än medelfelen för motsvarande uppgifter gällande 2020–2024.
För att undvika redovisning av alltför osäkra resultat krävs att redovisad hektarskörd grundar sig på uppgifter från minst 20 företag. Vid färre företag ersätts skördeuppgiften i tabellen med två prickar (..). Skördade arealer redovisas dock.
Vid denna preliminära beräkning av totalskördar används grödarealer från den slutliga statistiken om jordbruksmarkens användning för 2025. De slutliga grödarealerna har dock minskats med arealer skördade som grönfoder.
All vår statistik om skördar finns i Jordbruksverkets statistikdatabas.
I denna statistikrapport redovisas preliminära uppgifter på riksnivå om 2025 års skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter. Statistiken baseras på en rikstäckande undersökning där cirka 1 000 lantbrukare tillfrågats om skördeutfallet. Preliminär statistik för län och produktionsområden kommer att publiceras i mitten av december. Resultaten baseras då på uppgifter från drygt 4 000 lantbrukare. Slutliga resultat för 2025 kommer att redovisas under våren 2026. Skördestatistiken baseras normalt på underlag från alla odlingsformer som förekommer i landet. I juni 2026 redovisas också skörderesultat för ekologisk respektive konventionell odling.
Sedan lång tid tillbaka har årliga uppskattningar av skördar inom jordbruket i Sverige redovisats. Skördeuppskattningar enligt den så kallade objektiva metoden infördes i början av 1960-talet, genomfördes av SCB och utformades då främst för skördeskadeskyddets behov av statistik som beräkningsunderlag. Därigenom uppfylldes i huvudsak även andra behov av skördestatistik. Det statliga skördeskadeskyddet upphörde efter 1987 års skörd då ansvaret övertogs av Lantbrukarnas Riksförbund (LRF). När även detta skydd avvecklades 1995 åtog sig staten ett övergripande ansvar för skördeskador av naturkatastrofkaraktär.
Under andra hälften av 1990-talet förändrades undersökningsmetoderna och den så kallade objektiva metoden med provtagningar i fält upphörde. För spannmål, trindsäd och oljeväxter baseras skördestatistiken från och med 1998 på insamling av uppgifter från jordbrukarna.
Skördestatistiken ingår i Sveriges officiella statistik. Denna statistik är till stor del EU-reglerad, eftersom uppgifter om skördar för olika grödor ska redovisas till EU enligt kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 2023/1538 av den 25 juli 2023 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/2379 av den 23 november 2022 vad gäller statistik över grödproduktion.
För att belysa den osäkerhet som finns i resultaten på grund av att beräkningarna grundar sig på uppgifter från ett urval av företag, redovisas i tabellerna relativa medelfel för skattade hektarskördar och totalskördar. I dessa undersökningar kan det förekomma urvalsfel, bortfallsfel, täckningsfel, mätfel och bearbetningsfel. Av dessa fel torde i första hand urvalsfelen, men till viss del även mätfelen, påverka tillförlitligheten i statistiken. Tillförlitligheten redovisas kvantitativt enbart genom precisionen (relativa medelfelet) i skattningarna som främst avspeglar urvalsfel och andra slumpmässiga fel, däremot inte systematiska fel såsom exempelvis systematiska mätfel. Mer information om tillförlitligheten finns i avsnitt 2 i Kvalitetsdeklarationen.
Med hjälp av medelfelet kan ett konfidensintervall beräknas på följande sätt. För en skattad hektarskörd på 4 500 kg/hektar och ett medelfel på 3,0 % (det vill säga 135 kg/hektar) kan man med liten felrisk (5 %) säga att intervallet 4 500 ± 1,96 x 135 (det vill säga 4 230 – 4 770 kg/hektar) omfattar den verkliga hektarskörden.
Medelfelet för totalskörden kan vara större än medelfelet för hektarskörden. Anledningen är att arealjusteringen för grödor skördade som grönfoder är osäker.
Bortfallet av jordbruksföretag blev 14,8 %, varav vägrare 6,7 procentenheter. Bortfallet bedöms inte leda till några systematiska fel av betydelse.
This report provides preliminary results for the year 2025 on the yield per hectare and total production of cereal crops, dried pulses and oilseed crops. The results shown pertain to the entire country of Sweden.
The total yield of cereal crops for the whole country is estimated to around 6.3 million tonnes, which is the largest total yield since 1984. The total yield is also 23 % more than in 2024 and 21 % more than the average for the previous five years.
The total production of winter wheat is estimated at 3.54 million tonnes and the total production of spring barley is estimated at 1.27 million tonnes.
The total production of peas is estimated at 85 100 tonnes, which is an increase by 15 % compared to the previous year. The total production of field beans is estimated at 56 300 tonnes.
The 2025 harvest of oilseed rape and oilseed turnip rape is estimated at 405 400 tonnes, which is 43 % more than the previous year and the second largest to date.
Since 1998, statistics on crop yields for cereals, dried pulses and oilseed crops have been based on an interview survey. Since 2005, the farmers can also use data transfer by internet as a tool for data delivery to Statistics Sweden.
The sample of the survey for 2025 consists of 4 441 survey units. The selected farms are a random sample from the whole country. These preliminary results are based on a sub sample of 1 110 survey units. These units receive priority in the survey and in the subsequent data processing at Statistics Sweden. The survey was carried out in October and November. Information was requested for total farm production in tonnes of these crops and their average moisture content. Yields per hectare at farm level are calculated by dividing the total production by the crop areas of the farm. The total production was calculated from data on yield per hectare and area statistics that were calculated from data on the usage of agricultural land in 2025. These area data are based on figures from the administrative database for agricultural subsidies, IACS. Crop areas for plants harvested green have been excluded.
The tables show the yield per hectare in kg, total production in metric tonnes and crop areas in hectares. Relative standard errors are given for the yield per hectare and total production. In the Quality document (Kvalitetsdeklarationen), a table show the number of observations for each crop.