Skörd av potatis 2025. Preliminär statistik

Till matpotatis räknas färskpotatis, höst-och vinterpotatis för direktkonsumtion samt potatis för tillverkning av mos, chips, pommes frites med mera. Även foderpotatis och utsädesodlingar av matpotatissorter räknas som matpotatis.

Färskpotatis utgör 8 % av den totala matpotatisskörden

Av den redovisade totalskörden av matpotatis beräknas 42 600 ton, eller 8 %, vara skördade som färskpotatis. Hektarskörden för färskpotatis är lägre än för matpotatissorter som skördas senare på säsongen och beräknas till 25 390 kilo per hektar. Omkring 11 % av matpotatisarealen i landet var färskpotatisodlingar. Uppgifter om färskpotatis samlas in för vissa färskpotatissorter, men lantbrukaren har också möjlighet att ange skörd för ytterligare sorter skördade som färskpotatis.

Stärkelsepotatisskörden historiskt stor

Den totala skörden av potatis för stärkelse var 459 300 ton år 2025. Det är en rekordstor skörd av potatis för stärkelse. Skörden ökade med 55 300 ton (14 %) jämfört med 2024 års slutliga totalskörd och ligger 26 % över femårsgenomsnittet (se tabell 2). En faktor bakom den kraftiga ökningen är att den större odlingsarealen för stärkelsepotatis i kombination med goda skördeförhållanden.

Matpotatis som kan komma att levereras för användning till stärkelseproduktion ingår däremot inte här, utan redovisas som matpotatis. I beräkningarna av hektar- och totalskördar ingår även utsädesodlingar av stärkelsepotatis.

År 2017 var totalskörden stor, trots obärgade arealer till följd av besvärliga skördebetingelser. Totalskörden 2018 blev mindre, främst på grund av torkan, men skörden ökade åter fram till 2021. Totalskörden minskade både 2022 och 2023, medan skörden 2024 och 2025 ökade till över 400 000 ton, se figur B.

Hektarskörden av matpotatis når näst högsta nivån någonsin

Hektarskörden av matpotatis inklusive färskpotatis var 35 190 kilo per hektar år 2025. Det är 7 % högre än 2024 års slutliga hektarskörd och 9 % högre än femårsgenomsnittet. Årets hektarskörd är den näst högsta sedan officiella statistiken började registreras på 1970-talet, endast överträffat av rekordåret 1997.

Hektarskörden i Hallands och Östergötland län ökade med 27 % respektive 21 % jämfört med 2024. För resterande län där uppgifter kan redovisas är skillnader i hektarskördarna jämfört med 2024 inte statistiskt säkerställda.

När hektarskörden beräknas ingår eventuell obärgad areal i skattningen. Stora obärgade arealer sänker därmed den skattade hektarskörden. Ingen beräkning av hektarskörd per skördad areal görs.

Hektarskörden av stärkelsepotatis på samma nivå som 2024

Potatis för stärkelse odlas främst i Skåne, Blekinge och Kalmar län. Hektarskörden år 2025 var 43 580 kilo per hektar. Skillnaden i hektarskörd jämfört med 2024 eller med femårsgenomsnittet är inte statistiskt säkerställd, inte heller när uppgifter redovisas per län.

Figur D visar hektarskördarna under perioden 2016–2025. Sommaren 2018 drabbades odlingarna hårt av torka, med låg hektarskörd som följd.

Arealen för matpotatis 7 % större än 2024

Arealen för matpotatis, som används för beräkning av totalskörd, var på riksnivå 15 540 hektar år 2025. Det är 7 % större än 2024 års historiskt låga areal.

På länsnivå ökade arealen mest i Skåne, Hallands, Dalarna och Gotlands län med omkring 340 respektive 160, 130 och 110 hektar jämfört med 2024. I resterande län var arealförändringarna mindre än 60 hektar jämfört med 2024. Skörd från kolonilotter och trädgårdsland med mera ingår inte i statistiken.

År 1865 var den totala potatisarealen, inklusive areal för annan användning än matpotatis, 128 000 hektar. I början av 1980-talet odlades nästan 30 000 hektar matpotatis årligen. Fram till år 2006 minskade sedan odlingens omfattning med sammanlagt omkring 10 000 hektar. Under åren 2006–2011 odlades omkring 20 000 hektar. Efter 2011 fortsatte arealen att minska fram till och med 2015. Under 2016 och 2017 skedde en viss återhämtning och arealen ökade något dessa år. Arealen 2018 var den minsta som fram till det året redovisats i statistiken. År 2019 och 2020 ökade arealen åter något jämfört med 2018. År 2024 låg den odlade matpotatisarealen på 14 480 hektar, vilket är en halvering av arealen sedan början av 1980-talet och, tillsammans med 2023, den minsta areal som någonsin redovisats i statistiken. År 2025 ökade arealen något till 15 540 hektar, se Figur E.

Största arealen av stärkelsepotatis på 40 år

Arealen stärkelsepotatis inklusive utsädesodlingar, uppgick år 2025 till 10 540 hektar. Det är en ökning med 1 440 hektar, motsvarande 16 %, jämfört med 2024. Detta är den största odlingsytan för stärkelsepotatis på över 40 år.

Skåne, Blekinge och Kalmar län dominerar odlingen av stärkelsepotatis med 72 %, 17 % respektive 10 % av arealen. Cirka 1 % av arealen stärkelsepotatis odlades i övriga delar av landet. I Skåne län ökade arealen med 1 160 hektar, medan arealen i Blekinge och Kalmar län ökade med 150 respektive 90 hektar jämfört med år 2024.

Arealen potatis för stärkelse år 2011 var drygt 7 600 hektar. EU-stödet för kontrakterad stärkelsepotatis upphörde vid årsskiftet 2011/12. Odlarna utnyttjade sina andelar i större utsträckning under 2011, vilket ledde till en viss ökning av arealen detta år. År 2012 minskade arealen med stärkelsepotatis till cirka 6 000 hektar. Arealen potatis ökade sedan successivt, med undantag för 2019, och var som störst år 2021 då 8 800 hektar odlades. År 2022 och 2023 minskade arealen något, se figur F. Årets areal för stärkelsepotatis är den största som har noterats under det senaste 40 åren. Ökningen beror främst på att odlingen av stärkelsepotatis har blivit mer lönsam, samt på en stabil efterfrågan från industrin och exportmarknaden.

Genomsnittlig obärgad areal under 2025

Obärgade arealer för matpotatis beräknas totalt uppgå till 220 hektar, se tabell 3. Genomsnittet för de föregående fem åren var 280 hektar. En del potatisodlare har rapporterat obärgade arealer och skördenedsättningar på grund av för mycket nederbörd, ruttnade knölar eller en kombination av båda. Vissa lantbrukare har även uppmärksammat problem med viltskador, bladmögel och ogräs.

Obärgade arealer stärkelsepotatis beräknas vara marginella.

Statistiken över obärgade arealer är osäker, eftersom förekomsten av obärgade arealer varierar kraftigt mellan olika jordbruksföretag och regioner.

Odlingsbetingelser

Våren 2025 var mild och relativt torr, vilket möjliggjorde ett normalt vårbruk i stora delar av landet. Säsongen började tidigt och sättningen av potatis kunde starta redan i mitten av april i södra Götaland. Vädret var gynnsamt och i slutet av maj var all potatis satt.

Försommaren blev torr i östra och sydöstra Sverige, vilket ökade risken för vattenstress i odlingar utan bevattning. Samtidigt rapporterades mer gynnsamma förhållanden i Skåne och Halland, där nederbörden var jämnare fördelad.

Under högsommaren präglades vädret av lågtryck med riklig nederbörd i södra Sverige, främst i form av lokala regnskurar. Detta ledde till stora variationer i nederbördsmängder mellan olika områden. På många håll i södra och mellersta Sverige föll mer regn än normalt, lokalt mer än dubbelt mot genomsnittet, medan norra Sverige hade övervägande torrare förhållanden. I slutet av juli drabbades södra Gotland av översvämningar.

Sensommaren och hösten blev däremot ovanligt varm och torr, vilket skapade goda förutsättningar för upptagning av potatis i stora delar av landet. Skördearbetet kunde genomföras under stabila förhållanden.

Statistiken tar inte hänsyn till lagringsförluster

Den här statistiken tar inte hänsyn till förluster i samband med lagring eftersom skörden beräknas för den bärgade skörden före inlagring.

Bortsortering och kvalitet

I potatisundersökningarna görs en korrigering av den totala hektarskörden för bortsortering och småfallande knölar (under 35 millimeter) med hjälp av standardtal för att beräkna den reducerade hektarskördens storlek. Det är den reducerade hektarskörden som redovisas i rapporten och som sedan multipliceras med aktuell areal vid beräkning av den totala skörden. Besvärliga skörde­förhållanden eller torka ett visst år kan leda till att bortsorteringen blir större än normalt. Även förändrade krav på till exempel skalfinish kan påverka hur mycket av skörden som bortsorteras.

Insamling av uppgifter om skördens kvalitet upphörde från och med 2016 års undersökning. Se utförligare redovisning i dokumentet “Kvalitetsdeklaration”.

Kommentarer till tabellerna

Redovisning görs för län, produktionsområden och hela riket. I tabellerna redovisas bärgad skörd per hektar, reducerad skörd per hektar, grödareal, totalskörd samt medelfel för hektar- och totalskörd. Förekomst av obärgade arealer gör att hektarskörd och totalskörd blir lägre för den aktuella grödan.

För att undvika redovisning av alltför osäkra resultat krävs att redovisad hektarskörd för länet grundar sig på uppgifter från minst 20 företag. Vid färre företag ersätts skördeuppgiften i tabellen med dubbel punkt (..).

Vid den preliminära beräkningen av totalskörd används grödarealer från statistikrapporten ”Jordbruksmarkens användning 2025. Slutlig statistik”.

Tabeller

• Tabell 1. Skörd av matpotatis efter län. Preliminär statistik 2025
• Tabell 2. Skörd av matpotatis efter produktionsområde. Preliminär statistik 2025
• Tabell 3. Skörd av potatis för stärkelse efter län. Preliminär statistik 2025
• Tabell 4. Skörd av potatis för stärkelse efter produktionsområde. Preliminär statistik 2025
• Tabell 5. Obärgade arealer potatis efter län. Preliminär statistik 2025
• Tabell 6. Obärgade arealer potatis efter produktionsområde. Preliminär statistik 2025

Kort om statistiken

Det här beskriver statistiken

I denna statistikrapport redovisas preliminära uppgifter om 2025 års skörd av mat- och stärkelsepotatis. Statistiken baseras på en rikstäckande undersökning där lantbrukare tillfrågats om skördeutfallet. Slutliga resultat för 2025 kommer att redovisas under våren. Skördestatistiken baseras normalt på underlag från alla odlingsformer som förekommer i landet. I mitten av juni redovisas också skörderesultat för ekologisk respektive konventionell odling.

Sedan lång tid tillbaka har årliga uppskattningar av skördar inom jordbruket i Sverige redovisats. Skördeuppskattningar enligt den så kallade objektiva metoden infördes i början av 1960-talet, genomfördes av SCB och utformades då främst för skördeskadeskyddets behov av statistik som beräkningsunderlag. Därigenom uppfylldes i huvudsak även andra behov av skördestatistik. Det statliga skördeskadeskyddet upphörde efter 1987 års skörd, då ansvaret övertogs av Lantbrukarnas Riksförbund (LRF). När även detta skydd avvecklades 1995 åtog sig staten ett övergripande ansvar för skördeskador av naturkatastrofkaraktär. Under andra hälften av 1990-talet ändrades undersökningsmetoderna och den så kallade objektiva metoden med provtagningar i fält upphörde. För potatis baseras skördestatistiken från och med 1999 på insamling via enkät av uppgifter från jordbrukarna.

Skördestatistiken ingår i Sveriges officiella statistik. Denna statistik är till stor del EU-reglerad, eftersom uppgifter om skördar för olika grödor ska redovisas till EU enligt kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 2023/1538 av den 25 juli 2023 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/2379 av den 23 november 2022 vad gäller statistik över grödproduktion.

Så tar vi fram statistiken

Som underlag till urvalsram används Jordbruksverkets administrativa register för arealbaserade stöd. Urvalet drogs bland de jordbruksföretag som år 2025 brukade mer än 5,0 hektar åkermark. Här ingår både ekologiska och konventionella odlade arealer. För 2025 års undersökning togs totalt 666 jordbruksföretag ut med odling av matpotatis och 158 företag med odling av stärkelsepotatis.

Datainsamlingen sker genom att jordbrukarna lämnar sina skördeuppgifter via en webbenkät eller genom telefonintervjuer utförda av SCB:s intervjuare.

Från varje jordbruksföretag insamlas information om total bärgad kvantitet eller företagets hektarskörd före sortering. Arealuppgifterna är i regel desamma som lantbrukaren lämnat i sin ansökan om arealersättning tidigare under året.

Den totala hektarskörden, som är en bruttoskörd, tas fram som kvoten mellan den skattade totalskörden (brutto) och den skattade arealen i redovisningsgruppen. Den reducerade hektarskörden erhålls därefter genom att korrigera den totala hektarskörden för bortsortering och småfallande med hjälp av standardtal.

Standardtalen baseras på uppgifter från 1987–1998 års objektiva skördeuppskattningar på produktionsområdesnivå och för riket. För matpotatis beräknades standardtalet för bortsortering av småfallande, gröna och rötskadade knölar på riksnivå till 9,5 %. För potatis för stärkelse, där endast rötskadade knölar bortsorteras, beräknades standardtalet till 0,4 %. För färskpotatis görs ingen korrigering för bortsortering.

Den redovisade totalskörden (netto) beräknas sedan genom att multiplicera den reducerade hektarskörden med de aktuella arealuppgifterna.

Vid skattningen av totalskördar används statistik om grödarealer publicerad i statistik­rapporten ”Jordbruksmarkens användning 2025. Slutlig statistik”.

Statistikens tillförlitlighet

För att belysa den osäkerhet som finns i resultaten på grund av att beräkningarna grundar sig på uppgifter från ett urval av företag, redovisas relativa medelfel för skattade hektarskördar, reducerade hektarskördar och totalskördar i tabellerna. Arealerna betraktas i detta sammanhang komma från ett totalregister och bidrar därför inte till någon ökad osäkerhet för totalskörden. Det gör att de procentuella medelfelen för hektarskördar samt reducerade hektar- och totalskördar blir identiska.

I dessa undersökningar kan det förekomma urvalsfel, bortfallsfel, täckningsfel, mätfel och bearbetningsfel. Av dessa fel torde i första hand urvalsfelen, men till viss del även mätfelen, påverka tillförlitligheten i statistiken. Tillförlitligheten redovisas kvantitativt enbart genom precisionen (relativa medelfelet) i skattningarna, som främst avspeglar urvalsfel och andra slumpmässiga fel, däremot inte systematiska fel såsom exempelvis systematiska mätfel.

Med hjälp av medelfelet kan ett konfidensintervall beräknas på följande sätt. För en skattad hektarskörd för potatis på 30 000 kg per hektar och ett medelfel på 1,0 % (det vill säga 300 kg/ha) kan med liten felrisk (5 %) sägas att intervallet 30 000 ± 2 x 300 (det vill säga 29 400–30 600 kg/ha) omfattar den verkliga hektarskörden, under förutsättning att de systematiska felen är små.

Bortfallet av jordbruksföretag blev för matpotatis 13,8 % och för potatis för stärkelse 18,4 %. Bortfallet bedöms inte leda till några systematiska fel av betydelse.

Metod och kvalitet

• Kvalitetsdeklaration pdf, 919.3 kB.

• Statistikens framställning pdf, 401.6 kB.

Summary in English

This report provides the preliminary results of 2025 for the yield and total production of potatoes. The results are presented for counties, production areas and for the whole country.

The results are presented for table potatoes and potatoes for processing of starch.

For the whole country, the total production of table potatoes is estimated at 546 800 tonnes. This is 70 300 tonnes (15 %) more than in 2024 and 13 % more than the last five-year average (2020–2024). 42 600 tonnes harvested as early potatoes are included in the total harvest. The yield for table potatoes is estimated at 35 190 kilos per hectare. This is 7% higher than in 2024 and the second highest recorded area in the statistics.

The total production of potatoes for processing of starch is estimated at 459 300 tonnes, marking a record-high level. The statistics also include the production of seed potatoes for processing of starch. The yield for potatoes for processing of starch is estimated at 43 580 kilos.

The tables show the total and reduced yields in kilos and total production in metric tonnes. Relative standard errors are given for the yield and total production. Unharvested areas are shown in a separate table.

As for the reduced yield, the yield of table potatoes is reduced for small, blighted, and green potatoes. The reduction for potatoes for processing of starch is made only for blighted potatoes. These reductions are made with standard values. The area under starch potatoes reached 10 540 hectares in 2025. This is the largest cultivation area for starch potatoes in over 40 years.

When calculating the yields, unharvested areas are considered, which decrease the yield and consequently also decrease the estimated production.

The unharvested area varies between years depending on different conditions during the growing seasons. The calculation of total production is based on the reduced yields and area statistics that were calculated from data on usage of agricultural land in 2025. These area data are based on figures from the administrative database for agricultural subsidies, IACS.

Since 2006, the farmers can submit data to Statistics Sweden via web surveys, but the data collection is still mainly undertaken through telephone interviews with the farmers. The results for 2025 were based on a survey with a sample of 666 holdings for table potatoes and a sample of 158 holdings for potatoes for processing of starch.